Riksdagens Skrifvelse N:o 97

Riksdagsskrivelse 1900:97

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

11

N:o 97.

Uppläst och godkänd lios Första Kammaren den 11 maj 1900.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående nedsättning af jernvägsfrakten
för bränntorf m. m. samt om tillgodogörande
af bränsletillgången i landets torfmossar.

[Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 6],

[Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtanden n:is 11 och 20].

Till Konungen.

I särskilda inom Riksdagen väckta motioner hafva olika förslag
framstälts, afseende att underlätta tillgodogörandet af landets torfmossar.

Beträffande denna fråga har till en början föreslagits, att fraktsatserna
vid statens jernvägar borde sänkas: för bränntorf och torfbriketter
till en tredjedel af nuvarande belopp, för torfkol och torfkolsbriketter
till hälften mot stenkol, samt för torfströ och torfmull till hälften
af nuvarande fraktsats.

Till grund för dessa förslag har anförts, bland annat, hurusom brytningen
af svenska stenkol, hvilka i brännvärde vore underlägsna de engelska,
år 1897 uppgått till 224,343 ton samt att denna qvantitet vore
i det närmaste konstant år efter år. Importen af engelska stenkol deremot
ökades år från år och hade utgjort, koks inberäknad, år 1890
1,530,437 ton, år 1898 2,457,807 ton och år 1899 omkring 3,200,000
ton. Efter nu gängse pris motsvarade sistnämnda myckenhet kol och koks
den ofantliga summan af omkring 60,000,000 kronor.

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

Om man besinnade, att i händelse af krig, då kol gälde som
kontraband, vårt försvar, våra jernvägar och våra näringar kunde råka
i största trångmål till följd af brist på bränsle, kunde med skäl en stor
fara sägas hota landets sjelfständighet och ekonomi.

Härtill komme ytterligare, att ur landets skogar, hvilka hårdt anlitades
för utförsel af virke — år 1898 hade denna utgjort 6,688,371
kubikmeter — fortfarande, trots den betydande stenkolsimporten, hemtades
det hufvudsakliga behofvet af bränsle för husbehof. Enligt den s. k.
torfkolskomiténs uppgifter uppginge den egentliga vedförbrukningen till
20,000,000 kubikmeter för år, hvarjemte till kolning för metallurgiska
ändamål förbrukades 4,900,000 kubikmeter ved årligen.

Det vore tvifvelsutan af stor vigt för landet, att detsamma blefve,
så vidt möjligt, oberoende af importeradt bränsle samt att dess skogar
användes på ett för landet fördelaktigare sätt än för uppvärmning.
För detta ändamål borde våra för bränslebehof brytvärda torfmossar
komma till användning. Dessa mossar hade uppskattats till en areal af
omkring 4,000,000 hektar och skulle enligt motionärernas beräkningar
kunna anses innehålla 8 milliarder ton bränsle, i brännvärde motsvarande
4 milliarder ton stenkol.

Beträffande användbarheten af torfbränsle kunde hänvisas såväl
till erfarenheten inom landet på olika industriella områden som till det
vidsträckta bruket af dylikt bränsle i utlandet.

Torftillverkningen skulle alltså kunna blifva af stor betydelse både
inom vår industri och för den enskilda hushållningen. Förnämsta förutsättningen
derför vore, att varan kunde säljas billigt; och härför vore ej
mindre den billiga tillverkningskostnad, som man nu kunde ernå, utan
äfven billig jernvägsfrakt för torf ett nödvändigt vilkor. Nu kostade
likväl på statens jernvägar torf i frakt lika mycket som stenkol, under
det att torfvens brännvärde kunde antagas vara blott hälften mot stenkolets.

Utom de förslag om åtgärder för höjande af vår torfindustri, som
sålunda framstälts, hafva yrkanden i samma syfte af mera allmän beskaffenhet
gjorts af andra motionärer. Dessa hafva föreslagit vidtagande af
vissa åtgärder, som enligt deras mening vore af nöden för att landets
rika tillgång på bränslematerial i dess torfmossar skulle kunna komma
till allmän användning och göra landet mindre beroende af stenkolsimport.

Efter att i likket med förutnämnde motionärer hafva erinrat om
den växande stenkolsimporten och vedförbrukningen samt om den ofant -

IB

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

liga tillgång på godt bränslematerial, landet egde i torfmossarne, framhålla
nu ifrågavarande motionärer, att det gälde att utfinna en enkel och
i förhållande till stenkolspriset billig metod för mossarnes tillgodogörande
vare sig genom tillverkning af bränntorf eller stenkolsliknande fabrikat.
Omtanken om det allmänna bästa syntes bjuda, att staten med allvar
toge denna synnerligen vigtiga angelägenhet om hand. Många och höga
pris samt bidrag för experiment borde stå att vinna för den eller dem,
hvilka kunde angifva rätta sättet att för landet tillgodogöra torfmossarnes
bränslem aterial.

Riksdagen, som fått del af åtskilliga utaf jernkontorets torfingeniör
uti ifrågavarande ämne lemnade upplysningar, finner derigenom vara
ådagalagdt, att eu lättnad i fraktsatserna skulle kunna medföra en betydlig
utveckling i torfindustrien och för Sverige göra torfven samt deraf
framstälda kol och briketter lika värdefulla som stenkolet är för England,
Belgien m. fl. länder och brunkolet för Tyskland. Den väckta frågan om
en fraktnedsättning är derför enligt Riksdagens mening af största vigt
både ur nationalekonomisk synpunkt och med hänsyn till det fosterländska
försvaret. Riksdagen har dock ej funnit lämpligt att ifrågasätta minskning
i fraktsatserna med viss bestämd del af nu gällande tariff, utan
ansett nedsättningens storlek böra bero på en blifvande fullständig utredning.

På grund af hvad nu beträffande fraktnedsättningen anförts och
då Riksdagen lika med vederbörande motionärer äfven funnit önskligt,
att utvägar i öfrigt söktes, som kunde lända till torfmossarnes tillgodogörande,
får Riksdagen härigenom anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande,

dels huruvida icke nu gällande frakter såväl för bränntorf, torfbriketter,
torfkol och torf kolsbriketter som ock för torfströ och torfmull
kunde i betydligare mån nedsättas,

dels om och i hvad mån åtgärder lämpligen må vidtagas för att befrämja
tillgodogörandet af den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång.

Stockholm den 11 maj 1900.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 25 Raft.

3