Riksdagens skrivelse Nr 118

Riksdagsskrivelse 1916:118

Riksdagens skrivelse Nr 118.

1

Nr 118.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1916.
Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion
om ändring i gällande villkor och bestämmelser för den
av staten utövade egnahemslånerörelsen.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen vackt motion har hemställts, att riksdagen
måtte för sin del besluta den ändring i allmänna villkor och bestämmelser
för den av staten utövade egnahemslånerörelse, att egnahemslån ej må
utgå, där det beräknade värdet överstiger: för obebyggd jordbrukslägenhet
10,000 kronor, för bebyggd jordbrukslägenhet 9,000 kronor och för
bostadslägenhet 5,000 kronor.

Till stöd härför har anförts följande:

»Då vid 1904 års riksdag frågan om ordnande av statens egnahemslånerörelse
först förelåg i form av en kungl. proposition, föreslogs däri
beträffande maximigränsen för värdet av jordbrukslägenhet, att detta skulle
sättas till 6,000 kronor, och föredragande departementschefen framhöll i
sitt yttrande till statsrådsprotokollet, att statens egnahemslånerörelse icke
borde vara inskränkt till att främja bildandet av endast sådana mindre
lågenheter, vilkas ägare för sin utkomst vore beroende av arbetsförtjänst
utom hemmet, utan att rörelsen borde ha till uppgift att även skapa sådana
lägenheter, å vilka ägaren kunde bliva fullt besutten. Riksdagen beBihang
till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 47 käft. (Nr 118.)

2

Riksdagens skrivelse Nr 118.

slöt emellertid för sin del att sänka det föreslagna maximivärdet till 5,000
kronor. För bostadslägenhet fastställdes ett maximivärde av 3,000 kronor.

På grund av väckta motioner beslöt dock sedermera 1906 års riksdag
att höja nämnda maximivärde för jordbrukslägenhet till 6,000 kronor
och för bostadslägenhet till 4,000 kronor, och 1910 års riksdag höjde
ånyo även denna gång i anledning av väckta motioner förstnämnda värde,
nu till 7,000 kronor.

Vid 1912 års riksdag bestämdes med anledning av kungl. proposition
i ämnet, att värdemaximum för obebyggd jordbrukslägenhet skulle fastställas
till 8,000 kronor för bebyggd jordbrukslägenhet, till 7,000 kronor
samt för bostadslägenhet till 4,000 kronor. Egnahemslån skall, då det
är fråga om jordbrukslägenhet, utgå med minst hälften och högst av
det med ledning av uppgjort köpeavtal, värderingsinstrument, brandförsäkringshandlingar,
kostnadsförslag och andra tillgängliga handlingar av
låneförme-Ilaren godkända värdet å jorden jämte därå befintliga eller för
uppförande avsedda byggnader samt, då fråga är om bostadslägenhet, med
minst hälften och högst 3A av samma värde.

Ovannämnda bestämmelser äro ännu gällande och återfinnas i kungl.
kungörelsen den 13 juni 1908 angående förändrade allmänna villkor och
bestämmelser för den av staten utövade egnahemslånerörelsen jämte ändring
genom kungl. kungörelsen den 10 juni 1912.

Den grunduppfattning rörande egnahemslånerörelsens uppgifter, som
departementschefen gjorde gällande vid avgivandet av den ovan omnämnda
kungl. propositionen till 1904 års riksdag, nämligen att egnahemslånerörelsen
jämväl skall söka skapa en besutten smäbrukarestam,
som ej för sitt uppehälle är hänvisad till lönearbete hos andra, synes oss
till sin innebörd vara obestridligt riktig. Man torde nämligen som regel
kunna antaga, att egnahemsinnehavarnas intresse för att väl odla och sköta
sin jord skall bli större, om de åt densamma få ägna hela sin arbetskraft
och uteslutande därifrån hämta sin näring. På så sätt befordras också
ett viktigt statsintresse, nämligen att skapa en så stor skara som möjligt
av fria och självständiga jordbrukare, vilka alltid ansetts vara ett sunt och
kraftigt samhällslivs största styrka.

För att detta ändamål skall vinnas, får emellertid maximigränsen
för värdet av de egna hemmen ej sättas för lågt. Det vill också synas,
som om den gräns, som år 1912 fastställdes, redan då var den lägsta
möjliga. Sedan dess ha dock som bekant för varje år jordprisen stegrats,
vilket icke minst gäller den jord, som är lämplig för småbruk. Samtidigt
ha också byggnadskostnad^^ och kreatursprisen högst väsentligt gått i
höjden. Det torde kunna sägas, att ett småbruk svårligen kan nöjaktigt

3

Riksdagens salvelse Nr 118.

bebyggas med boningshus och för en intensiv drift nödiga uthus för
mindre än omkring 6,000 kronor. Med nu gällande värdegräns återstår
sålunda endast 2,000 kronor för inköp av jord och inventarier. Det är
emellertid uppenbart, att i det närmaste samma åbyggnader kunna vara
tillräckliga för större jordareal än den, som för nämnda belopp kan erhållas.
Genom att bliva satt i tillfälle att inköpa tillräckligt mycket jord
blir sålunda småbrukaren försatt i en avsevärt gynnsammare ställning med
hänsyn till möjligheterna för honom att erhålla skälig avkastning av sitt
jordbruk, än om han på grund av eu för låg maximigräns nödgas inköpa
mindre jordareal.

För att betrygga egnahemslånerörelsens framtid och på bästa möjliga
sätt åstadkomma, att densamma blir till avsedd nytta såväl för egnahemsinnehavarna
själva som för landet, är det därför enligt vår mening nödvändigt,
att maximivärdet höjes så, att småbruken kunna bliva av den storlek, att
de giva sina innehavare full sysselsättning med gårdens skötsel och garantera
en visserligen knapp men dock tillräcklig utkomst på den egna torvan.
Företages icke en sådan förhöjning, är det säkerligen fara för att det framtvingas
ett antal i förhållande till jordarealen överbebyggda egnahemslägenheter,
vilka icke kunna lämna en avkastning, som gör småbruket
ekonomiskt lönande.

Det synes mig därför vara nödvändigt att höja maximivärdet för
jordbrukslägenheter med åtminstone 2,<>00 kronor, och i samband därmed
torde på grund av stegrade byggnadskostnader jämväl värdet för bostadslägenheter
böra höjas med l,0ö0 kronor---.»

Eldigt de år 1904 fastställda grunderna för egnahetnslånerörelsen
gällde, att för erhållande av egnahemslån för jordbrukslägenhet lägenhetens
värde ej iinge överstiga 5,000 kronor. För bostadslägenhet var motsvarande
värde bestämt till 3,000 kronor.

På sätt i motionen erinras hava sedermera de för egnahemslåns beviljande
fastställda maximivärdena tid efter annan höjts, så att de samma
enligt 1912 års numera gällande bestämmelser utgöra 8,000 kronor för
obebyggd och 7,000 kronor för bebyggd jordbrukslägenhet samt 4,000
kronor för bostadslägenhet.

Motionen går ut därpå, att berörda värden skola ytterligare höjas,
förslagsvis för jordbrukslägenhet, obebyggd och bebyggd, till 10,000 kronor
respektive 9,000 kronor och för bostadslägenhet till 5,000 kronor.
Såsom skäl för denna förhöjning anföres i motionen bland annat, att hänsyn
måste tagas till de speciellt under de senare åren stegrade jordbyggnads-
och kreaturspriser, vilka nödvändiggöra en dylik höjning, särskilt

4

Riksdagens skrivelse Nr 118.

därest egnahemslånerörelsen skall kunna fylla det därmed avsedda beaktansvärda
ändamålet att skapa självständiga småbruk.

Riksdagen, som jämväl är av den uppfattningen, att bildandet av
lägenheter med full besutenhet i möjligaste män bör genom egnahemslånerörelsen
främjas, anser de i motionen åberopade omständigheterna vara
ägnade att påkalla en förhöjning av omförmälda maximivärden. Emellertid
må erinras därom, att särskilt tillkallade sakkunniga inom jordbruksdepartementet
varit sysselsatta med en utredning rörande ändrade bestämmelser
för egnahemslånerörelsen, ävensom att de sakkunniga den 14 oktober
1914 avgivit betänkande i ämnet. Vid sådant förhållande har riksdagen
icke ansett välbetänkt att för sin del besluta någon ändring i den i
motionen föreslagna riktningen, utan torde förevarande spörsmål böra lösas
i samband med frågan om revision av bestämmelserna angående egnahemslånerörelsen
i dess helhet.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kung!. Maj:t vid prövning av frågan om ändrade bestämmelser för den
av staten utövade egnahemslånerörelsen ville taga under övervägande, huruvida
och i vad män de för egnahemslån fastställda maximivärden för
lägenheter må höjas utöver nu gällande 8,000 kronor för obebyggd jordbrukslägenhet,
7,000 kronor för bebyggd sådan och 4,000 kronor för bostadslägenhet,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill en dylik
utredning må kunna föranleda.

Stockholm den 13 maj 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1916. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

18/750