6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) U'/låtande N:o 14

Register 1867

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) U''/låtande N:o 14.

rikare tillgång på vildt, än i öfriga delar af riket, och der dettas fångande utgör
en af innevånarnes vigtigare binäringar, så anser sig Utskottet böra hemställa,
att den nu väckta motionen icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 Februari 1869.

Å Utskottets vägnar:

Gast. E. Widell.

N:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli d. 24 Febr. 1869, kl. 10 f. m.

Andra. Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o ii) Utlåtande N:o 7, i anledning
af Herr P. Olssons från Helsingborg motion, N:o 53, om
underdånig skrifvelse till Kongl. Maj.t, rörande befrielse för
Skånska och Danska färjemans-båtar, icke öfverstigande nio
nyläster, samt andra Svenska och Danska båtar och fartyg,
däckade eller odäckade, icke öfverstigande tolf nyläster, all, då
de användas till sjöfart emellan Svenska och Danska orter vid
Öresund, taga lots eller erlägga lotspenningar.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört, att samfärdseln
emellan de Svenska och Danska hamnarne vid Öresund vore, i sammanhang med
det Svenska jernvägsnätets vidare utveckling, i stark tillväxt; att den sålunda uppkomna
godstrafiken i Sundet till större delen bestriddes af mindre fartyg, dock öfverstigande
tre nylästers drägtighet, hvilka i hög grad betungades af skyldigheten
att erlägga lotspenningar, hvilka för hvarje tur till och ifrån utländsk hamn uppgingo
under sommarmånaderna till 7 R:dr 60 öre och under vintermånaderna till
9 R:dr 60 öre, under det att större fartyg om sextio å hundra läster icke betalade

7

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 14.

mera än 20 R:dr 50 öre i dylik afgift; att de mindre fartygen, hvilka hvarken behöfde
eller anlitade lotsarne, kunde göra en tur hvarje vecka emellan Köpenhamn
och någon Skånsk hamn, medan större fartyg till hvarje resa använde flera månader;
att genom Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse af den 11 April 1867 “fartyg
och båtar, däckade under nio nylästers, och odäckade under tolf nylästers drägtighet,
äro från. fyr- och båk-afgift befriade"; samt slutligen, att den Svenska och
Danska båtar, icke öfverstigande tre nyläster, lemnade frihet från att begagna
lots, då de användas till sjöfart emellan Svenska och Danska orter vid Öresund,
icke vore af någon betydenhet, då de aldra flesta af dessa båtar egde ett högre
lästetal.

Genom Kongl. Förordningen den 9 Juli 1862 om lots- och fyr-inrättningen
i riket, sådan den lyder genom Kongl. Kungörelsen den 11 April 1867, äro från
skyldighet att begagna lots frikallade:

»a) vid fart inrikes orter emellan, våra och Kronans såväl bevarade som
obevärade fartyg af mindre än åtta fots djupgående;

b) enskild person eller bolag tillhörigt Svenskt eller till kustfart här i riket
berättigadt utländskt ångfartyg, som gör regelbundna resor endast emellan Svenska
och Danska orter vid Öresund;

c) Skånska och Danska färjemansbåtar, icke öfverstigande tre nyläster;

d) andra Svenska och Danska båtar af samma lästetal, då de användas
till sjöfart emellan Svenska och Danska orter vid Öresund;

e) fiskköpare i Stockholm tillhöriga fisksumpar af högst fem nylästers
drägtighet, då dessa farkoster för öfverförandet af fisk användas i färd till eller
från Finland eller Åland;» hvarjemte, enligt här ofvan åberopade lagrum, fartyg
och båtar, däckade under nio nylästers och odäckade under tolf nylästers drägtighet,
äro befriade från fyr- och håk-afgifts erläggande.

Den ytterligare lättnad, som, genom befrielse från lotspenningars erläggande,
enligt motionärens förslag skulle tillkomma de Svenska och Danska båtar, däckade
eller odäckade, men icke öfverstigande ett visst lästetal, hvilka i Öresund bidraga
att underhålla kommunikationen emellan de båda grannländerna, synes Utskottet
både befogad och billig: befogad, emedan dessa fartygs besättningar, väl bevandrade
i nämnda farvatten, som de, vid resa emellan Svensk och Dansk hamn
eller tvärtom, vanligast vid dagsljus behöfva navigera, aldrig anlita lotsarne om
hjelp; och billig, enär denna frihet från lotstvång och dermed förenade utgifter
redan blifvit tillerkänd de ångbåtar, vare sig ''Svenska eller utländska, hvilka göra
regelbundna resor endast emellan Svenska och Danska orter vid Öresund. Men
ej blott utur billighetens synpunkt, med afseende å några smärre redares intresse,
utan med hänsyn till en ganska stor del af den Svenska producerande och indu -

8

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (no 6) Utlåtande N:o 14.

striidkande allmänhetens, som öfver Öresund, antingen i någon Dansk lossningsort,
eller öfver sådan till annan utländsk handelsplats söker marknad för sina alster,
är motionen förtjent af uppmärksamhet. Att samfärdseln emellan Sverige och
Danmark vid Sundet betydligt tilltagit i och med de Svenska jernvägarnes större
utsträckning, lärer icke kunna bestridas. Vid detta förhållande bör, enligt Utskottets
förmenande, ingen åtgärd förbises, som kan lända till denna handelsgemenskaps
ytterligare främjande, och till vinnande af detta mål syftar äfven motionen i fråga.

Det återstår således att tillse i hvad mån en dylik frihet från lotspenningar
erläggande kan öfva något inflytande på vid Sundet stationerade lotsars utkomst.
Efter hvad inom Utskottet blifvit upplyst, lära meranämnde lotsar redan
nu af ifrågavarande båtar och fartyg endast fordra ''/»-delen af de lotspenningar,
hvartill de enligt taxan äro berättigade. Den ifrågaställa förändringen skulle
således föga inverka på lotsarnes extra inkomster, och om äfven densammas åvägabringande
kunde anses böra medföra någon tillfällig förhöjning i lotsarnes af fyroch
båkumgälderna utgående fasta löner, borde denna förhöjning dock skäligen
icke längre ifrågakomma, än tilldess vid tiden för förändringen i tjenst varande
lotsar antingen blifvit uppflyttade i högre lönegrad eller från lotsverket afgått.

Åberopande hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet vördsamt föreslå,
det Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Svenska och Danska fartyg och båtar, däckade
under nio nylästers och odäckade under tolf nylästers drägtighet,
då de användas till sjöfart emellan Svenska och Danska
orter vid Öresund, varda befriade från skyldighet att begagna
lots eller erlägga lotspenningar, dock med förutsättning, att någon
förhöjning derigenom icke allt framgent kommer att ega rum
i de vid Öresund anställde lotsars ordinarie löneinkomster.

Stockholm den 23 Februari 1869.

Å Utskottets vägnar:

Gu st, E. Widell.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1869.