1985/86:156
Regeringens skrivelse 1985/86:156
Regeringens skrivelse 1985/86: 156
med redovisning av åtgärder för att „
säkerställa behovet av civila och militära 1985/86:156
piloter
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att la del av vad som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 mars 1986.
På regeringens vägnar Ingvar Carlsson
Reine Carlsson
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisas de civila flygbolagens rekrytering av piloter från flygvapnet mot bakgrund av regeringens åtgärder i syfte all begränsa omfattningen av rekryteringen.
Vidare behandlas flygbolagens medverkan i den civila pilotutbildningen. Flygbolagen kan komma att behöva bidra mer aktivt till utbildningen av piloter. Del kan dessutom bli nödvändigt all bedriva civil pilotulbildning i andra former än som görs f. n.
Landshövdingen Eric Krönmark har i en utredning visat atl del är möjligt all samordna den civila pilolulbildningen för alt fillgodose behoven i Danmark, Norge och Sverige. Frågan övervägs f.n. i Danmark och Norge.
Slutligen redogörs för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om löne- och anställningsvillkoren för de militära flygförarna m, fl.
1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 156
Försvarsdepartementet Skr. 1985/86:156
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986
Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Feldt, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet R. Carisson
Skrivelse med redovisning av åtgärder för att säkerställa behovet av civila och militära piloter
1 Inledning
Problemen med militära flygförares avgångar lill civil luftfart har behandlats i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 6), regeringens skrivelse 1984/85:148 om vissa åtgärder för atl säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare och 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 6). Där har bl. a. angetts all del av säkerhetspolitiska skäl inte kan godtas att mer än ett begränsat antal flygvapenpiloter rekryteras av de civila flygbolagen under perioden 1985-1987.
2 Hittillsvarande avgångar av flygvapenpiloter
I skrivelsen om vissa åtgärder för att säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare har det angetts all flygbolagen endast får rekrytera ett tjugotal flygvapenpiloter sammanlagt under åren 1985 och 1986. Vidare har del i skrivelsen framhållits att den begränsade övergången från flygvapnet till flygbolagen måste genomföras på ett sådant sätt atl regeringen har full kontroll över såväl formerna för den som omfattningen av den.
Enligt vad jag har inhämtat har de civila flygbolagen hittills anpassat sin rekrytering av flygvapenpiloter lill de ramar som regeringen har angell som önskvärda i skrivelsen. Jag kommer alt fortsätta uppföljningen av avgångarna av flygvapenpiloter lill bolagen.
Även helikopterförare har under 1985 och 1986 rekryterats från främst armén lill civila helikopterbolag. Några begränsningar för denna rekrytering har dock inte funnits.
3 Aktuella åtgärder Skr. 1985/86:156
3.1 Nödvändiga åtgärder för att behålla piloterna inom
flygvapnet
För atl flygvapnets behov av piloter skall kunna tillgodoses är del enligt min mening viktigt att vissa åtgärder vidtas. Tillgången på såväl civila som militära piloter måste öka snabbt. För alt de militära piloterna skall förmås att stanna kvar i försvaret bedömer jag atl deras anställningsförmåner behöver förbättras. När flygvapnets piloter uppnår åldern 38-43 år och inte längre kan vara krigsplacerade som stridspiloter måste de kunna placeras i andra flygande befattningar. Även andra åtgärder av personalpolitisk karaktär har stor betydelse i sammanhanget.
Jag anser att dessa åtgärder i tillämpliga delar även skall omfatta de militära helikopterpiloterna.
3.2 Flygbolagens medverkan i den civila pilotutbiidningen
måste öka
Den viktigaste åtgärden är att snabbt öka den totala tillgången på piloter. Detta sker redan nu genom att utbildningen av såväl militära piloter vid krigsflygskolan som civila piloter vid Irafikflygarhögskolan (TFHS) har utökats. Den klart begränsande faktorn vid utökningen av utbildningen av civila piloter vid TFHS är bristen på flyglärare. Flygbolagen har hittills inte kunnat ställa upp med instruktörer som hjälp i utbildningen i den takt som planerats. Det har därför gjorts klart för flygbolagen alt de får rekrytera högst tio flygvapenpiloter under år 1987. Eftersom flygbolagen och deras piloter har framfört alt rekryteringen av civila flyglärare kan komma att underlättas om TFHS drivs av en annan huvudman än chefen för flygvapnet, har min företrädare, statsrådet Thunborg, låtit tillsätta en arbetsgrupp inom regeringskansliet med uppgift alt se över organisationen och huvudmannaskapet för TFHS. Gruppen arbetar f. n. med denna fråga.
Jag anser att det är en orimlig ordning att det inom flygvapnet utbildas piloter för en kostnad av ca 10 milj. kr. per pilot och att dessa sedan övergår lill flygbolagen, när civila piloter kan utbildas direkt för bolagens behov och lill en kostnad som understiger 1 milj. kr. per pilot. Försvaret har gjort stora ansträngningar för att få till stånd en civil pilotutbildning men så länge flygbolagen inle kan ställa upp med flyglärare under former som accepteras av staten, kan utbildningen inte ske i önskvärd omfattning. Om det inte visar sig vara möjligt att åstadkomma erforderlig medverkan från flygbolagen i strävandena att nå en tillfredsställande ulbildningsvo-lym, får jag överväga alt föreslå regeringen all flygbolagen mer aktivt måste bidra till utbildningen av piloter.
Jag utesluter inte heller all det kan bli nödvändigt för staten all medverka i den civila pilotutbildningen också i andra former än f. n.
3.3 Samordning
av den civila pilotutbildningen i Danmark, Skr. 1985/86:156
Norge och Sverige är möjlig
I Danmark och Norge har motsvarande problem med avgångar av militära piloter uppkommit. Försvarsministrarna i Danmark, Norge och Sverige kom vid överläggningar i Oslo i början av år 1985 överens om att snabbi utreda hur utbildningen m. m. av piloter för den civila luftfartens behov skulle kunna samordnas. Landshövdingen Eric Krönmark förordnades atl leda arbetet. Till sin hjälp har han hafl en arbetsgrupp bestående av experter från de tre länderna.
Eric Krönmark redovisade sitt förslag för mig i februari 1986. Han föreslår bl. a. att
- om den dansk-norsk-svenska pilolulbildningen skall samordnas bör del ske genom atl varje land för sig genomför den grundläggande utbildningen medan den mer avancerade utbildningen om ca 6 månader bedrivs gemensamt i Sverige,
- del gemensamma utbildningsskedet i ett sådant fall bör föriäggas lill TFHS i Ljungbyhed,
- del gemensamma skedet bör påbörjas den I januari 1988 och alt utbildningen därefter bör genomföras för 140 elever per år.
Förslagel övervägs f. n. i Danmark och Norge. I Danmark behandlas samtidigt ett lagförslag som sannolikt kommer alt innebära alt utbildningen av danska elever genomförs helt i Danmark. Lagförslaget hindrar emellertid inte atl man från dansk sida väljer en lösning enligt Krönmarks förslag. Jag räknar med alt under våren 1986 erhålla ett besked från Danmark och Norge om ställningslagande lill förslagen.
3.4 Avtalsförhandlingar om lönevillkoren pågår f. n.
Min företrädare, statsrådet Thunborg, uppdrog i oktober 1985 åt statens arbetsgivarverk all förhandla om löne- och anställningsvillkoren för de militära flygförarna m.fl. Parterna på den statliga arbetsmarknaden träffade i december 1985 en överenskommelse om atl behandla frågan skyndsamt. Som jag fidigare nämnt bedömer jag atl förmånsfrågorna utgör en väsentlig del av en totallösning på problemet med avgångarna av flygförare från försvaret. Förhandlingarna om löne- och andra anställningsvillkor pågår f. n. Jag kan inte bedöma när ett avtal kan komma att vara träffat.
4 Hemställan
Jag hemställer
att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört i det föregående om åtgärder för att säkerställa behovet av civila och militära piloter.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986