Riksdagens skrivelse nr 106—107

Riksdagsskrivelse 1945:107

4

Riksdagens skrivelse nr 106—107.

heten av att undvika avbrott i nämnda långivning och i stödverksamheten för
inrättande av pensionärshem har riksdagen bifallit Kungl. Maj :ts proposition.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att det å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till Bidrag till inrättande
av pensionärshem samt det å samma stat uppförda anslaget till Tertiärlån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet — i den mån detsamma ej redan disponerats
— må av Kungl. Maj :t tagas i anspråk för de med anslagen avsedda
ändamålen.

Stockholm den 21 mare 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 107.

Godkänd av första kammaren den 21 mars 1945.

Godkänd av andra kammaren den 21 mars 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nied begäran om bemyndigande att utfärda bestämmelser
örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare jämte i
anledning därav väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 48.)

Till Konungen.

I propositionen nr 128 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 mars 1945, föreslagit riksdagen
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda kungörelse örn hyresbidrag
till ovana skogsarbetare av i huvudsak det innehåll som av föredragande statsrådet
Erlander angivits, dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande
hyresbidrag, i den mån de belöpa på statsverket, få bestridas från det å allmän
beredskapsstat I uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

I samband med Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen till behandling förehaft
dels de likalydande motionerna 1: 302 och II: 469, däri hemställts, att riksdagen
måtte förklara, att den av Kungl. Maj :t föreslagna åtgärden till vedavverkningens
stimulerande synes otillräcklig för sitt ändamål, samt att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsamt vidtagande av utvidgade
åtgärder till bränsleförsörjningens främjande i huvudsaklig överensstämmelse
med i motionerna angivna riktlinjer,
dels de likalydande motionerna 1:304 och II: 479, däri hemställts, att riksdagen
ville besluta, att de vana skogsarbetarna med retroaktiv verkan från den
1 januari 1945 måtte erhålla ett tillägg uppgående till 25 procent av de avtalsenliga
huggarlönerna och beräknat per m3 avverkad brännved, att skogskörarna
måtte erhålla ett tillägg av 25 procent å ersättningen för framkörd ved,

Riksdagen skrivelse nr 107.

5

att dessa tillägg även måtte tilldelas de skogsägare och deras familjemedlemmar,
som själva utföra vedhuggning och körning, samt att i övrigt de i motionen
framförda synpunkterna måtte beaktas,
dels motionen II: 470, däri hemställts, att riksdagen vid bifall till Kungl.
Maj :ts proposition i skrivelse til l Kungl. Maj :t måtte hemställa om införande
från och med den 15 mare 1945 av lönetillägg till yrkesvan skogsarbetare på
sätt i motionen föreslagits,

dels motionen II: 471, däri föreslagits, att riksdagen, under förutsättning av
bifall till propositionen, i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla örn vidtagande
av åtgärder i den riktning, som angivits i motionen,

dels motionen II: 477, däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj :t begära, att Kungl. Maj :t i det nu uppkomna bränsleläget ofördröjligen
vidtager en sådan höjning av normalpriserna å ved, som inrymmer de ökade
produktionskostnaderna liksom ett skäligt rotnetto åt skogsägare, allt i syfte
att skyndsammast få behövlig avverkning till stånd,

dels motionen 11:478, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vana
skogsarbetare, vilka under tiden 1 april—31 augusti innevarande år sysselsättas
med avverkning av vedbränsle, av statsmedel under benämningen löne- eller
svårighetstillägg måtte erhålla ett belopp per dag å 3 kronor eller, därest dylik
bidragsform icke anses lämplig, att för varje under nämnda tid) avverkad
och upplagd kubikmeter vedbränsle erhålla etli pristillägg av 80 öre per
kubikmeter och beträffande långved upplagd i s. k. res ett pristillägg av 15
öre för varje sådant res samt, därest avverkning förekommer enligt annan arbetsmetod
och ackordsprissättning, pristillägg i förhållande härtill, ävensom att
ägare av skog som personligen utför avverkningsarbetet tillerkännes enahanda
förmån, att till körare av ifrågavarande vedbränsle till väg eller godkänd lastageplats
under tiden 1 april 1945—1 februari 1946 måtte utgå ett pristillägg av
50 öre per kubikmeter samt att Kungl. Maj :t vid ett bifall härtill må bemyndigas
utfärda erforderliga bestämmelser,

dels ock motionen II: 484, däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla örn åtgärder för höjning av priset på ved för bränsleändamål,
avverkad efter den 1 mars 1945, med minst en krona per kubikmeter.

Vad först angår Kungl. Maj :ts proposition vill riksdagen understryka vad föredragande
statsrådet anfört därom, att hyresbidrag likaväl som omskolningsbidrag
och familjetillägg ha karaktären av löneutfyllnad till den ovana arbetskraft,
som på grund av krisförhållandena måste mer eller mindre tillfälligt sysselsättas
med skogsavverkning. Att hyresbidragen blivit anknutna till kungörelsen
angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet
(hjälpkungörelsen) har icke berott på att de ur sakliga synpunkter vore att
jämställa med arbetslöshetsunderstöd. Den med hyresbidragen förknippade behovsprövning,
som är en följd av dessa bidrags natur av gottgörelse för ökade
levnadskostnader, har av praktiska skäl anförtrotts de kommunala arbetsmarknadsorganen
och av denna anledning ha de formellt anknutits till hjälpkungörelsen,
vilken nämnda organ haft att tillämpa. Att hyresbidragen sålunda
till siri natur icke ansetts likställda med arbetslöshetsunderstöd framgår bland
annat därav, att sådana bidrag, såsom även statsrådet framhållit, utgivits jämväl
till arbetare i s. k. riksarbetslag.

Kungl. Maj :ts förslag avser att, utan att åstadkomma ändring i sak av
grunderna för utgående hyresbidrag, lösgöra bidragen från deras anknytning
lill hjälpkungörelsen och därigenom undanröja vissa icke avsedda konsekvenser

6 Riksdagens skrivelse nr 107.

av denna anknytning, som kommit i dagen under den pågående verkstadskonflikten.

Riksdagen finner för sin del angeläget, att hyresbidragen åt ovan arbetskraft
i skogen frigöras från likställigheten med arbetslöshetsunderstöd. Härför
tala såväl principiella som praktiska skäl. Sålunda måste det vara angeläget,
att i konflikt indragna arbetare under nu rådande förhållanden i fråga örn
bränsletillgången icke försättas i sämre läge än annan ovan arbetskraft, därest de
vilja åtaga sig skogsarbete. Det allvarliga läget på detta område tillåter icke, att
den nuvarande, sakligt omotiverade skillnaden mellan olika slag av löneutfyllnad
för den vid skogsbruk ovana arbetskraften bibehålies, då man kan befara
att värdefull arbetskraft därigenom skall avhållas från deltagande i skogsarbete.

På grund av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj :ts förslag ej heller i
övrigt givit riksdagen anledning till erinran har riksdagen bifallit nämnda
förslag.

I åtskilliga motioner framställas yrkanden, som icke ha avseende på den i
propositionen berörda frågan örn hyresbidrag till ovan arbetskraft. I stället
innehålla de förslag eller uppslag till andra åtgärder, vilka anses angelägna
för att trygga tillgången på ved under nästa eldningsperiod. I främsta rummet
rekommenderas särskilda bidrag till den yrkesvana arbetskraften inom
skogsbruket och höjning av vedpriserna.

Den aktuella situationen på bränsleförsörjningens område är utan tvivel sådan,
att stor fara föreligger för att bränslebehovet för nästkommande eldningssäsong
icke blir fyllt, örn icke särskilda åtgärder vidtagas. Förenämnda bidrag
till ovana skogsarbetare kunna i nuvarande situation knappast anses tillräckliga
för att säkerställa tillgången på erforderlig arbetskraft i skogarna. De ytterligare
åtgärder, som påkallas för detta ändamål, böra enligt riksdagens mening
direkt taga sikte på den yrkesvana arbetskraften och ha till syfte, ej blott att
motverka övergång till andra yrkesområden, utan även att förlänga awerkningssäsongen
och således kvarhålla denna arbetskraft i skogarna under tid, då den
eljest vanligen söker annan sysselsättning. I enlighet härmed anser riksdagen,
att särskilda arbetspremier av statsmedel enligt nedan angivna riktlinjer böra
tillerkännas sådan arbetskraft, som ej kommer i åtnjutande av bidrag enligt det
för ovana skogsarbetare gällande bidragssystemet. Då anledning finnes att
antaga, att mera normala förhållanden i fråga örn bränsleförsörjningen skola
inträda inom en icke alltför avlägsen framtid, betraktar riksdagen ett sådant
premiesystem såsom en engångsåtgärd. Riksdagen är av den uppfattningen,
att de principiella betänkligheter, på grund av vilka man vid tidigare tillfällen
dragit sig för att vidtaga åtgärder av denna art, under sådana omständigheter
få stå tillbaka.

I vissa motioner ha, såsom förut framhållits, yrkanden framställts jämväl om
höjning av normalpriserna på ved. Riksdagen vill icke förneka, att sådana prishöjningar
indirekt skulle ha till följd i viss mån ökade löner för skogsarbete.
En av anledningarna till att riksdagen likväl godtagit ett system med arbetspremier
är dock, att ramen för en möjlig prishöjning under nuvarande förhållanden
måste anses mycket snäv och att den återverkan en sådan prisstegring
kunde få på lönerna måste betraktas såsom ganska oviss.

En prishöjning skulle emellertid i främsta rummet vara av betydelse såsom
uppmuntran för skogsägarna att låta verkställa avverkningar i erforderlig omfattning.
Riksdagen vill erinra, att en dylik stimulans även kan åstadkommas
på andra vägar, nämligen genom förbättring av de premier, som på vissa villkor
tillerkännas skogsägare och innehavare av avverkningsrätt enligt Kungl.

Riksdagens skrivelse nr 107.

7

Maj :ts medgivande till bränslekommissionen den 2 februari innevarande år,
ävensom i viss mån genom ändrade bestämmelser i fråga örn rotvärdesgarantien.
Hela denna fråga är dock av sådan natur, att riksdagen icke anser sig
böra taga slutlig ställning till densamma på yrkande av enskilda motionärer.
På Kungl. Maj :ts bedömande må bero, huruvida särskilda åtgärder äro erforderliga
i nu berörda hänseende.

Riksdagen övergår härefter till frågan om premiesystemets närmare utformning.

Såsom i vissa motioner framhållits bör den avsedda löneutfyllnaden ej blott
komma anställda arbetare till godo, utan jämväl skogsägare, som själva eller
genom familjemedlemmar eller fast anställda jordbruksarbetare utföra arbetet.
Det slag av arbete, som bör premieras, är huggning och framkörning av brännved
och massaved. Vid utarbetande av närmare bestämmelser i ämnet torde
böra övervägas, huruvida anledning föreligger att premiera även annat slag
av för vedutvinningen angeläget arbete än huggnings- och körningsarbete.

Det för ackordsarbete lämpliga systemet kan, i vad avser huggningsarbete,
tänkas utformat med visst premiebelopp för dag eller för avverkad och upplagd
kubikmeter ved eller så, att premien bestämmes utgå med viss procent å
intjänad arbetslön. Att bestämma premien till visst belopp för dag medför
svårigheter ur kontrollsynpunkt och har därutöver den nackdelen, att premien
ej utgår i förhållande till utförd arbetsprestation. I valet mellan de två övriga
systemen har riksdagen funnit, att premien bör bestämmas i förhållande
till arbetsförtjänsten. Detta system har den fördelen, att premien enligt detsamma
beräknas jämväl å det lönetillägg, som enligt gällande avtal utgår vid
svårare huggning, och ger därför ett rättvisare resultat än en premie, som blott
beräknas per avverkad mängd ved. Även ur kontrollsynpunkt har systemet
med på inkomsten beräknade premier avsevärda fördelar.

Med hänsyn till syftet med arbetspremierna synes ändamålsenligt att såsom
villkor för premie stadga viss minimiprestation, som dock ej bör fastställas för
högt. Utformningen i övrigt av premiesystemet må bero på prövning av Kungl.
Maj :t. Därvid torde jämväl böra övervägas på vad sätt hänsyn kan tagas därtill,
att arbetare måst på grund av militärinkallelse, sjukdom eller annan likvärdig
orsak avbryta ett påbörjat arbete innan minimiprestationen fullgjorts.

För körare av ved torde bestämmelserna utan större tekniska svårigheter kunna
avpassas till överensstämmelse med vad här sagts örn premier för huggare.

Arbetspremien till skogsägare, som själva eller genom familjemedlem eller
fast anställda jordbruksarbetare utföra huggnings- och körningsarbete, torde
böra beräknas på grundval av ett uppskattat inkomstbelopp, som bestämmes med
hänsyn till vad som kan anses vara den genomsnittliga arbetsförtjänsten för
skogsarbetare för motsvarande prestation.

Premie bör utgå endast för arbete, som utföres under viss, av Kungl. Maj :t
fastställd premieringsperiod, vilken bör taga sin början snarast möjligt efter
det beslut i frågan meddelats. Vid fastställande av denna period må Kungl.
Maj :t äga fria händer. Övervägas bör om ej premieringsperioden bör vara kortare
i södra och mellersta än i norra Sverige med hänsyn till jordbrukets behov
av arbetskraft och huruvida den i någon del av landet bör utsträckas längre
än under vår- och sommarmånaderna. På Kungl. Maj :ts bedömande må jämväl
bero, huruvida visst område bör helt undantagas från tillämpningen av
premiesystemet. Med hänsyn till vad ovan sagts i fråga örn viss minimiprestation
såsom villkor för premie må perioden, om så befinnes lämpligt, kunna uppdelas
i flera.

8

Riksdagens skrivelse nr 107—108.

Av vad ovan anförts framgår, att riksdagen ej ansett sig böra medgiva, att
premie utgår retroaktivt för arbete, som utförts innan beslut i ämnet meddelats.

Det må ankomma på Kungl. Maj :t och, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
på vederbörande myndighet att närmare utforma föreskrifterna örn arbetspremien.

Kostnaderna för arbetspremien böra bestridas från det å allmän beredskapsstat
uppförda anslaget till överflyttning av arbetskraft.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen ej

mindre med bifall till Kungl. Maj :ts förslag dels bemyndigat Kungl.
Maj :t att utfärda kungörelse örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare av i huvudsak
det innehåll som angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 2 mars 1945, dels ock medgivit, att kostnaderna för ifrågavarande hyresbidrag,
i den mån de belöpa på statsverket, få bestridas från det å allmän beredskapsstat
I uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft,

än även i anledning av motionerna 1:302 och 11:469, 1:304 och 11:479
samt II: 470, 471, 477, 478 och 484 dels godkänt ovan angivna grunder för
arbetspremier åt yrkesvana skogsarbetare m. fl., dels ock medgivit, att kostnaderna
för ifrågavarande arbetspremier få bestridas från det å allmän beredskapsstat
I uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Stockholm den 21 mars 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 108.

Godkänd av första kammaren den 20 mars 1945.

Godkänd av andra kammaren den 20 mars 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående ändrad lydelse av § 17
mom. 1, §§ 18 och 20, § 22 mom. 1 samt §§ 24, 26 och 31
regeringsformen.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 8.)

Till Konungen.

Sedan 1944 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 246 antagit såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling förslag
till ändrad lydelse av § 17 mom. 1, §§ 18 och 20, § 22 mom. 1 samt §§ 24, 26
och 31 regeringsformen, får riksdagen — med bifogande av ett tryckt exemplar
av konstitutionsutskotlets memorial nr 8 till innevarande riksdag -— anmäla, att
riksdagen vid numera företagen slutlig prövning antagit sistnämnda, i berörda
memorial intagna förslag.

Stockholm den 20 mars 1945.

Med undersåtlig vördnad.