Riksdagens Skrifvelse N:o 14

Riksdagsskrivelse 1897:14

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

N:o 14.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 mars 1897.
— — — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående
postverket.

(Statsutskottets utlåtande n:o 8.)

Till Konungen.

I den till Riksdagen den 16 sistlidne januari aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kong], Maj:t i punkten
2:o under sjunde hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte, med godkännande
af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 14
januari 1897 tillstyrkta ändringar i postverkets stater, för år 1898 bestämma
postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 8,688,000 kronor,
att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle
ökas med 378,000 kronor.

I sammanhang härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att medgifva:

att tomterna n:is 1, 3 och 10 i qvarteret Riddaren inom Klara
församling i Stockholm finge enligt uppgjorda köpeaftal af postverket
förvärfvas;

att å dessa tomter tillsammans med tomten n:o 9 i samma qvarter,
sedan sistnämnda tomt för postverkets räkning exproprierats, finge fölen
kostnad, ej öfverstigande 1,240,000 kronor, uppföras ett nytt posthus
enligt ritningar, som blefve med ledning af de uti förenämnda statsrådsprotokoll
omförmäld a, af generalpoststyrelsen öfverlemnade planeskissritningar
med tillhörande beskrifning och kostnadsberäkningar uppgjorda
och af Eders Kongl. Maj:t godkända;

att jemväl tomterna n:is 2 och 8 i ofvannämnda qvarter finge
enligt upprättade köpeaftal af postverket inköpas för att derefter för

Riksdagens Skrifvelse N:o 14. 19

dess räkning uthyras, intill dess de behöfde användas till utvidgning af
posthuset; samt

att, i den mån de till fonden för anskaffande af tomt till nytt
posthus i Stockholm redan anvisade medel icke lemnade tillgång till bestridande
af kostnaderna för ofvanberörda tomters förvärfvande, dertill
finge af postverkets öfverskottsmedel för år 1898 användas ett belopp
af högst 200,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1898 föreslagna staterna, jemförda
med de för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt
hvad åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år 1897.

år 1898.

aflöningsstaten ....................................... kr.

öfvergångsstaten ................................... »

pensionsstaten ....................................... »

omkostnadsstaten.................................... »

oförutsedda utgifter............................. »

afkortningar och restitutioner m. m. »

tillsammans kr.

3,197,100

2,400

79,475

4,850,500

120,000

60,525

kr. 3,330,300
» 2,400

» 75,375

» 4,875,500
» 340,000

» 64,425

8,310,000

— kr. 8,688,000

I anledning af Eders Kongl. Maj:t till nästlidet års Riksdag gjorda
framställning om viss förbättring i ordinarie postvaktbetjentes aflöningsförmåner
anförde Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1896, bland annat,
hurusom, enligt hvad generalpoststyrelsen meddelat, de personer, som
under senaste tiden antagits till ordinarie postvaktbetjente, derförinnan
tjenstgjort i postverket omkring 7,6 år samt uppnått en ålder af i medeltal
31,1 år. Denna jemförelsevis sena befordran till ordinarie befattning
måste, yttrade Riksdagen vidare, gifvetvis utöfva ett ogynsamt
inflytande på postvaktbetjentes ekonomiska ställning, och äfven om de
med ordinarie vaktbetjentbefattning förenade aflöningsförmåner i och för
sig kunde anses tillfredsställande, måste de dock befinnas väl knappa,
då de ernåddes först efter en flerårig tjenstgöring mot lägre ersättning.
Med hänsyn härtill och då det jemväl syntes oegentligt, att ett stort
antal extra vaktbetjente, hvilka användes i regelbunden tjenstgöring och
förrättade ett lika ihållande och ansträngande arbete som de ordinarie,
ej blott åtnjöte mindre ersättning än dessa, utan äfven saknade den
tryggade ställning, som ordinarie befattning i statens tjenst medförde,
både Riksdagen funnit angeläget, att antalet ordinarie postvaktbetjent -

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

befattningar blefve i någon män ökadt. På grund häraf beslöt Riksdagen.
att, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om ett andra ålderstillägg
för postvaktbetjente, anhålla, att Eders Kongl. Maj:t måtte för
1897 års Riksdag framlägga förslag till inrättande af nya ordinarie postvaktbetjentbefattningar
till det antal, som, med den inskränkning, nödig
sparsamhet borde föranleda, kunde befinnas lämpligt för beredande åt
extra ordinarie vaktbetjente af något tidigare befordran till ordinarie
befattning.

Med anledning af denna Riksdagens anhållan har Eders Kongl.
Maj:t, i enlighet med generalpoststyrelsens hemställan, nu föreslagit
Riksdagen, att, förutom den postvaktbetjentbefattning, som med tillämpning
af Riksdagens år 1884 fattade beslut borde sättas i stället för en indragen
vaktmästaretjenst, 150 nya ordinarie vaktbetjentbefattningar måtte inrättas.
Af statsrådsprotokollet i ärendet framgår, att i slutet af sistlidne oktober
månad antalet vaktbetjente vid postverket utgjorde 1,529, af hvilka 791
voro ordinarie, 357 extra och 381 reservbetjente, samt att af de extra
vaktbetjente ej mindre än 259 voro i full tjenstgöring. Med afseende
å detta förhållande, och då postverkets fortgående utveckling framkallar
ett ständigt ökadt behof af ifrågavarande tjenstebefattningar, anser Riksdagen
den nu föreslagna tillökningen i antalet ordinarie vaktbetjente
vara erforderlig, på det att det af 1896 års Riksdag uttalade syfte
om beredande åt extra ordinarie vaktbetjente af en tidigare befordran
till ordinarie tjenst skall kunna i afsevärd mån och för någon längre
framtid vinnas.

Förhållanden af enahanda beskaffenhet som de, hvilka föranledt
1896 års Riksdag att förordna inrättandet af nya ordinarie postvaktbetjentbefattningar,
synas äfven tala för vidtagande af åtgärder till förbättrande
af befordringsutsigterna för postverkets talrika extra ordinaiie
tjensteman. Enligt hvad generalpoststyrelsen upplyst, voro nemligen
mot slutet af nästlidna år vid postverket anstälde 518 extra biträden,
af hvilka flertalets fulla arbetskraft och arbetstid af verket togos i anspråk.
Då under nuvarande befordringsförhållanden dessa biträden icke kunde
påräkna att ernå ordinarie tjenst förr än vid i medeltal 34 års ålder och
efter en tjenstetid i postverket af omkring 13 år, har Riksdagen funnit
Eders Kongl. Maj:ts framställning om inrättande af 75 nya postexpeditörsbefattningar
vara fullt befogad och böra vinna Riksdagens bifall.

Beträffande den enligt statsrådsprotokollet föreslagna förhöjningen
i anslaget till postföringskostnad vid befordran sjöledes mellan Sverige

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

och Tyskland inkemtas af samma protokoll, att ökade utgifter från detta
anslag påkallas med anledning af de överenskommelser, som på grund
af Eders Kongl. Maj:ts beslut träffats i fråga om anordnande och underhållande
af regelbunden postångfartygsförbindelse mellan Trelleborg och
Sassnitz. Med afseende härå får Riksdagen erinra, att Eders Kongl.
Maj:t i proposition till 1892 års Riksdag ej mindre äskade Riksdagens
yttrande öfver ett Riksdagen meddeladt förslag att, för uppehållande
genom enskildt bolags försorg af regulier ångfartygsförbindelse hela året
om mellan Trelleborg och Sassnitz, af postmedlen årligen bestrida hälften
af det belopp, som kunde erfordras till subvention åt bolaget, under
förutsättning att den andra hälften anvisades från tysk sida, ån äfven
föreslog Riksdagen att bevilja särskilda belopp att anvisas dels för anordnande
af fullständig natt-tjenst å vissa statsbanedelar, dels ock såsom
lån till Malmö—Trelleborgs jernvägsaktiebolag, under förutsättning att
bolaget åtoge sig att under vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t bestämdes,
ombesörja den genomgående befordringen af post och resande mellan
Malmö och Trelleborg äfvensom verkställa viss ombyggnad af bolagets
jernväg. Vid behandling af denna Eders Kongl. Maj:ts framställning
och i ämnet väckta motioner stannade kamrarne i olika beslut, hvilka
icke kunde sammanjemkas, hvadan frågan då förföll. Sedan numera, i
enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 13 juni 1896 fattade beslut,
definitiva åtgärder vidtagits för anordnande af postförbindelse mellan
Trelleborg och Sassnitz, har Eders Kongl. Maj:t vidkommande detta
ärende icke till Riksdagen gjort annan framställning, än att till bestridande
af postverkets utgifter för uppehållande af nämnda förbindelse
ifrågavarande anslag måtte ökas från 30,000 kronor till 100,000 kronor
eller med 70,000 kronor. Mot denna förhöjning i anslaget, som till en
del motsvaras af en genom minskad transitersättning till danska postverket
beräknad nedsättning med 40,000 kronor i anslaget till godtgörelse
till främmande postverk, har Riksdagen icke något att invända.

Hvad slutligen angår Eders Kongl. Maj:ts förslag om förvärfvande
åt postverket af vissa tomter i qvarteret Riddaren i Stockholm samt uppförande
derstädes af nytt posthus, anser Riksdagen, att härigenom postverkets
behof af utvidgade och tidsenliga lokaler kan på ett ändamålsenligt
sätt tillgodoses. Då förutom det område, som redan nu måste
tagas i anspråk för uppförande af det nya posthuset, ytterligare två
tomter i samma qvarter skulle enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag förvärfvas,
beredes härigenom, på sätt 1896 års Riksdag ansett önskligt, utrymme

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

för den utvidgning af byggnaden, som i en framtid kan befinnas erforderlig.
De ifrågasatta tomternas belägenhet synes Riksdagen vara synnerligen
fördelaktig och fullt motsvara de fordringar, som derå böra ställas.

Med afseende å det förhållande, att, enligt hvad af statsrådsprotokollet
inhemtas, det nya posthuset är afsedt att inrymma jemväl tjenstelokaler
för postinspektionerna i mellersta och östra distrikten, har uti en
inom Riksdagen väckt motion yrkats, att, då inom postverkets förvaltning
decentralisationsprincipen borde göras gällande, Eders Kongl. Maj :ts förslag
om uppförande af nytt posthus endast under det vilkor måtte bifallas,
att nu omförmälda tjenstelokaler icke blefve derstädes anordnade. Då
det, enligt Riksdagens mening, kan med skäl ifrågasättas, huruvida icke
ifrågavarande distriktsinspektioner, i stället för att, såsom nu är fallet,
hafva sina tjenstelokaler i Stockholm, borde placeras å inom vederbörande
distrikt centralt belägna orter, anser Riksdagen denna fråga böra tagas
under förnyad ompröfning. Emellertid har Riksdagen icke funnit lämpligt,
att vilkor i det angifna syftet fästes vid bifall till Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning.

Riksdagen, som ansett sig böra godkänna Eders Ivongl. Maj:ts
förslag i fråga om beredande af medel för förvärfvande af omförmälda
tomter och som ej haft något att erinra beträffande den beräknade kostnaden
för uppförande af det nya posthuset, har jemväl funnit skäl medgifva,
att till bestridande af den del utaf nämnda kostnad, som å första
byggnadsåret belöper, eller 250,000 kronor, det å postverkets stat uppförda
anslaget till oförutsedda utgifter bestämmes till det förhöjda belopp,
som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen, som vid Eders
Kongl. Maj-ta i öfrigt gjorda framställningar beträffande postverket icke
haft något att erinra, anmäla:

dels att Eders Kongl. Maj:ts förslag om inrättande af 75 nya postexpeditörstjenster,
36 af lista lönegraden och 39 af 2:a lönegraden, af
Riksdagen bifallits;

dels att Riksdagen likaledes bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag
om inrättande af 151 nya ordinarie postvaktbetjentbefattningar;

dels att Riksdagen med bifall till Eders Kongl. Maj ris förslag
medgifvit,

att tomterna n:is 1, 3 och 10 i qvarteret Riddaren inom Klara församling
i Stockholm må enligt uppgjorda, i statsrådsprotokollet öfver

Riksdagens Skrifvelse N:o 14. 23

finansärenden den 14 januari 1897 närmare angifna köpeaftal af postverket
förvärfvas;

att å dessa tomter tillsammans med tomten n:o 9 i samma qvarter,
sedan sistnämnda tomt för postverkets räkning exproprierats, må för en
kostnad, ej öfverstigande 1,240,000 kronor, uppföras ett nytt posthus
enligt ritningar, som varda med ledning af de uti förenämnda statsrådsprotokoll
omförmälda, af generalpoststyrelsen öfverlemnade planeskissritningar
med tillhörande beskrifning och kostnadsberäkningar uppgjorda
och af Eders Kongl. Maj:t godkända;

att jemväl tomterna n:is 2 och 8 i ofvannämnda qvarter må, enligt
upprättade köpeaftal, som i samma statsrådsprotokoll omförmälas, af postverket
inköpas för att derefter för dess räkning uthyras, intill dess de
behöfva användas till utvidgning af posthuset; och

att, i den mån de till fonden för anskaffande af tomt till nytt
posthus i Stockholm redan anvisade medel icke lemna tillgång till bestridande
af kostnaderna för ofvanberörda tomters förvärfvande, dertill
må af postverkets öfverskottsmedel för år 1898 användas ett belopp af
högst 200,000 kronor;

dels att hvad Eders Kongl. Maj:t i öfiigt föreslagit, föranledande
till ändringar i postverkets stater, af Riksdagen bifallits; samt

dels att Riksdagen, med beräknande af postverkets stater för år
1898 till följande belopp, nemligen:

aflöningsstaten ........................................... kronor 3,330,300: —

öfvergångsstaten ......................................... » 2,400: —

pensionsstaten ............................................ » 75,375: —

omkostnadsstaten ....................................... » 4,875,500: —

oförutsedda utgifter .................................... » 340,000: —

afkortningar och restitutioner m. in. ...... » 64,425: —

tillsammans kronor 8,688,000: —,

bestämt postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 8,688,000 kronor
att utgå direkt af postmedlen.

Stockholm den 17 mars 1897.

Med undersåtlig vördnad.