Riksdagens Skrifvelse N--o S

Riksdagsskrivelse 1893:5

Riksdagens Skrifvelse N--o S.

h

’iu! I ''i'' i : i . vin;;- ^

N o 5.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 februari 1893.
_ _ — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om upphäfvande af frälsemäns rätt till särskildt forum.

(Lagutskottets Slitande n:o 9.)

Till Konungen.

I skrifvelse den 8 april 1868 öfverlemnade nämnda års Riksdag
till Eders Kong!. Maj:ts antagande en af Riksdagen för dess del besluten
författning angående upphäfvande af frälsemäns ratt till särskilt
forum. I sin berörda skrifvelse anförde Riksdagen hurusom Riksdagen
likasom tillförene, då frågan om upphäfvande af frälsemäns ratt till
särskildt forum varit å bane, funne en dylik lagstiftningsåtgärd tidsenlig
och verkande till enhet i lagskipningen.

Vidare yttrade Riksdagen: »stadgandena angående adelns särskilda
forum hafva, äfven der de qvarstå, förlorat sitt ursprungliga
sammanhang; och de kunna derför nu mindre än någonsin anses såsom
en verklig förmån för ridderskapet och adeln. De torde fast hellre
vara de fleste bland ridderskapet och adelns ledamöter till olägenhet.
Om man äfven fäster mindre vigt vid den omständigheten, att fralsemännen
derigenom gå miste om en instans i deras arla- och lormynderskapstvister,
hvilket visserligen bereder skyndsamhet, men också
i samma mån minskar säkerheten i dessa tvisters pröfning, så ar det
dock otvifvelaktigt, att för det stora flertalet af ridderskapet och adelns
ledamöter, som bo aflägse från den hofrätt, under hvars jurisdiktion

Riksdagens Skrifvelse N:o 5.

de lyda, både besvär och kostnad vållas genom ifrågavarande privilegram,
som hindrar dem att i sådana enkla ärenden som boupptecknings
ingifvande, testamentsbevakning och förmyndareförordnande, vända s?g
tih domstolen i orten, under det att de i vida vigtigare och lika grannlaga
saker måste underkasta sig samma domstols jurisdiktion.»

I skrifvelse den 19 mars 1870 förklarade emellertid ridderskapet
och adeln, hvars yttrande öfver förslaget inhemtats, att ridderskapet
och adeln val medgåfve upphörande af dess särskilda forum i vissa
brottmål, men deremot icke kunde samtycka till förslaget i öfrigt.

Hos Riksdagen har framställning i ämnet vid innevarande riksmöte
å nyo blifvit gjord, och har Riksdagen på väsentligen enahanda
skal, som i dess ofvan omförmälda skrifvelse anförts, i anledning af
berörda framställning för sin del antagit en så lydande

Lag

angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars rätt till
särskiidt forum i vissa mål.

Med ändring af hvad § 6 af ridderskapets och adelns privilegier
J.® oktober 1723 samt 8 mom. af 2 § i 8 kap. rättegångsbalken
innehålla derom, att vissa mål och angelägenheter rörande frälsemän
skola omedelbart af hofrätt bedömas och handläggas, förordnas att
dessa mål och ärenden hädanefter skola tillhöra vederbörande underdomstolar
och efter allmänna rättegångsordningen behandlas, dock att
derigenom icke någon inskränkning sker i den rätt, som iemlikt kongl
resolutionen den 3 oktober 1675 § 35, jemförd med kongl''. förordningen
den 1 mars 1749, tillkommer arfvingar i adliga sterbhus att till förrättande
af bouppteckningar och arfskiften i samma sterbhus kalla dem
de helst dertill vilja bruka; kommande i följd häraf kongl. brefven
den 26 oktober 1748 och den 7 april 1805, hvarigenom utländske adelsman,
_ som hit till riket inkommit, samt svenska akademiens ledamöter
bhfvit förunnade enahanda förmåner i rättegångsmål, som ridderskapet
och adeln, att till all verkan upphöra.

De mål och ärenden, som vid den tid denna författning träder
i kraft aro på hofrätts pröfning beroende, skola af hofrätten med
Slut afhjelpas.

'' f * r!)i ?; . ''.ill . l:> i i . • ; T • r> . •. •,

Stockholm den 21 februari 1893.

Med undersåtlig vörduad.

■•d foLar -h : ,

r