Riksdagens Skrifvelse N;o 41

Riksdagsskrivelse 1890:41

Riksdagens Skrifvelse N;o 41.

9

N:o 41.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1890.
— —• — Andra Kammaren den 3 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majt:s
proposition angående ändrad lydelse af 1, 6 och 9 §§ i
lagen angående lindring i rustnings- och rotering sbesvär en
den 5 juni 1885.

(Statsutskottets utlåtande n:o 26.)

Till Konungen.

Under, förmälan att Eders Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen
aflåta proposition med förslag till ändring i åtskilliga delar af värnpligtslagen,
afseende., jemte annat, utsträckning af beväringsåldern och
ökning af de värnpligtiges öfningsskyldighet, har Eders Kongl. Maj:t,
för att samtidigt bereda lättnad i de på viss jord hyflande besvär, som
utgöras till försvarsverket, uti en till Riksdagen aflåten proposition af
den 11 januari innevarande år föreslagit Riksdagen att, för den händelse
Riksdagen godkände den i förstnämnda proposition gjorda framställning
om ändring af 1, 3, 6, 27 och 52 §§ af ifrågavarande lag, jemväl besluta,
att 1 och 6 §§ i lagen angående lindring i rustnings- och roteBili.
till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Raft. 2

10

*

Riksdagens Skrifvelse N\o 41.

ringsbesvären den 5 juni 1885 skulle erhålla följande förändrade lydelse,
att från och med år 1891 tillämpas:

§ 1.

I rustnings- och roteringsbesvären skall lindring ega rum med
fyrtio procent af dessa besvärs uppskattade värde, på sätt samt under
iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan
i denna lag omförmälas.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll
eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A. Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring
med fyrtio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll
eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,
lindringen skall utgöra fyrtio procent af allenast det belopp,
hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger
understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp
med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag
afses, icke ifrågakomma.

B. Beträffande lielvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar
vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lika stor med eller större än
det här ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,
skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter
understöd, med fyrtio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters
sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 41.

understöd, endast med fyrtio procent af det belopp, hvarmed vakansafgiften
eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet; och
kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger
afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att
eg a rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta
värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad
här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret
varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde
och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller
större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,
någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att
eg a rum.

C. Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och
vakanta rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)
eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote
i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående
effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteri jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är
stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit
effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift,
men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring,
kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen
och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för
beklädnad, remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom b) eller
c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller
roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af
understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i
öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och
rotar är stadgadt.

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 41.

Och har Eders Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen, att § 9
i omförmälda lag måtte erhålla följande förändrade lydelse:

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna rotar
inom Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande
de till Elfsborgs regemente hörande rotar.

Riksdagen får härmed anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts ofvan
berörda framställning om ändrad lydelse af 1, 6 och 9 §§ i lagen angående
lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885
icke vunnit Riksdagens bifall.

Stockholm den 3 maj 1890.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, tryckt hos Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1890.