Riksdagens skrivelse Nr 112

Riksdagsskrivelse 1922:112

6

Riksdagens skrivelse Nr 112.

Nr 112.

Godkänd av första kammaren den 25 april 1922.
Godkänd av andra kammaren den 25 april 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 5 § i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder
mot utbredning av könssjukdomar.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 13.)

Till Konungen.

Genom en den 21 man? 1922 dagtecknad proposition, nr 236, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag
av i statsrådet oqh lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 5 §
i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

Med överlämnande av andra lagutskottets i ärendet avgivna, av
riksdagen godkända utlåtande får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag icke av riksdagen i oförändrat skick antagits,
men att riksdagen för sin del antagit följande

Lagom
ändrad lydelse av 5 § i lagen den 20 juni 1918 (nr 460) angående
åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

Härigenom förordnas, att 5 § i lagen den 20 juni 1918 angående
åtgärder mot utbredning av könssjukdomar skall erhålla följande ändrade
lydelse:

Kostnadsfri undersökning och behandling, varom i 4 § sägs, verkställes,
med nedan angivna undantag, av provinsialläkare, extra provinsialläkare,
stadsläkare, köpingsläkare och municipalläkare. Finnas i stad

Riksdagens skrivelse Nr 112.

7

flera än en stadsläkare, skall endast den av dem, som hälsovårdsnämnden
därtill utser, utföra dylik undersökning och behandling.

I stad, som har ett invånarantal av tjugutusen eller därutöver, verkställes
undersökning och behandling, som här avses, å nödigt antal polikliniker;
dock har i staden bosatt provinsialläkare eller extra provinsialläkare
att utföra dylik undersökning och behandling av personer, tillhörande
hans distrikt. Kostnaden för sådan poliklinik, med undantag av
vad som enligt 6 § utgår av statsmedel, bestrides av staden. Mottagningarna
å poliklinik skola anordnas med hänsyn till allmänhetens bekvämlighet
och på sådant sätt, att besök å polikliniken icke röjer beskaffenheten
av den sjukdom, för vilken vård sökes. Från skyldighet
för stad, som nu sagts, att anordna poliklinik, äger Konungen på framställning
av staden tills vidare medgiva befrielse.

På begäran av tjänsteläkare, som ovan sägs, må hälsovårdsmyndigheten,
där ^å prövas lämpligt, befria honom från skyldighet att verkställa
undersökning och behandling, som här avses, samt i hans ställe
förordna annan läkare, som därtill finnes villig.

Föreligger för stad, där poliklinik ej är inrättad, behov av flera
än en läkare för utförande av undersökning och behandling, varom här
är fråga, eller förefinnes, i annat fall än i 7 § avses, dylikt behov för viss
ort på landet, har vederbörande hälsovårdsmyndighet att härom göra anmälan
hos medicinalstyrelsen med bifogande av förslag å för uppdraget
villiga läkare, däribland, såvitt lämpligen kan ske, minst en kvinnlig,
varefter medicinalstyrelsen, där sådant finnes påkallat, utser särskild läkare
att jämte vederbörande tjänsteläkare eller annan i hans ställe förordnad
läkare utöva ifrågavarande verksamhet.

Har, enligt vad i tredje eller fjärde stycket sägs, särskild läkare
förordnats, har hälsovårdsmyndigheten att öva inseende över hans tjänsteverksamhet
och härför meddela nödiga föreskrifter.

Särskilt förordnad läkare, som avses i tredje eller fjärde stycket,
ävensom föreståndare för i andra stycket omförmäld poliklinik skall, där
så kan ske, hava erhållit särskild utbildning i fråga om könssjukdomar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1923.

Stockholm den 25 april 1922.

Med undersåtlig vördnad.