Riksdagens Skrifvelse N:o 98

Riksdagsskrivelse 1889:98

Riksdagens Skrifvelse N:o 98.

19

N:o 98.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 maj 1889.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående undersökning beträffande
de å kronojord inom Norrbotten befintliga apatitlager
m. m.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 2 utlåtande n:o 17.)

Till Konungen.

Enligt gällande grufvestadga kan staten hvarken sjelf eller genom
öfverlåtelse deltaga uti grufarbete å kronojord. Inmutare har nemligen
uteslutande rätt att bearbeta såväl den inmutade mineralfyndigheten som
andra inmutningsbara mineral, hvilka inom utmålet förekomma, men öfver
öfriga mineraliska ämnen inom det inmutade området eller utmålet
har inmutaren icke någon vidare brytningsrätt, än som är erforderlig för
grufarbetets ändamålsenliga drifvande, och icke någon annan dispositionsrätt,
än hvad för grufdriftens ändamål behöfves. Allt öfrigt deraf tillhör
jordegaren, så framt det af honom mot erläggande af godtgörelse för brytnings-
och uppfordringskostnader afhemtas inom sextio dagar efter tillsägelse.
Jordegarens rätt i detta afseende utöfvas å kronojord af jordens
innehafvare.

Med åberopande af dessa stadganden har hos Riksdagen blifvit
framhållet, att staten genom desamma frånträdt rätten att i grufföretag å

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 98.

kronojord deltaga, men qvarstå!'' i sin rätt att tillgodonjuta de fördelar,
som kunna vinnas utur sådana under grufarbetets fortgång upptagna
mineral, hvilka icke äro inmutningsbara.

Det har sedan åtskilliga år tillbaka varit kändt, att inom Norrbotten,
särskildt vid Gellivara, förekommer apatit, ett högst värderikt,
icke inmutningsbart mineral, och att detta mineral dels förekommer fristående
i afsevärdt mägtiga lager, dels åtföljer jernmalmen. Apatiten,
hvars stora betydelse för Europas jordbruk är välkänd, införes till Sverige
från utlandet, bland andra ställen från Kragerö i Norge. Detta mineral
förbrukas i stor mängd både inom och utom Sverige samt eger ett högt
prisvärde, hvilket vida bättre än jernmalm kan bära transportkostnader.
År 1887 importerades till Sverige 14,517,535 kilogram apatit och koprolit
till värde af 871,652 kronor samt 9,784,191 kilogram andra superfosfater
till värde af 684,893 kronor. Då häraf uppenbart framgår, att vårt land
redan nu förbrukar en stor myckenhet fosfater och det fördenskull lärer
vara af betydande vigt att få utrönt, huruvida vid Gellivara och i öfrig!
inom Norrbotten apatiten förekommer i sådan myckenhet, att dess brytning
och bearbetning skulle blifva lönande samt huruvida fosfathaltiga
mineralier förekomma bland jernmalmen på sådant sätt, att eu samtidig
framställning af tackjern och thomasslagg blefve inbringande och sålunda
för landet komme att medföra afsevärda fördelar, får Riksdagen, hos hvilken
framställning i ämnet skett, anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
ofördröjligen låta anställa undersökning om förekomst, utsträckning och
beskaffenhet af de vid Gellivara och i allmänhet inom Norrbotten befintliga
apatitlager å kronojord samt vidtaga de åtgärder, som, till bevarande
af statens rätt och fördel, deraf må kunna föranledas.

Stockholm den 17 maj 1889.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, 0. L. Syaabäcks Boktryckeri-Aktiebolag, 1889.