Riksdagens Skrifvelse N:o 70

Riksdagsskrivelse 1894:70

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

27

N:o 70.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 maj 1894.

— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
angående kyrkovärdars tillsättande för viss tid.

(Lagutskottets utlåtande n:o 19.)

Till Konungen.

På sätt enskild motionär inom Riksdagen anmärkt, saknas för
närvarande bestämmelser i fråga om den tid, för hvilken kyrkovärd
må ega att utöfva sin befattning. Omnämnd redan i våra landskapslagar,
har denna institution städse bevarat sin urgamla karakter af ett
församlingens förtroendeuppdrag, och när i en senare tid på kyrkorådet
öfverflyttades en del af hvad förut enligt häfd eller äldre stadganden
tillhört kyrkovärdarnes befogenhet, bestämdes tillika, att desse skulle
vara sjelfskrifne ledamöter i kyrkorådet. I enlighet härmed stadgar
också 23 § i gällande förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862, att församlingens kyrkovärdar äro ledamöter
i kyrkorådet jemte dem, som dertill å kyrkostämma väljas. För desse
senare föreskrifves i förordningen den 13 april 1886 viss tjenstgöringstid,
så bestämd, att af ledamöterna, som väljas för fyra år, halfva
antalet eller, om detta icke är jemnt, det antal, som är närmast under
hälften, utträder efter lottning vid slutet af andra året. Enligt hvad
Riksdagen försport, väljas nu, antagligen med hemtadt stöd af sistberörda
bestämmelser, kyrkovärdar på åtskilliga ställen i vårt land

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

allenast för en tid af fyra år, men i öfvervägande antalet fall lemnas
uppdraget för obestämd tid och antager vid sådant förhållande lätteligen
karakteren af ett uppdrag, för hvars fortvaro allenast vederbörandes
lifslängd i sista hand sätter en gräns. Med hänsyn särskildt till kyrkovärdarnes
åliggande att jemte kyrkoherden föra kyrkans räkenskaper
och den ansvarighet för förvaltningen af kyrkas medel, som för dem
likasom för de valde ledamöterna af kyrkorådet är stadgad, måste
emellertid en dylik anordning i längden finnas mindre betryggande, i
samma mån uppdraget varder mera magtpåliggande. För kyrkovärdars
utseende på viss tid, derom framställning sålunda gjorts, talar ock den
omständighet, att ifrågavarande uppdrag ytterst h vilar på samma grund
.— församlingens förtroende — som andra rent kommunala eller kyrkligt
kommunala uppdrag, hvilkas fortsatta utöfvande lagen emellertid
gjort beroende af regelbundet återkommande val.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla,
att Eders Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lagbestämmelse derom, att kyrkovärdar skola utses, i likhet
med hvad om valda ledamöter i kyrkoråd finnes stadgadt, för en tid
af fyra år.

Stockholm den 2 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.