Riksdagens Skrifvelse N:o 35

Riksdagsskrivelse 1893:35

Riksdagens Skrifvelse N:o 35.

1

N:o 35.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 april 1893.
— — — — Andra Kammaren — 14 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen
till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 3 och memorial n:o 20.)

Till Konungen.

Vid riksstatens andra hufvudtitel, omfattande anslagen till justitiedepartementet,
har Riksdagen fattat de beslut, som här nedan omförmälas.

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel har
Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring; och har Riksdagen
upptagit samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel i 1894 års
riksstat till oförändrade belopp.

Extra anslag.

I afseende å behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under denna
hufvudtitel, hafva följande framställningar gjorts.

Bih. till Riksd. Prot. 1693. 10 Samt. 1 Afd. 1 Rand. 6 Häft. (N:o 35).

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 35.

2:o. Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre militära ledamöter
har Eders Kongl. Maj:t, på extra stat, för år 1894 äskat 5,000
kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.

Inom Riksdagen har föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att, jemte
det att af Eders Kongl. Maj:t under andra hufvudtiteln till krigshofrätten
för nästkommande år begärdt anslag af 5,000 kronor indrages, aflåta skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t med anhållan, att Eders Kongl. Maj:ts täcktes vidtaga
sådana åtgärder, att Svea hofrätt måtte med nästa års början kunna
öfvertaga de ärenden, hvilka nu handläggas af krigshofrätten.

Till stöd för detta förslag har erinrats, att Riksdagens år 1891 församlade
revisorer i sin berättelse om granskning af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år
1890 anfört, att, efter det vid åtskilliga tillfällen inom Riksdagen framstälts
förslag om indragning af krigshofrätten, 1888 års Riksdag i skrifvelse till
Eders Kongl. Maj:t anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vid utarbetandet
af förslag till ny rättegångsordning låta till behandling jemväl företaga
frågan om krigshofrättens indragning eller ombildning. Enligt hvad revisorerna
inhemtat, hade Eders Kongl. Maj:t icke i anledning af denna Riksdagens
skrifvelse vidtagit någon åtgärd. Under öfverläggningen inom Riksdagen
rörande de framstälda förslagen om krigshofrättens indragning hade
framhållits svårigheten för Svea hofrätt, dit man ansett att de till krigshofrätten
nu hörande mål skulle öfverlemnas, att utan förstärkning i hofrättens
arbetspersonal öfvertaga dessa mål. Efter det Riksdagens omförmälda
skrifvelse afläts, hade emellertid Riksdagen 1890 bifallit Eders Kongl. Majts
förslag om inrättande af en sjette division i Svea hofrätt och dessutom årligen
bevilja^ extra anslag till en sjunde division. Då vid sådant förhållande
inom denna hofrätt för ändamålet nödiga arbetskrafter numera icke kunde
anses saknas, men det oaktadt Riksdagens ofvannämnda skrifvelse icke ledt
till någon åtgärd, hade revisorerna ansett sig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet
å omförmälda förhållande.

Med anledning af denna revisorernas framställning yttrade statsutskottet
vid 1892 års riksdag bland annat, att den allmänna meningen beträffande
nödvändigheten af krigshofrättens indragning eller ombildning kunde anses
vara så stadgad, att denna fråga borde utan svårighet och tidsutdrägt kunna
vinna sin lösning; hvarför utskottet hemstälde, att Riksdagen måtte hos Eders
Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, oberoende af frågan
om ny domstolsförfattning, taga under ompröfning, huru vida icke krigshof -

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 35.

rätten kunde indragas eller ombildas, samt till Riksdagen inkomma med det
förslag, hvartill förhållandena funnes föranleda.

Denna statsutskottets hemställan bifölls af Andra Kammaren, men afslogs
af Första Kammaren.

Då af krigshofrätt ens protokoll kunde inhemtas, att under ar 1891 af
krigshofrätten endast blifvit, afkunnade sexton utslag eller domar, borde ej
vara något tvifvel derom, att icke Svea hofrätt, sedan den blifvit så förstärkt,
att den arbetade på sju divisioner, ganska väl kunde emottaga och
afgöra de mål, hvilka nu tillhörde krigshofrätten; och för att jemväl kunna
tillgodogöra sig den militära erfarenheten och tackkunskapen skulle den afdelning
inom hofrätten, hvilken komme att handlägga dylika mål, vid sådana
tillfällen kunna med sig adjungera en eller två militära ledamöter.

I enlighet med hvad Riksdagen förut i ämnet uttalat, anser Riksdagen,
att frågan om krigshofrättens indragning eller ombildning bör bringas till en
snar lösning. Att emellertid, såsom inom Riksdagen ifrågasatts, af sådan
anledning nu afslå Eders Kongl. Maj:ts omförmälda framställning om anvisande
på extra stat för år 1894 af 5,000 kronor till arfvoden åt krigshofrättens
ordförande och tre militära ledamöter, har Riksdagen dock icke
ansett vara lämpligt. Krigshofrätten, för hvilken, sådan densamma nu är
anordnad, detta anslag synes nödigt, torde nemligen icke kunna upphöra,
förr än beslut fattats om förändrad handläggning af dithörande mål och
ärenden.

Riksdagen har emellertid inhemtat, att — sedan Eders Kongl. Maj:t,
med anledning af Riksdagens i ämnet gjorda hemställan, den 25 maj 1888
anbefalt nya lagberedningen att, när framdeles ifrågakomme att utarbeta
förslag till ny domstolsförfattning, i sammanhang dermed taga under öfvervägande
frågan, huru vida krigshofrätten borde indragas — Eders Kongl.
Maj:t i skrifvelse den 31 december 1892, enär någon väsentlig förändring i
de allmänna domstolarnas organisation icke kunde under den närmaste framtiden
emotses, och derför spörsmålet rörande omorganisation af krigshofrätten
syntes böra göras till föremål för särskild pröfning, anbefalt nya lagberedningen
att taga i öfvervägande, huru vida krigshofrätten borde indragas eller
ombildas, samt uppgöra det förslag i ämnet, som lagberedningen funne af
omständigheterna päkalladt. Vid sådant förhållande tiar Riksdagen saknat
anledning till annan åtgärd än att anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
så vidt möjligt redan för nästkommande Riksdag framlägga förslag till krigshofrättens
indragning eller ombildning.

3:o. För nya lagberedningen har Eders Kongl. Maj:t för år 1894
äskat ett extra anslag af 35,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har vunnit Riksdagens bifall.

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 35.

4:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1894
anvisa ett belopp af 15,000 kronor till understöd åt förbättring skolonien vid
Hall dels till slutbetalning åt koloniens kapitalskuld, dels såsom bidrag till
kostnaden för uppförande af en köks- och matsalsbyggnad vid kolonien.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.

5:o. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,
att af besparingar å nya lagberedningens anslag vid 1892 års slut ett
belopp af 9,026 kronor 40 öre finge användas till ersättande, så långt det
föi sloge, af förskott, som statskontoret utbetalt till komitén för utarbetande
af förslag till lagbestämmelser med anledning af framställningar af kyrkomötet
och Riksdagen rörande ändring i kyrkolagen m. m., samt till godtgörande
af återstoden utaf sagda förskott å extra stat för år 1894 anvisa
12,000 kronor.

Åt statsrådsprotokollet framgar, att den tillgängliga besparingen från
föregående år å anslaget till nya lagberedningen uppgår till 9,717 kronor
49 öre, hvaraf Eders Kongl. Maj:t föreslagit att för gäldande af ifrågavarande
förskott skulle användas 9,026 kronor 40 öre, hvadan alltså skulle såsom
besparing å anslaget qvarstå ett belopp af 691 kronor 9 öre. Då Riksdagen
emellertid hyser den uppfattning, att uppläggande af besparingar å
extra anslag för ändamål, sådana som nya lagberedningen, icke bör förekomma,
utan hvad som ej för året af det extra anslaget erfordras i stället
bör användas för statsregleringen, har Riksdagen ansett lämpligt, att jemväl
beröida återstod, 691 kronor 9 öre, användes för gäldande af ifrågavarande
förskott. Deraf följer, att det äskade anslagets belopp, 12,000 kronor, kan
minskas till 11.308 kronor 91 öre, eller i fullt krontal 11,309 kronor.

Riksdagen har för den skull, för gäldande af statskontorets förskott
till omförmälda komité, dels medgifvit, att besparingarna å nya lagberedningens
anslag vid 1892 års slut, 9,717 kronor 49 öre, må dertill användas, dels
ock anvisat på extra stat för år 1894 ett belopp af 11,309 kronor.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm den 14 april 1893.

Bil. Litt. A.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 35.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Justitie -

Departementschefen ..................................................................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli .............................................!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!".................

| Departementschefens ombud för tillsyn''öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!.......

I Högsta domstolen ........................................................................................

| Justitiekanslersexpeditionen......................................................................

| Nedre justitierevisionen.............................................................................

| Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat.................................................i!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!"...............

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.............................\.......................!.!!!!!!!!!!!!

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat !!..!!!!!!!!.!!.!!!..!!!!!!...........................

Krigshofrätten ............................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................................................................................!.!!!!!!!

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen .........................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ....................................................................

Förslagsanslag ........................................................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- och tjensteman,
Vård och underhåll åt läns- och kronohäkten, reservationsanslag.............................................

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande

Medikolegal besigtningar, förslagsanslag..................................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..............................!!!.!!!!!!!!!!!!!!!"!!!!.........................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ......!!!!.!!!!!!!!!!!!!.!!!!!!!!!!!!!!!!!.!!. ..............................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ................!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!.!!!!!!!!!...!...................

Extra utgifter, reservationsanslag......................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 35.

7

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

departementet.

örslagsanslag

rångångna bötesandelar, förslagsanslag

511,600:

1,114,100:

59,500:

1,625,700:

65,000:

30,000:

Summa

Anvisning i kontant.
Kronor.	ö.
17,000
35,800	—
6,000	—
162,700	—
18,800	—
134,000	—
626,354	—
514,521	—
208,713	—
11,100	—
55,000 j
1,780,200	1 _
84,000	—
12,000	—
18,000	—
135,000	—
64,212	—
4,500	—
3,887,900	—

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 35.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Andra

hufyudtitel.

Justitiedepartementet.

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre militära ledamöter 5 000-

För nya lagberedningen..............................................................................j 3ö’oOO Till

understöd åt förbättringskolonien vid Hall....................................... lö^OuO

» gäldande af en del af ett utaf statskontoret utgifvet förskott.........j ll’309-

Summa 66,309

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1893.