Riksdagens skrifvelse Nr 112.
1
Nr 112.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 10 maj 1912.
» » » i Andra kammaren den 11 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts
»
i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anvisande
af medel till landtbruks- och landtmannaskolor
samt landthushållsskolor.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.)
Till Konungen.
I.
I punkt 2 under nionde hufvudtiteln af årets statsverksproposition
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden
den 13 januari 1912 sammanfattade grunder för statsbidrag
åt landthushållsskolor, för berörda ändamål under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» under benämning
»understöd åt landthushållsskolor» uppföra ett särskildt förslagsanslag
å 36,000 kronor.
För främjande af småbrukarundervisningen för kvinnor finnas för
närvarande af Riksdagen anvisade medel tillgängliga för anordnande af
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 31 käft. (Nr 112.) 1
lan dthusltalkskolor.
2
. Riksdagens skrifvelse Nr 112.
kortare undervisningskurser, de s. k. specialkurserna, studieresor och
s. k. husmoderskurser. Denna nu tillgängliga undervisning är närmast
afsedd för småbrukarnas hustrur, för i det mindre jordbruket redan
arbetande kvinnor, som icke äro i tillfälle att för genomgående af en
undervisningskurs vara frånvarande från sina hem mer än några få
dagar i följd. Den undervisning, hvarom förslag nu föreligger — landthushållsskolorna
— är däremot i främsta rummet afsedd för landsbygdens
kvinnliga ungdom, hvilken vid dem skulle förvärfva den utbildning,
som kräfves för ett framgångsrikt arbete vid småbruket. Enligt
det föreliggande förslaget skulle kurs vid dylik skola pågå minst tolf
veckor och omfatta öfningar och undervisning i följande ämnen:
I. Praktisk undervisning (öfningar och demonstrationer):
a) matlagning, bakning, tillvaratagande af slakt;
b) konservering;
c) tvätt och städning;
d) mjölkhushållning;
e) trädgårdsskötsel, fjäderfä- och smådjursskötsel, svin- och nötboskapsskötsel
samt mjölkning, med demonstrationer i trädgård, hönshus,
ladugård och svinhus äfvensom praktiska öfningar, där så lämpligen
kan ske.
II. Teoretisk undervisning:
a) närings- och födoämneslära;
b) enkel bokföring och beräkning af hushållsutgifter, lämpade efter
olika inkomstbelopp;
c) hälso- och sjukvårdslära samt barnavård;
d) mjölkhushållning;
e) trädgårdsskötselns grunddrag och träd gårds als trens tillgodogörande
;
f) skötseln af fjäderfä och andra smärre husdjur; samt
g) svinskötselns och nötboskapsskötselns grunddrag.
Med hänsyn till de rådande olikheterna i jordbrukshänseende inom
landets olika delar skulle emellertid någon viss undervisningsplan icke
fastställas till efterrättelse för nu ifrågavarande skolor, utan skulle läroplan
för hvarje särskild skola fastställas af dess styrelse. Undervisningen
vid skolorna skulle meddelas i så enkel form, att för tillträde
till desamma endast behöfde fordras de förkunskaper, som inhämtas vid
folkskolan. Inträdesåldern skulle vara 16 år, dock, under i öfrigt lika
förhållanden, med företräde för den, som fyllt 18 år eller genomgått af
staten understödd folkhögskola eller visat sig äga motsvarande kun
-
Riksdagens skrifvelse Nr 112. 3
skaper eller ock under längre tid deltagit i praktiska arbeten inom
landtmannahem. Skolorna, hvilkas undervisning skulle ordnas så praktiskt
som möjligt och vid hvilka framdeles skulle kunna anordnas specialkurser
med begränsning till någon särskild uppgift allt efter de olika
orternas behof och förhållanden, skulle förläggas antingen till folkhögskolor
eller landtmannaskolor eller ock såsom fullt fristående till annan
lämplig plats, dock alltid med tillgång till demonstrationer vid ett välskött
mindre jordbruk. Vid hvarje landtliushållsskola skulle finnas en
vid densamma boende pa visst sätt kvalificerad föreståndarinna, som
skulle leda och deltaga i undervisningen, jämte öfriga lärarkrafter, efter
behof. Dock borde, ifall landthushållsskolan vore förlagd till folkhögskola
eller landtmannaskola, föreståndaren vid dylik, skola utses till
rektor jämväl för landthushållsskolan för att under öfverinseende af denna
skolas''styrelse handhafva skolans ekonomi samt den högsta disciplinära
myndigheten vid skolan. Skolans styrelse skulle utgöras af minst fem
personer, däribland skolans rektor, där sådan funnes, samt skolans föreståndarinna
och minst två i orten bosatta, för skolans verksamhet intresserade
kvinnor.
Inspektionen af nu ifrågavarande skolor skulle anförtros åt samma
inspektörer, hvilka skulle utöfva inspektionen öfver ölriga statsunderstödda
anstalter för den lägre landtbruksundervisningen.
För en kurs vid landtliushållsskola med den organisation, som
här angifvits, har beräknats följande utgiftsstat:
Skollokaler med uppvärmning
bostad för föreståndarinna
Föreståndarinna, lön......................
Biträdande lärarinna, lön.............
Extra lärare, arfvode....................
Kostnader för skolinventarier ....
Åskådningsmateriell .....................
Annonser och tryck ...................
Läkarvård och medicin ...............
Diverse utgifter..........................
och belysning samt
.................... kronor 500
................ » 800
................ » 400
.......... » 100
....................................... » 100
........... » 50
.................................... » 100
............... d 50
................................... )> 100
Summa kronor 2,200
Inkomsterna vid en kurs af ifrågavarande slag skulle utgöras åt
dels statsbidrag enligt nedan sammanfattade grunder och dels ortsbidrag
och elevafgifter, hvilka senare antagits icke kunna utgå med högre
belopp än 30 kronor för elev och kurs.
4
Sammanfattning
af
grunderna.
Riksdagens skrifvelse Nr 112.
För att undervisningen vid landthushållsskolorna skulle blifva tillgänglig
föi sa vida kretsar af landtbefolkmngen som möjligt bär vidare
ifrågasatts, att obemedlade och mindre bemedlade elever vid sådan skola
skulle komma i åtnjutande af statsunderstöd för att genomgå kurs vid
skolan. Understödet åt obemedlad elev, hvilket borde motsvara minst
hälften af elevens oundvikliga utgifter under kursens lopp — för kost,
logis, böcker, skolmateriell m. m. — men, utan afseende å dessa utgifters
växlande storlek i skilda delar af landet, utgå med lika belopp
vid alla skoloi, hai föreslagits till 25 kronor i månaden. För mindre
bemedlad elev skulle understödet utgå med 15 kronor i månaden.
Giunderna för statsbidrag åt lanthushållsskolor har af departementschefen
enligt statsrådsprotokollet sammanfattats så, att till sådan skola,
inrättad på sätt af departementschefen förordats, skulle såsom bidrag
för hvarje vid skolan hållen kurs efter Kung].. Maj:ts bepröfvande af
statsmedel utgå ett belopp af högst 1,800 kronor, däraf 1,000 kronor
skulle anses såsom grundanslag, och under villkor i öfrigt:
_ att antalet elever vid kursen uppgår till minst 12, med rätt likväl
föi Kungl. Maj:t att på grund af särskilda omständigheter bevilja statsunderstöd
jämväl för kurs, hvars elevantal understiger nämnda siffra,
att inom orten tillskjutes minst lika stort belopp, elevafgifterna
inberäknade, som det, hvarmed statsbidraget öfverstiger grundanslaget
1.000 kronor,
att vederbörande hushållningssällskap eller dess förvaltningsutskott
vitsordar behofvet inom orten af dylik skola,
att för hvarje 500 kronor af statsbidraget minst en frielev eller
dubbla antalet elever mot half undervisningsafgift äga att vid skolan
åtnjuta undervisning, för savidt obemedlade eller mindre bemedlade
inträdesberättigade sökande till motsvarande antal anmäla sig till erhållande
af sådan förmån,
att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Majit i hvarje
särskild! fall finner skäl föreskrifva, samt
att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet.
o Feloppen af de erforderliga anslagen för statsbibrag åt landthushållsskolor
och statsunderstöd till elever vid dylika skolor hafva
beräknats, för det förra ändamålet efter ett minimiantal af 20 kurser
om . året till 36,000 kronor och för det senare ändamålet efter ett
minimum för år af 20 kurser, hvardera om tre månader och med 12 elever,
däraf hälften obemedlade och hälften mindre bemedlade, till i rundt tal
15.000 kronor.
Riksdagens skrifvelse Nr 112. 5
Betydelsen för småbrukets ekonomi af kvinnans arbete torde
knappast kunna öfverskattas. Hvarje åtgärd att bos småbrukarkvinnan
väcka hågen för samt bibringa henne insikt om betydelsen af och förmåga
att på bästa sätt fullgöra detta arbete måste därför hälsas med
odelad tillfredsställelse. Och detta torde i så mycket högre grad gälla
föreliggande förslag som detsamma rättvisligen bör tillerkännas stor
betydelse å ifrågavarande undervisningsområde. Ty hvad af sådan
undervisning hittills förekommit har, såsom förut nämnts, i främsta
rummet varit afsedt för med småbruket redan förtrogna kvinnor och
åsyftat att bibringa dessa ökade insikter inom en eller annan särskild
gren af deras verksamhetsområde, medan däremot den nu föreslagna
nya undervisningsformen är afsedd hufvudsakligen att bibringa unga
kvinnor, som kunna tänkas komma att ägna sig åt småbruket, en för
deras framtida verksamhet grundläggande och i möjligaste mån omfattande
och fullständig insikt i de delar af landthushållningen, som
äro af betydelse för det mindre landtbruket och särskildt för kvinnans
uppgift däri.
Gifvetvis måste vid uppgörandet af plan till sådan undervisning
som den nu ifrågavarande, hvilken för att motsvara sitt ändamål bör
fylla stora kraf på grundlighet och lättillgänglighet, undervisningens
speciella kraf och hänsynen till elevernas mer eller mindre begränsade
förmåga af uppoffringar för att komma i åtnjutande af undervisningen
råka i strid med hvarandra, hvadan den form undervisningen erhåller
alltid måste blifva resultatet af en kompromiss mellan berörda båda
hänsyn. De punkter, å hvilka motsättningarna nämnda hänsyn emellan
företrädesvis göra sig gällande, torde röra tiden för undervisningen,
såväl tiden, densamma bör omfatta, som tiden på året, då densamma bör
äga rum. I förra afseendet kräfver undervisningen såsom sådan att en
rätt afsevärd tid ägnas åt densamma, medan däremot hänsynen till
elevernas ekonomiska och andra förhållanden fordrar inskränkning af
tiden; och i det senare afseendet kräfver undervisningen och särskildt
den viktiga praktiska delen däraf, att densamma förlägges till den årstid,
då landtbruksarbetet företrädesvis utföres, eller just den tid, som för
eleverna, hvilka väl nästan uteslutande äro att förvänta från landtbrukarhem,
måste vara svårast att undandraga detta arbete och ägna åt
studier. Hvad nu det föreliggande förslaget beträffar innebär detsamma
en definitiv afvägning mellan nyssberörda synpunkter endast i så måtto,
att ett minimum, tolf veckor, fastställts för tidsomfattningen af kurs
vid landthushållsskola. 1 öfrigt lämnar förslaget, med hänsyn till de
olika förhållandena i landets olika delar, åt vederbörande skolstyrelser
6
Riksdagens skrifvelse Nr 112.
att träffa afgörande i ifrågavarande afseende. Och en sådan anordning
kan, af nämnda skäl, Riksdagen för sin del gilla vid det förhållandet,
att det står Eders Kungl. Maj:t fritt att vid beviljande af hvarje
särskild! statsbidrag till kurs af ifrågavarande slag stadga, utöfver de i
statsrådsprotokollet angifna, ytterligare villkor för bidragets åtnjutande;
och lärer Eders Kungl. Maj:t komma att begagna Sig häraf i den utsträckning,
som kräfves för att hvarje statsunderstödd landthushållsskola
må, efter förhållandena å dess ort, blifva till största möjliga gagn.
Enligt det förevarande förslaget skulle landtlmshållsskolorna förläggas
antingen till folkhögskola eller landtmannaskola eller ock själfständigt
för sig, af hvilka båda alternativ det förra, enligt hvad därom
i statsrådsprotokollet yttrats, antages åtminstone till att börja med blifva
det vanligaste; och synes departementschefen för sin del hysa stora
sympatier för en sådan förening af läroanstalterna. Hvad landtmannaskolan
beträffar kan Riksdagen för sin del dela dessa sympatier. Landthushållsskolan
är ju ämnad att vara den kvinnliga motsvarigheten till
landtmannaskolan och således till syfte och läggning af samma art som
denna. En förening dessa skolor emellan torde därför ej kunna annat
än främja det särskilda fackintresse, båda skolorna äro afsedda att i
främsta rummet tjäna, Och härtill kommer, då undervisningen vid
de båda skolorna torde delvis komma att äga rum å olika tider af
året, fördelen af gemensamma, ej blott lokaler, utan framför allt
demonstrationsj ordbruk och fackligt utbildade lärår kr after. Mot en förening
med folkhögskolan hyser Riksdagen däremot af enahanda skäl, som
vid landtmannaskolans nyligen skedda omorganisation åvägabragte skilsmässa
mellan denna skola och folkhögskolan, vissa betänkligheter. Riksdagen
vill dock icke förneka, att det kan gifvas fall, då på grund af
omständigheterna en förening med folkhögskolan skulle vara till fördel
för landthushållsskolan och gifvetvis då ock må äga rum.
I likhet med hvad som bestämts för landtmannaskolorna skulle
obemedlade och mindre bemedlade elever vid landthushållsskolorna erhålla
understöd af statsmedel för genomgående af kurs vid sådan skola.
Uå denna åtgärd i väsentlig mån är ägnad att öka undervisningens tillgänglighet
och därmed dess förmåga att nå sitt ändamål, har Riksdagen
gifvetvis ej något att däremot erinra.
Med åberopande af hvad sålunda anförts och då Riksdagen icke haft
något att erinra vare sig emot de för statsbidrag åt landthusbållsskolor
och för understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid dylika
skolor äskade anslagens belopp eller anslagens natur af förslags
-
7
Riksdagens skrifvelse Nr 112.
anslag eller emot förevarande framställning i öfrigt, får Riksdagen, som
under nästföljande punkt anmäler sitt beslut beträffande anslaget till
understöd åt elever, härigenom för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att
Riksdagen, med godkännande af här ofvan sammanfattade grunder för
statsbidrag åt landthushållsskolor, för berörda ändamål under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» under benämning
»understöd åt landthushållsskolor» uppfört ett särskildt förslagsanslag
å 36,000 kronor.
II..
I punkt 3 under statsverkspropositionens förenämnda hufvudtitel
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att
dels under det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar» ingående bestämda anslag under benämning
»den lägre landtbruksundervisningen» uppföra ett anslag å sammanlagdt
166,500 kronor, däraf 67,500 kronor till understöd åt nio landtbruksskolor
i södra och mellersta Sverige, 24,000 kronor till understöd
åt fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland, 70,000 kronor till
understöd åt vissa elever vid landtbruk sskola, landtmannaskola, landthushållsskola
och fast undervisningskurs för småbrukare samt 5,000
kronor till inspektion öfver de lägre landtbruksundervisningsanstalterna;
dels ock höja det under anslagstiteln upptagna förslagsanslaget till
understöd åt landtmannaskolor, nu 50,000 kronor, med 100,000 kronor
till 150,000 kronor.
Det under ifrågavarande anslagstitel — »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» — uti riksstaten uppförda ordinarie
anslag, 372,840 kronor, omfattar dels ett förslagsanslag å 50,000 kronor till
understöd åt landtmannaskolor, dels såsom bestämdt anslag 322,840 kronor.
Af det bestämda anslaget utgå för närvarande följande anvisningar
nedannämnda af Riksdagen pröfvade behof, nämligen:
till
till
»
landtbruksinstitutet vid Ultuna
landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
trädgårdsundervisningen..
lägre
landtbruksskolor....................
landtmannaskolor.............................
aflöning åt tre statskonsulenter, en
sel, en i mejerihushållning och
tillhopa ...........................................
kronor
64,790
83,650
34,800
68,000
24,000
i boskapssköten
i svinskötsel,
» 12,000:
Landtbruksoch
landtmannaskolor.
8
Riksdagens skrifvelse Nr 112.
till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier kronor 9,000: —
» stipendier åt personer, som vid enskilda mejerier
genomgå fullständig lärokurs i mejerihandtering, » 3,000: —
» understöd åt personer, som ägna sig åt landt
brukets
studerande ................................................... » 10,000: —
eller tillhopa kronor 309,240: —
Återstoden af det bestämda anslaget står enligt 1901 års Riksdags
beslut till Kungl. Maj:ts disposition.
Det nu för inordnande i det bestämda anslaget ifrågasatta nya
anslaget under benämning »den lägre landtbruksundervisningen» å
sammanlagdt 166,500 kronor är afsedt att ersätta de under bestämda
anslaget nu ingående anslagen till »lägre lantbruksskolor» och »landtmannaskolor»,
tillhopa 92,000 kronor, och kommer således att öka
samma bestämda anslag med 74,500 kronor.
Under erinran, att det under förra punkten omförmälda anslag
å 15,000 kronor till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid lanthushållsskolor ingår i anslagstitelns bestämda anslag
enligt Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning, samt att
framställningen för öfrigt endast innebär en gifven tillämpning af Riksdagens
förlidet år fattade beslut beträffande omorganisationen af landtbruks-
och landtmannaskolorna, får Riksdagen härigenom för Eders
Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen dels under det i anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» ingående bestämda
anslag under benämning »den lägre landtbruksundervisningen»
uppfört ett anslag å sammanlagdt 166,500 kronor, däraf 67,500 kronor
till understöd åt nio landtbruksskolor i södra och mellersta Sverige,
24,000 kronor till understöd åt fyra landtbruksskolor i Dalarne och
Norrland, 70,000 kronor till understöd åt vissa elever vid landtbruksskola,
landtmannaskola, landthushållsskola och fast undervisningskurs
för småbrukare samt 5,000 kronor till inspektion öfver de lägre landtbruksundervisningsanstalterna;
dels ock höjt det under anslagstiteln
upptagna förslagsanslaget till understöd åt landtmannaskolor, nu 50,000
kronor, med 100,000 kronor till 150,000 kronor.
Stockholm den 11 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.