Riksdagens skrivelse Nr 120

Riksdagsskrivelse 1913:120

4

Riksdagens skrivelse Nr 120.

*

det Eders Kungl. Maj:t måtte vid uppgörande av förslag till riksstat från
och med år 1915 årligen beräkna — förutom de medel, som enligt Riksdagens
förut fattade beslut i anledning av statsräntelånens upptagande ingå
till fonden för statsskuldens amortering —- ytterligare ett belopp av 1,000,000
kronor för att avsättas till nämnda fond.

Stockholm den 21 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 120.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 21 maj 1913.
» » »i Andra kammaren den 21 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anstånd med likviderande av förfallen
skuld å statslån till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag.

(Bankoutskottets utlåtande nr 41.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 4 april 1913 avlåten proposition, nr 217, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen att

— därest ett nytt bolag på de i statsrådsprotokollet närmare
angivna grunder bildas för inköp av Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktie -

Riksdagens skrivelse Nr 120.

5

bolags järnväg frän Sala till Hagaström samt övertager betalningsskyldigheten
för det sistnämnda bolag den 1 juli 1898 beviljade statslån å
1,545,500 kronor att, med nedannämnda undantag, förräntas och amorteras
i överensstämmelse med de vid lånets beviljande föreskrivna
villkor —

medgiva, att de den 31 december 1912 å berörda statslån förfallna
annuitets- och räntebelopp, utgörande tillhopa 300,049 kronor 94 öre, må,
räknat från sistnämnda tidpunkt, anses såsom särskilt lån till det nya
bolaget, under villkor,

att det särskilda lånet skall innestå räntefritt, tills anståndsräntan å
förutnämnda statslån blivit gulden;

att det särskilda lånet därefter skall inbetalas till staten genom fortsättande
av de för det ursprungliga statslånet i övrigt stadgade annuitetslikvidcr,
dock med rätt för bolaget att så fort ske kan återgälda det särskilda
lånet;

att bolaget icke, förrän det särskilda lånet till fullo guldits, må
vare sig öka amorteringen å sina övriga lån utöver de för dem nu gällande
amorteringsplanerna eller lämna utdelning å aktierna i bolaget, vid
äventyr att det särskilda lånet genast förfaller till betalning;

samt att bolaget skall, i den mån avbetalning sker å de i järnvägen
fastställda inteckningar, vilka för närvarande utgöra säkerhet för andra
än statens fordringar, och sådant av riksgäldsfullmäktige påfordras, lämna
staten inteckning till motsvarande belopp till säkerhet för ifrågavarande
särskilda lån.

Såsom fullmäktige i riksgäldskontoret i avgivet utlåtande erinra,
skulle ett bifall till propositionen tillskynda staten en förlust, vilken enligt
eu av fullmäktige gjord beräkning den 31 december 1912 skulle uppgå
till omkring 263,000 kronor. Men om däremot ställes, att efter den
ifrågasatta bolagsrekonstruktionens genomförande staten undgår risken att
framdeles övertaga och trafikera järnvägen och i stället kan påräkna att
tå annuiteterna å sin fordran i behörig ordning erlagd, synas fördelarna
för staten vara ganska avsevärda.

Det bör ej heller från statens sida förbises att, då kommuner och
enskilda underkastat sig stora uppoffringar för järnvägsförbindelsens åstadkommande,
de gjort det i ett syfte, som intimt sammanfaller med statens
eget intresse eller att underlätta och höja jordbruket, industrien och övriga
näringar i de bygder, som av banan beröras. De gjorda uppoffringarna
vila redan nu tungt på kommunerna eller flertalet av dem och bliva uppenbarligen
än mera tryckande, om järn vägsrörelsen såsom hittills skall drivas
under svåra ekonomiska förhållanden.

6

Riksdagens skrivelse Nr 120.

Starka skäl tala således för att staten icke undandrager sig att
medverka till en omläggning av bolagets affärsställniug, helst denna,
på samma gång den bereder kommunerna och andra i bolaget ekonomiskt
intresserade en lättnad i deras ansvarsförbindelser för eller i deras förhållande
till bolaget, medför en väsentlig förbättring i statens ställning
såsom fordringsägare till bolaget.

Åberopande vad sålunda anförts får Riksdagen meddela, att Riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 21 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1913. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

131699