Riksdagens Skrifvelse N:o 54

Riksdagsskrivelse 1891:54

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

1

M:ö 54.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 maj 1891.

— — — — Andra Kammaren den 4 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående införande af
obligatorisk undervisning vid rikets allmänna läroverk,
seminarier och folkskolor, rörande de rusgifvande ämnenas
natur och verkningar.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 3) utlåtande n:o 7.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 8.)

Till Konungen.

Med erinran om att, oaktadt alla de bemödanden för att hämma
dryckenskapslasten, Indika blifvit gjorda dels ifrån regeringens och riksdagen
samt dels ifrån enskilda personers och för ändamålet bildade
föreningars sida, rusdryckerna likväl fortfarande åstadkomme stor skada i
landet, har uti en inom riksdagen väckt motion framhållits, hurusom ett
verksamt och säkert sätt att leda den allmänna meningen i den afsedda
riktningen och att vinna allmänhetens intresse för nykterhetssaken vore
att i skolorna i sammanhang med undervisningen i naturkunnighet införa
obligatorisk undervisning om rusdryckernas natur samt deras inverkan på
Bih. till Biksd. Prat. 1891. 10 Sami, 1 Afd. 1 Band, 12 Häft. (Kris 54 ~ 61). 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

menniskokroppen; och egde man, enligt motionärens åsigt, i »helsovårdens,
folkhushållningens och moralens namn» rätt att fordra inträde för detta
läroämne i alla skolor, hvarigenom en början vore gjord till införande
derstädes af undervisning i allmän helsovårdslära.

Riksdagen finner den inom riket pågående nykterhetsrörelsen vara väl
förtjent af att af statsmagterna, så långt sådant kan på lämpligt sätt ske,
främjas och understödjas. De lagstiftningsåtgärder, hvilka under de senaste
fyra årtiondena vidtagits i ändamål att genom försvarande af åtkomsten
till de rusgifvande dryckerna främja nykterheten i landet, hafva äfven
utöfvat ett helsosamt inflytande på befolkningens lefnadssätt. Synnerligen
glädjande är att uppfattningen af nykterheten såsom personlig hederssak
under nämnda tid börjat att ingå i det allmänna folkmedvetandet. Ehuru
denna förändring visserligen närmast torde böra tillskrifvas en stigande
civilisation jemte dermed följande stegrad sjelfaktning och insigt om
menniskovärde, torde dock icke kunna bestridas att de under berörda
årtionden gifna reglementariska bestämmelser angående rusdryckshandteringen
icke oväsentligt bidragit att bana väg för en omgestaltning af det
allmänna tänkesättet i nämnda hänseende.

Men nykterlietssträfvandena hafva under senare åren äfven främjats
derigenom, att Riksdagen dragit särskild försorg om att kännedomen om
den stora fara, som bruket af rusdrycker medför, så mycket som möjligt
utspridts bland befolkningen. Till vinnande af detta syfte har nemligen
beviljats anslag år 1886 med åttatusen och år 1889 med tjugofemtusen
kronor, hvilka medel af Eders Kongl. Maj:t disponerats till utgifning och
spridning af nykterhetsskrifter. På sätt Riksdagen inhemtat, bekostas för
närvarande af det senast medgifna anslaget, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts
beslut, utarbetandet af en nykterhetsskrift, hvilken specielt skall vara
afsedd för folkskolan, men lärer sättet för denna skrifts användande inom
skolan ännu ej vara bestämdt.

Dessa skrifter hafva utan tvifvel verkat och verka allt fortfarande
mycket godt inom sådana lager af befolkningen, der man förstår och
finner nöje uti inhemtande af kunskaper i de ämnen, som i dylika ströskrifter
innefattas, men derigenom blifver dock upplysning i förevarande
vigtiga fråga icke så spridd till alla samhällsklasser, som om en åtgärd i
den af motionären angifna rigtning vidtoges. Undervisning af i hufvudsak
samma art, som i motionen förordas, har jemväl, enligt hvad hos Riksdagen
blifvit upplyst, genom lag införts i de offentliga skolorna i flera
af Nordamerikas förenta stater.

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

Visserligen hyser Riksdagen den öfvertygelsen, att folkets religiositet
är den enda säkra grund, hvarpå nykterhetssträfvandet, liksom öfver hufvud
hvarje annat arbete i sedlighetens tjenst, måste byggas, om varaktig framgång
deråt skall beredas och alla öfverdrifter antingen åt det ena eller
andra hållet skola undvikas, samt att följaktligen nykterhetssaken har sin
kraftigaste bundsförvandt uti en god religionsundervisning, som förmår
höja folkets religiösa medvetande och derigenom på samma gång stärka
folkets moraliska kraft och skärpa dess moraliska ansvarighetskänsla, men
Riksdagen håller jemväl före, att en redan åt det uppväxande slägtet i
våra skolor bibringad och efter dess uppfattningsförmåga afpassad undervisning
om de rusgifvande dryckernas natur och verkningar jemväl bör
kunna i viss mån bidraga till minskning i bruket af dessa drycker. Vid
detta förhållande och då fråga icke är om införande af ett nytt läroämne
med särskild! derför anslagna lärotimmar, hvarigenom de nuvarande nog
många läroämnenas antal skulle komma att ytterligare ökas, utan endast
att läran om spritdryckerna skulle vid undervisningen behandlas i sammanhang
med naturkunnigheten, föreställer sig Riksdagen att nagra andra
betänkligheter emot införandet af den ifrågasatta obligatoriska undervisningen
icke böra möta än de, som måhända kunna härleda sig från dels
det förhållande, att åtskilliga af de i skolorna begagnade läroböckerna
icke äro författade med särskild hänsyn till. undervisningens utsträckning
till ifrågavarande ämne, och dels den härmed sammanhängande omständigheten
att, efter all sannolikhet, endast ett fåtal af den nuvarande lärarepersonalen
för egen del besitter den kunskap, som lärer erfordras för att
undervisningen i ämnet må kunna blifva på ett mera verksamt sätt för
lärjungarne fruktbärande; men Riksdagen anser alla betänkligheter af
denna art böra vika vid erinringen derom, att det ligger i sakens natur,
att den undervisning, hvarom här kan blifva fråga, icke behöfver, hvad
sjelfva metoden beträffar, ega någon strängt vetenskaplig karakter, utan
kan och bör inskränka sig till meddelandet i lättfattlig form af den
vetenskapliga forskningens allmänna resultat på hithörande område i den
säkerligen icke betydande omfattning, som, med hänsyn till det med undervisningen
afsedda praktiska syftet att verka till återhållsamhet i bruket
af rusgifvande drycker, må befinnas nödig för att bibringa lärjungarne
insigt uti dessa dryckers verkningar och inflytande på menniskoorganismens
skilda delar. Med en sålunda både till arten och omfånget begränsad
uppgift för undervisningen torde någon synnerlig svårighet icke uppstå
att, för den händelse de nu begagnade läroböckerna i naturkunnighet

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

skulle befinnas mer eller mindre oanvändbara för undervisningen rörande
spritdryckerna, afhjelpa denna brist genom vidtagandet af eu eller annan
provisorisk åtgärd, i syfte att, intill dess läroböckerna hunnit undergå
nödig omarbetning, undervisningen må kunna på ett någorlunda nöjaktigt
sätt ombesörjas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen hos Eders
Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande af föreskrift, att i rikets allmänna
läroverk, seminarier och folkskolor skall vid undervisningen i naturkunnighet
meddelas en efter lärjungarnes uppfattningsförmåga lämpad undervisning
om de rusgifvande ämnenas natur och verkningar.

Stockholm den 4 Maj 1891.