Kongl. Maj:ts Nåd Skrifvelse N:o 11 (Regeringens skrivelse 1891:11)

Kongl. Maj:ts Nåd Skrifvelse N:o 11.

N:o 11.

Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdagen, i anledning af en
vid sistförflutna riksdag beslutad lagförklaring; gifven
Stockholms slott den 14 januari 1891.

Då nedannämnda af senast församlade Riksdag beslutade lagförklaring,
öfver hvilken Kongl. Maj:t ej kunnat fatta och meddela sitt
beslut innan Riksdagen åtskildes, ej heller sedermera blifvit af Kongl.
Maj:t antagen, vill Kongl. Maj:t nu, i öfverensstämmelse med §§ 87 och
88 regeringsformen, underrätta Riksdagen om de skäl, som derför utgjort
hinder.

I underdånig skrifvelse den 14 sistlidne maj har Riksdagen tillkännagifvit,
att Riksdagen för sin del antagit följande

F örklaring

af 17 kap. 6 § handelsbalken angående företrädesrätt
till betalning för tionde.

Härigenom förklaras, att med det i 17 kap. 6 § handelsbalken
förekommande stadgande, att för afrad, tionde och all annan afgäld af
fast egendom har den företräde till samma jord, som den ränta eger,
der den ej längre stått inne än i 17 kap. jordabalken sägs, och att,
om gäldenär sjelf ej är jordegare, den, som afgälden eger, njuter samma
förmån i lösören, afses äfven det fall, att tionde, vare sig tertial-, smör-,
fisk- eller qvicktionde, blifvit genom lönereglering utbytt mot bestämda
utgifter.

Öfver detta lagförslag har högsta domstolen afgifvit yttrande,

Kongl. Maj ds Nåd. Skrifvelse N:o 11.

dervid erinrats, hurusom de på grund af förordningen den 11 juli 1862
upprättade regleringar af presterskapets löneinkomster i allmänhet icke
vore så affattade, att de lemnade tillfälle att med säkerhet urskilja,
hvilken del af de från fast egendom till presterskapet utgående utgifter
motsvarade före regleringen utgående tionde och hvilken del utgjorde
ersättning för afgifter af annan natur, i följd hvaraf det med
ifrågavarande lagstiftningsåtgärd afsedda syfte eller att åt presterskapet
bevara den trygghet för utbekommande af viss del af dess aflöning,
som det före löneregleringen egt, icke syntes kunna uppnås utan en
lagförändring, som i vidsträcktare mån, än förslaget innefattade, tilläde
presterskapet förmånsrätt för dess från fast egendom utgående löneinkomster
; och har högsta domstolen af sådan anledning ansett sig
icke kunna tillstyrka bifall till förslaget.

På grund af hvad sålunda blifvit af högsta domstolen anfördt har
Kongl. Maj:t, efter statsrådets hörande, funnit sig icke kunna godkänna
förslaget.

Kongl. Maj:t, förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. Östergren.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 11.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott
onsdagen den 14 januari 1891,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Akekhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: herr friherre von Otter,
herr Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Departementschefen statsrådet Östergren anmälde till justering
förslag till nådig skrifvelse till Riksdagen i anledning af en vid sistförflutna
riksdag beslutad lagförklaring; och täcktes Hans Maj:t Konungen,
enligt statsrådets tillstyrkan, gilla berörda förslag äfvensom förordna
att i öfverensstämmelse dermed skulle till Riksdagen aflåtas nådig
skrifvelse af den lydelse, bilagan litt. B till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
C. P. Högberg!)..

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891.