Riksdagens Skrifvelse N:o 82

Riksdagsskrivelse 1892:82

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

7

0 1''liV

f

Fiii>

11 v iiU

i i # >■ »

*:*T ifil ibis i a ■>'' . ! \''*iaivlk { filt/>{ hsiu

N:o 82.

v-,! n i ab-.uijneinr/fö

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 maj 1892.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående efterskänkande af kronans rätt till
danaarf efter stenarbetaren Erik Andersson.

(Statsutskottets utlåtande u:o 67.)

!}).iUT;; m ?* ‘Ar* >1 u i l . *.I- ; r; i J »*{''.»i -; »it »^>1 ihn/.

lU ! ‘15 ‘ *• ; .*< ''/•'' ‘ l-i: ■ -■■■''*■ i '' • 5• • ‘ ‘ii-• * J ti iii

Till Konungen.

i-;! ! C ,;rM >t;.l ■:«; , ; ■;,. i • ''■.■■■, ,-•! . v ,j. :

Enligt livad al en till Riksdagen aflåten proposition af den 8 april
innevarande år inhemtas, hade stenarbetaren Erik Andersson aflidit, i Umeå
den 12 september 1889 utan att efterlemna några vid bouppteckningstillfallet
den 14 januari 1890 kända arfvingar. Enär ej heller någon
arfvinge med lagligen berättigad! anspråk inom den i 15 kap. 6 § ärfdabalken
stadgade tid anmält sig, hade rådstufvurätten i Umeå, på yrkande
af kammaradvokatfiskalembetet, genom utslag den 24 augusti 1891, hvilket
vunnit laga kraft, förklarat, att qvarlåtenskapen efter Erik Andersson
skulle såsom danaarf tillfalla Eders Kongl. Maj:t och kronan, i anledning
hvaraf stadskassören Gustaf Löf, i egenskap af god man för förvaltningen
af ifrågavarande qvarlåtenskap, förpligta att, jemlik! eu af Löf till rådstufvurätten
ingifven redovisningsräkning öfver samma qvarlåtenskap, till
kammaradvokatfiskalsembetet utgifva ett belopp af 506 kronor 95 öre
jemte derå uppburen ränta.

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

I en till Eders Kongl. Maj:t den 1 sistlidne mars ingifven skrift
hade hemmansegaren Johan Lindroth i Fillsta, såsom förmyndare för
ogifta Kristina Eriksdotters i Måläng omyndiga barn, sönerna Per Gustaf
och Karl Emanuel samt dottern Selma Gunilla, på anförda skäl anhållit,
att kronans rätt till danaarf efter Erik Andersson, hvilken voro fader till
sökandens bemälde myndlingar, måtte efterskänkas till förmån för Kristina
Eriksdotter och hennes omförmälda tre barn.

Efter vederbörande myndigheters hörande har Eders Kongl. Magt
med afseende å hvad i ärendet förekommit nu föreslagit Riksdagen att
medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel måtte öfverlåtas
till ena hälften på Kristina Eriksdotter och till andra hälften på
hennes ofvannämnda barn, sönerna Per Gustaf och Karl Emanuel samt
dottern Selma Gunilla.

Härefter har för Riksdagen meddelats, att till Eders Kongl. Maj:t
ingifvits en ansökning af J. A. Riideberg i Östersund om utbekommande
ur Erik Anderssons qvarlåtenskap af liqvid för en fordran på grund af
en den 8 januari 1887 af Erik Andersson och Kristina Andersson utfärdad
skuldförbindelse å 216 kronor 64 öre jemte sex procent ränta; och
hade denna ansökning blifvit remitterad till utlåtande af Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län.

Utan att ingå i något slags bedömande af det sålunda mot Erik
Anderssons sterbhus framstälda fordringsanspråk, har Riksdagen på grund
af hvad i ärendet förekommit, ansett den rätt, kronan kan på grund af
lagens föreskrift om danaarf ega till ifrågavarande medel, böra, på sätt
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, efterskänkas; och har Riksdagen derför
medgifvit, att den rätt kronan må ega till ifrågavarande medel, i den
mån de äro danaarf, må öfverlåtas till ena hälften på Kristina Eriksdotter
och till andra hälften på hennes ofvannämnda barn, sönerna Per Gustaf
och Karl Emanuel samt dottern Selma Gunilla. A

Stockholm den 19 maj 1892.

r, ä Med undersåtlig vördnad.

* 11 • li ! ;n. !

i -

J1.1

1

io, «

1