Riksdagens Skrifvelse, N:o 62

Riksdagsskrivelse 1895:62

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 62.

o 62.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 maj 1895.

— — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående vissa ändringar i och
tillägg till de för erhållande af lån från odlingslånefonden
stadgade vilkor och bestämmelser.

(Statsutskottets utlåtande n:r 56.)

Till Konungen.

I en den 26 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition har
Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af ett propositionen bifogadt utdrag
af protokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
medgifva sådana ändringar i och tillägg till de vilkor och bestämmelser,
som jemlik^ kungörelsen den 27 april 1888 äro för erhållande af lån
från odlingslånefonden stadgade, att

dels lån från odlingslånefonden må kunna beviljas, förutom till de
i nämnda kungörelse angifna företag, jemväl till utförande af sådana
vattenafledningsföretag, hvilka afse förbättring af förut odlad åker eller
äng eller vinnande af ny äng, dock, hvad dessa företag beträffar, icke
till större belopp än två tredjedelar af kostnaden för vattenafledningen,

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 62.

afdikningen deri inbegripen, der sådan ifrågakommer, och endast under
förutsättning att väg- och vatten byggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen
vitsorda, att jordförbättringens värde bör antagas minst motsvara låneunderstödets
belopp, ökadt med hälften deraf,

dels lån från odlingslånefonden ej må beviljas, med mindre väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda att, så vidt de
kunna finna, laga hinder mot företagets utförande ej förefinnes,

dels ock räntan å lån, som från odlingslånefonden hädanefter beviljas,
äfvensom å derifrån förut beviljade lån, angående hvilkas fördelning
å vederbörande hemman och anteckning i jordeboken utslag icke
meddelats, må nedsättas till fyra procent, dock utan att rubbning derigenom
sker i den för lånen bestämda annuiteten.

Jemväl inom Riksdagen hafva gjorts särskilda framställningar i de
ämnen, som utgöra föremål för Eders Kongl. Maj:ts berörda proposition.

Af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition framgår, enligt
Riksdagens uppfattning, att Eders Kongl. Maj:ts förslag icke afser, att
lån skulle kunna erhållas för s. k. täckdikning. Riksdagen har emellertid
ansett lämpligt, att denna art af dikning uttryckligen undantages.

Den i Eders Kongl. Maj:ts proposition förekommande bestämmelsen,
att lån till sådana företag, till hvilka fondens användning skulle utsträckas,
ej skulle få beviljas till större belopp än två tredjedelar af kostnaden
för vattenafledningen, afdikning deri inbegripen, under förutsättning
tillika, att jordförbättringens värde minst motsvarar låneunderstödets
belopp, ökadt med hälften deraf, har tillkommit af hänsyn till den förmånsrätt,
odlingslån åtnjuta, och i syfte att utgöra en garanti derför, att
lån endast lemnas till företag, hvarvid den jordförbättring, som vinnes,
är sådan, att den kan antagas fullt uppväga den nya skuldbörda, hvilken
genom odlingslånet lägges på jorden och enligt lag skjutes framför derå
förut möjligen hvilande inteckningar. Ur fastighetskreditens synpunkt är
detta förhållande obestridligen af synnerligt stor betydelse, och Riksdagen
har till vårdande af ett så vigtigt intresse trott sig böra i detta afseende
införa en bestämmelse, som enligt Riksdagens mening säkrare än den
nyssnämnda bereder det önskade skyddet. Riksdagen anser, att jordförbättringens
värde bör uppgå till dubbla beloppet af låneunderstödet, i
hvilket fall dock jordens värde torde blifva så mycket ökadt, att den
föreslagna begränsningen af lånesumman till två tredjedelar af vattenafledningskostnaden
utan olägenhet kan bortfalla. Uppskattningen af
jordförbättringens värde bör enligt Riksdagens åsigt verkställas af sakBih.
till Riksd. Prot. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Häft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 62,

kunnig person med biträde af två till deltagande i landtmäteriförrättningar
inom orten utsedde gode män.

Mot öfriga i Eders Kongl. Maj:ts proposition framstälda förslag har
Riksdagen icke haft något att erinra.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition samt
inom Riksdagen gjorda framställningar har Riksdagen medgifvit sådana
ändringar i och tillägg till de vilkor och bestämmelser, som jemlikt kungörelsen
den 27 april 1888 äro för erhållande af lån från odlingslånefonden
stadgade, att

dels lån från odlingslånefonden må kunna beviljas, förutom till de
i nämnda kungörelse angifna företag, jemväl till utförande af sådana
vattenafledningsföretag, hvilka afse förbättring, på annat sätt än genom
s. k. täckdikning, af förut odlad åker eller äng eller vinnande af ny äng,
dock, hvad dessa företag beträffar, endast under förutsättning att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, att jordförbättringens
värde bör antagas minst motsvara låneunderstödets dubbla
belopp,

dels lån från odlingslånefonden ej må beviljas, med mindre väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, att, så vidt de
kunna finna, laga hinder mot företagets utförande ej förefinnes,

dels ock räntan å lån, som från odlingslånefonden hädanefter beviljas,
äfvensom å derifrån förut beviljade lån, angående hvilkas fördelning å
vederbörande hemman och anteckning i jordeboken utslag icke meddelats,
må nedsättas till fyra procent, dock utan att rubbning derigenom sker i
den för lånen bestämda annuiteten.

Stockholm den 10 maj 1895.

Med undersåtlig vördnad.