Förmåner för statssekreterare vid regeringsskiften

Regeringens skrivelse 1994/95:225

Regeringens skrivelse

1994/95:225

Förmåner för statssekreterare vid
regeringsskiften

Skr.

1994/95:225

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 1 juni 1995

Ingvar Carlsson

Jan Nygren

(Statsrådsberedningen)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av en överenskommelse
som har träffats mellan företrädare för riksdagspartierna om de för-
måner och skyldigheter som skall gälla för statssekreterare i samband
med regeringsskiften m.m. Överenskommelsen ersätter en tidigare i
ämnet från år 1985.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 225

Rättelse: S. 3 rad 7 Står: olitiska Rättat till: politiska S. 6 rad 10 Står: stalig Rättat till:
statlig

1 Bakgrund

Skr. 1994/95:225

Tjänster i departementen som statssekreterare inrättades efter beslut av
1917 års riksdag (prop. 1917:230, bet. 1917:2 SäU5, rskr. 1917:373).
Skälet till detta var att det framstått som allt nödvändigare att lätta de
dessförinnan enda chefstjänstemännens - expeditionschefernas - arbets-
börda. Statssekreterarnas arbetsfält skulle i första hand vara vad som
kallades ”politiska uppgifter” framför allt utarbetandet av propositionerna
och samarbetet med riksdagen i övrigt, samt i regel också övervakandet
av förfåttningsärendena inom departementen. Med statssekreterarens
ställning som departementschefens högra hand beträffande riksdags-
arbetets planläggande och genomförande skulle inte följa att han skulle
få någon politisk ställning eller några politiska uppgifter av självständig
art. En statssekreterare borde ha god juridisk utbildning och admi-
nistrativ erfarenhet. Befattningens natur nödvändiggjorde dock ett intimt
samarbete med vederbörande departementschef och det framhölls att
”en förutsättning härför är ock att ett ombyte av statssekreterare skall
kunna ske när förutsättningarna for detta samarbete befinnas icke
föreligga”.

Från det att de första statssekreterarna tillträdde den 1 januari 1918
och under hela minoritetsparlamentarismens tid rekryterades statssekre-
terarna i regel från departementens tjänstemannakrets och tjänstgjorde
ofta under flera regeringar, oavsett partifärg. Inte heller det social-
demokratiska övertagandet av regeringsansvaret hösten 1932 ledde till
någon omedelbar förändring av rekryteringsvägama. Men successivt
kom kravet på politisk bakgrund och samsyn med regeringen att betonas
alltmer, i synnerhet efter krigsårens samlingsregerande. Rekrytering till
statssekreterarposter av politiskt aktiva personer ur regeringspartiet,
verksamma utanför regeringskansliet, blev allt vanligare. De tjänste-
mannarekryterade, "opolitiska" statssekreterarna dominerade dock ännu
på 1960-talet. Först under första hälften av 1970-talet kan politiseringen
av statssekreterarkretsen sägas vara genomförd.

I samband med regeringsskiftet i oktober 1976, som var den första
genomgripande politiska maktväxlingen på 44 år, kom den rådande
ordningen till fullt uttryck genom att statssekreterarna - med enstaka
undantag - begärde sitt enledigande. Det har därefter betraktats som
naturligt att ett regeringsskifte leder till statssekreterarnas avgång, även
om deras formella anställningsförhållanden i sig inte nödvändiggör
detta.

1976 års kollektiva avgång för statssekreterarna reglerades i en
överenskommelse om personalfrågor i samband med regeringsskifte
mellan den avgående och den tillträdande statsministern. Överens-
kommelsen togs in i en promemoria den 7 oktober 1976, som förutom
statssekreterarna även avsåg informationssekreterare och vissa politiskt
sakkunniga. Överenskommelsen utgick från att den tillträdande och den
avgående regeringen hade ett gemensamt intresse av att den personal i
regeringskansliet, som berördes av regeringsskiftet, behandlades med
hänsynstagande till deras ekonomiska och sociala trygghet samt
personliga integritet. Den tillträdande regeringen åtog sig därför att
f Riks&tgen 1994/95. 1 sämL Nr 225

söija för att den avgående regeringens statssekreterare så snart som Skr. 1994/95:225
möjligt erbjöds antingen tjänster som i fråga om karaktär och ekono-
miska förmåner motsvarade statssekreterartjänstema eller andra tjänster
som de förklarade sig kunna godta. Vidare skulle statssekreterarna få
behålla sina ekonomiska och andra förmåner under tiden från
regeringsskiftet till dess att de tillträdde andra tjänster.

De principer som 1976 års överenskommelse byggde på ansågs
uttryckligen kunna tillämpas också vid kommande regeringsskiften.
Liknande överenskommelser mellan avgående och tillträdande
regeringar träffades också vid regeringsskiftena åren 1978, 1979, 1981
och 1982. Anställningsvillkor och avgångsvederlag för informations-
sekreterare och politiskt sakkunniga i regeringskansliet är dock sedan
1979 reglerade i ett särskilt kollektivavtal.

I samband med att riksdagen våren 1982 behandlade vissa pensions-
frågor m.m. för statsråd och statssekreterare som avgår i anslutning till
en regeringsombildning, gav riksdagen regeringen till känna att 1976
års överenskommelse om statssekreterares villkor vid regeringsskifte
borde revideras (bet. 1981/82:AU27, rskr. 1981/82:443). Detta ledde
till att företrädare för de fyra största riksdagspartierna - Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
och Centerpartiet - den 17 december 1985 träffade en ny överens-
kommelse i ämnet. Denna byggde på att en statssekreterare i samband
med anställningen skriftligen skulle förklara sig vara medveten om vad
som ankommer på honom eller henne enligt överenskommelsen. Den
avsåg vidare förhållandena vid såväl regeringsskiften som enstaka
statsrådsskiften. Innehållet i 1985 års överenskommelse redovisades i
maj 1986 för riksdagen i regeringens skrivelse 1985/86:177. Riksdagen
lade skrivelsen till handlingarna under uttalande att det var
tillfredsställande att den av riksdagen tidigare begärda översynen
kommit till stånd (bet. 1986/87:AU9, rskr. 1986/87:80). Texten till
1985 års överenskommelse har sedermera fogats till konstitutions-
utskottets granskningsbetänkande 1991/92:KU30 (bilaga A 4). Allmänt
kan sägas om innehållet i denna överenskommelse att de statssekreterare
som varit tjänstlediga från tidigare anställningar var skyldiga att återgå
till dessa och att den tid under vilken en statssekreterare kunde behålla
sina ekonomiska förmåner i avvaktan på tillträde av en ny anställning
eller återgång till en tidigare, begränsades till i princip åtta månader.
Vidare skulle en statssekreterare ha tjänstgjort som sådan under minst
tre år för att erbjudas en ny statlig anställning med motsvarande lön och
ställning.

2 En ny statssekreteraröverenskommelse

Under senare år har innehållet i statssekreteraröverenskommelsema från
åren 1976 och 1985 allt mera satts i fråga. Det har genom de numera
förhållandevis täta regeringsbytena blivit allt svårare för de tillträdande
regeringarna att söija för att avgående statssekreterare får tjänster som

i fråga om karaktär och ekonomiska förmåner motsvarar statssekre- Skr. 1994/95:225
terartjänstema. Samtidigt har tillgången på sådana tjänster blivit allt-
mera begränsad genom den fortgående omstruktureringen av stats-
förvaltningen. Denna form för att kompensera för avsaknaden av
anställningstrygghet har också efter hand kommit att framstå som allt
mer otidsenlig.

Mot denna bakgrund inleddes överläggningar mellan företrädare för
partierna under föregående valperiod. Dessa har resulterat i att en ny
överenskommelse om statssekreterares förmåner vid regeringsskiften nu
har undertecknats av samtliga nuvarande sju riksdagspartier. Innehållet
i överenskommelsen har fått en mera tidsenlig utformning utan att
eftersätta vad som är ur trygghetssynpunkt rimligt för att underlätta
rekryteringen till de både politiskt och administrativt mycket betydel-
sefulla statssekreterartjänstema. Överenskommelsen, som ersätter den
från år 1985, finns i bilagan till denna skrivelse.

3 Innehållet i den nya statssekreteraröverens-
kommelsen

3.1  Tillämpningsområdet

Överenskommelsen tillämpas på statssekreterare - inom Utrikesdeparte-
mentet även kabinettssekreterare - som har anställts efter den 7 oktober
1994. Alla skall vid sin anställning informeras om överenskommelsens
innehåll och skriftligt bekräfta att de har tagit del av vad som gäller.
Sådana politiskt sakkunniga i regeringskansliet som har anställts med
tjänstetiteln "biträdande statssekreterare" berörs däremot inte av stats-
sekreteraröverenskommelsen, utan för dessa tillämpas det vanliga av-
talet om informationssekreterare och politiskt sakkunniga inom rege-
ringskansliet.

Statssekreteraröverenskommelsen skall inte bara tillämpas vid full-
ständiga regeringsskiften utan också då enstaka statsråd avgår. Berörda
statssekreterare skall därvid begära sitt entledigande. De som entledigas
i sådant sammanhang får samma förmåner som vid entledigande i sam-
band med regeringsskiften. Även statssekreterare, som utan samband
med statsrådsskiften entledigas utan att de själva begärt det, är be-
rättigade till förmåner enligt överenskommelsen. För dem som avgår på
egen begäran, utan att statsrådet avgår, tillämpas däremot inte
överenskommelsen.

3.2  Procedurfrågor

Liksom tidigare skall en avgående regerings statssekreterare begära sitt
enledigande omedelbart efter det att den nya regeringen har tillträtt.
Detta gäller både i fråga om själva statssekreteraranställningen och
eventuella uppdrag som statssekreteraren i denna egenskap har haft i

olika utredningar eller i statliga verks- och bolagsstyrelser. Den nya Skr. 1994/95:225
regeringen skall vid sitt första regeringssammanträde entlediga stats-
sekreterarna från deras anställningar med omedelbar verkan. Entledi-
ganden från uppdragen sker däremot efter prövning från fall till fall.

3.3 Förmåner

Skillnaden mellan den tidigare och den nya statssekreteraröverenskom-
melsen ligger framför allt i förmånssystemets uppbyggnad. Avgående
statssekreterare med mer än tre års anställning har inte längre rätt till
erbjudanden om likvärdiga statliga anställningar. Erbjudande om en ny
statlig anställning skall i fortsättningen bara garanteras statssekreterare
som har rekryterats från statliga anställningar med rätt till förordnande-
pension, dvs. i regel myndighetschefer (landshövdingar, generaldirek-
törer och motsvarande.). Lönen i en erbjuden ny anställning skall inte
vara lägre än lönen i den tidigare anställning som lämnades vid anställ-
ningen som statssekreterare. Även om denna garanti om nya anställ-
ningar endast kan komma att gälla ett fåtal personer har det ansetts
angeläget att underlätta rekryteringen av statssekreterare från general-
direktörskretsen.

Övriga statssekreterare får i stället rätt till två års avgångsvederlag.
Månadslönen vid avgångstillfallet utbetalas - månadsvis i efterskott - i
högst 24 månader. Om någon har varit statssekreterare under kortare tid
än ett år har han eller hon emellertid bara rätt till avgångsvederlag i
tolv månader. Avgångsvederlagen utgår emellertid inte ograverade. Om
den tidigare statssekreteraren har arbetsinkomster under vederlags-
perioden, minskas avgångsvederlaget med dessa. Detsamma gäller i
fråga om pension eller liknande som han eller hon uppbär. Det är
således fullt möjligt att avgångsvederlaget helt bortfaller genom detta
avräkningsförfarande.

En grundläggande princip bakom överenskommelsen är att personer
som har varit tjänstlediga från en anställning for att vara statssekre-
terare i princip skall återgå till sina tidigare anställningar. Överens-
kommelsen öppnar emellertid en möjlighet till att, om det finns sär-
skilda skäl som talar mot att en återgång till den tidigare anställningen
sker, en f.d. statssekreterare som varit tjänstledig får uppbära avgångs-
vederlag om han eller hon inte får något nytt arbete.

Statsrådsberedningen

1994-10-27

Skr. 1994/95:225

Bilaga

Överenskommelse mellan riksdagspartierna om
förmåner för statssekreterare i samband med rege-
ringsskiften m.m.

1. Denna överenskommelse omfattar statssekreterare enligt vad som
närmare anges i p. 6. Med statssekreterare avses också kabinetts-
sekreteraren i Utrikesdepartementet.

2. Vid ett regeringsskifte skall statssekreterarna omedelbart efter den
nya regeringens tillträde begära sitt entledigande från anställningen som
statssekreterare. De skall dessutom begära entledigande från sådana
uppdrag som ordförande eller ledamot i organ med statlig anknytning,
t.ex. utredningar, styrelser för verk, institutioner eller företag, som har
direkt samband med tjänstgöringen som statssekreterare.

Den tillträdande regeringen skall vid sitt första sammanträde entlediga
statssekreterarna från anställningen med omedelbar verkan. Den skall
också entlediga dem från deras övriga uppdrag i de fäll och från de
tidpunkter som bedöms lämpliga i vaije särskilt fäll.

3. Den tillträdande regeringen skall vid sitt första sammanträde besluta
om förmåner till de avgående statssekreterarna enligt följande.

3.1  En statssekreterare som omedelbart före tillträdet innehaft
anställning som generaldirektör eller annan sådan anställning som avses
i bilaga A till förordningen (1991:1160) om förordnandepension m.m.
skall erbjudas ny anställning med motsvarande villkor när anställningen
som statssekreterare upphör. Lönen i denna nya anställning skall inte
understiga den lön som han eller hon hade vid avgången från an-
ställningen som generaldirektör eller från annan anställning som avses i
bilaga A till den nämnda förordningen.

3.2  Övriga statssekreterare skall fr.o.m. dagen efter entledigandet ha
rätt till avgångsvederlag med ett belopp som motsvarar månadslönen vid
avgångstillfället, att utbetalas månadsvis i efterskott under högst
24 månader. Om en statssekreterare vid avgångstidpunkten har varit an-
ställd kortare tid än 12 månader utbetalas dock avgångsvederlaget under
högst 12 månader.

Avgångsvederlaget skall minskas dels med inkomst av anställning
eller annat förvärvsarbete som den f.d. statssekreteraren uppbär under
vederlagsperioden eller, om denna inkomst är högre, helt bortfälla, dels
med vad den förutvarande statssekreteraren uppbär eller har rätt att
uppbära i pension och liknande.

En f.d. statssekreterare som under tiden som statssekreterare varit
tjänstledig från en tidigare anställning och som inte återgår till denna
och som inte heller får någon annan anställning eller något annat
förvärvsarbete har rätt till avgångsvederlag endast om särskilda skäl
talar mot att han eller hon återgår till sin tidigare anställning.

4. Den som tjänstgör som statssekreterare när det statsråd som han eller
hon är knuten till avgår är skyldig att omedelbart begära sitt
entledigande.

5. I fråga om statssekreterare som entledigas i fall som avses i p. 4
eller som entledigas av någon annan anledning än på egen begäran skall
p. 3.1 eller 3.2 tillämpas.

6. Denna överenskommelse skall gälla alla statssekreterare som anställs
fr.o.m. den 7 oktober 1994.

7. Alla statssekreterare skall i samband med anställningen informeras
om innehållet i denna överenskommelse och skriftligen bekräfta att de
tagit del därav.

Skr. 1994/95:225

Bilaga

Ingvar Carlsson

Socialdemokraterna

Olof Johansson

Centerpartiet

Gudrun Schyman

Vänsterpartiet

Carl Bildt

Moderata samlingspartiet

Bengt Vtesterberg

Folkpartiet liberalerna

Marianne Samuelsson

Miljöpartiet de Gröna

Alf Svensson

Kristdemokratiska samhällspartiet

Statsrådsberedningen

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 juni 1995

Skr. 1994/95:225

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Winberg, Uusmann, Nygren, Sund-
ström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsministern Carlsson

Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:225 Förmåner för statssekre-
terare vid regeringsskiften.

Innehållsförteckning

Skr. 1994/95:225

1     Bakgrund................................ 3

2     En ny statssekreteraröverenskommelse.............. 4

3     Innehållet i den nya statssekreteraröverenskommelsen.....   5

3.1   Tillämpningsområdet .................... 5

3.2   Procedurfrågor ........................ 5

3.3  Förmåner............................ 6

Bilaga:      Överenskommelse mellan riksdagspartierna om för-

måner for statssekreterare i samband med regerings-
skiften m.m........................... 7

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 juni 1995   . .   9

gotab Stockholm 1995