Redogörelse för verksamheten under 2025 i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen (IPU)
Redogörelse 2025/26:RS3
Redogörelsen är inlämnad
- Inlämnat av
- Riksdagsstyrelsen
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
Händelser
- Inlämnad
- 2026-02-19
- Bordlagd
- 2026-02-20
- Hänvisad
- 2026-02-23
- Motionstid slutar
- 2026-03-09
Framställningar och redogörelser
Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.
Redogörelse till riksdagen 2025/26:RS3
Redogörelse för verksamheten under 2025 i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen (IPU)
Till riksdagen
Riksdagsstyrelsen överlämnar härmed i enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen redogörelsen för verksamheten under 2025 i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen (IPU).
Stockholm den 18 februari 2026
På riksdagsstyrelsens vägnar
Andreas Norlén
Ingvar Mattson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (ordf), Michael Rubbestad (SD), Lena Hallengren (S), Johan Löfstrand (S), Charlotte Quensel (SD), Vasiliki Tsouplaki (V), Jörgen Berglund (M), Daniel Bäckström (C), Mattias Bäckström Johansson (SD), Annika Hirvonen (MP).
1
2025/26:RS3
2
2025/26:RS3
1Sammanfattning
Under 2025 debatterade Interparlamentariska unionens (IPU) församling huvudsakligen Rysslands krig mot Ukraina samt kriget mellan Israel och Hamas. Andra frågor som diskuterades var kränkningar av parlamentarikers mänskliga rättigheter, internationella adoptioner, parlaments möjligheter att motverka internationell terrorism, jämställdhetsfrågor, möjligheter för unga människor att komma till tals inom organisationens medlemsparlament samt hur parlament kan spela en aktiv och konstruktiv roll inom vetenskap och forskning. Även hållbarhetsfrågorna fortsatte att spela en central roll.
Församlingen upptog två nya medlemmar under året, Belize och Brunei. Två sessioner hölls, en vårsession i Tasjkent, Uzbekistan och en höstsession i Genève, Schweiz. Vid dessa möten antogs totalt tre resolutioner som förberetts i utskotten. Det tillkom även frågor som behandlades som så kallade särskilt brådskande ärenden (special emergency items) vid sessionerna.
Kriget mellan Israel och Hamas – med fokus på krigets omfattande konsekvenser för civilbefolkningen – var en fråga som debatterades vid årets båda sessioner. En oenig församling förmådde till slut komma fram till en kompromiss och anta en resolution i frågan. Årets andra session, den 151:a församlingen, fokuserade på frågan om illegala internationella adoptioner med särskild tonvikt på situationen i Ukraina och en antagen resolution som uppmanade Ryssland att återföra de ukrainska barn som kidnappats och förts ut ur landet. Vid årets andra session behandlades också, på initiativ av bland annat den svenska delegationen, ett särskilt brådskande ärende om parlamentariska åtgärder mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, cyberbrottslighet och hybridhot mot demokratin och mänsklig säkerhet.
Temat för IPU-församlingens årliga parlamentariska utfrågning, som genomförs i samarbete med FN:s generalförsamling, handlade om att vidta fler åtgärder för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Ett tema som valts mot bakgrund av det ökade behovet att mobilisera finansiering, stärka institutionella strukturer och bygga politisk vilja för att påskynda genomförandet av Agenda 2030.
Den svenska delegationen har under året deltagit aktivt i församlingens arbete, såväl inom ramen för utskott som i plenum. Delegationens ordförande är sedan 2024 ordförande för IPU:s rådgivande arbetsgrupp för vetenskap och teknologi. Vidare har det nära nordiska samarbetet fortgått, dels med gemensamma förmöten inför sessioner samt därtill med gemensamt studiebesök till San Francisco för att lära mer om demokratiska utmaningar kopplade till ny teknologi, i synnerhet artificiell intelligens (AI). Ett beslut fattades även med de baltiska delegationerna om ett fast format för regelbundna möten i den nor- disk-baltiska kretsen för ett fördjupat samarbete.
3
| 2025/26:RS3 | 1 SAMMANFATTNING |
| Stockholm den 18 februari 2026 | |
| Margareta Cederfelt (M) | |
| delegationsordförande |
Björn Sondén delegationssekreterare
4
2025/26:RS3
2 Om församlingen
Funktion och sammansättning
Den interparlamentariska unionen (IPU) inrättades 1889 och fungerar med sina 183 medlemsparlament som en plattform för parlamentarisk diplomati och främjande av samarbete och dialog mellan nationella parlament över hela världen. Att hjälpa till med att bygga upp demokratiska funktioner och fungerande parlament är en ständigt växande del av IPU:s verksamhet. Församlingen följer valda delar av FN:s verksamhet och kallas därför ofta för den parlamentariska dimensionen av FN-samarbetet.
I församlingen finns alla IPU:s medlemsparlament representerade. Nu uppgår de till 183, sedan Belize och Brunei anslöt sig som de senaste medlemsländerna under 2025. Antalet parlamentariker liksom antalet röster per nationell delegation varierar med befolkningsstorleken – de största länderna (med över 100 miljoner invånare) har delegationer på tio ledamöter. Rösterna är knutna till ledamöterna personligen, vilket innebär att ett medlemsland kan uttrycka flera, och olika, uppfattningar vid en omröstning.
Utöver medlemsparlamenten kan även internationella organisationer bjudas in att söka observatörsstatus i församlingen och då medverka utan rösträtt. För närvarande finns det ett sjuttiotal organisationer med observatörsstatus inom IPU. Därtill har IPU 15 associerade medlemmar, däribland exempelvis Europaparlamentet och parlamentariska organisationer på andra kontinenter.
Arbetets organisering
Plenarförsamlingen (IPU Assembly) är enligt stadgarna IPU:s viktigaste organ och sammanträder två gånger per år. Det är plenarförsamlingen som, genom sina resolutioner, uttrycker IPU:s uppfattning i olika politiska frågor. Administrativa beslut bereds i IPU:s exekutivkommitté, som består av 15 medlemmar och leds av IPU:s president. Beslut i dessa frågor tas sedan av IPU:s styrande råd, där organisationens medlemsparlament är representerade av tre ledamöter. Styrande rådet har även möjlighet att tillsätta arbetsgrupper med uppgift att underlätta samarbetet mellan medlemsparlament i aktuella frågor. För närvarande finns det fyra arbetsgrupper: den rådgivande högnivågruppen för bekämpande av terrorism och våldsbejakande extremism, den rådgivande arbetsgruppen för vetenskap och teknologi, en medlargrupp för Cypern och arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet.
Församlingens arbete bedrivs genom fyra permanenta utskott där varje medlemsparlament har en plats. Utskotten utarbetar förslag till resolutioner som därefter debatteras och antas av plenarförsamlingen. Utskottsarbetet leds av respektive utskotts byrå. I byrån ingår en representant från var och en av församlingens sex geopolitiska grupper. För närvarande finns följande utskott: det ständiga utskottet för internationell fred och säkerhet (Standing Committee
5
| 2025/26:RS3 | 2 OM FÖRSAMLINGEN |
| on Peace and International Security), det ständiga utskottet för hållbarhetsfrå- | |
| gor (Standing Committee on Sustainable Development), det ständiga utskottet | |
| för demokrati och mänskliga rättigheter (Standing Committee on Democracy | |
| and Human Rights) och det ständiga utskottet för FN-frågor (Standing Com- | |
| mittee on United Nations Affairs). | |
| Det finns sex geopolitiska grupper inom IPU, vilka spelar en viktig roll i | |
| hur organisationen fungerar. Fem av grupperna representerar Afrika, arabsta- | |
| terna, Asien och Stillahavsområdet, Eurasien samt Latinamerika och Karibien. | |
| Sverige ingår i den sjätte gruppen – känd som 12-plus-gruppen – som huvud- | |
| sakligen består av europeiska nationer, tillsammans med andra västerländska | |
| stater som Kanada, Nya Zeeland och Australien. De geopolitiska grupperna | |
| förbereder och samordnar ståndpunkter i nyckelfrågor på dagordningen vid | |
| varje församling, granskar lediga uppdrag som kan uppstå i IPU:s utskott och | |
| arbetsgrupper, samråder med sina medlemmar och nominerar kandidater till | |
| dessa uppdrag. Detta gör det bland annat möjligt för församlingen att verka för | |
| en rättvis geografisk representation inom IPU:s utskott och arbetsgrupper. | |
| IPU-sekretariatet förbereder beslutsunderlag och verkställer organisation- | |
| ens beslut. Sekretariatet har ett femtiotal anställda. Merparten av sekretariatet | |
| är baserat i IPU:s högkvarter i Genève. IPU har också två mindre kontor i New | |
| York och Wien för sina permanenta observatörer till FN och andra organisa- | |
| tioner. De representerar IPU vid möten i FN-organ, samordnar parlamen- | |
| tariska utfrågningar och aktiviteter i FN och samarbetar med andra interna- | |
| tionella organisationer. |
Församlingens budget
Interparlamentariska unionen (IPU) fastställer de 183 medlemsparlamentens och de associerade medlemmarnas (15 regionala parlamentariska organisationer) bidrag till organisationens reguljära budget utifrån en fördelningsnyckel. Detta system är utformat med FN:s fördelningsnyckel som förebild och tar hänsyn till bruttonationalinkomst med justeringar för faktorer som skuldsättning och befolkning.
Den samlade budgeten för organisationen under 2025, inklusive frivilliga bidrag, uppgick till cirka 19 miljoner schweiziska franc (cirka 220 miljoner svenska kronor). Den största delen av budgeten finansieras genom bidrag från organisationens medlemmar. Sveriges riksdags bidrag var cirka 1,5 miljoner kronor.
För att möjliggöra IPU:s programverksamhet kompletteras den ordinarie budgeten med frivilliga bidrag från en rad olika aktörer. Dessa bidrag utgjorde 25 procent av den totala konsoliderade budgeten för 2025. Stora bidragsgivare avseende frivilliga bidrag till IPU:s programverksamhet enligt fleråriga avtal är exempelvis den svenska biståndsmyndigheten Sida, Europeiska Unionen (EU) och Kanadas biståndsmyndighet DFATD (Department of Foreign Af- fairs, Trade and Development).
6
2025/26:RS3
3 Riksdagens delegation till församlingen
Delegationens sammansättning 2025
Margareta Cederfelt (M), ordförande
Serkan Köse (S), vice ordförande
Angelika Bengtsson (SD) (till och med den 16 september)
Ann-Christine Frohm (SD)
Yasmine Eriksson (SD) (från och med den 16 september)
Janine Alm Ericson (MP)
Med anledning av IPU:s regler, som tillåter en utökad deltagarkrets från medlemsparlamenten vid de båda huvudförsamlingarna, ledde andre vice talman Julia Kronlid delegationen under vårförsamlingen 2025.
Utskottsfördelning
Utskottet för internationell fred och säkerhet
Vårförsamlingen
Ordinarie ledamöter
Angelika Bengtsson (SD)
Lotta Johnsson Fornarve (V)*
*Deltog som företrädare för utrikesutskottet i riksdagen.
Höstförsamlingen
Ordinarie ledamöter
Serkan Köse (S)
Ann-Christine Frohm (SD)
Yasmine Eriksson (SD)
Utskottet för hållbarhetsfrågor
Vårförsamlingen
Ordinarie ledamöter
Margareta Cederfelt (M)
Janine Alm Ericson (MP)
Ann-Christine Frohm (SD)
Emma Nohrén (MP)*
*Deltog som företrädare för miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen.
7
| 2025/26:RS3 | 3 RIKSDAGENS DELEGATION TILL FÖRSAMLINGEN |
Höstförsamlingen
Ordinarie ledamöter
Serkan Köse (S)
Ann-Christine Frohm (SD)
Yasmine Eriksson (SD)
Utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter
Vårförsamlingen
Ordinarie ledamöter
Angelika Bengtsson (SD)
Lotta Johnsson Fornarve (V)*
*Deltog som företrädare för utrikesutskottet i riksdagen.
Höstförsamlingen
Ordinarie ledamöter
Margareta Cederfelt (M)
Janine Alm Ericson (MP)
Malcolm Momodou Jallow (V)*
*Deltog som företrädare för civilutskottet från riksdagen.
Särskilda uppdrag
Rådgivande arbetsgruppen för vetenskap och teknologi
Margareta Cederfelt (M), ordförande för arbetsgruppen
8
2025/26:RS3
4 Den svenska delegationens verksamhet
2025
Delegationens egna möten
Under 2025 hölls fyra delegationsmöten. Dessa möten var huvudsakligen interna möten med fokus på förberedelser inför den parlamentariska utfrågningen i FN i New York, vårförsamlingen i Tasjkent och höstförsamlingen i Genève samt vårförsamlingen 2026, som äger rum i Istanbul, Turkiet.
Vid delegationsmötena deltog sakkunniga från Utrikespolitiska institutet som bjudits in för fördjupning när det gäller Centralasien, sakkunniga från So- cialdepartementet för fördjupning om internationella adoptioner samt sakkunniga från Utrikesdepartementet och riksdagens säkerhetsavdelning när det gäller Turkiet.
I samband med vårförsamlingen i Tasjkent höll delegationen totalt åtta bilaterala möten med bland annat Jordanien, Indonesien och Ukraina. Delegationen höll även möten med Sveriges ambassadör, EU:s ambassadör, representanter för FN och OSSE i landet, senatens talman och vice talman, landets biträdande premiärminister samt biträdande ministrar för digital teknologi, samt ekologi, miljöskydd och klimatförändringar. Därtill hölls möten med bloggare från civilsamhällesorganisationer och besök gjordes på det internationella institutet för Centralasien, en lokalsamhällesorganisation, det nationella centret för mänskliga rättigheter, den nationella myndigheten för socialt skydd samt en it-park.
Delegationens sidoprogram vid höstförsamlingen i Genève innehöll möten med Sveriges ambassadör med medarbetare samt Sveriges ständiga representant till Världshälsoorganisationen (WHO) och FN-organ. Delegationen besökte även Världshandelsorganisationen (WTO), kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) och WHO för samtal om aktuella frågeställningar om tullar och tariffer, övervakningsmekanismer samt covid och vaccinationer.
Nordiskt samarbete
Inom den nordiska IPU-kretsen finns ett samarbete inför, under och efter de två årliga församlingarna och ledamöterna har vanligtvis två nordiska möten årligen för förberedande diskussioner. Syftet med dessa möten är att lyfta upp gemensamma nordiska prioriteringar inför sessionerna och om möjligt finna en gemensam nordisk linje. Detta avser bland annat ändringsförslag på resolutioner och lediga uppdrag i församlingen. Värdskapet för gruppens möten roterar årsvis mellan de nordiska delegationerna, och under 2025 stod den danska IPU-delegationen värd för två möten.
9
| 2025/26:RS3 | 4 DEN SVENSKA DELEGATIONENS VERKSAMHET 2025 |
| Under danskt värdskap koordinerade de nordiska generalkonsulaten i San | |
| Francisco ett gemensamt program för de nordiska delegationerna, i anslutning | |
| till delegationernas deltagande vid FN-utfrågningen i New York i februari | |
| 2025. Programmet var förlagt till Silicon Valley och fokuserade på teknikens | |
| växande betydelse för demokrati, mänskliga rättigheter och styrning. Ledamö- | |
| terna besökte ledande teknikföretag och forskningsinstitutioner, förde samtal | |
| med juridiska experter om reglering av ny teknologi samt deltog i rundabords- | |
| samtal om dubbla användningsområden för teknologi. Programmet inklude- | |
| rade även möten med Kaliforniens viceguvernör. |
Nordisk-baltiskt samarbete
Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har kontakterna fördjupats mellan de nordiska och baltiska länderna, och på svenskt initiativ hölls ett nordiskbaltiskt så kallat NB8-möte under höstförsamlingen i Genève. Under mötet beslutades det om ett formellt ramverk, där landet som är ordförande i den nordiska gruppen tar ansvar för att kalla till nordisk-baltiska möten inför varje församling. Ett möte hölls även i den nordisk-baltiska kretsen med delegationen från Ukraina för information om situationen i landet samt diskussion om tänkbara framtida samarbetsområden.
Övriga möten
Som ett led i att främja interaktionen mellan IPU och riksdagen har den svenska delegationen varje år möjlighet att bjuda in tre ledamöter till IPU- sessioner. Vid församlingarna har även talmännen möjlighet att leda sina respektive delegationer. Vid årets vårförsamling deltog därför andre vice talman Julia Kronlid samt Lotta Johnsson Fornarve (V) från utrikesutskottet och Emma Nohrén (MP) från miljö- och jordbruksutskottet. Vid årets höstsession deltog Malcolm Momodou Jallow (V) som företrädare för civilutskottet.
Delegationens presidium har därtill även deltagit i talmannens två delegationspresidiemöten.
Interparlamentariska gruppen i riksdagen
Delegationen utgör styrelse för den så kallade interparlamentariska gruppen i riksdagen som är ett nätverk, öppet för alla intresserade ledamöter. Den interparlamentariska gruppen förfogar över stiftelsen Braathens fond som förvaltar drygt 8 miljoner kronor som ska användas för den interparlamentariska gruppens verksamhet, exempelvis för seminarieverksamhet eller stipendier. I början av året beslutade gruppen om att dela ut ett stipendium, i maj hölls ett årsmöte och i december ytterligare ett, om framtida användning av fondens medel.
10
2025/26:RS3
5 Församlingens sessioner 2025
Den 150:e församlingen, den 5–9 april, Tasjkent
Vid vårförsamlingens öppnande fanns det två utkast till resolutioner, beredda i IPU:s utskott: Utskottet för internationell fred och säkerhet beredde ett resolutionsutkast om parlamentens roll i främjandet av en tvåstatslösning i Palestina. Utskottet för hållbarhetsfrågor behandlade ett resolutionsutkast om parlamentariska strategier för att mildra långsiktiga konsekvenser av konflikter ur ett hållbarhetsperspektiv.
Det förstnämnda resolutionsutkastet godkändes av församlingen utan ändringsförslag, medan det sistnämnda antogs i en reviderad version efter behandlingen i utskottet. Båda resolutionerna antogs av församlingen genom konsensus, med vissa delegationers reservationer noterade i protokollet.
Vid öppnandet fanns det även totalt fyra förslag på så kallade särskilt brådskande ärenden: ett om att främja globalt ekonomiskt samarbete genom minskade avgifter och protektionism (på förslag av Chile och Peru), ett om parlamentarisk diplomati för att adressera den humanitära krisen i Myanmar (på förslag av Filippinerna och Thailand), ett om behovet av åtgärder när det gäller Israels agerande i Palestina, den eskalerande konflikten i Demokratiska republiken Kongo och Sudan samt de förvärrade effekterna av den globala uppvärmningen (på förslag av Seychellerna, Zimbabwe, Jordanien och Egypten med stöd av gruppen för arabiska länder och gruppen för Afrika) samt ett om att få slut på dubbelmoralen med uppmaning till det internationella samfundet att ta emot flyktingar från Gaza (på förslag av Israel). Den svenska delegationen stöttade förslaget när det gäller den humanitära situationen i Myanmar. Eftersom församlingen inte kunde nå enighet om vilket förslag som skulle väljas, utarbetades inte något slutgiltigt utkast i samråd med de sex geopolitiska grupperna.
Temat för den allmänna debatten, den så kallade generaldebatten, var parlamentariska åtgärder för social utveckling och rättvisa, och debatten erbjöd ett tillfälle för parlamentarikerna att dela synpunkter och erfarenheter på området.
Den 151:a församlingen, den 19–23 oktober, Genève
Vid höstförsamlingens öppnande fanns det ett utkast till resolution om illegala internationella adoptioner, berett i IPU:s utskott för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Vid öppnandet fanns det även två förslag på så kallade brådskande ärenden: ett om global parlamentarisk solidaritet och samordnade åtgärder i förhållande till Madagaskar, på förslag av Sydafrika, på uppdrag av gruppen för Afrika, samt ett om parlamentariska åtgärder mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, cyberbrottslighet och hybridhot mot demokrati och mänsklig säkerhet, på förslag av Thailand, Argentina, Chile, Polen och Sverige med stöd
11
| 2025/26:RS3 | 5 FÖRSAMLINGENS SESSIONER 2025 |
| av gruppen för Latinamerika och Karibien samt 12-plus-gruppen. Försam- | |
| lingen fattade beslut om att anta det sistnämnda förslaget. Från 12-plus-grup- | |
| pen deltog Sverige och Nederländerna i arbetet med att ta fram en resolution | |
| om denna fråga. Resolutionen godkändes av församlingen med den kvalifice- | |
| rade majoritet som krävs. | |
| Temat för den allmänna debatten (generaldebatten) handlade om att upp- | |
| rätthålla humanitära normer och stödja humanitärt arbete i tider av kris, och | |
| debatten utgjorde ett tillfälle för parlamentarikerna att dela sina länders erfa- | |
| renheter i denna fråga. |
12
2025/26:RS3
6 Församlingens övriga verksamhet 2025
Den parlamentariska FN-utfrågningen i New York
I februari hölls den årliga parlamentariska FN-utfrågningen i New York, samarrangerad av IPU och FN. Årets tema handlade om hur man åstadkommer handlingskraft för att uppnå de hållbara utvecklingsmålen: Ämnet valdes mot bakgrund av de stora finansieringsbehoven som finns för att kunna nå målen i Agenda 2030 samt i ljuset av den pågående uppföljningen av framtidspakten som antogs i september 2024. Omkring 180 parlamentariker från 60 länder deltog. Mötet öppnades av FN:s generalförsamlings ordförande Philemon Yang och IPU:s president Tulia Ackson.
Programmet omfattade sju paneldiskussioner med experter och parlamentariker. Ämnen som behandlades var bland annat den politiska viljan för att nå målen, parlamentens tillsynsansvar, utvecklingsbiståndets effektivitet, skattepolitikens roll i resursmobilisering, skuldhantering, internationell handel och privata investeringars bidrag till hållbar utveckling. Särskild vikt lades vid reformbehov inom det globala finansiella systemet, rättvis resursfördelning samt stärkandet av nationella institutioner och parlamentariskt deltagande i arbetet med måluppföljning.
Arbetsgrupper
IPU:s styrande råd har möjlighet att tillsätta arbetsgrupper som har till uppgift att underlätta samarbetet mellan medlemsparlament i särskilt prioriterade frågor. För närvarande finns därför fyra arbetsgrupper: den rådgivande högnivågruppen för bekämpande av terrorism och våldsbejakande extremism, den rådgivande arbetsgruppen för vetenskap och teknologi, en medlargrupp för Cypern samt arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet.
Sedan vårförsamlingen 2025 är den svenska delegationens ordförande, Margareta Cederfelt (M), ordförande för den rådgivande arbetsgruppen för vetenskap och teknologi. I arbetsgruppens mandat ingår att arbeta för att underlätta kontakt och dialog mellan parlamentariker och forskarsamhället. Arbetsgruppen höll under året ett högnivåmöte i Allan, Jordanien, som fokuserade på frågan om hur AI används i nationella parlament. Arbetsgruppen deltog även i ett internationellt möte i Kuala Lumpur, Malaysia, på samma tema. Vid detta möte höll arbetsgruppens ordförande ett öppningsanförande, som representant för IPU:s generalsekreterare. Arbetsgruppen höll även möte i samband med vårförsamlingen. Vid detta möte presenterades arbetsgruppens enkätundersökning om att kartlägga utbyte mellan parlament och vetenskap. Arbetsgruppen har därtill, genom sin ordförande, funnits representerad vid 12-plus-gruppens koordinationsmöten, inför såväl vårsom höstförsamlingen.
13
2025/26:RS3
7 Planer för verksamheten 2026
Interparlamentariska unionen planerar att fortsätta sitt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor och hållbarhetsfrågor. Inom ramen för demokratifrågor fortsätter IPU att aktivt prioritera att få in fler kvinnor och yngre ledamöter i politiska församlingar. Även Agenda 2030 kommer att fortsätta stå i fokus för organisationen. I tillägg till dessa prioriteringar förväntas IPU också fortsätta fungera som ett forum för att skapa samsyn kring betydande globala utmaningar, oroshärdar och konflikter, som exempelvis Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Under 2026 kommer församlingen att välja såväl ny president som ny generalsekreterare för organisationen. Den nya presidenten väljs då för tre år och avlöser sittande president Tulia Ackson. Och den nya generalsekreteraren väljs för fyra år, med möjlighet till förlängning, och avlöser sittande generalsekreterare Martin Chungong.
14
2025/26:RS3
BILAGA
Förteckning över antagna deklarationer, resolutioner och slutdokument
Deklarationer, resolutioner och slutdokument som antogs 2025
•The role of parliaments in advancing a two-State solution in Palestine – resolution antagen i IPU:s första utskott (utskottet för internationell fred och säkerhet) under den 150:e församlingen.
•Parliamentary strategies to mitigate the long-lasting impact of conflicts, including armed conflicts, on sustainable development – resolution antagen i IPU:s andra utskott (utskottet för hållbar utveckling) under den 150:e församlingen.
•Recognizing and supporting the victims of illegal international adoption and taking measures to prevent this practice – resolution antagen i IPU:s tredje utskott (utskottet för hållbarhetsfrågor) under den 151:a församlingen.
•Parliamentary action against transnational organized crime, cybercrime and hybrid threats to democracy and human security – särskilt brådskande ärende antaget under den 151:a församlingen.
•Tashkent Declaration Parliamentary action for social development and justice – deklaration antagen under den 150:e församlingen.
•Geneva Declaration Upholding humanitarian norms and supporting humanitarian action in times of crisis – deklaration antagen under den 151:a församlingen.
•High-Level Declaration of the Sixth World Conference of Speakers of Parliament A world in turmoil: Parliamentary cooperation and multilateralism for peace, justice and prosperity for all – deklaration antagen under den globala talmanskonferensen samarrangerad av FN och IPU i Genève, den 29–31 juli 2025.
För texter, se församlingens hemsida: www.ipu.org.
15
Framställningar och redogörelser
Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.