Riksdagens Skrifvelse N:o 99

Riksdagsskrivelse 1891:99

G

Riksdagens Skrifvelse N:o 99,

N:o 99.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1891.
— — —- — Andra Kammaren deri 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst.

(Bevillningsutskottets betänkanden n:is 4 och 14 samt memorial n:o 23.)

Till Konungen.

Sedan Riksdagen öfversett och granskat gällande förordning angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst, har Riksdagen
uti nämnda förordning vidtagit den förändring, hvarom här nedan
omförmäles.

I § 2 af förordningen är stadgadt, att bevillning för fast egendom
skall erläggas af egaren, utom i vissa uppräknade fall, då bevillningen
utgöres af innehafvaren. Bland dem, som i stället för egaren skola
erlägga bevillning för innehafda fastigheter, uppräknas emellertid icke
i förordningen innehafvare af sådan ofri tomt i stad, hvarifrån innehafvaren
ej må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att
vederbörlig lösen gifves; hvadan, och då egare af hus å ofri tomt icke
är egare af tomten, en sådan husegare för närvarande svårligen kan
tillförbindas att utgöra bevillning för den ofria tomten. En sådan förpligtelse
har Riksdagen dock ansett böra honom åläggas; och har
Riksdagen derför beslutit, att § 2 i bevillningsförordningen skall erhålla
följande ändrade lydelse:

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 99.

Bevillning för fast egendom erlägges af egaren utom i följande
fall, då bevillningen utgöres af innehafvaren, nemligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är af
allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande emot lifstidsstädja
upplåten, för i stad befintlig s. k. ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej
må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig
lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergshandteringens
understöd, till sågverk eller kanalbolag eller ock innehafves
af stad eller menighet;

b) --------------------

I en till Riksdagen aflåten proposition af den 14 nästlidne mars
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
att Eders Kongl. Maj:ts propositioner angående afskrifning af de å
viss jord hvilande grundskatter m. m. samt höjning i de under fjerde
och femte hufvudtitlarne uppföx-da anslag till lindring i rustnings- och
roteriugsbesvären m. m. vunne Riksdagens bifall, besluta viss ändring
i § 1 af bevillningsförordningen samt § 17 i den vid samma förordning
fogade instruktionen för taxeringsmyndigheterna.

Då emellertid sist berörda Eders Kongl. Maj:ts propositioner ej
af Riksdagen bifallits, har Riksdagen ej heller antagit Eders Kongl.
Maj:ts förevarande proposition.

Med anmälan härom får Riksdagen, som för år 1892 åtagit sig
en bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af 3,800,000
kronor, tillkännagifva, att Riksdagen beslutit att gällande förordning
om sådan bevillnings utgörande skall, med iakttagande af i densamma
nu besluten, här ofvan omförmäld förändring, tjena till efterrättelse
för år 1892 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning
angående denna bevillning varder af Riksdagen faststäld; och får
Riksdagen anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta sådant till allmän
efterrättelse kungöra.

Stockholm den 14 maj 1891.

Med undersåtlig vördnad.