Riksdagens Skrifvelse N:o 140

Riksdagsskrivelse 1899:140

Riksdagens Skrifvelse N:o 140.

1

N:o 140.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1899.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående rätt för jordegare att
inlösa till statsverket indragna hospitalsräntor m. m.

(Statsutskottets utlåtande n:o 101.)

Till Konungen.

Då de afgifter, som från f. d. hospitalshemmanen utginge och, hvad
anginge åtminstone de i Kristianstads län befintliga, årligen påfördes desamma
under titel »f. d. hospitalsfondens inkomster», vore otidsenliga och besvärliga
beskattningar, som borde afskatfas, och då detta borde kunna ske derigenom,
att egarne till de hemman, som med omförmälda besvär vore belastade, erhölle
rättighet att mot erläggande af visst belopp, motsvarande det efter skälig
procent kapitaliserade värdet af medelafgiften för vissa år, befria sina fastigheter
från ifrågavarande onus, dervid lämpligt syntes vara, att lösesumman
finge erläggas antingen på en gång eller, derest fastighetsegaren det önskade,
genom afbetalning^ under vissa år, och då såväl derom som om de vilkor
i öfrigt, som för inlösen kunde finnas lämpliga att föreskrifvas, erfordrades
närmare utredning, har i en inom Riksdagen väckt motion föreslagits, att
Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Eders Kong!. Maj:t anhålla, att
Eders Kongl. Maj:t behagade taga i öfvervägande, huruvida och under hvilka
vilkor hospitalens till statsverket indragna frälseräntor och andra afgälder
af fast egendom måtte kunna af vederbörande jordegare inlösas.

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 140.

I anslutning till den åsigt, som numera gjort sig gällande inom Riksdagen,
att föråldrade skatteförhållanden böra, så vidt ske kan, ordnas, anser
Riksdagen önskligt, att de ifrågavarande från f. d. hospitalshemmanen utgående
särskilda utskylder måtte kunna aflösas och derigenom upphöra. Dessa utskylder
synas vara af samma natur som frälseskatteräntor; men i olikhet
med dem ingå de till statsverket, hvarigenom möjlighet förefinnes för kronan
att med räntegifvarne träffa öfverenskommelse om deras aflösning. På sätt
motionären anfört, erfordras emellertid före beslut om en sådan aflösning en
närmare utredning i ämnet; och Riksdagen får derför hos Eders Kongl.
Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade låta utreda, huruvida och
under hvilka vilkor de från f. d. hospitalshemmanen utgående, till statsverket
indragna frälseräntor och andra afgälder må kunna af vederbörande
jordegare inlösas, samt derefter till Riksdagen inkomma med det förslag,
hvartill förhållandena må föranleda.

Stockholm den 14 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

\

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1899.