Riksdagens Skrifvelse N:o 94
Riksdagsskrivelse 1896:94
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 3
Riksdagsskrivelser
Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 94.
N:o 94.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1896.
— — — — Andra Kammaren — 13 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående beviljande af statsbidrag för ny
reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden
år 1895 öfvergångna brand.
(Statsutskottets utlåtande n:o 55.)
Till Konungen.
I en den 10 sistlidne april till Riksdagen aflåten proposition har Eders
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, för ny reglering af viss del af
Mariestad i följd af den staden är 1895 öfvergångna brand, åt nämnda stad
bevilja, såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af
gator, torg och andra platser, samt till bestridande af de med regleringens
genomförande i öfrigt förenade kostnader, ett understöd af tillhopa etthundrafemtiotusen
kronor, deraf femtiotusen kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
och etthundratusen kronor såsom lån, att lyftas under år 1897
och tillgodonjutas på de vilkor i öfrigt, som omförmälas i ett propositionen
bifogadt utdrag af protokoll öfver civilärenden.
Vid behandlingen af ifrågavarande proposition har Riksdagen icke
funnit något att erinra deremot, att staten lemnar staden Mariestad bidrag
för genomförande af ny reglering efter eldsvådan i december månad sistlidet
Riksdagens Skrifvelse N:o 94. 7
år. Af de upplysningar, som i ärendet meddelats, synes dock icke framgå,
att en del af detta bidrag ovilkorligen bör gifvas i form af anslag utan
återbetalningsskyldighet. Då i liknande fall städer förut erhållit dylika
anslag, hafva i allmänhet såväl eldsolyckans omfång som kostnaderna för
stadens reglering varit betydligt större, icke blott i och för sig, utan äfven
om vederbörligt afseende fästes vid de särskilda städernas storlek och olika
ekonomiska förhållanden. Så beräknades efter Umeå stads brand regleringen
komma att kosta 860,000 kronor samt uppförandet af nya, samhället tillhöriga
byggnader kräfva en utgift af 750,000 kronor, till betäckande hvaraf
funnes att tillgå sammanlagdt omkring 325,000 kronor. Efter Luleå stads
brand beräknades regleringen betinga en kostnad af 867,163 kronor 20 öre,
hvarjemte staden hade att uppföra nya allmänna byggnader för 500,000
kronor. Tillgänglig brandskadeersättning utgjorde 60,000 kronor. Kostnaden
för reglering af staden Söderhamn efter 1876 års brand uppskattades till
1,359,002 kronor förutom hvad som åtginge till ordnande af södra stadsdelen.
Med dessa belopp kunna kostnaderna för Mariestads reglering, 210,000
kronor, jemte 60,000 kronor för uppförande af nytt rådhus, icke jemföras.
Deremot synas förhållandena i Hudiksvall efter eldsvådorna åren 1878 och
1879 erbjuda en lämpligare jemförelse. Stadens reglering beräknades der
medföra en utgift af 269,419 kronor 25 öre, hvartill kommo 100,000 kronor
för ett nytt rådhus. Hudiksvalls stad erhöll icke något anslag, utan allenast
ett lån å 200,000 kronor.
Då Riksdagen sålunda ansett tillräckliga skäl ej föreligga att bevilja
Mariestad det ifrågasatta anslaget utan återbetalningsskyldighet, har Riksdagen
emellertid höjt låneunderstödet till 150,000 kronor, och har Riksdagen,
då vilkoren för lånet torde böra bestämmas så fördelaktiga för staden som
möjligt, ansett räntan kunna fastställas till 3,c procent för år med åtnjutande
af räntefrihet till 1900 års slut.
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, att Riksdagen, för ny reglering af viss del af Mariestad
i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand, åt nämnda stad beviljat,
såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator,
torg och andra allmänna platser, samt till bestridande af de med regleringens
genomförande i öfrigt förenade kostnader, ett låneunderstöd af 150,000
kronor, att lyftas i riksgäldskontoret under år 1897, mot vilkor:
1) att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman
afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse,
innefattande de för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;
2) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före
slutet af år 1897 icke får derefter utbekommas;
8 Riksdagens Skrifvelse N:o 94.
3) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas
till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt
fyra och sex tiondedel procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf ränta efter tre och sex tiondedelar för
hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet
utgör kapitalafbetalning; samt
4) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf, att å
annuiteten beräknas fyra och en half procent ränta från förfallodagen.
Stockholm den 13 maj 1896.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagsskrivelser
Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.