Riksdagens Skrifvelse N:o IT

Riksdagsskrivelse 1897:17

Riksdagens Skrifvelse N:o IT.

1

ff:o 17.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 mars 1897.
— — — — — Andra Kammaren den 30 — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående stämpelafgiften.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 4.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion kar förslag framstälts om
befrielse för afliden persons dödsbodelegare att betala stämpelafgift för
underdomstol protokoll, angående föreläggande för dem att till rätten
ingifva bouppteckning efter den aflidne.

I händelse att en afliden person efterlemnat större tillgångar, är
mot sterbhusdelegarnes skyldighet att, då de underlåtit att inom föreskrifven
tid till rätten ingifva bouppteckning, betala lösen och stämpelafgift
för domstolens i anledning häraf dem meddelade föreläggande att
fullgöra denna sin skyldighet icke något att erinra, men af de dödsbon,
der sådan uraktlåtenhet förekommer, torde det ojemförligt största flertalet
vara i saknad af nämnvärda tillgångar, för hvilken händelse det synts
Riksdagen obilligt, att sterbhusdelegarne, förutom den lösen de nödgas
utgifva för domstolens föreläggande för dem att ingifva bouppteckning,
jemväl skola erlägga skatt till staten. Riksdagen har redan tillförene
medgifvit stämpelfrihet för underdomstols protokoll om förordnande eller
entledigande af förmyndare eller god man för frånvarande dödsbodelegare
eller om föreläggande för förmyndare eller sådan god man att ingifva
bevis om aflemnande af årsräkning öfver sin förvaltning. Till grund för
Bih. till Riksd. Prof. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Haft. (N:is 17—33.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 17.

detta medgifvande ligger tydligen eu sträfvan att såvidt möjligt undvika
att med stämpelafgift betunga mindre bemedlade personer, och Riksdagen
bar funnit ett bifall till berörda motion utgöra en fortsatt tillämpning af
samma grundsats. Ett afstående från ifrågavarande stämpelafgift kan
icke heller vålla vare sig någon nämnvärd minskning i inkomsten af
denna skattetitel eller någon större benägenhet för dödsbodelegare att
uraktlåta sin skyldighet att till rätten ingifva bouppteckning. Riksdagen
har derför ansett, att stämpelafgiften för protokoll af berörda art med allt
skäl bör kunna af staten eftergifvas, samt i enlighet härmed beslutit, att
3 § af förordningen angående stämpelafgiften den 9 augusti 1894 skall
i nedannämnda del erhålla följande förändrade lydelse:

Protokoll, hvarigenom — — — — — — -— — — — — —

» vid underdomstol, om förordnande eller entledigande af förmyndare
eller god man för frånvarande dödsbodelegare eller
om föreläggande för förmyndare eller sådan god man att
ingifva bevis om aflemnande af årsräkning öfver sin förvaltning
eller om föreläggande för dödsbodelegare att ingifva
bouppteckning..........................fritt.

som eljest utgifves; lika med afskrift.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, det täcktes Eders
Kongl. Maj:t låta till allmän efterlefnad kungöra den sålunda beslutade
förändringen i förevarande förordning.

Stockholm den 30 mars 1897.

Med undersåtlig vördnad.

o