Riksdagens Skrifvelse N:o 33

Riksdagsskrivelse 1896:33

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

15

N:o 33.

.g<!l''h.".UiU7’id ••. ill:/- /ju ''fn'' . .I" • 7 I<vi • ■ <>i((LU''äuu

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 april 1896.

— — —i — Andra Kammaren — 21 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående försäljning till Hallsbergs stationssamhälle
af ett jordområde från förra militiebostället
Berg n:o 1 i Örebro län.

(Statsutskottets utlåtande n:o 28.)

Till Konungen.

Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 17) af den 31 januari
innevarande år har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,
att från den till förra sergeantsbostället 1 mantal Berg n:o 1 i Hallsbergs
socken och Rumla härad af Örebro län hörande utegan Kärret måtte
för alltid afsöndras och åt Hallsbergs stationssamhälle från den 14 mars
1897 upplåtas ej mindre den del deraf, som folie inom den af Eders Kongl.
Maj:t faststälda regleringsplanen för samhället, dock med undantag af dels
13,75 ar, som användts till omläggning af landsvägen, dels 49,30 ar, som
exproprierats för anläggning af gästgifveri, dels ock det område, som utgjorde
samfäld mark till hemmanen Norrby och Berg, än äfven den del
af utegan, innefattande 3 hektar 2,66 ar, som å en af förste landtmätaren
F. R. Belfrage gjord kopia af en utaf förste landtmätaren O. Tengvall
öfver utegan Kärret åren 1892—1893 upprättad karta funnes utmärkt
med A, allt under vilkor:

att samhället till kronan för all afsöndrad mark prlade lösen efter
den värdering af domänintendenten i länet med biträdande arrende -

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

uppskattningsinän, som i fråga om en del af marken redan egt rum och
beträffande återstående delen komme att ske;

att denna lösen skulle till kronan af samhället erläggas under loppet
af sex år med en sjettedel vid tillträdet och en sjettedel den 14 mars hvart
och ett af de följande fem åren;

att för ogulden köpeskilling skulle aflemnas säkerhet, bestående af
solidarisk borgen såsom för egen skuld af minst två personer, hvilkas
vederhäftighet hlifvit af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande eller vederbörande
domhafvande bestyrkt, eller ock sådan säkerhetshandling, som förutom
borgen enligt Eders Kongl. Maj:ts kungörelse den 10 november 1882
och Eders Kongl. Maj:ts bref den 2 december 1892 toges god för arrende;

att nuvarande egare af hus och byggnader inom det område, som
sålunda skulle upplåtas åt stationssamhället, skulle hafva rätt att af stationssamhället
till sig lösa de af dem bebyggda tomtdelar, såvidt dessa ej behöfde
tagas i anspråk för regleringsplanens genomförande, mot samma
lösen, som samhället hade att erlägga till kronan, och på samma betalningstid,
som samhället egde åtnjuta, dock med skyldighet att ställa sådan
säkerhet för betalningen, som här ofvan angifvits;

att, när samhället päfordrade borttagande af sådan byggnad, som vore
hinderlig för regleringsplanens genomförande, samhället skulle till sig lösa
dylik byggnad med dess fulla värde;

att, i händelse tvist uppstode beträffande huru stor del af hvarje tomt
egare till dervarande hus och byggnader borde få friköpa, eller angående
beloppet af den lösen, samhället skulle erlägga för hus, hvars borttagande
påkallades af regleringsplanens genomförande, parterna skulle vara underkastade
stadgandena i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887;

att arrendatorn af den till stationssamhället icke upplåtna delen af
utegan Kärret förbehölles rätt till nödiga utfartsvägar enligt de närmare
bestämmelser, domänintendenten och arrendeuppskattningsmännen egde att
meddela vid den värderingsförrättning, som, enligt hvad förut omförmälts,
skulle af dem verkställas;

att det afsöndrade området skulle på samhällets bekostnad åsättas
mantal på sätt och i den ordning, som stadgades i 13 § 3 mom. af Eders
Kongl. Maj:ts förordning angående hemmansklyfning och jordafsöndring
den (J augusti 1881, hvarvid borde iakttagas, att ingen del af den sainfälda
marken inginge i den inköpta hemmansdelen;

att den sålunda mantal åsätta delen af hemmanet skulle, sedan köpebref
derå i vanlig ordning af domänstyrelsen utfärdats, i kronans jordebok
upptagas under 4titel allmänt frälse med skyldighet för samhället att ansvara
för de derå belöpande utskylder och onera; samt

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

17

att samhället skulle hafva skyldighet att för all framtid uppsätta
och underhålla stängsel mellan det upplåtna området och kronans angränsande
jord;

hvarjemte Eders Kong! Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva,
att köpeskillingen för ifrågavarande jordområde måtte, på samma sätt som
köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp
för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Emot ifrågavarande framställning har Riksdagen icke haft annat att
erinra, än att det bland vilkoren för ifrågavarande upplåtelse intagna förbehåll
för arrendatorn af den till stationssamhället icke upplåtna delen af
utegan Kärret att enligt närmare bestämmelser ega rätt till nödiga utfartsvägar
syntes, med afseende å möjligheten af denna utegas försäljning eller
disposition på annat sätt än till utarrendering, böra utsträckas till hvarje
innehafvare af samma område.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande
proposition, att Riksdagen medgifvit,

att från den till hemmanet Berg hörande utegan Kärret må för alltid
afsöndras och åt Hallsbergs stationssamhälle från den 14 mars 1897 upplåtas
ej mindre den del deraf, som faller inom den af Eders Kongl. Maj:t
faststälda regleringsplanen för samhället, dock med undantag af dels 13,75
ar, som användts till omläggning af landsvägen, dels 49,30 ar, som exproprierats
för anläggning af gästgifveri, dels ock det område, som utgör samfäld
mark till hemmanen Norrby och Berg, än äfven den del af utegan, innefattande
3 hektar 2,G6 ar, som å ofvan omförmälda kartekopia finnes utmärkt
med A, allt under vilkor:

att samhället till kronan för all afsöndrad mark erlägger lösen
efter den värdering af domänintendenten i länet med biträdande arrendeuppskattningsmän,
som i fråga om en del af marken redan egt rum och
beträffande återstående delen kommer att ske;

att denna lösen skall till kronan af samhället erläggas under loppet
af sex år med en sjettedel vid tillträdet och eu sjettedel den 14 mars
hvart och ett af de följande fem åren;

att för ogulden köpeskilling skall aflemnas säkerhet, bestående af
solidarisk borgen såsom för egen skuld af minst två personer, hvilkas
vederhäftighet blifvit af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande eller vederbörande
domhafvande bestyrkt, eller ock sådan säkerhetshandling, som
förutom borgen eldigt kongl. kungörelsen den 10 november 1882 och
kongl. brefvet den 2 december 1892 tages god för arrende;

att nuvarande egare af hus och byggnader inom det område, som
Bill. till Itilcsd. Prof. 18UU. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 4

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

sålunda skulle upplåtas åt stationssamhället, skola hafva rätt att af stationssamhället
till sig lösa de af dein bebyggda tomtdelar, såvidt dessa ej behöfva
tagas i anspråk för regleringsplanens genomförande, mot samma
lösen, som samhället har att erlägga till kronan, och på samma betalningstid,
som samhället eger åtnjuta, dock med skyldighet att ställa sådan
säkerhet för Betalningen, som här ofvan angifvits;

att, när samhället påfordrar borttagande af sådan byggnad, som är
hinderlig för regleringsplanens genomförande, samhället skall till sig lösa
dylik byggnad med dess fulla värde;

att, i händelse tvist uppstår beträffande huru stor del af hvarje tomt,
egare till dervarande hus och byggnader bör få friköpa, eller angående
belopp af den lösen, samhället skall erlägga för hus, hvars borttagande
påkallas af regleringsplanens genomförande, parterna skola vara underkastade
stadgandena i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887;

att innehafvaren af den till stationssamhället icke upplåtna delen af
utegan Kärret förbehålles rätt till nödiga utfartsvägar enligt de närmare
bestämmelser, domänintendenten och arrendeuppskattningsmännen ega att
meddela vid den värderingsförrättning, som, enligt hvad förut omförmälts,
skall af dem verkställas;

att det afsöndrade området skall på samhällets bekostnad åsättas
mantal på sätt och i den ordning, som stadgas i 13 § 3 mom. af kongl.
förordningen angående hemmansklyfning och jordafsöndring den (i augusti
1881, hvarvid bör iakttagas, att ingen del af den samfälda marken ingår
i den inköpta hemmansdelen;

att den sålunda mantal åsätta delen af hemmanet skall, sedan köpebref
derå i vanlig ordning af domänstyrelsen utfärdats, i kronans jordebok
upptagas under titel allmänt frälse med skyldighet för samhället att ansvara
för de derå belöpande utskylder och onera; samt

att samhället skall hafva skyldighet att för all framtid uppsätta
och underhålla stängsel mellan det upplåtna området och kronans angränsande
jord;

samt att Riksdagen jemväl medgifvit, att köpeskillingen för ifrågavarande
jordområde må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsbörd tjenlig mark.

Stockholm den 24 april 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 189G.