Riksdagens Skrifvelse N:o 15

Riksdagsskrivelse 1897:15

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
7

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

N:o 15.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 mars 1897.
— — — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl.

Maf.ts proposition med förslag till lag angående Kongl.
Maf.ts högsta domstols tjenstgöring på afdelning ar, dels
ock Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om höjning af anslaget till högsta domstolen
och nedre justitierevisionen.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande mo 2.)

Till Konungen.

Genom en den 9 januari innevarande år aflåten proposition, n:o 7,
har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i
statsrådet och högsta domstolen förda protokoll, jemlikt 87 § regeringsformen
föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bifogadt förslag till
lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på afdelningar.

Härjemte har Eders Kongl. Maj:t i den till Riksdagen den 16
januari innevarande år aflåta proposition angående statsverkets tillstånd
och behof under riksstatens andra hufvudtitel föreslagit Riksdagen, dels
i punkten 2:

att, under förutsättning att den särskildt aflåtna propositionen
med förslag till lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

25

på afclelningar varder af Riksdagen bifallen, höja anslaget till högsta
domstolen, nu upptaget till 162,700 kronor, med löner till 2 justitieråd,
tillhopa 20,000 kronor, hvadan anslaget skulle i 1898 års riksstat uppföras
med 182,700 kronor;

och att för åtnjutande af sagda aflöningar stadga enahanda vilkor,
som vid fastställandet af nu gällande lönestat för högsta domstolen blifvit
bestämdt;

dels och i punkten 3:

att, under förutsättning att den särskilt aflåtna propositionen
med förslag till lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring
på afdelningar varder af Riksdagen bifallen, dels godkänna
följande tillägg till nedre justitierevisionens stat, att tillämpas från och
med år 1898:

Arfvoden.

Tjenstgörings- Renskrifnings-

Summa.

1

konstituerad

revisionssekreterare

4,400

penningar.

2,000

penningar.

6,400

1

d:o

d:o

4,400

2,000

6,400

1

d:o

protokollssekreterare

2,500

1,200

300

4,000

1

d:o

d:o

2,500

1,200

300

4,000

1

amanuens . ..

1,000

1,000

1

d:o

— —

1,000

1,000

Summa kronor 22,800

dels ock medgifva förhöjning från 700 kronor till 1,900 kronor
af det å samma stat uppförda anslag till gratifikationer åt extra ordinarie
tjensteman och extra ordinarie vaktmästare samt sålunda öka anslaget
för nedre justitierevisionen, nu upptaget med 134,000 kronor, till 158,000
kronor;

och att för åtnjutande af de löneförmåner, som finnas upptagna
i nyssnämnda tillägg till denna stat, stadga enahanda vilkor, som äro
föreskrifna för innehafvare af de på samma stat nu uppförda aflöningar.

Genom den i statsrådsprotokollet framlagda utredning framgår
enligt Riksdagens åsigt nödvändigheten af att söka bereda möjlighet för
ett snart afarbetande af den nu förefintliga och under närvarande förhållanden
ögonskenligen för hvarje år sig ökande balansen af hos högsta
Bill. till Riksd. Prut. 1897. 10 Sami. 1 AJil. 1 Band. 1 Haft. 4

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

domstolen hyllande mål och ärenden, hvarmed sammanhänger ernåendet
af en synnerligen önskvärd förkortning i den tid, som åtgår, innan ett
till högsta domstolen inkommet mål blifver derstädes afgjordt. Då Riksdagen
anser, att någon utsträckning af arbetstiden för justitieråden eller
inskränkning i deras semester icke bör ifrågakomma, har Riksdagen
funnit Eders Kongl. Maj:ts förslag innebära ett lämpligt sätt för vinnande
af ofvanberörda fördelar och har derför ej haft något att i sådant afseende
deremot anmärka.

Riksdagen har emellertid ansett, att genom den tillökning i såväl
högsta domstolens som nedre justitierevisionens arbetskrafter, som Eders
Kongl. Maj:t föreslagit och som Riksdagen i hufvudsak godkändt, tillfälle
beredes till erhållande af ännu större fördelar i afseende på längre arbetstid
vid högsta domstolen, än hvad Eders Kongl. Majts förslag innebär.
Det synes nemligen Riksdagen, som om den tid, under hvilken det medgifves
högsta domstolen att arbeta på tre afdelningar, är i förslaget allt
för knappt tillmätt, och att den lämpligen kan utsträckas från två till
tre veckor såväl i början af maj som i slutet af oktober. Derigenom
skulle arbetstiden ökas med ytterligare två veckor om året och sammanlagda
årliga ökningen i förhållande till nuvarande arbetstid utgöra fjorton
veckor. Om man i likhet med statsrådet och chefen för justitiedepartementet
beräknar, att i medeltal 26 mål afgöras under hvarje föredragningsvecka,
så komme under de sålunda tillagda fjorton veckorna att
afgöras mer än 360 mål, hvilket gifver utsigt till att den nuvarande
balansen skulle nedbringas till normal storlek.

Någon svårighet vid genomförandet af eu sådan anordning torde
ej förefinnas, i synnerhet som det ju alltid blifver högsta domstolen obetaget
att, der målens beskaffenhet eller domstolsledamöters förfall eller
andra omständigheter göra arbetet på tre afdelningar olämpligt, under
den derför anslagna tiden arbeta på allenast två afdelningar. Då emellertid
Riksdagen anser, att sådant bör ske endast i undantagsfall, har
Riksdagen utbytt ordet »må» i § 4 mot ordet »bör», hvilket starkare
betonar, att arbetet på tre afdelningar skall under de derför stadgade
tiderna vara regel.

Emot den föreslagna lagens affattning i öfrig! har Riksdagen ej
funnit skäl till annan erinran, än att i § 2 orden »under den blidare årstiden»
såsom öfverflödiga och i viss mån otydliga uteslutits.

Under förutsättning, att Eders Kongl. Maj:t godkänner ofvanberörda

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

27

lag sådan den af Riksdagen antagits, har Riksdagen bifallit Eders Kongl.
Maj:ts framställning om höjning af anslaget till högsta domstolen.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om höjning af anslaget
till nedre justitierevisionen har Riksdagen funnit det vara uppenbart,
att, derest den af Riksdagen nu antagna lagen om högsta domstolens
tjenstgöring på afdelningar varder af Eders Kongl. Maj:t godkänd
och i följd deraf justitierådens antal ökas med två, eu motsvarande ökning
af nedre justitierevisionens arbetskrafter blifver erforderlig. Beträffande
sättet, hvarpå denna ökning lämpligast bör åstadkommas, har emellertid
Riksdagen omfattat åsigter, som delvis afvika från hvad Eders
Kongl. Maj:t föreslagit.

Hvad då först angår de föreslagna två nya revisionssekreteraretjensterna,
har Riksdagen i afseende på dem ej haft annat att emot förslaget
anmärka, än att de skäl, som i statsrådsprotokollet framdragits,
för att dessa embetsmäns aflöning skulle sättas till 6,400 kronor, ej
synas Riksdagen vara tillfyllestgörande. Dessa två revisionssekreterare
böra, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit, tillsättas genom konstitutorial,
och icke deras antal ökas, som hafva fullmagt på sitt revisionssekreterareembete.
Det föreligger emellertid enligt Riksdagens mening ej tillräckligt
skäl att åt vissa konstituerade revisionssekreterare bereda högre aflöningsförmåner
än de, som för närvarande åtnjutas, och på så sätt skapa två
olika lönegrader inom de konstituerade revisionssekreterarnes klass. Den
tid, hvarunder en revisionssekreterare framdeles kommer att tjenstgöra
såsom konstituerad, torde icke i verkligheten blifva så mycket utsträckt,
som enligt statsrådsprotokollet departementschefen synes antaga. Under
alla förhållanden torde enligt Riksdagens mening det fortfarande komma
att innebära en eftersträfvansvärd fördel, äfven i ekonomiskt afseende,
att blifva från ett assessorsembete vid hofrätt förflyttad till en revisionssekreterarebefattning.
Af dessa skäl har Riksdagen ansett sig böra sätta
aflöningen för de nya revisionssekreterarne till allenast 5,800 kronor med
enahanda fördelning mellan lön och tjenstgöringspenningar, som i nu
gällande stat är för konstituerad revisionssekreterare stadgad.

Hvad derefter beträffar de i förslaget upptagna två konstituerade
protokollssekreterarebefattningarna, har Riksdagen inhemtat, att protokollssekreterarnes
tjenstgöring ej för närvarande torde vara af den ansträngande
och trägna art, att eu ökning i deras antal är i följd af embetsverkets
ökning i andra afseenden erforderlig. Riksdagen finner väl, att
åt de nya revisionssekreterarne måste beredas samma slags biträde,

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

som de nuvarande ega genom protokollssekreterare och amanuenser. Men
då det är Eiksdagen bekant, att amanuenser kunna erhålla förordnande
att såsom protokollssekreterare tjenstgöra, och då de amanuenser, som
till sådant förordnande kunna ifrågakomma, säkerligen äro de, hvilka
längst och bäst tjenstgjort, och hvilka derför ej torde kunna anses vara
i afseende på skicklighet och vana protokollssekreterarne afsevärdt, om
ens i någon mån underlägsna, har Eiksdagen ansett, att den ytterligare
protokollssekreterare tjenstgöring, som i följd af embete verkets utvidgning
blifver erforderlig, lämpligen bör kunna åt två amanuenser anförtros. Åt
dessa har Eiksdagen ansett böra gifvas en aflöning, motsvarande hvad
protokollssekreterare — hvilkas tjenst de ju komma att förrätta — enligt
nu gällande stat uppbära i tjenstgöringspenningar, eller 1,200 kronor
årligen. Derjemte har Eiksdagen funnit dem böra i likhet med protokollssekreterare
uppbära ersättning för renskrifningskostnader, men har Eiksdagen
ansett, att denna ersättning lämpligen kan sättas till allenast 200
kronor för hvardera amanuensen.

Mot förslaget beträffande ytterligare två amanuenser med aflöning
af 1,000 kronor för hvardera har Eiksdagen icke haft något att anmärka.

Hvad slutligen angår den begärda höjningen af anslaget till gratifikationer
åt extra ordinarie tjensteman och extra ordinarie vaktmästare,
håller Eiksdagen före, att då genom den utvidgning, ifrågavarande
embetsverk i allt fall kommer att erhålla, behofvet af ett större antal
extra tjensteman bör, om ej minskas, så åtminstone icke ökas, en höjning
af ifrågavarande anslag ej är påkallad.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Eiksdagen anmäla,
att Eiksdagen för sin del antagit följande:

Lag

angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på afdelningar.

Med upphäfvande af Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående dess
högsta domstols tjenstgöring på två afdelningar den 23 oktober 1860
varder härigenom förordnadt som följer:

§ 1.

Kongl. Maj ris högsta domstol skall utgöras af aderton justitieråd
och arbeta på afdelningar, på sätt här nedan sägs.

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

§ 2.

29

I aderton veckor hvarje år skall högsta domstolen arbeta på en
afdelning, under den öfriga tiden af året på två afdelningar utom i fall,
hvarom i § 4 här nedan sägs.

§ 3.

Afdelningarna äro lika behöriga att upptaga de till högsta domstolens
handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror
af den ordning, hvari de enligt gällande föreskrifter anmälas.

§ 4.

Under de tre första arbetsveckorna i maj och de tre sista i oktober
månad bör högsta domstolen, der den med hänsyn till antalet af de på
dess handläggning beroende mål och ärenden finner sådant nödigt, arbeta
på tre afdelningar.

§ 5.

Med iakttagande af hvad ofvan är föreskrifvet ega justitier&den
att sig emellan fördela tjenstgöringsskyldigheten.

§ 6.

Genom denna lag göres ej ändring i stadgan den 21 april 1876
angående måls handläggning i vissa fall af Kongl. Maj:ts högsta domstols
afdelningar samfäld!.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1897.

Vidare har Riksdagen under förutsättning, att ofvan intagna lag
varder af Eders Kongl. Maj:t godkänd, dels höjt anslaget till högsta
domstolen, nu upptaget till 162,700 kronor, med löner till 2 justitieråd,
tillhopa 20,000 kronor, hvadan anslaget skall i 1898 års riksstat uppföras
med 182,700 kronor;

30 Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

och för åtnjutande af sagda aflöningar stadgat enahanda vilkor,
som vid fastställandet af nu gällande lönestat för högsta domstolen blifvit
bestämdt; dels oek godkänt följande tillägg till nedre justitierevisionens

stat, att tillämpas från och med år

1898:

Arfvoden.

Tjeustgörings-

peimingar.

Renskrifn i lös-penningar.

• fl

Summa.

1

konstituerad revisionssekreterare

3,800

2,000

5,800

1

d:o d:o

3,800

2,000

—.—

5,800

1

amanuens............

---

1,200

200

1,400

1

d:o ............

1,200

200

1,400

1

d:o ............

1,000

—---

1,000

1

d:o ............

1,000

1,000

summa kronor 16,400

samt sålunda ökat anslaget för nedre justitiere visionen, nu upptaget med
134,000 kronor, till 150,400 kronor;

och för åtnjutande af de löneförmåner, som finnas upptagna i
ofvannämnda tillägg till denna stat, stadgat enahanda vilkor, som äro
föreskrifna för innehafvare af de på samma stat nu uppförda aflöningar.

Stockholm den 20 mars 1897.

Med undersåtlig vördnad

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.