Riksdagens Skrifvelse N:o 97
Riksdagsskrivelse 1897:97
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 7
Riksdagsskrivelser
Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.
Riksdagens Skrifvelse N:o 97.
1
N:o 97.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1897.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens
år 1896 församlade revisorers berättelse angående verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1895.
(Statsutskottets utlåtande n:o 37.)
Till Konungen.
Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidna år församlade revisorer
rörande verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1895 uti afgifven
berättelse anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter
uti deröfver afgifna förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får
Riksdagen, i nedan nämnda ärenden anföra följande.
Marinförvaltningen.
I afseende å marinförvaltningens räkenskaper hafva revisorerne
meddelat, att, enligt särskilda vid marinförvaltningens koncepthufvudbok
för revisionsåret fogade förteckningar, flottans station i Karlskrona vid
1895 års slut hade utestående fordringar till ett sammanlagdt belopp
Mh. till Riksd. Frat. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 29 Höft. (N:o 97.)
2 Riksdagens Skrifvelse N:o 97.
af 61,977 kronor 59 öre. Fördelade å de särskilda år, under hvilka
dessa fordringar uppkommit, utgjorde desamma följande belopp:
år 1849 ................................................................................................ 425: —
,,1862 ................................................................................................ 4:41.
„ 1867 och 1868 ............................................................................ 1,848: 83.
,, 1869 ................................................................................................. 2,771:61.
„ 1870 ................................................................................................ 2,337:41.
„ 1871 .................................................................................................. 2,300: —
„ 1872 ................................................................................................. 2,331: 05.
,, 1873 .................................................................................................. 2,656:10.
„ 1874 .................................................................................................. 2,332:43.
„ 1875 ................................................................................................ 2,305:13.
„ 1876 ................................................................................................... 2,416:07.
„ 1879 ................................................................................................. 93: 24.
„ 1880 .................................................................................................. 75: 30.
„ 1882 ................................................................................................ 136: 84.
„ 1883 ............................................................................................. 683: 22.
,, 1884 .................................................................................................. 413:58.
„ 1885 ................................................................................................. 165: 85.
,,1886 ................................................................................................. 213:41.
„ 1887 ................................................................................................. 142: 25.
„ 1888 .................................................................................................. 20,032: —
,, 1889 ................................................................................................... 379:12.
„ 1890 ....................................................................................... 245: 22.
,, 1891 ................................................................................................... 873: 61.
„ 1892 ................................................................................................ 1,693: 86.
„ 1893 ................................................................................................ 8,903: 96.
,,1894 ................................................................................................. 1,645:12.
„ 1895 ...................................................................................... 4,532: 97.
Summa 61,977: 59.
Med afseende å det stora antalet dylika fordringar och då åtskilliga
deruti ingående poster vore jemförelsevis betydande, hafva
revisorerne, som icke af tillgängliga handlingar vunnit kännedom,
huruvida åtgärder vidtagits för fordringarnes indrifning, å förhållandet
fäst uppmärksamhet.
Marinförvaltningen, som den 19 januari innevarande år afgifvit
utlåtande angående revisorernes anmärkningar vid granskning af flottans
räkenskaper för år 1895, har i afseende å revisorernes nu anförda
framställning åberopat ett vid utlåtandet fogadt yttrande i ämnet af
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 97.
stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona, deraf inhemtats,
att vid stationen vidtoges reglementsenliga åtgärder för utestående
fordringars indrifning, äfvensom för dylika fordringars afskrifning i
den ordning, kongl. förordningen den 11 december 1830 föreskrefve.
Derutöfver hade sedan, uppå af marinförvaltningen bos Eders Kongl.
Maj:t gjord framställning om aflåtande af proposition till Riksdagen
om afskrifning af en del stationens då utestående fordringar, Eders
Kongl. Maj:t genom bref den 4 maj 1888, jemte förklarande att frågan
om afskrifning af dessa fordringar borde behandlas enligt nyssnämnda
kongl. förordning, funnit framställningen icke föranleda vidare åtgärd,
det icke tillkommit marinförvaltningen att vidtaga åtgärd för vinnande
af sådan afskrifning.
Stationsbefälhafvaren i Karlskrona har i ofvanberörda utlåtande
anfört, att uti § 208 af det för flottan gällande reglemente, l:a delen,
upptoges bland advokatfiskalens åligganden att efter remiss från stationsbefälhafvaren
eller varfschefen indrifva kronans fordringar; och med
tillämpning af berörda stadgande vidtoges af nämnde tjensteman åtgärder,
för hvilka särskilda redogörelser hvarje halfår afgåfves till bemälda
myndigheter.
Till följd af dylika under årens lopp vidtagna indrifningsåtgärder
med afseende å ifrågakomna fordringar hade tid efter annan belopp
influtit, hvilka dock, med hänsyn till det med en noggrann utredning
härom förbundna omfattande arbete, för närvarande icke kunde till
siffran särskildt uppgifvas; hvarvid stationsbefälhafvaren likväl ansåge
sig böra tillika upplysa, att under år 1896 till följd af fortsatta dylika
åtgärder ett belopp af 2,340 kronor 85 öre inbetalts i stationens kassa.
För öfrigt, hade stationsbefälhafvaren angående stationens utestående
fordringar, af hvilka otvifvelaktigt en stor del icke komme
att inflyta, oaktadt åtgärder i sådant syfte, och alltså icke vidare borde
i räkenskapen balanseras, anfört, att stationsbefälhafvaren senast i
skrifvelse den 30 april 1890 hos marinförvaltningen gjort framställning
i fråga om afskrifning af en del utaf berörda fordringar; men hade
marinförvaltningen, enligt skrifvelse den 6 juni 1890, på grund af hvad
genom kongl. bref den 4 maj 1888 blifvit förklaradt, icke ansett åtgärd
i det angifna syftet böra vidtagas.
Enligt hvad Riksdagen inhemtat, utgöras de af revisorerne omförmälda,
i Karlskrona stations räkenskaper för år 1895 utbalanserade
fordringarna af icke mindre än 365 särskilda poster; och otvifvelaktigt
är, att ej obetydlig besparing i arbete vid bokföringen skulle kunna
4 Riksdagens Skrifvelse N:o 97.
vinnas, derest en del af dessa fordringar finge afskrifvas, liksom med
visshet kan antagas, att i många fall någon valuta för dessa fordringar,
i synnerhet hvad de äldre beträffar, icke kan komma statsverket till
godo. De af såväl marinförvaltningen som stationsbefälhafvaren gjorda
framställningar om ifrågavarande fordringars afskrifning hafva emellertid,
såsom af hvad ofvan meddelats framgår, blifvit afböjda med anledning
af gällande föreskrifter om sättet för sådan afskrifning, hvilka
finnas intagna i kongl. förordningen den 11 december 1830. Då sålunda
i berörda författning förefinnes hinder för vidtagande af lämpliga åtgärder
i omförmälda syfte, har Riksdagen förestält sig, att detta hinder
bör undanrödjas genom ändamålsenlig förändring i författningen. Riksdagen
har derför ansett sig böra hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning
i ämnet; och får Riksdagen alltså anhålla, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke sådan ändring i gällande
bestämmelser angående afskrifning af kronans utestående fordringar
må vidtagas, att vidsträcktare möjlighet till dylik afskrifning,
än nu förefinnes, må beredas.
Konsistorierna och läroverken.
Under erinran, att 1894 års statsrevisorer, hvilka vid granskning
af de allmänna läroverkens räkenskaper funnit, att vid några läroverk
kataloger öfver lärjungarne icke blifvit räkenskaperna bilagda, med
anledning deraf och dä det till främjande af öfverskådligheten af läroverkens
verksamhet vore af vigt att ega tillgång till förteckning öfver
eleverna, uttalat önskvärdheten af, att en allmän föreskrift måtte meddelas
om, att kataloger öfver lärjungarne skulle bifogas läroverkens
räkenskaper, samt att domkapitlen i riket, hörda öfver denna revisorernes
framställning, i allmänhet förklarat, att de icke hade något att erinra
emot att en sådan allmän föreskrift, som af revisorerne ifrågasatts, meddelades,
men att, för så vidt revisorerne inhemtat, någon föreskrift i detta
ämne icke blifvit utfärdad, hafva revisorerne, med afseende härå och
då vid granskning af de allmänna läroverkens räkenskaper för år 1895
äfven iakttagits, att vid några läroverk kataloger icke varit räkenskaperna
bilagda, ansett sig böra å nyo fästa uppmärksamheten å önskvärdheten
af, att en allmän föreskrift meddelades till åstadkommande
af enighet och ordning i detta hänseende, dervid revisorerne tillika
uttalat den mening, att ett formulär för dessa kataloger lämpligen
borde fastställas, angifvande de uppgifter, som borde deruti inflyta,
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 97.
såsom lärarnes och lärjungarnes namn och bostäder, lärarnes undervisningstimmar,
läroverkens stipendiefonder, m. m.
I häröfver afgifna utlåtanden hafva domkapitlen i riket, i likhet med
hvad de med anledning af 1894 års revisorers framställning i samma ämne
anfört, i allmänhet förklarat sig icke hafva något att erinra mot revisorernes
förslag angående utfärdandet af en allmän föreskrift om biläggande af
kataloger vid de allmänna läroverkens räkenskaper och fastställande
af formulär för dessa kataloger, dervid dock i många fall uttalats den
mening, att i dessa kataloger icke borde, såsom revisorerne ifrågasatt,
införas uppgifter å lärarnes undervisningstimmar och läroverkens
stipendiefonder, enär uppgifter derom meddelas i de årsredogörelser,
som jemlikt 43 § i läroverksstadgan den 1 november 1878 vid hvarje
läsårs slut utgifvas enligt särskildt faststäld plan, och katalogernas
belastande med dylika uppgifter således skulle onödigtvis föranleda
ökade kostnader.
Att en allmän föreskrift om att kataloger öfver lärjungarne vid
de allmänna läroverken skola biläggas läroverkens räkenskaper utfärdas,
har Riksdagen med afseende å hvad revisorerne anfört, funnit af omständigheterna
påkalladt; och då det torde vara med god ordning
öfverensstämmande, att likformighet i dessa kataloger åstadkommes,
har Riksdagen ansett angeläget, att för sådant ändamåls vinnande bestämmelser
meddelas om, hvilka uppgifter böra i katalogerna införas,
samt den ordning och det sätt i öfrigt, hvari dessa till lättnad för
kontrollerande myndighet skola i katalogerna förekomma; och med
afseende härå synes det Riksdagen önskligt, att formulär för dessa
kataloger varda, i enlighet med hvad revisorerne ifrågasatt, till allmän
efterrättelse faststälda, dervid Eders Kongl. Maj:t. torde närmare bestämma,
hvilka uppgifter böra i katalogerna inflyta.
Riksdagen får alltså anhålla, dels att Eders Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, huruvida icke formulär för de allmänna läroverkens
kataloger böra till vederbörandes efterrättelse fastställas, utvisande
de uppgifter, som böra i katalogerna intagas, samt sättet och ordningen
för uppgifternas meddelande, dels ock att Eders Kongl. Maj:t behagade
utfärda föreskrift om sådana katalogers fogande vid de allmänna
läroverkens räkenskaper.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 97.
Under åberopande af kongl. kungörelsen den 23 maj 1884, enligt
hvilken det åligger såväl de centrala förvaltande verken som äfven de
allmänna inrättningar, hvilka åtnjuta statsanslag och hvilkas räkenskaper
öfverlemnas till granskning af Riksdagens revisorer, att årligen,
senast före juli månads utgång till finansdepartementet insända berättelser
om den dem tillhörande förvaltning eller om utöfvad verksamhet
den tid, för hvilken afslutade räkenskaper böra vid den närmast
förestående revisionen företes, samt vid dessa berättelser foga räkenskapssammandrag,
affattade i samma form, som i berättelsen angående nästföregående
statsrevision begagnats, hafva revisorerne anmärkt, att denna
föreskrift, hvad auginge revisionsåret, icke iakttagits af vissa uppräknade
myndigheter, från hvilka hvarken berättelser eller räkenskapssammandrag
aflemnats.
De med anledning af revisorernes förenämnda framställning ingifna
förklaringar hafva i allmänhet varit af beskaffenhet, att på grund
af dem antagas kan, att det af revisorerne med framställningen afsedda
syfte kommer att för framtiden vinnas. I ett fall förekommer dock en
afvikelse härifrån, nemligen i den från styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut
i ärendet afgifna förklaring af den 31 december 1896. Styrelsen
anför nemligen i denna förklaring, att då i de af Eders Kongl. Maj:t
den 14 oktober 1892 för Ultuna landtbruksinstitut utfärdade stadgar i
§ 62 mom. t. uttryckligen angåfves de myndigheter, till hvilka styrelsen
skulle insända årsredogörelse och räkenskapssammandrag, men finansdepartementet
ej nämndes bland dessa myndigheter, hade styrelsen ej
ansett sig hafva anledning att insända sagda handlingar till finansdepartementet,
och det desto mindre, som denna åtgärd under alla de
år, som, sedan nämnda stadgar utfärdats, förflutit, utan anmärkning
blifvit underlåten.
Enligt den af styrelsen åberopade föreskrift i gällande stadgar
för landtbruksinstitutet åligger det styrelsen att årligen före mars
månads utgång till civildepartementet och landtbruksstyrelsen insända
enligt faststäldt formulär affattad årsberättelse jemte räkenskapssammandrag.
Men gifvetvis kan styrelsens åliggande i detta fall ej förtaga
skyldigheten för styrelsen att, i likhet med öfriga penningförvaltande
verk och myndigheter, på sätt i ofvanberörda kungörelse af'' den 23 maj
1884 påbjudes, afgifva de berättelser och räkenskapssammandrag, som
skola tillhandahållas Riksdagens revisorer.
Då emellertid styrelsens förklaring måste gifva anledning till
antagandet, att, utan ytterligare erinran, några åtgärder i berörda syfte
Riksdagens Skrifvelse N:o 97. 7
icke komma att af styrelsen vidtagas, anser Riksdagen, att, till åvägabringande
af författningsenligt förfarande uti ifrågavarande afseende,
Riksdagen bör påkalla Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å detta
ärende; hvadan Riksdagen finner sig föranlåten att hos Eders Kongl.
Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, hvarigenom
sådana berättelser och räkenskapssammandrag, som i kongl.
kungörelsen den 23 maj 1884 omförmälas, för framtiden varda från
Ultuna landtbruksinstitut i vederbörlig ordning till finansdepartementet
insända.
Stockholm denr 13 maj 1897.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagsskrivelser
Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.