Riksdagens Skrifvelse N:o 54

Riksdagsskrivelse 1894:54

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

''.W>v;:jj-hsl i imf

.,•/;( t

i no*!*.)
i * iiln.l

.tf! loj^U. guh

N:o 54.

Uppläst och godkäud hos Första Kammaren den 2 maj 1894.
— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition n-o 8 med förslag till lag om förvärfvande och
förlust af medborgarerätt.

(Lagutskottets utlåtande n:o 34.)

Till Konungen.

Genom en den 30 sistlidne december aflåten proposition har Eders
Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslagit Riksdagen att
antaga ett propositionen bilagdt förslag till lag om förvärfvande och
förlust af medborgarerätt.

Bestämmelserna i förevarande lagförslag hafva endast i ett hänseende
synts Riksdagen böra undergå någon jemkning.

I lagförslagets 6 § uttalas den grundsats, att ett barn, som legitimeras
genom efterföljande äktenskap emellan dess moder, en svensk
qvinna, och fadern, hvilken ej är svensk medborgare, erhåller faderns
nationalitet, om barnet är omyndigt, då äktenskapet mellan föräldrarne
blifver ingånget, och att följaktligen omyndiga barn under sådana förhållanden
förlora sin svenska nationalitet. Det i nämnda paragraf upptagna
vilkoret derför att i dylika fall barn, som vid legitimationen redan
uppnått myndig ålder, eger behålla den svenska medborgarerätt, barnet

13

Riksdagens Skrifvelse R:o 54.

förut egt — nemligen anmälan hos Konungens befallningshafvande i
länet inom ett år efter föräldrarnes giftermål — synes Riksdagen kunna
medföra, förutom besvär och kostnader för den anmälningsskyldige, i
vissa fall en oförskyld förlust för honom af hans svenska medborgarerätt.

I det fall att en svensk qvinna emigrerat, men härstädes qvarlemnat
ett oäkta barn, och att hon, efter det barnet härstädes uppnått
myndig ålder, legitimerar detta genom ingående af äktenskap i ett
främmande land med fadern till barnet utan att derom underrätta barnet,
skulle nemligen, om fadern vid äktenskapets afslutande icke vore svensk
medborgare, det myndiga barnet helt plötsligt kunna finna sig förlustigt
sin medborgarerätt härstädes i följd af en försummad anmälan, till hvars
företagande icke någon anledning förefunnits. Anmälningspligten i förevarande
fall torde derför böra borttagas. Häraf komme visserligen att
följa, att äfven myndiga barn, som vistas utrikes, skulle, i händelse de
legitimerades genom äktenskap emellan deras svenska moder och en
utländsk fader, under viss tid komma att bibehålla den svenska nationalitet,
af hvilken de vid uppnådd myndighetsålder varit i besittning.
Men Riksdagen kan icke finna, att häraf skulle följa någon egentlig
olägenhet, och i alla händelser skulle i följd af stadgandena i 5 och 7 §§
den svenska nationaliteten för dem förr eller senare komma att upphöra,
derest de icke hit återvända. . ’

Härjemte hafva 7 och 9 §§ i syfte af ett förtydligande erhållit
en något ändrad lydelse, på sätt här nedan utvisas.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, som icke kunnat
bifalla Eders Kongl. Maj:ts proposition oförändrad, för sin del antagit
följande

Lag

om förvärfvande och förlust af medborgarerätt.

1 §■

Svensk medborgarerätt förvärfvas, på grund af födsel, af äkta barn,
hvars fader har svensk medborgarerätt.

2 §•

Utländsk man eller utländsk ogift qvinna, som är född i riket och
här oafbrutet haft sitt hemvist intill uppnådd ålder af tjugutvå år, blifver

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

svensk medborgare, så framt han eller hon icke under sista året hos
Konungens befallningshafvande i länet genom derom afgifven skriftlig
förklaring afsagt sig rättigheten att varda svensk medborgare och dervid
tillika med behörigt bevis styrkt sig ega medborgarerätt i annat land.
Rätt till afsägelse, som nu är nämnd, eger ej rum för den, som är född
af utländing, hvilken sjelf begagnat sig af sådan rätt.

Då svensk medborgarerätt på grund af denna § förvärfvas af utländsk
man, tillkommer sådan rätt äfven hans hustru och äkta barn.

Utländsk qvinna, som gifter sig med svensk medborgare, förvärfvar
genom äktenskapet svensk medborgarerätt.

Hafva makarne barn samman före äktenskapet, blifva jemväl de
barn, der de ännu äro omyndiga, svenske medborgare.

4§.

Svensk medborgarerätt förvärfvas vidare genom naturalisation i
den ordning och under de vilkor, som finnas bestämda genom särskild
lag.

Naturalisation af utländsk man medför, om dervid ej annorlunda
bestämts, svensk medborgarerätt äfven för hans hustru och omyndiga
äkta barn.

Svensk medborgarerätt förloras af den, som blifver medborgare i
annat land.

Önskar någon, för vinnande af utländsk medborgarerätt, att frikallas
från sina medborgerliga förpligtelse!- till Sverige, göre derom
ansökning hos Konungen. Bifalles ansökningen, varde dervid såsom
vilkor stadgadt, att sökanden inom viss utsatt tid. skall hafva förvärfvat
medborgarerätt i annat land.

6 §•

Svensk qvinna, hvilken gifter sig med den, som ej är svensk
medborgare, förlorar genom äktenskapet svensk medborgarerätt.

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

Hafva makarne barn samman före äktenskapet, och äro de, då
föräldrarne med hvarandra ingå äktenskap, ännu omyndiga, förlora
jemväl de barn svensk medborgarerätt. Aro de vid i sagda tid till
myndig ålder komna, behålla de sin svenska medborgarerätt.

Har svensk man eller svensk ogift qvinna, efter uppnådd ålder
af tjuguett år, eller enka, efter äktenskapets upplösning, i tio år oafbrutet
haft sitt hemvist utom riket, förloras jemväl medborgarerätten,
der ej vistandet utomlands föranledts af offentligt uppdrag för de förenade
rikena eller Sverige, eller ock förbehåll göres om medborgarerättens
bibehållande genom eu inom nämnda tids utgång hos svensk
beskickning eller svenskt konsulat eller, om vederbörande är bosatt i
Norge, hos svenska justitiedepartementet afgifven skriftlig förklaring i
enlighet med de närmare bestämmelser, som af Konungen meddelas.
Sådan förklaring skall, för att fortfarande ega giltighet, förnyas inom
hvart tionde års slut; den kan icke med laga verkan afgifvas af annan
än den, som sjelf utflyttat ur riket, och hans efterkommande i första
led samt enka efter sådan person, som nu är nämnd.

Förlust af medborgarerätt enligt denna paragraf för svensk man
medför förlust af sådan rätt äfven för hans hustru och omyndiga äkta
barn, såvida de ej blifva i riket qvar.

Konunger eger genom öfverenskommelse med främmande stat
inskränka eller upphäfva lämpligheten, såvidt förhållandet till sådan stat
angår, af de ofvan i denna paragraf meddelade bestämmelser.

8 §•

Den, som i följd af bestämmelserna i 7 § förlorat svensk medborgarerätt
och icke blifvit medborgare i annat land, återvinner medborgarerätten,
då han tager hemvist i riket, eller ock Konungen medgifver,
att medborgarerätten derförutan återvinnas må.

Återvinnes på grund af föregående punkt svensk medborgarerätt
af mannen, tillkommer sådan rätt också hans hustru och omyndiga
äkta barn, äfven om de behålla sitt hemvist i utlandet qvar.

9 §•

Oäkta barn, hvars moder är svensk medborgare, förvärfvar genom
födseln svensk medborgarerätt. Det följer i fråga om medborgarerätten

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

modern jemväl i öfriga fall, der enligt bestämmelserna i denna lag
äkta barn följer fadern. Ändras moderns ställning i afseende å medborgarerätten
i följd af äktenskap med annan än fadern, sker derigenom
ej ändring i den medborgarerätt, som dessförinnan tillkom hennes
oäkta barn.

10 §.

Barn, som anträffas här i riket, utan att kunskap om dess ställning
i afseende å medborgarerätten vinnes, anses intill dess annat utrönes,
som svensk medborgare.

• lull f

öfvergåencle stadgande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1895; kommande de i 2 §
meddelade bestämmelser att tillämpas jemväl i fråga om utländing,
som är född före nämnda tid, såvida han då ännu ej uppnått tjuguett
års ålder.

Stockholm den 2 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

liv'' J.ilit j

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1894.