Till innehåll på sidan

Sveriges deltagande i Internationella valutafondens nya lånearrangemang (New Arrangements to Borrow, NAB)

Redogörelse 1996/97:RB3

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.

Redogörelse till riksdagen 1996/97:RB3
Sveriges deltagande i Internationella valutafondens nya lånearrangemang (New
Arrangements to Borrow, NAB)
Redog.

1996/97:RB3

1997-02-20

Dnr
97-554-DIR

Sveriges deltagande i Internationella valutafondens nya
lånearrangemang (New Arrangements to Borrow, NAB)
1 Bakgrund
1.1 Allmänt
År 1962 kom tio av de största industriländerna i Internationella valutafondens (IMF:s) medlemskrets, de s.k. G
10-länderna,
överens om generella lånearrangemang (General Arrangements to Borrow, GAB). Överenskommelsen innebar att de deltagande länderna skall stärka fonden genom generella arrangemang under vilka de skall vara beredda att intill angivna belopp ställa krediter till fondens förfogande då kompletterande resurser behövs för att förebygga

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.