Riksdagens Skrifvelse N:o 85

Riksdagsskrivelse 1893:85

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

1

N:o 85.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 maj 1893.
— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om utredning rörande lämpligaste
sättet för åstadkommande genom statens försorg af en svensk
arbetsstatistik m. m.

(l:a Kammarens tillf, utskotts [n:o 2] utlåt. n:o 9.)
(2:a D BB [n:o 3] B n:o 10.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion har framhållits, hurusom
den vigtigaste fråga, hvilken för närvarande inom vårt land påkallade
sin lösning, vore den om förbättrande af arbetsklassens vilkor.

En hufvudsaklig förutsättning för att lagstiftningen skulle kunna
framgångsrikt ingripa på detta område vore, enligt motionärens åsigt,
en fullständig och korrekt kännedom om de förhållanden, för hvilka
dess bistånd påkallades.

Det material, som hittills förelegat för bedömande af denna frågas
mångfald af invecklade och svårlösta problem, hade icke varit tillfredsställande.
Väl hade ett värderikt statistiskt material samlats af
komitéer, tillsatta för att afgifva förslag rörande arbetareförsäkring af
olika slag, yrkesinspektion, skyddsåtgärder mot olycksfall i arbetet,
uppmuntrande af hjelpkasseväsendet, reglering af arbetstiden för minderåriga
m. m., men det läge i sakens natur, att den metod, som i
följd af omständigheterna så godt som uteslutande begagnats vid dessa

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. SO Käft. (Näs 85—88). 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

komitéers undersökningar, nemligen utsändandet af tabell- och frågeformulär,
icke kunde i och för sig medföra ett tillfredsställande resultat.
I andra länder hade regeringskommissionerna sökt vinna nödiga
upplysningar i ämnet äfven genom upptagande af vittnesmål samt genom
utsändande af särskilda sakkunniga ombud för att på ort och
ställe utföra mera detaljerade undersökningar och kontrollera halten af
de svar, som lemnats på möjligen utsända frågeformulär.

Men icke ens då metoden för materialets uppsamlande vore den
allra bästa, kunde en tillräcklig belysning af de industriella förhållandena
vinnas genom komitéer, som kanske tillsattes efter långa mellantider
och som i följd af sina speciella uppdrag vore bundna inom jemförelsevis
trånga gränser samt icke kunde påräkna ett tillräckligt antal
sakkunniga biträden, som erhållit nödig föregående utbildning för
anställande af de svåra, grannlaga och omsorgsfulla undersökningar,
dem man måste lägga till grund för ett rätt bedömande af de sociala
frågorna.

Med de ständiga förändringar, som egde rum på det ekonomiska
och industriella området, vore det, enligt motionärens förmenande, icke
nog med en socialstatistisk belysning för en gång af vissa förhållanden.
Det behöfdes dels en fortlöpande, mera allmän statistik, dels
mångsidiga, efter vissa mellantider upprepade detaljundersökningar,
hvilka senare helst borde utföras af sakkunniga ombud och afse, icke
alla landets industriella inrättningar, utan blott någon viss grupp eller
ett visst antal inom en viss grupp. Härvid vore det nemligen långt
vigtigare att erhålla väl kontrollerade uppgifter från ett mindre antal
— förutsatt att det icke vore allt för begränsadt — än mera allmänt
hållna och mindre noggranna uppgifter från ett större.

Amnet för denna socialstatistik kunde sägas sönderfalla i två hufvuddelar:
en som behandlade de spörsmål, hvilka pläga sammanfattas
under benämningen »arbetarefrågan», en annan som behandlade industriens
ställning, för såvidt den röner inflytande af den socialekonomiska
lagstiftningen.

Bland uppgifter, hörande till den förra gruppen, ansåge motionären
kunna räknas: antalet i de särskilda yrkena anstälde arbetare,
fördelade efter ålder, kön och civilstånd; aflöning och aflöningssätt
(tidlön, med eller utan premie, styckelön, andel i vinsten o. s. v.), arbetstiden;
arbetslokalernas tillstånd, helsovådliga inflytelser m. m.; arbetarens
utgifter för sitt uppehälle; födans beskaffenhet; lifsmedelsprisen;
bostadsfrågan; hustruns sysselsättning utom hemmet; arbetslöshet;
strejker; olycksfall i arbetet; sparkassor och insättningar i spar -

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

banker; kooperativa företag; inrättningar till främjande af arbetsklassens
materiella, intellektuella och moraliska fromma, o. s. v.

Till den senare gruppen hörde sådana uppgifter rörande affärsställningen
inom de olika industrigrenarna, hvarigenom lagstiftaren
sattes i tillfälle att bedöma, i hvad man. åtgärder, som medförde en
ökning i produktionskostnaderna, kunde vidtagas, utan att derigenom
möjligheten att bestå i konkurrensen allt för mycket försvårades eller
rent af omintetgjordes.

Det läge emellertid i sakens natur, att de undersökningar, hvarom
här vore fråga, endast i ett fåtal fall kunde framgångsrikt utföras
på enskildt initiativ, såsom t. ex. i vårt land blifvit försökt hvad anginge
vissa slag af jordbruksarbetare och tjenare, men endast genom
statens försorg kunde det ifrågavarande statistiska arbetet utföras på
sådant sätt och i sådan omfattning, att det verkligen fylde sin bestämmelse.

Upprättandet af en arbetsstatistik, hvilken opartiskt framlade de
upplysningar, som vore af vigt för den sociala fragans Tätta bedömande,
innefattade en åtgärd, som vore af betydelse för alla dem, hvilka insett
de sociala problemens vigt, oberoende af de olika tankar man
kunde hysa angående rätta vägen till deras lösning.

Det vore derför af synnerlig betydelse, att samhället i tid sökte
vinna en klar uppfattning af innebörden utaf hithörande frågor, hvilkas
slutliga pröfning icke kunde med hopp om framgång företagas utan
en noggrann, opartisk och mångsidig arbetsstatistik.

Nödvändigheten af att sprida ljus i de ämnen, hvilka uti ofvannämnda
motion blifvit berörda, har uti flere länder föranledt undersökningar,
till en början mera tillfälliga eller begränsade, men på senare
tid fortlöpande, mera omfattande och bestämdt åsyftande att åvägabringa
en i möjligaste måtto tillfyllestgörande socialstatistik. I Amerika,
hvarest sedan 1888 i Washington Förenta staternas »Department
of labor» fått sig uppdraget för hela unionen de uppgifter, som i ett
flertal af de olika staterna anförtrotts särskilda der upprättade arbetsstatistiska
byråar, i England, i Schweiz, i Frankrike, i ''tyskland hafva,
om än i något skiftande former, dessa undersökningar upptagits, öfverallt
frammanade af behofvet utaf ett ökadt och tillförlitligt material

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

vid försöken att rätt uppfatta och lyckligt lösa den sociala fråga, som
upprör folken.

Äfven i vårt land står denna fråga på dagordningen, men äfven
här saknas för dess mera detaljerade bedömande nödigt statistiskt material.
. Den komité, som år 1875 fick sig uppdraget att utarbeta en
författning angående barns och yngre personers antagande och användande
i fabriks- och handtverksarbete, likasom 1884 års arbetareförsäkringskomité,
hafva väl åvägabragt åtskilliga bidrag till ett sådant
material; men dermed har icke behofvet af allt jemt fortsatta, systematiskt
ordnade undersökningar upphört att göra sig känbart. Tvärt
om torde deras behöflighet icke minst vid sagda tillfällen hafva gjort
sig gällande.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt och då de sociala
frågorna i våra dagar intaga ett så framstående rum och vid sin lösning
erbjuda så stora svårigheter, att mycken vigt ligger på hvarje
förberedande åtgärd, som kan sprida ljus öfver de faktorer, hvilka å
dem inverka, får Riksdagen, som i ärendets närvarande outredda skick
icke vill inlåta sig på ett närmare bedömande af huru det afsedda
ändamålet bäst bör kunna vinnas, härmed hos Eders Kongl. Maj:t anhålla
om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande, bearbetande
_ och publicerande genom statens försorg af en svensk »arbetsstatistik»
samt om framläggande för Riksdagen af de förslag, som med
anledning häraf må synas vara påkallade.

Stockholm den 2 maj 1893.

Med undersåtlig vördnad.