Riksdagens Skrifvelse N:o 7

Riksdagsskrivelse 1894:7

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

N:o 7.

''• l:‘ i■■■ u .... no i. ! .< ■ tji

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 mars 1894.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående
riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit,
sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmägtige
i nämnda kontor.

(Statsutskottets utlåtande n:o 21.)

Till fullmägtige i riksgäldskontoret.

Efter erhållen del af Riksdagens sistlidna år församlade revisorers
berättelse om den samma år verkstälda granskning af riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning har Riksdagen tagit under öfvervägande hvad
revisorerna uti denna berättelse i ett eller annat hänseende erinrat,
äfvensom hvad statsutskottet, i afgifvet utlåtande angående riksgäldskontorets
förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet
senast tillerkändes fullmägtige i nämnda kontor, anfört och hemstält;
och har Riksdagen i nedannämnda ämnen fattat följande beslut:

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

17

l:o. Angående samverkan mellan riksbanken och riksgäldskontor et.

Med förmälan att revisorerna inhemtat, att fullmägtige i riksgäldskontoret
med enskild bankinrättning träffat aftal om verkställande i utlandet
för kontorets räkning af vissa liqvider i främmande valutor,
hafva revisorerna meddelat, att de af fullmägtige anhållit om upplysning,
huruvida före afslutandet af ifrågavarande aftal förfrågan skett
hos fullmägtige i riksbanken, om de vore villige att låta riksbanken
verkställa nämnda liqvider, samt att af fullmägtiges i riksgäld skontoret
svar framginge, att dylik förfrågan icke egt rum.

Enär emellertid, efter bankofullmägtiges kort tid förut visade beredvillighet
att medgifva riksgäldskontoret å dess önskade försträckning
lägre ränta än den för likartade lån från riksbanken i allmänhet gällande,
fullmägtige i riksgäldskontoret synts hafva haft ökad anledning
att jemväl i föreliggande fall anlita riksbanken, så hade revisorerna,
hvilka vidliölle den af nästföregående års statsrevisorer uttalade åsigten
beträffande större samverkan mellan Riksdagens båda penningförvaltande
verk, ansett sig böra detta förhållande för Riksdagen omförmäla.

Med anledning af Riksdagens under år 1892 församlade revisorers
af sistlidet års statsrevisorer åberopade uttalande, yttrade sammansatta
stats- och bankoutskottet vid 1893 års riksdag i utlåtande n:o 1, att
utskottet funnit, att mellan Riksdagens ifrågavarande verk, till fördel
för båda, en samverkan skulle kunna eg a rum i större utsträckning,
än som syntes hafva varit fallet, utan att derför den fullt sjelfständiga
ställning, som dessa verk borde intaga gent emot hvarandra, komme
att lida något intrång. Riksdagen, som delar denna uppfattning, har
af ofvan nämnda i revisionsberättelsen angående riksgäldskontoret anförda
förhållande ansett sig hafva anledning att framhålla de enligt
Riksdagens mening obestridliga fördelar, som för staten äro att vinna
af en samverkan mellan fullmägtige i Riksdagens båda penningförvaltande
verk, der sådan kan ske utan uppgifvande af den sjelfständighet,
hvardera verket bör ega i förhållande till det andra.

2:o. Angående Dalslands kanalaktiebolag.

Enligt revisionsberättelsen rörande detta bolag utgjorde vid 1892
års slut återstoden af det bolaget beviljade lån för kanalbyggnad
mellan Hattefura och Stora Lee 428,G8G kronor 37 öre, hvaraf 110,162
Bih. till Riksd. Prof. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

kronor 53 öre resterade å förfallna aunuiteter och 318,523 kronor 84 öre
vore ännu ej till betalning förfallet kapital. Jemte meddelande att,
enligt riksgäld skontorets räkenskaper, af förstnämnda skuldbelopp
109,666 kronor 33 öre utgjordes af oguldna annuiteter och återstående
319,020 kronor 4 öre af icke förfallet kapital, hafva Riksdagens revisorer
till rättelse anmärkt den sålunda befintliga skiljaktigheten mellan
riksgäldskontorets och bolagets räkenskaper i fråga om fördelningen
af förfallen och icke förfallen skuld.

Riksdagen, som inhemta!, att I genom skrifvelse den 7 december
sistlidne år gifvit kanalbolagets styrelse del af revisorernas anmärkning,
men att från styrelsen icke ingått något svar, har beslutat uppdraga
åt fullmägtige i riksgäldskontoret att erinra styrelsen för Dalslands
kanalaktiebolag om vidtagande af sådan rättelse i bolagets räkenskaper,
att ofvan anmärkta skiljaktighet mellan dessa och riksgäldskontorets
räkenskaper varder undanröjd.

3:o. Angående Vitt sjo—Hessleholms jernvägsaktiebolag.

I fråga om Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag hafva Riksdagens
revisorer bland annat uttalat sig på följande sätt:

»Vid granskning af bolagets revisionsberättelse har statsrevisorernas,
såväl som fullmägtiges i riksgäldskontoret, uppmärksamhet fästs
derpå, att bolagets revisorer i berörda berättelse anmärkt, att bokförda
värdet af bolagets jernväg icke öfverensstämde med dess verkliga, i
det att fingerade värdet af eu aktieteckning på 200,000 kronor blifvit
jernvägen påförd. Af den med anledning häraf af fullmägtige från
bolagsstyrelsen infordrade förklaring framgår, att styrelsen anser bolagsrevisorernas
anmärkning vara beroende af missuppfattning, och den
klandrade bokföringsåtgärden befogad, enär de ifrågavarande aktiebrefven
funnes i styrelsens förvar och registerboken öfverensstämde
med aktiekapitalet.

Förhållandet har emellertid synts statsrevisorerna vara af beskaffenhet
att böra för Riksdagen omförmälas.»

Af bolagets revisionsberättelse med dertill hörande handlingar
samt skriftvexlingen mellan Eder och bolagets styrelse synes framgå,
att det af Riksdagens revisorer påpekade förhållandet med aktieteckningen
i bolaget förskaffat bolaget större statslån, än de för dylikt
låns erhållande uppstäda vilkor om sådan tecknings förhållande till
anläggningskostnaden medgifva. Derjemte har Riksdagen af Eder be -

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

19

rättelse till innevarande års Riksdag inhemtat, att bolaget icke erlagt
det belopp af 19,762 kronor 22 öre, som bolaget varit skyldigt att den
1 oktober 1893 inbetala å sitt statslån, 404,000 kronor.

Då det enligt riksgäldskontorets reglemente åligger fullmägtige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån,
lären I följaktligen icke underlåta att med till buds stående medel
söka tillvarataga statens rätt gent emot bolaget; och enär Riksdagen
föreställer sig, att en närmare undersökning kommer att ske, om och
i hvilken mån bolagsstyrelsens förfarande inverkat på statslånefordringens
säkerhet samt huruvida berörda förfarande bör föranleda till särskilda
åtgärder, har Riksdagen ansett det af revisorerna anförda förhållandet
för närvarande icke påkalla något dess åtgörande i frågan.

4:o. Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Då Riksdagen funnit fullmägtige hafva med nit och omsorg upplylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt fullmägtige
full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i deras protokoll den 19 januari 1893 till och med den 18
januari 1894.

Stockholm den 16 mars 1894. s