Riksdagens Skrifvelse N:o 36

Riksdagsskrivelse 1894:36

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

1

N:o 36.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 april 1894.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med anhållan om utredning
angående beskaffenheten och omfattningen af åtskilliga
öfverklagade olägenheter i afseende å Sveriges och Norges
ömsesidiga handels- och sjöfarts förhållanden m. in.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 4.)

Till Konungen.

Hos Riksdagen har framställning gjorts derom, att Riksdagen måtte
fatta beslut om upphäfvande af Eders Kongl. Maj:ts förordning den 30
maj 1890 angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden.

Oafsedt de anmärkningar mot ifrågavarande författning, den s. k.
mellanrikslagen, hvilka, låtit sig framställa på grund af det till Riksdagens
förfogande stälda statistiska material, har särskilt framhållits vid ärendets
behandling inom Riksdagen, hurusom från olika delar af landet klagomål
försports öfver uppgifna olägenheter på grund af mellanrikslagen och dess
tillämpning.

Vid pröfning af det material, som stått Riksdagen till buds för bedömande
af mellanrikslagens betydelse för vårt land, har det emellertid
synts Riksdagen påtagligt, att de olägenheter, som af ifrågavarande lag
föranledas, äro mindre än som i ofvanberörda, hos Riksdagen gjorda framgå.
till Riksd. Prof. 1834. 10 Sand. 1 Afl. 1 Band. 11 Höft. (Näs 36—46.) 1

V

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

ställning förmenats, och att, ehuru brister vidlåda den nu bestående mellanrikslagstiftningen,
bestämda fördelar äfvenledes tillskyndas vårt land genom
densamma. Riksdagen har i betraktande häraf icke kunnat finna lämpligt
att bifalla den gjorda framställningen om mellanrikslagens uppsägning;
men då genom den genomgripande förändring, tulltaxan vid 1892 års riksdag
undergick, de öfverklagade missförhållandena utan tvifvel erhållit större
betydenhet än förut — en omständighet, hvarom Riksdagen dock icke varit
i tillfälle att af den föreliggande statistiken draga några säkra slutsatser,
då så kort tid förflutit sedan förändringarnes genomförande, att ej ens ett
helt års statistik öfver varuutbytet derefter förelegat — har Riksdagen ansett,
att en utredning af frågan vore ensidig. En sådan utredning har
Riksdagen dock, särskildt i betraktande af vår handelsstatistiks bristfälliga
beskaffenhet, icke minst i hvad densamma afser varuutbytet med Norge,
tillika funnit svårligen kunna åstadkommas annorlunda än genom Eders
Kongl. Maj:ts föranstaltande; och får Riksdagen för den skull anhålla, att
Eders Kongl. Maj:t ville låta verkställa utredning angående beskaffenheten
och omfattningen af åtskilliga öfverklagade olägenheter i afseende å Sveriges
och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden samt derefter
för Riksdagen framlägga resultaten af den verkstälda utredningen och göra
den framställning i ämnet, som af omständigheterna påkallas.

Stockholm den 17 april 1894.

Med undersåtlig vördnad.