Verksamhetsredogörelse Partibidragsnämnden 2014

Redogörelse 2014/15:PN1

Redogörelsen är avslutad

Inlämnat av
Partibidragsnämnden
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad
2015-02-20
Bordlagd
2015-02-20
Hänvisad
2015-03-03
Motionstid slutar
2015-03-09

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.

DOCX

Redogörelse till riksdagen

2014/15:PN1

2014/15:PN1

Verksamhetsredogörelse Partibidragsnämnden 2014

Till riksdagen

Enligt 13 § lagen (2013:353) med instruktion för Partibidragsnämnden ska nämnden senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet under det senaste kalenderåret till riksdagen. Partibidragsnämnden vill därför lämna följande verksamhetsredogörelse sedan även riksdagsskrivelsen 2013/14:349 beaktats.

Stockholm den 20 januari 2015

Gunnel Wennberg ? ?

Feryal Mentes

Nämndens uppgifter

Nämnden har till uppgift att pröva frågor om stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier och lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Nämndens organisation

Grundläggande bestämmelser om nämndens verksamhet och organisation finns i lagen (2013:353) med instruktion för Partibidragsnämnden och i arbetsordningen.

Nämnden har en ordförande och två övriga ledamöter som utses av riksdagsstyrelsen för en tid av sex år. Nämnden har också en sekreterare, som utses av nämnden.

Under året har sammansättningen i nämnden ändrats när förordnandena för ledamöterna gick ut den 1 april 2014. Den 26 mars 2014 beslutade således riksdagsstyrelsen att

entlediga f.d. justitierådet Torkel Gregow och i hans ställe utse f.d. hovrättspresidenten Gunnel Wennberg som ordförande i nämnden fr.o.m. den 1 april 2014

entlediga Gunnel Wennberg som ledamot och i hennes ställe utse tf. kammarrättspresidenten Mari Andersson som ledamot i nämnden

förlänga f.d. regeringsrådet Hans Ragnemalms förordnande som ledamot t.o.m. den 30 april 2014 och därefter utse justitierådet Gudmund
Toijer som ledamot i nämnden fr.o.m. den 1 maj 2014.

Samtliga förordnanden gäller t.o.m. den 31 mars 2020.

Partibidragsnämnden består således fr.o.m. den 1 maj 2014 av Gunnel Wennberg (ordförande), Gudmund Toijer och Mari Andersson. Nämndens sekreterare är sedan den 1 oktober 2012 rådmannen Feryal Mentes.

Sammanträden

Nämnden har under året haft tre sammanträden.

Beslut om statligt stöd

Ansökningar om stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier för tiden den 15 oktober 2014-14 oktober 2015 kom in från samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ. Ansökningar om stöd enligt lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för år 2015 kom in från samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer. De anslagna medlen åt kvinnoorganisationerna uppgick till 15 miljoner kronor. Partibidragsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 28 oktober 2014 att bevilja stöd enligt följande.

Statligt stöd till politiska partier

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti ? 44 980 350 kr

Moderata samlingspartiet ? ? 42 174 300 kr

Sverigedemokraterna ? ? 15 326 400 kr

Miljöpartiet de gröna ? ? 14 544 450 kr

Centerpartiet ? ? ? 14 003 700 kr

Vänsterpartiet ? ? ? 12 646 200 kr

Folkpartiet ? ? ? 13 930 800 kr

Kristdemokraterna ? ? 12 524 700 kr

Feministiskt initiativ ? ? 333 300 kr

Totalt ? ? 170 464 200 kr

Statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer

Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund ? 3 216 670 kr

Moderata samlingspartiet ? ? 2 655 810 kr

Sverigedemokraternas kvinnoförbund ? 1 978 910 kr

Miljöpartiet de grönas jämställdhetskommitté ? 1 514 750 kr

Centerkvinnorna ? ? ? 1 456 730 kr

Vänsterpartiet ? ? ? 1 437 390 kr

Liberala kvinnor ? ? ? 1 398 710 kr

Kristdemokratiska kvinnoförbundet ? 1 340 690 kr

Totalt ? ? 14 999 660 kr

Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden

Enligt 1 § tredje stycket lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen ska förvaltningen biträda bl.a. Partibidragsnämnden i vissa avseenden. Enligt 2 § 5 och 7-8 ska förvaltningen bl.a. ansvara för löner, arvoden och andra ersättningar till arbetstagare och arvodesberättigade hos riksdagens nämnder, svara för de utbetalningar som följer av beslut av riksdagens nämndmyndigheter, om kostnaderna ska belasta anslag som anvisats till förvaltningen samt utföra ekonomiadministrativa uppgifter för riksdagens nämndmyndigheter. Enligt 7 a § ska Riksdagsförvaltningen träffa en överenskommelse med var och en av riksdagens nämndmyndigheter om förvaltningens kanslistöd till nämndmyndigheten. Partibidragsnämnden diskuterade under 2013 vilket kanslistöd nämnden är i behov av. En skriftlig överenskommelse om kanslistöd mellan Riksdagsförvaltningen och Partibidragsnämnden träffades den 31 mars 2014.

Kostnader

Kostnaderna för nämndens verksamhet täcks av anslag 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag under utgiftsområde 1. Under verksamhetsåret uppgick kostnaderna för nämnden till 171 595 kr.

Remissyttranden m.m.

Nämnden har under 2014 lämnat remissutlåtanden till Riksdagsförvaltningen med anledning av förslag till en ny föreskrift om registrering och arkiv för riksdagen och dess organ samt förslag till en ny dokumenthanteringsplan för riksdagens nämnder.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens proposition 2013/14:70 Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering beslutade konstitutionsutskottet att begära in Lagrådets yttrande över ett modifierat följdmotionsförslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Förslaget innebar att statligt stöd enligt den lagen inte ska beviljas ett parti som tagit emot anonyma bidrag. I samband med den efterföljande behandlingen i konstitutionsutskottet hördes ordföranden i nämnden, Torkel Gregow, vid utskottets sammanträde den 18 februari 2014.

Ny lagstiftning om anonyma bidrag till politiska partier

Den 1 april 2014 trädde nya regler i kraft. I lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier infördes en skyldighet för partierna att till sina ansökningar även bifoga en försäkran om att partiet eller de som för partiet efter personval har utsetts till ledamöter eller ersättare för ledamöter av riksdagen eller Europaparlamentet inte har tagit emot något anonymt bidrag i den mening som avses i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier (insynslagen). Konsekvensen av att en sådan försäkran inte biläggs ansökan är enligt de nya reglerna att partiet inte får beviljas statligt stöd. De nya reglerna ska tillämpas först i samband med ansökan om statligt stöd för det stödår som inleds den 15 oktober 2015.

Den 19 juni 2014 beslutade regeringen om direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté för att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering (dir. 2014:90). Kommittén ska enligt direktiven ta ställning bl.a. till om det behövs förtydliganden av vilka uppgifter som avses med "bidragsgivares identitet", något som riksdagen har gett regeringen till känna, och om det bör införas ett förbud för partier och valkandidater att ta emot anonyma bidrag. Kommittén är oförhindrad att ta upp sådana närliggande frågor som har samband med de frågeställningar som ska utredas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2016.

Kammarkollegiet är den myndighet som har hand om de frågor som regleras i insynslagen. I syfte att nå samsyn kring begreppet "anonyma bidrag" i det nya regelverket hade Partibidragsnämnden och Kammarkollegiet ett gemensamt möte den 13 juni 2014. Nämnden var närvarande genom dess ordförande och sekreterare. Nämnden har vidare övervägt att ta en kontakt med nämnda kommitté för att göra den uppmärksam på några frågor som nämnden i dialog med Kammarkollegiet har identifierat vara i behov av belysning.

Massmedialt uppmärksammade frågor

En inte helt obetydlig del av nämndens verksamhet går ut på att besvara frågor från allmänheten och då framför allt från journalister. Även framställningar om att få ut partiernas och kvinnoorganisationernas ansökningar är vanligt förekommande. Det är främst nämndens sekreterare som hanterar dessa frågor.

Riksdagsvalet och frågan om ett extra riksdagsval skulle hållas har under året gett upphov till många frågor från journalisthåll om hur det statliga partistödet skulle påverkas av valresultatet dels i det ordinarie riksdagsvalet, dels efter ett extra riksdagsval.

I början av året uppmärksammades i medierna även Sverigedemokraternas kvinnoförbunds ansökan om statligt stöd för 2011, dvs. den ansökan som hade getts in till nämnden hösten 2010. Frågan var om kvinnoförbundet var bildat vid tiden för nämndens beslut att bevilja förbundet statligt stöd och om förbundet därmed var berättigat till stöd över huvud taget. Uppgifterna i medierna ledde till att åklagare begärde in handlingarna i ärendet för att ta ställning till om något brott hade begåtts från förbundets sida. Efter att ha tagit del av handlingarna har åklagaren beslutat att inte inleda någon förundersökning. Nämndens ordförande och sekreterare vid tidpunkten har besvarat uppkomna frågor och varit behjälpliga med att lämna ut handlingarna i ärendet.

Bilaga

____

Överenskommelse om kanslistöd mellan Riksdagsförvaltningen och Partibidragsnämnden

Överenskommelse om kanslistöd mellan Riksdagsförvaltningen och Partibidragsnämnden

Enligt 7 a § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen ska Riksdagsförvaltningen (RDF) träffa en överenskommelse med var och en av riksdagens nämndmyndigheter om förvaltningens kanslistöd till myndigheten.

RDF och Partibidragsnämnden kommer härmed överens om att RDF ska lämna följande kanslistöd till nämnden.

RDF ska bistå nämnden med att lämna information om nämndens verksamhet genom att skriva och skicka ut pressreleaser samt att lämna information om nämnden på riksdagens webbplats. Informationen på webbplatsen ska utformas i samråd med nämnden.

Nämnden ska ha rätt att nyttja riksdagens lokaler efter överenskommelse med RDF:s besöksmottagare.

RDF ska, när nämnden begär det, tillhandahålla dator och utskrivningsmöjligheter inom riksdagens lokaler.

RDF ska tillhandahålla kontorsmaterial, bl.a. kuvert med nämndens namn förtryckt.

RDF ska tillhandahålla nämnden en e-postadress inom RDF:s it-nätverk som disponeras av nämndens sekreterare.

RDF ska på nämndens begäran bistå med visst administrativt stöd, t.ex. distribution av post och arkivering av nämndens allmänna handlingar.

RDF ska på nämndens begäran bistå vid handläggningen av ärenden om utlämnande av allmänna handlingar.

Denna överenskommelse gäller t.o.m. den 31 december 2014.

För Riksdagsförvaltningen ? För Partibidragsnämnden

Kathrin Flossing ? ? Torkel Gregow

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Riksdagsdirektör ? ? Ordförande

Följdmotioner (1)

Behandlas i betänkande (1)

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.