Riksdagens Skrifvelse N:o 9

Riksdagsskrivelse 1891:9

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

15

mo 9.

Upplöst och godkänd hos Första Kammaren den 4 mars 1891.
— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förslag till förordning
angående ändring i och tillägg till förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den
20 november 1863.

(Lagutskottets utlåtande n:o 8.)

Till Konungen.

Genom den förändrade lydelse, § 4 i förordningen om kommunalstyrelse
å landet den 21 mars 1862 erhållit enligt förordningen den 8
mars 1889, är medlem af en kommun ä landet icke blott en hvar, som
der är mantalsskrifven, utan jemväl hvar och en, hvilken, utan att
vara i kommunen mantalsskrifven, derstädes eger eller brukar fast
egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning
uppförd. Likaledes är numera genom § 3 i förordniugen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, sådan denna paragraf lyder
enligt förordningen den 8 mars 1889, äfven den person medlem af
stad.skommun, hvilken, utan att vara i kommunen mantalsskrifven, der -

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

städes eger fast egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete
till allmän bevillning uppförd.

Såsom bekant sammanhänger den på medlemskapet i kommun
och skattskyldigheten till densamma grundade kommunala rösträttigheten
på det närmaste med rösträtten å kyrkostämma. Enligt § 4 i
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1862 tillkommer nemligen rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar
och beslut, pa landet, den som på kommunalstämma och, i
stad, den som vid allmän rådstuga rösträtt eger, med undantag allenast
för främmande trosbekännare och den, som anmält sig till utträde
ur svenska kyrkan. År således eu person röstberättigad å kommunalstämma
eller vid allmän rådstuga, är han följaktligen, derest
han ej tillhör nyssnämnda undantag, röstberättigad jemväl å kyrkostämma.

Denna allmänna regel eger dock ännu icke tillämplighet i
Stockholm.

Enligt § 2 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1862, sådan denna paragraf lyder jemlik!, förordningen den 8
mars 1889, är medlem af kommunen en hvar, som der är mantalsskrifven,
äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen
mantalsskrifven, derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af
kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Den fastiglietsegare
härigenom beredda förmån att genast betraktas såsom medlem af Stockholms
kommun, oberoende deraf, huru vida lian kunnat blifva för fastigheten
uppförd till allmän bevillning eller icke, förefinnes ej i fråga om
rösträtt å kyrkostämma.

Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 november 1863, i hvilken någon förändring motsvarande
den ofvan nämnda hittills icke skett, stadgar nemligen i första
stycket af § 4 följande:

»Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut
tillkommer hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige
rösträtt eger och inom församlingen är mantalsskrifven
eller ändock derstädes är för fast egendom eller inkomst af arbete eller
kapital till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskyld er till
kyrka eller skola icke häftar».

För åvägabringande af enhet i den kommunala lagstiftningen
torde nämnda stadgande böra förändras derhän, att egare af fast egendom
i Stockholm tillerkännes rösträtt å kyrkostämma utan hinder deraf,
att lian icke blifvit för fastigheten uppförd till allmän bevillning.

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Ändras första stycket af § 4 i detta syfte, betingas deraf för undvikande
af smärre oegentligheter äfven åtskilliga jemkningar i § 5 och
§ 37 mom. 1 i nämnda förordning, för hvilka jemkningar någon särskild
motivering ej torde erfordras.

Vidare har på Riksdagens förslag Eders Kongl. Maj:t den 2 maj
1890 utfärdat förordning angående tillägg till § 23 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. Nämnda
tillägg afser, att församling eger välja suppleanter för ledamöter i
kyrkoråd och skolråd. Det torde vara lämpligt att motsvarande tillägg
göres till förut omförmälda, för Stockholm gällande förordning af den
20 november 1863, hvars 25 § innehåller bestämmelser i öfrigt motsvarande
dem, som finnas i 23 § af nämnda förordning af den 21
mars 1862.

Förutom ofvan anförda tvenne skiljaktigheter emellan den allmänna
kyrkostämmoförordningen den 21 mars 1862 och förordningen
om kyrkostämma m. m. för Stockholm den 20 november 1863, om
hvilka skiljaktigheters upphäfvande Riksdagens justitieombudsman i den
vid innevarande riksmöte afgifna berättelse gjort framställning, förekommer
ännu en, hvars undanrödjande hos Riksdagen föreslagits. Då
nemligen 16 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862, sådan den lyder enligt kungörelsen den 12
juni 1880, föreskrifver, att val skall, der så äskas, förrättas med slutna
sedlar, innehåller 14 § i förordningen om kyrkostämma m. m. i Stockholm
allenast den bestämmelse, att företrädet emellan dem, som vid
val erhålla lika antal röster, bestämmes genom lottning, vid hvilket
förhållande omröstning vid val måste i öfverensstämmelse med stadgandet
i 13 § i samma förordning ske öppet. Giltig grund torde
emellertid saknas för den undantagsställning, Stockholms stad i detta
hänseende kommit att intaga, helst som den öppna omröstningens
tillämpning vid val visat sig medföra åtskilliga olägenheter, särskild!,
en betydlig tidsutdrägt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen för sin
del antagit följande

Förordning

angående ändring i och tillägg till förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att första stycket af § 4 samt § 5, § 14
Bill. till Riksd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse N;o 9.

och § 37 inom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863 skola erhålla följande lydelse:

§ 4,

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut
tillkommer hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige
har rösträtt och inom församlingen är mantalsskrifven eller
ändock derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af arbete
eller kapital till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskylder
till kyrka eller skola icke häftar.

§ 5.

Mom. 1. Rösträttigheten å kyrkostämma beräknas efter den bevillning
till staten, som enligt näst förut upprättade, vederbörligen
faststälda bevillningstaxeringslängd skall erläggas för den röstberättigade
tillhörig fast egendom eller blifvit honom påförd för inkomst af
kapital eller arbete. Beräkningen sker sålunda, att bevillningsbelopp,
icke öfverstigande åtta riksdaler riksmynt, gifver åt röstberättigad person
en röst; bevillning öfver åtta riksdaler till och med sexton riksdaler
två röster, deröfver till och med tjugufyra riksdaler tre röster,
deröfver till och med trettiotvå riksdaler fyra röster, deröfver till och
med fyratio riksdaler fem röster och på lika sätt vidare, så att hvart
nytt åttatal af riksdaler i bevillning berättigar till eu röst, i följd
hvaraf den, som i bevillning skattar öfver etthundrafemtiotvå riksdaler
till och med etthundrasextio riksdaler, eger tjugu röster: dock vare
detta det högsta röstetal, som någon inom en församling må tillkomma,
huru mycket än bevillningssumman öfverstiger sistnämnda belopp.

Mom. 2. Det röstetal, som på nämnda grund af bevillning tillkommer
hvar och en röstegande vid kyrkostämma inom församlingen,
utföres i behörig röstlängd, som öfverståthållareembetet för hvarje år
från uppbördsverket infordrar och låter tillställa församlingens kyrkoherde
senast inom den 15 april, för att vid kyrkostämma före maj månads
utgång justeras. Röstlängden skall upptaga alla dem, som i
kyrkostämma inom församlingen ega rösträtt. De skola i röstlängden
intagas i den ordning, hvars och ens bostad eller, då röstberättigad
icke bor inom församlingen, läge af fastighet, eller rörelse, för hvilken

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

rösträtt utöfvas, föranleder, med uppgift, i särskild kolumn, å det bevillningsbelopp,
som för sistförflutna året skall erläggas för fastighet,
tillhörig röstberättigad, eller blifvit honom påfördt för inkomst af kapital
eller arbete; och skall den röstegandes hela röstetal inom församlingen
vara å ett ställe utfördt. För anmärkningar vare i längden
nödigt rum lemnadt.

Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma justerad är, gäller
sedan till dess ny längd uppgjord och justerad blifvit. Röstberättigad,
som ej är i röstlängden antecknad, vare ej derför sin rösträtt förlustig,
så framt han vid den kyrkostämma, då röstlängden justeras, med uppvisande
af nästföregående årets debetsedel eller eljest sin behörighet
styrker. Yrkar någon att med ändrad rösträtt i kyrkostämma deltaga,
då skall han sin rätt styrka. Godkännes den af församlingen, skall
anteckning derom af kyrkostämmas ordförande i röstlängden göras.

Förvärfva!- någon efter den tid, då röstlängden justerades, rösträtt
inom församlingen, och styrker sådant å kyrkostämma, varde äfven
han i röstlängden införd.

§ 14.

Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika
röstetal skiljer lotten.

§ 31, mom. 1.

En hvar, som inom församlingen är mautalsskrifven, eller ändock
derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete
till allmän bevillning uppförd, är skyldig att i förhållande till beloppet
af den bevillning, som enligt näst förut upprättade vederbörligen
faststiilda bevillningstaxeringslängd skall erläggas för honom tillhörigfast
egendom eller blifvit honom påförd för inkomst af kapital eller
arbete, i de afgifter, om hvilka kyrkostämma besluter, deltaga, utom i
de fall, för hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt; och
må för ty personliga eller matlagsafgifter icke, utöfver hvad lag uttryckligen
medgifver, af kyrkostämma beslutas. År nu redan beslut fattadt.
om annan grund för afgift^ utgående, må ett sådant beslut ej anses
genom denna förordning upphäfdt, derest det ej afser annan personlig
afgift än särskilt medgifven är.

Enahanda skyldighet att deltaga i ofvan nämnda afgifter åligger
bolag.

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Vidare forordnas, att § 25 skall erhålla följande tillägg:

Mom. 6. Då val af ledamöter i kyrkoråd eger rum, må, der
församlingen så besluter, jemväl utses hälften så många suppleanter
som ledamöterna i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jemnt,
det antal, som är närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet gälle
hvad om ledamot är stadgadt. Tjenstgöringstid för suppleant är
två år.

Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets
ledamöter gälle ock angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.

Stockholm den 7 mars 1891.

Med undersåtlig vördnad.