Redogörelse 1997/98:NR1

Redogörelse 1997/98:NR1

Inlämnat av
Nordiska rådets svenska delegation
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1998-03-13
Bordläggning
1998-03-24
Hänvisning
1998-03-25
Motionstid slutar
1998-04-08

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.

Redogörelse till riksdagen
1997/98:ER1

Från Sveriges delegation vid Europarådets
parlamentariska församling

1997/98

ERI

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för verk-
samheten inom den parlamentariska församlingen under 1997. Till redogö-
relsen är fogad en förteckning över av församlingen under perioden antagna
rekommendationer, resolutioner och andra beslut.

Stockholm den 12 mars 1998

På delegationens vägnar

Jan Bergqvist

Anita Melin

1 Riksdagen 1997/98 2 saml. ERI

Europarådets medlemsstater 1997

1997/98:ER1

Albanien, Andorra, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein,
Litauen, Luxemburg, Makedonien (FYROM), Malta, Moldavien, Nederlän-
derna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino, Schweiz,
Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet,
Tyskland, Ukraina, Ungern, Österrike

Redogörelse från riksdagens Europarådsdelegation 1997/98:ER1
avseende Europarådets parlamentariska församlings
session 1997

Innehållsförteckning

1 Europarådets roll i det europeiska samarbetet.......................................4

2 Den parlamentariska församlingens verksamhet under 1997: möten

och viktigare frågor...................................................................................5

2.1 Möten.............................................................................................5

2.2 Riksdagens delegation...................................................................5

2.3 Utvidgningen, granskning av efterlevnaden av åtaganden.............5

2.4 Politiska frågor...............................................................................6

2.5 Demokrati och mänskliga rättigheter.............................................7

2.6 Sociala och ekonomiska frågor m.m..............................................7

2.7 Toppmötet......................................................................................8

2.8 Besök, seminarier...........................................................................8

2.9 Gästtalare.......................................................................................9

3 Den svenska representationen................................................................9

4 Huvudområden för församlingens verksamhet....................................12

4.1 Granskning av hur medlemsländerna uppfyller sina åtaganden... 12

4.2 Politiska frågor.............................................................................13

4.3 Juridiska frågor och mänskliga rättigheter...................................15

4.4 Ekonomi och utveckling..............................................................16

4.5 Sociala frågor, hälso- och familjefrågor.......................................17

4.6 Kultur och utbildning...................................................................17

4.7 Naturvetenskap och teknik...........................................................18

4.8 Miljö, regionalplanering, lokal förvaltning..................................18

4.9 Befolknings- och flyktingfrågor...................................................18

4.10 Jordbruk och landsbygdsutveckling...........................................19

4.11 Kontakter med nationella parlament och allmänheten...............19

Bilaga

Förteckning över församlingens beslut....................................................20

1 Europarådets roll i det europeiska samarbetet

Europarådet har i nära femtio år verkat för ett Europa grundat på demokrati,
mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer. Sverige tillhörde
grundarna när Europarådets stadgar undertecknades av tio västeuropeiska
stater i London 5 maj 1949. Sedan dess har det politiska landskapet föränd-
rats och idag är Europarådet med sina fyrtio medlemsländer på väg att upp-
fylla sin alleuropeiska kallelse med nästan alla europeiska stater som med-
lemmar.

Europarådet har tre huvudorgan: ett beslutande och verkställande organ -
ministerkommittén, ett rådgivande organ - den parlamentariska församling-
en, ett organ för samarbete på lokal och regional nivå - den europeiska kon-
gressen för lokala och regionala organ, kommunalkongressen CLRAE. Den
parlamentariska församlingen har för närvarande 286 ledamöter och lika
många suppleanter som utsetts av de 40 medlemsländernas parlament. Dess-
utom deltar med gäststatus parlamentariska delegationer från fyra stater som
ansökt om medlemskap (Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina,
Georgien) och som observatörer parlamentariker från Israel och fr.o.m. 1997
Canada.

Sedan tillkomsten 1949 har den parlamentariska församlingen som debatt-
forum inom Europarådets ram bidragit till att främja fred och frihet, mänsk-
liga rättigheter och social rättvisa i Europa. Även om församlingen i första
hand har en rådgivande funktion har parlamentarikerna varit pådrivande i
många frågor, bl a för tillkomsten av konventioner. Under senare år har den
parlamentariska församlingen tagit initiativ till utvidgningen av Europarådet,
bidragit till att förbereda kandidatländer för medlemskap och bedömt om
villkoren för medlemskap är uppfyllda.

En huvudfråga för den parlamentariska församlingen är att säkerställa att
Europarådets grundläggande värderingar inte försvagas - och därigenom
dess trovärdighet - när medlemsantalet växer. Församlingen följer två vägar
för att stödja de nya medlemsländerna i deras strävan att uppfylla sina åta-
ganden om en demokratisk samhällsutveckling. Man har under 1997 ut-
vecklat granskningsproceduren och inrättat ett nytt utskott, ”monitoring
committee”, som metodiskt och återkommande granskar hur medlemsstater-
na efterlever sina åtaganden och tillämpar Europarådets principer om demo-
krati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Samtidigt stödjer man
utvecklingen av de nya medlemsstaternas lagstiftning och rättsväsende ge-
nom utbildningsprogram, studiebesök, rådgivning till nybildade parlament,
seminarier för lagstiftare. Ministerkommittén har en egen granskningsproce-
dur.

Europarådet som högtidlighåller sitt femtioårsjubileum den 5 maj 1999 står
inför stora utmaningar. Förändringarna i omvärlden ställer nya krav på orga-
nisationen. Frågan om dess inriktning och roll i det europeiska samarbetet
engagerar just nu medlemsstaternas regeringar och parlament och var anled-
ning till det andra toppmötet med deltagande av Europarådets stats- och
regeringschefer vilket ägde rum i Strasbourg 10-11 oktober. Initiativet till
toppmötet kom ursprungligen från den parlamentariska församlingen.
Toppmötets resultat, en deklaration och en handlingsplan som prioriterar fyra

1997/98:ER1

kärnområden för verksamheten samt organisatoriska reformer, får betydelse
också för den parlamentariska församlingens verksamhet.

2 Den parlamentariska församlingens verksamhet
under 1997: möten och viktigare frågor

2.1 Möten

Europarådets parlamentariska församlings session 1997 var fördelad på fyra
delsessioner vilka samtliga hölls i Strasbourg. Delsessionema ägde rum 27-
31 januari, den 21-25 april, den 23-27 juni och den 22-26 september. Stän-
diga utskottet som beslutar å församlingens vägnar mellan delsessionerna
sammanträdde 19 mars, den 28 maj och den 7 november. En s.k. minisession
hölls i Bukarest 26-28 maj med deltagande av ständiga utskottet och tre
fackutskott.

Vid de fyra delsessionema debatterade församlingen rapporter och antog
rekommendationer till ministerkommittén, resolutioner och direktiv och
gjorde uttalanden i aktuella frågor. De rapporter som lades fram för försam-
lingen och det ständiga utskottet hade förberetts i de 13 fackutskotten som
sammanträtt i Europarådets kansli i Strasbourg, dess kontor i Paris eller i
något av medlemsländerna på inbjudan av respektive lands parlament.

Till talman (president) för församlingen omvaldes vid den första delsessio-
nen den tyska parlamentsledamoten Leni Fischer, kristdemokrat (CDU).

2.2 Riksdagens delegation

Den svenska delegationen vid 1997 års session bestod av sex ordinarie leda-
möter: Jan Bergqvist (s), ordförande, Anders Björck (m), vice ordförande,
Berit Andnor (s), Göran Magnusson (s), Lisbet Calner (s), Birger Hagård
(m), och sex suppleanter: Sören Lekberg (s), Ingegerd Wämersson (s), Knut
Billing (m), Inga-Britt Johansson (s), Olof Johansson (c), Elisabeth Fleet-
wood (m).

Berit Andnor valdes till vice talman (vicepresident) i den parlamentariska
församlingen för 1997 och medlem av byrån. Församlingen har 18 vice tal-
män. Birger Hagård var under 1997 fortsatt ordförande i utskottet för juridis-
ka frågor och mänskliga rättigheter. Inga-Britt Johansson var ordförande i
utskottet för jordbruksfrågor och landsbygdsutveckling.

Delegationen förberedde delsessionerna vid möten i riksdagen. Vid två till-
fällen hölls gemensamma möten med den svenska delegationen till Euro-
parådets kongress för lokala och regionala organ, CLRAE, som består av
kommun- och landstingspolitiker.

2.3 Utvidgningen, granskning av efterlevnaden av åtaganden

Att förbereda kandidatländer för medlemskap och stödja deras demokratiska
utveckling har utgjort en central del av den parlamentariska församlingens
arbete under 1990-talet. Övervakningen av att de numera 40 medlemsländer-

1997/98:ER1

1 * Riksdagen 1997/98 2 saml. ERI

na uppfyller medlemskapets krav på demokrati, mänskliga rättigheter och
rättsstatens principer var under 1997 en prioriterad uppgift som engagerade
parlamentarikerförsamlingen såväl som ministerrådet. Båda har inrättat sär-
skilda övervakningsprocedurer. Även kommunalkongressen CLRAE har en
roll som övervakare av att den lokala självstyrelsen efterlevs.

Församlingen utarbetade under 1995 och 1996 en ny struktur för gransk-
ning innebärande att de grannlaga granskningsuppgiftema som tidigare legat
på tre utskott sammanfördes till ett nyinrättat utskott. Beslut om den nya
kommittéstrukturen togs vid delsessionen i januari 1997. Granskningsut-
skottet (monitoring committee) inledde sin verksamhet i april och tog då över
uppgifter från politiska och juridiska utskotten samt utskottet för förbindelser
med icke-medlemsländer. Det senare upphörde samtidigt och uppgiften att
bereda och bedöma ansökningar om medlemskap samt att utreda förhållan-
den i kandidatländerna övergick till ett underutskott inom politiska utskottet.
Granskningsutskottets 65 ledamöter utses av de politiska grupperna. Dess
möten är inte öppna för andra än ledamöterna. Dess uppgift är att kontinuer-
ligt granska att alla medlemsländerna, nya såväl som gamla, respekterar
Europarådets principer om respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och
rättsstatlighet och uppfyller de åtaganden som gjorts i samband med med-
lemskap. Under 1997 granskades Albanien, Estland, Litauen och Tjeckien.
Granskningen berörs närmare i avsnitt 4.1 nedan.

De tre staterna i Kaukasusområdet Armenien, Azerbajdzjan och Georgien
är tillsammans med Bosnien-Hercegovina kandidater till medlemskap i Eu-
roparådet. Deras parlament har gäststatus och deltar i den parlamentariska
församlingens verksamhet. Vitrysslands parlaments gäststatus (sedan 1992)
suspenderades av byrån i januari 1997 på rekommendation av politiska ut-
skottet. Den omedelbara anledningen var att president Lukasjenko efter en
grundlagsstridig folkomröstning avsatte det folkvalda parlamentet och själv
utsåg ett parlament som följaktligen saknar demokratisk legitimitet. Försam-
lingen har upprätthållit vissa kontakter med Vitryssland, bl. a. genom en
hearing i juni 1997.

2.4 Politiska frågor

Den parlamentariska församlingen ägnade under 1997 års session stor upp-
märksamhet åt politiska frågor, både mer långsiktiga aspekter som förberetts
i politiska utskottet och debatter i aktuella frågor som förts upp på dagord-
ningen enligt en ”brådskande procedur”. Situationen i politiska krishärdar
som Albanien, det forna Jugoslavien, Mellanöstern och Cypern har varit
återkommande teman liksom genomförandet av Dayton-avtalet. Församling-
en har lagt tonvikten på civil återuppbyggnad, flyktingsituationen, mänskliga
rättigheter. Utvecklingen i Albanien följdes kontinuerligt av församlingen
genom parlamentarikerdelegationer som rapporterade till delsessionema och
genom valobservation. Vidare har Albanien genom församlingens program
för parlamentariskt samarbete fått bistånd för att främja en demokratisk
utveckling, bl. a. genom utbildning av parlamentariker och parlamentstjäns-
temän. Ett exempel på det parlamentariska biståndet är riksdagens värdskap

1997/98 :ER1

i november 1997 för ett studiebesök av det albanska parlamentets nyutnämn-
de generalsekreterare.

2.5 Demokrati och mänskliga rättigheter

Kärnfrågorna för Europarådet, demokrati och mänskliga rättigheter, återkom
i många olika aspekter av församlingens verksamhet under 1997. Utöver
granskningen inför och efter medlemskap (som berörs i avsnitt 2.4) var det
främst den fortsatta förekomsten av dödsstraff i vissa av medlemsländerna
som var föremål för intensiv bevakning. Årets session inleddes med en de-
batt som föranletts av rapporter om att avrättningar skett i Ryssland och i
Ukraina trots att regeringarna förbundit sig att inte tillämpa dödsstraffet i
avvaktan på att det kan avskaffas genom lagstiftning. Församlingen fortsatte
sin bevakning av att flyktingars och asylsökandes rättigheter beaktas även
under svåra förhållanden och att anslutningen till Europarådets konventioner
om skydd för nationella minoriteter och om historiska minoritetsspråk fort-
skrider. Ett förslag till förbud mot kloning av människor i form av ett
tilläggsprotokoll till konventionen om biomedicin och mänskliga rättigheter
antogs.

En ny domstol för mänskliga rättigheter kommer att inrättas fr.o.m. 1 no-
vember 1998, enligt beslut vid Europarådets toppmöte. Den nya domstolen
blir heltidsarbetande och ersätter både den europeiska kommissionen för
mänskliga rättigheter och den nuvarande domstolen. Den kommer att bestå
av en domare från varje land som tillträtt Europakonventionen. Regeringarna
föreslår domarkandidater medan det är den parlamentariska församlingen
som utser domstolens ledamöter. - Vid val som förrättades i januari 1998
utsåg församlingen kammarrättspresident Elisabeth Palm till svensk ledamot
av domstolen.

2.6 Sociala och ekonomiska frågor m.m.

Också inom det sociala området bevakades rättigheterna för utsatta grupper.
Församlingen antog bl. a. rekommendationer om åtgärder för att bekämpa
barnarbete och mot utnyttjande av kvinnor genom kvinnohandel och tvångs-
prostitution, om landsbygdskvinnors situation, om förbud mot landminor, om
Tjemobyl-olyckans hälsoeffekter. På det ekonomiska området debatterades
EMU, europeisk luftfartspolitik och verksamheterna inom Europeiska ut-
vecklingsbanken EBRD och Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling OECD. Församlingen har uppdraget att vara parlamentariskt
forum för och granska verksamheten i mellanstatliga regeringsorgan som
OECD och EBRD och har också nära samarbete med FN-organ. Som exem-
pel på parlamentarikerförsamlingens breda verksamhet kan vidare nämnas
rapporterna till församlingen om parlament och media, europeisk kärnsäker-
het, rymdpolitik.

1997/98:ER1

2.1 Toppmötet

Ett toppmöte med deltagande av Europarådets medlemsstaters stats- och
regeringschefer hölls i Strasbourg den 10-11 oktober. Initiativet kom ur-
sprungligen från den parlamentariska församlingen och församlingspresi-
denten Leni Fischer. Ett syfte med mötet var att fastställa Europarådets in-
riktning efter utvidgningen och dess roll i det nya europeiska samarbetet.
Förslag från den parlamentariska församlingen har inarbetats i deklarationen
och handlingsplanen som blev mötets resultat och som rekommenderar åt-
gärder på fyra för Europarådet centrala områden: demokrati och mänskliga
rättigheter; social sammanhållning; medborgarnas säkerhet; demokratiska
värden och kulturell mångfald. På svenskt initiativ ingår ett förslag till pro-
gram för att tillvarata barns intressen i bred bemärkelse. Även strukturer och
arbetsmetoder skall ses över. Enligt beslut vid toppmötet har en grupp av
”visa personer” under ledning av förre portugisiske presidenten Soarés nyli-
gen tillsatts för att ta sig an frågor som rör Europarådets framtida organisa-
tion och struktur, politiska profil och relationer till andra internationella
organisationer (OSSE, EU) och föreslå reformer. I gruppen ingår den parla-
mentariska församlingens president Leni Fischer. Vid toppmötet togs vidare
det slutliga beslutet om att inrätta en ny domstol för mänskliga rättigheter. En
uppföljning av toppmötets beslut har inletts i ministerkommittén såväl som i
den parlamentariska församlingen.

2.8 Besök, seminarier

Europarådets parlamentariska församlings president Leni Fischer besökte
Sverige den 20-21 november på inbjudan av riksdagens talman Birgitta
Dahl. Besöksprogrammet omfattade överläggningar med talmannen och
sammanträffande med representanter för riksdagspartierna, utrikesutskottet
och Europarådsdelegationen samt kabinettssekreteraren och barnombuds-
mannen. Leni Fischer höll ett anförande för riksdagsledamöter och tjänste-
män vid ett möte arrangerat av talmannens kvinnliga nätverk. Under besöket
fördes även samtal om det möte med europeiska talmän i Stockholm den 12-
13 juni 1998 som Birgitta Dahl kommer att vara värd för, ”Conference of
Speakers and Presidents of European Parliamentary Assemblies”. I mötet
som arrangeras i samarbete med Europarådets parlamentariska församling
deltar talmän i de nationella parlamenten i Europarådets medlemsstater och i
parlament med observatörs- eller gäststatus samt presidenterna i ett antal
europeiska interparlamentariska församlingar - utöver Europarådets parla-
mentariska församling Europaparlamentet, Nordatlantiska församlingen,
OSSE:s parlamentariska församling, Västeuropeiska unionens församling,
Beneluxrådet och Nordiska rådet. Mötets tema är ”utmaningar för de natio-
nella parlamenten i ett demokratiskt Europa under utvidgning”.

Finska riksdagens Europarådsdelegation anordnade den 11-13 maj ett se-
minarium till sjöss för parlamentarikerdelegationerna från länderna runt
Östersjön. Teman för seminariet var organiserad brottslighet, olaglig invand-
ring, avskaffande av dödsstraffet, rättigheter och skyldigheter för ickemed-
borgare. Göran Magnusson och Sören Lekberg deltog. Delegationen var

1997/98:ER1

också representerad vid en Europarådskonferens i Stockholm den 22-24
oktober inom ramen för Europarådets Nord-Balt Prison Project om fängelser
och fångvårdspolitik i de baltiska länderna. Svensk arrangör var Kriminal-
vårdsstyrelsen.

2.9 Gästtalare

Ett stort antal stats-och regeringschefer, parlamentstalmän, chefer för inter-
nationella organisationer och andra ledande internationella personer fram-
trädde vid den parlamentariska församlingens delsessioner. Bland dem fanns
Estlands premiärminister Tiit Vähi, EU-kommissionens ordförande Jacques
Santer, Natos generalsekreterare Javier Solana, Greklands president
Constantinos Stephanopoulos, Bulgariens president Petar Stoyanov, Polens
premiärminister Wlodzimierz Cimoszewicz. Danmarks utrikesminister Niels
Helveg Petersen talade som ordförande i OSSE, Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa. Den europeiska utvecklingsbankens (EBRD) presi-
dent Jacques de Larosiére, ILO:s generaldirektör Michel Hansenne, Interna-
tionella rödakorskommitténs ordförande Comelio Sommaruga, OECD:s
generalsekreterare Donald Johnston gjorde inlägg i debatten om sina respek-
tive organisationer.

I egenskap av ministerrådets ordförande första halvåret 1997 redogjorde
Finlands utrikesminister Tarja Halonen för ministerrådets prioriteringar och
svarade på frågor från församlingens ledamöter. Frankrikes Europaminister
Pierre Moskovici fyllde samma funktion andra hälften av 1997. Talmän som
gästade församlingen var talmannen i Azerbajdzjans nationalförsamling
Aleskerov, schweiziska talmannen Judith Stamm, spanska senatens talman
Barrero Valverde och österrikiska senatens (Förbundsrådet) talman Dr.
Schambeck.

3 Den svenska representationen

Under 1997 års session hade riksdagen anmält följande valda ombud och
suppleanter till församlingen och dess organ.

Ombud

1. Jan Bergqvist (s), delegationens ordförande

2. Berit Andnor (s)

3. Anders Björck (m), delegationens vice ordförande

4. Göran Magnusson (s)

5. Lisbet Calner (s)

6. Birger Hagård (m)

1997/98:ER1

Suppleanter

1. Sören Lekberg (s)

2. Ingegerd Wämersson (s)

3. Knut Billing (m)

4. Inga-Britt Johansson (s)

5. Olof Johansson (c)

6. Elisabeth Fleetwood (m)

Ombuden och suppleanterna var fördelade dels på det ständiga utskottet, dels
på församlingens 13 fackutskott. Det ständiga utskottet har fullmakt att be-
sluta på församlingens vägnar under perioder då denna ej är samlad. I fackut-
skotten, vilka sammanträder såväl under som mellan församlingens plenar-
möten, bereds ärenden som församlingen har att besluta om. Utgående från
utskottens betänkanden och förslag antar församlingen rekommendationer till
ministerkommittén, resolutioner, yttranden och direktiv. Flertalet utskott har
tillsatt underutskott, vilka i många fall är permanenta från session till session.
Vidare kan ad hoc-utskott utses för en särskild fråga.

Ombuden och suppleanterna var under 1997 års session fördelade på för-
samlingens utskott, underutskott och ad hoc-utskott på sätt som anges nedan
(utskottssuppleanter inom parentes).

Ständiga utskottet: Andnor, Björck (Bergqvist, Billing) samt Hagård och
Inga-Britt Johansson ex offtcio i egenskap av ordförande i utskottet för juri-
diska frågor och mänskliga rättigheter respektive utskottet för jordbruksfrå-
gor och landsbygdsutveckling

Politiska utskottet: Bergqvist, Björck (Andnor, Hagård)

Underutskottet för relationer med icke-medlemsländer: Bergqvist

Utskottet för ekonomi och utveckling: Billing, Calner (Björck, Andnor
t.o.m. 970623, Wämersson fr.o.m. 970624)

Underutskottet för internationella ekonomiska relationer: Billing (Calner)

Underutskottet ”Nord-Syd: Europas roll”: Calner (Billing)

Utskottet för social-, hälsovårds- och familjefrågor. Andnor, Fleetwood
(Magnusson, Wämersson)

Underutskottet för barnfrågor: Fleetwood

Underutskottet för den europeiska sociala stadgan och arbetsmarknadsfrågor:
Andnor

Underutskottet för hälsofrågor: Wämersson

1997/98:ER1

10

Utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter Hagård, ordfö-
rande, Magnusson (Billing, I-B Johansson)

Underutskottet för mänskliga rättigheter: Hagård (ex officio)

Kultur- och utbildningsutskottet: Fleetwood, Wämersson (Billing,

Bergqvist t.o.m. 970921, Lekberg fr.o.m. 970922)

Underutskottet för det europeiska arkitektur- och konstarvet: Fleetwood

Underutskottet för media: Billing (Wämersson)

Utskottet för naturvetenskap och teknik: O Johansson, Lekberg (Fleet-
wood, Wämersson)

Underutskottet för teknik och energi: Lekberg

Underutskottet för vetenskapspolicy och etik: Lekberg

Utskottet för miljövård, regional planering och kommunala frågor I-B

Johansson, O Johansson (Calner, Lekberg t.o.m. 970921, Bergqvist fr.o.m.
970922)

Underutskottet för regional planering: I-B Johansson

Underutskottet för lokala och regionala myndigheter: I-B Johansson

Utskottet för befolknings- och flyktingfrågor: I-B Johansson, Billing
(Andnor, Wämersson)

Underutskottet för migration: I-B Johansson

Underutskottet för flyktingfrågor: I-B Johansson

Underutskottet för demografi: Billing

Utskottet för procedurfrågor: Magnusson (Bergqvist)

Utskottet för jordbruksfrågor och landsbygdsutveckling I-B Johansson,
ordförande (O Johansson)

Underutskottet för fiske: I-B Johansson (ex officio)

Underutskottet för livsmedel: I-B Johansson (ex officio)

Utskottet för förbindelser med de nationella parlamenten och med all-
mänheten: Lekberg (Calner)

Underutskottet för deltagardemokrati: Lekberg

Budgetutskottet: Calner ( Fleetwood)

Utskottet för granskning av medlemsländernas uppfyllande av sina
åtaganden (”Granskningsutskottet”): Magnusson, Fleetwood, Hagård (ex
officio)

1997/98:ER1

Ad hoc-utskottet för jämställdhet mellan könen: Fleetwood

Ad hoc-utskottet för Tjetjenien: Hagård

Ad hoc-utskottet för det andra toppmötet för stats- och regeringschefer i
Europarådets medlemsländer: Björck

4 Huvudområden för församlingens verksamhet

4.1 Granskning av hur medlemsländerna uppfyller sina
åtaganden

Vid första delsessionen tog församlingen beslut om inrättandet av ett utskott
för granskning av hur medlemsländerna respekterar sina åtaganden, Moni-
toring Committee, (dok. 7722, res. 1115). Det nya utskottet som inledde sin
funktion 25 april, efter andra delsessionen 1997, skall övervaka hur de 40
medlemsländerna rättar sig efter Europarådets stadgar, efterlever Europa-
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och respekterar de
övriga åtaganden som gjorts i samband med medlemskap. Utskottet består av
65 medlemmar som utses av de fem politiska grupperingarna. (I andra ut-
skott utses medlemmarna av de nationella delegationerna.) Vidare ingår de
politiska och juridiska utskottens ordförande ex officio. Det har tagit över de
granskningsuppgifter som tidigare åvilat politiska och juridiska utskotten och
utskottet för icke-medlemsländer.

Under 1997 behandlade församlingen rapporter om hur fyra nya med-
lemsländer respekterat sina åtaganden: Albanien, Rumänien, Tjeckien, Li-
tauen. Beträffande de tre senare beslöts att den särskilda övervakningsproce-
duren skulle avslutas, med förbehåll för att den skulle kunna återupptas om
påtalade problem inte åtgärdades. Granskningen av Albanien fortsätter.

Vid första delsessionen granskades Albaniens respekterande av sina åta-
ganden (dok 7716, 7738, rek. 1312, res. 1114). Församlingen kritiserade
bristen på framsteg när det gällde att uppfylla de åtaganden som Albanien
gjort vid medlemskapet 1995 och uppmanade regering och opposition att
samarbeta i det fortsatta reformarbetet vilket i första hand borde avse rättsvä-
sendet och förvaltningen. Man beslöt att fortsätta granskningsproceduren och
rekommenderade medlemsländerna att stödja en demokratisk utveckling i
Albanien ekonomiskt och med experthjälp. Församlingen granskade också
Estlands respekterande av sina åtaganden (dok. 7715, 7730, rek. 1313, res.
1117) och beslöt att avsluta den granskning som pågått sedan 1995. Anders
Björck var rapportör för politiska utskottet. I debatten konstaterades att Est-
land sedan 1993 när landet blev medlem av Europarådet gjort betydande
framsteg bl. a. på MR-området men att vissa problem kvarstod. Särskilt
framhölls behandlingen av den ”icke-historiska” ryskspråkiga minoriteten.
Även förhållanden i fängelserna, behandlingen av asylsökande och det fak-
tum att tilläggsprotokollet angående avskaffande av dödsstraffet inte ratifice-
rats kritiserades. Församlingen kommer att fortsätta att följa utvecklingen i
dessa avseenden.

Vid den andra delsessionen granskade församlingen Rumäniens respekte-
rande av sina åtaganden (dok 7795, rek. 1326, res. 1123). Birger Hagård

1997/98:ER1

12

konstaterade i ett inlägg för juridiska utskottet att Rumänien gjort framsteg
när det gällde att uppfylla sina åtaganden sedan landet blev medlem av Euro-
parådet 1993 men pekade samtidigt på behovet av fortsatta reformer av rätts-
väsendet. Församlingen uppmanade Rumänien att revidera strafflagen, för-
bättra förhållanden i fängelser och för barn på institutioner, återlämna be-
slagtagen egendom. Man beslöt att avsluta granskningen av Rumänien men
förbehöll sig rätten att återuppta den vid behov.

Vid den fjärde delsessionen granskade församlingen Tjeckiens (dok. 7898,
rek. 1338) och Litauens respekterande av sina åtaganden (dok. 7896, rek.
1339). Beträffande Tjeckien var församlingens utlåtande genomgående
positivt. Vissa brister i medborgarskapslagstiftningen påpekades, speciellt
beträffande zigenarnas (romer) ställning. Litauens framsteg beträffande
reformer av lagstiftningen fick erkännande medan implementeringen av
lagen mot ekonomisk brottslighet och skyddet för nationella minoriteter
bedömdes vara otillfredsställande. En fortsatt dialog med församlingen förut-
sattes men den formella granskningen avslutades för båda staterna.

4.2 Politiska frågor

Vid den första delsessionen debatterades EU:s regeringskonferens 1996
(dok. 7721, res. 1108). Församlingen önskade förstärkta och klarare förbin-
delser med EU i fråga om skyddet för mänskliga rättigheter, verifikation av
respekten för demokratiska principer och inom den sociala dimensionen, i
enlighet med Europarådets sociala stadga. Konkurrerande granskningsproce-
durer måste undvikas och Europarådets ”monitoring” godkännas. Vidare
betonades att EU-kommissionen snarast borde tillträda Europakonventionen
om skydd för de mänskliga rättigheterna för att undvika att rättstillämpning-
en utvecklades olika i Europa. I en extrainsatt debatt om läget i Förbundsre-
publiken Jugoslavien (dok. 7744, res. 1110), fördömde församlingen rege-
ringen Milosevics vägran att acceptera utfallet av lokalvalen i november
1996 och våldet mot demonstranter och uppmanade myndigheterna till dia-
log med oppositionen och respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska
principer. I en granskning av implementeringen av Daytonavtalet för fred i
Bosnien-Hercegovina (dok. 7733, res. 1116) lyftes den svåra flyktingsitua-
tionen fram och betonades vikten av fortsatt stöd från Europarådet vad gällde
den civila delen av Daytonavtalet. Robert Frowick, chef för OSSE:s mission
i Bosnien, redogjorde för förberedelserna för lokalvalen i juli. Under samma
delsession debatterades även läget på Cypern (dok. 7717, res. 1113). För-
samlingen har följt Cypernfrågan länge. Rapporten (av den avlidne brittiske
ledamoten Lord Finsberg) hade uppmärksammats redan på utskottsstadiet
och föranlett demarcher från Cyperns sida i många Europarådshuvudstäder.
Särskilt kontroversiellt ansågs förslaget att turkcyprioter skall ha möjlighet
att delta i utskottsarbetet inom församlingen när Cypernfrågan diskuteras.

Vid den andra delsessionen uppmärksammades läget i Albanien. Försam-
lingen debatterade en aktuell rapport om den kritiska situationen i Albanien
(dok. 7806, rek. 1328, dir. 532) och rekommenderade Europarådet och med-
lemsländernas regeringar att noga följa utvecklingen, samarbeta med andra

1997/98: ER 1

13

internationella organisationer och sända valobservatörer till de förestående
valen. Inför Europarådets toppmöte 10-11 oktober 1997 hade förslag till den
parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmötet för Euro-
parådets stats- och regeringschefer (dok 7786, rek. 1324) förts fram i en
rapport av den förre församlingspresidenten Miguel Angel Martfnez. Debat-
ten visade på stort engagemang för toppmötet och uppslutning kring Euro-
parådets roll. Församlingen antog en omfattande rekommendation till minis-
terkommittén som bl.a. framhåller Europarådets komparativa fördelar och
vikten av en fast avgränsning av ansvarsområden i förhållande till EU och
OSSE.

Vid tredje delsessionen uppmärksammades återigen läget i Bosnien-
Hercegovina, i två rapporter om implementeringen av Daytonavtalet för fred
i Bosnien-Hercegovina (dok. 7842, res. 1130) och om institutioner för skydd
av mänskliga rättigheter i Bosnien-Hercegovina (dok. 7833, rek. 1337). I
den gemensamma debatten konstaterade församlingen att genomförandet av
Daytonavtalet visserligen gjort framsteg men inte tillräckligt och betonade
vikten av civil återuppbyggnad. Alla berörda länder i regionen måste under-
lätta återvändande av flyktingar och framväxten av ett multietniskt samhälle.
Ministerkommittén och medlemsländerna uppmanades att verka för inrättan-
det av en MR-ombudsman för Republika Srpska och säkerställa finansiering-
en av de tre fungerande MR-institutionema i Bosnien och Hercegovina. Gret
Haller, ombudsman för mänskliga rättigheter, och Robert Frowick, chef för
OSSE:s mission i Bosnien, talade under debatten. Den parlamentariska för-
samlingen bekräftade sin avsikt att noga följa utvecklingen i regionen vid
granskningen av Bosnien-Hercegovinas medlemskapsansökan och av Kroa-
tiens uppfyllande av sina åtaganden. Birger Hagård betonade i ett inlägg
kravet på fungerande juridiska instrument för medlemskap. Under samma
session anordnade det politiska utskottet två förhör med representanter för
olika politiska grupperingar i Vitryssland och med parlamentariker från
Mellanöstern.

Vid den fjärde delsessionen återupptogs debatten om läget i Albanien (dok.
7892, res. 1133). Församlingen konstaterade att mycket återstod innan Alba-
nien hade uppfyllt sina åtaganden till Europarådet, bl a när det gällde lag-
stiftning, omorganisation av polis och militär, pressfrihet och att en dialog
mellan regering och opposition var en förutsättning för nationell försoning.
Europarådet borde fortsatt stödja en demokratisk utveckling i Albanien, i
samarbete med OSSE och EU. Birger Hagård framhöll i ett inlägg vikten av
att arbetet med konstitutionen kom igång och att församlingens gransknings-
procedur måste fortsätta. Planeringen inför Europarådets toppmöte 10-11
oktober var en annan fråga som återkom vid delsessionen. I en rapport om
parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmötet för stats- och
regeringschefer i Europarådet (dok. 7921, rek. 1342) efterlystes bl. a. bättre
möjligheter för ministerkommittén att snabbt reagera vid krissituationer och
påtalades att systemen för övervakning av medlemsländernas åtaganden
behövde stärkas och samordnas. Jan Bergqvist framhöll i ett inlägg behovet
av att anpassa Europarådet till dagens politiska verksamhet. Han betonade
Europarådets roll på det sociala området och angav skydd av barn som den
viktigaste frågan. Församlingen debatterade även skyddet av nationella mi-

1997/98 :ER1

14

noriteter (dok. 7899, rek. 1345) och antog en rekommendation som uppma-
nade till anslutning till existerande konventioner på området (Ramkonven-
tionen om skydd för nationella minoriteter, Konventionen om historiska
minoritetsspråk). Ministerkommittén uppmanades att återuppta arbetet med
ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen rörande kulturella rättigheter.
Frågan om ökat skydd av privatlivet diskuterades i en extrainsatt debatt med
anledning av omständigheterna kring prinsessan Dianas död och ett förslag
från brittiska parlamentariker till en resolution om en europeisk konvention
om skydd för privatlivet (dok. 7897). I debatten framkom viss tveksamhet till
revideringar av Europakonventionen och till utarbetande av nya instrument.
Göran Magnusson framhöll i ett inlägg att även offentliga personer måste
acceptera mediebevakning och menade att skyddet i artikel 8 i Europakon-
ventionen var tillräckligt. Utskottet för juridiska frågor fick i uppdrag att
undersöka möjligheterna att utarbeta en konvention.

4.3 Juridiska frågor och mänskliga rättigheter

Vid den första delsessionen fördes frågan om dödsstraff i Ryssland och Uk-
raina upp på dagordningen i en extrainsatt debatt föranledd av rapporter om
att dödsstraff verkställts trots åtaganden om moratorium. I en gemensam
debatt om de två rapporterna Rysslands respekterande av sitt åtagande inför
medlemskapet att införa moratorium på verkställande av dödsstraff (dok.
7746, res. 1111) och Ukrainas respekterande av sitt åtagande inför medlem-
skapet att införa moratorium på verkställande av dödsstraff (dok. 7745, res.
1112) konstaterades att läget inte förbättrats i de två staterna sedan försam-
lingen senast behandlat dödsstraffets avskaffande i juni 1996. Situationen i
Ukraina var särskilt graverande. Församlingen fördömde Ryssland och Uk-
raina för att de brutit mot sina åtaganden, beklagade de avrättningar som ägt
rum och varnade för att de parlamentariska delegationernas fullmakter kunde
komma att dras in om ytterligare dödstraff verkställdes. Göran Magnusson
betonade i ett inlägg att det var av vikt för Europarådets trovärdighet att
ingångna förpliktelser respekterades.

Under den andra delsessionen debatterades en rapport om handel med
kvinnor och tvångsprostitution i Europarådets medlemsländer (dok. 7785,
rek. 1325). Inga-Britt Johansson som rapportör för utskottet för befolknings-
och flyktingfrågor betonade att det var en fråga om de drabbade kvinnornas
mänskliga rättigheter. Bland de åtgärder som förespråkades var harmonise-
ring av medlemsländernas lagstiftning och bättre samarbete mellan migra-
tionsmyndigheter. Göran Magnusson framhöll i debatten att kvinnohandel
och tvångsprostitution var ett stort socialt problem och argumenterade för
ökad information och utbildning. Magnusson tog senare initiativ till en
medlemsmotion med förslag om en Europarådskampanj mot prostitution. I
den rekommendation som församlingen antog föreslås att en konvention
skall utarbetas, syftande till att samordna åtgärder mot prostitution. I en
debatt om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande av
tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (dok.
7784, rek. 1323, dir. 530) rekommenderades att Europarådets kommitté mot

1997/98:ER1

15

tortyr borde få större resurser som en följd av det ökade medlemsantalet och
arbetsbördan för kommittén.

Vid den fjärde delsessionen diskuterades en rapport om terrorism och an-
togs en resolution om organisationen av en parlamentarisk konferens för
förstärkning av de demokratiska systemen i Europa och samarbete i kampen
mot terrorism (dok. 7876, res. 1132). Som en av de sista frågorna vid den
fjärde delsessionen debatterades ett förslag att inrätta ett utskott för jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män (dok. 7890). Meningarna var delade. Inge-
gerd Wämersson som talade för socialdemokraterna i delegationen stödde
förslaget och betonade samtidigt att ett jämställdhetsutskott inte fick bli en
angelägenhet enbart för kvinnor. Wämersson framhöll vidare att jämställd-
hetsarbete inte kunde bedrivas i isolering utan måste bli en del av alla ut-
skotts verksamhet. Då församlingen inte var beslutsmässig p.g.a. låg närvaro
fick omröstningen skjutas upp. Beslut om inrättandet av ett jämställdhetsut-
skott togs vid den första delsessionen 1998 (res. 1144, dir. 537/1998). Det
nya utskottet som ersätter ett ad hoc-utskott får till uppgift både att föra in ett
jämställdhetsperspektiv i den parlamentariska församlingen och att verka för
jämställdhet i medlemsländerna.

4.4 Ekonomi och utveckling

Vid den första delsessionen uppmärksammades följderna för Europa av en
ekonomisk och monetär union (dok. 7711, res. 1109). I den resolution som
församlingen antog framhålles att en framtida valutaunion inte får leda till att
nya skiljelinjer uppstår i Europa och att de ekonomiska förbindelserna mel-
lan EU-länder och andra länder inte får bli lidande. EU:s medlemsstater
uppmanas att säkerställa den demokratiska kontrollen av EMU och bevaka
att de sociala aspekterna uppmärksammas. Vidare betonas att EMU-projektet
inte får fördröja EU-utvidgningen.

Vid den andra delsessionen debatterade församlingen situationen för civil-
flyget i Europa med utgångspunkt i en rapport av Knut Billing om Europeisk
luftfartspolitik - civilflyget i omvandling och antog en resolution om åtgär-
der för förbättrade lufttransporter (dok. 7778, res. 1124). I sin presentation av
rapporten framhöll Billing de förändrade omständigheterna för civilflyget
under de senaste åren tekniskt, ekonomiskt och marknadsmässigt, fäste upp-
märksamheten på ECAC:s, European Civil Aviation Conference, centrala
roll och underströk vikten av miljöhänsyn och säkerhetsfrågor. Billing påta-
lade också behovet av förbättrade flygförbindelser med Strasbourg. Vidare
debatterades framsteg för ekonomiska reformer i Central- och Östeuropa
(dok. 7712, res. 1122) och församlingen bekräftade slutsatserna från en kon-
ferens i Warszawa i maj 1996 om ekonomiska reformer i de nya demokrati-
erna.

Under tredje delsessionen höll församlingen sin årliga debatt om Europeis-
ka utvecklingsbankens (EBRD) verksamhet (dok. 7834, rek. 1129) med del-
tagande av bankens president Jacques de Larosiére. Församlingen är parla-
mentariskt forum för banken. Vid samma delsession presenterades en rapport
om Bretton Woods-institutionerna (dok. 7835, res. 1128). Världsbanken och

1997/98:ER1

16

Internationella valutafonden IMF uppmanades bl. a. av församlingen att ta
hänsyn till mänskligarättighetsaspekter i sina utvecklingsstrategier, att främja
det goda ledarskapet (good govemance) och bekämpa korruption.

Under den fjärde delsessionen hölls den sedvanliga ”utvidgade” debatten
om OECD:s verksamhet (dok. 7877, res. 1134) med deltagande av flera
utskott och parlamentariker från OECD-länder utanför Europa. OECD:s
generalsekreterare Donald Johnston höll ett anförande och svarade på frågor
från församlingen som antog en resolution om OECD och världsekonomin. I
en överenskommelse mellan Europarådets medlemsländer och övriga
OECD-länder om årlig granskning har den parlamentariska församlingen fått
rollen som folkvald församling för OECD. Vidare debatterade församlingen
och antog en resolution (dok. 7881, res. 1135) om konsekvenserna för Euro-
pa och världen av den amerikanska kongressens Cuban Liberty and Demo-
cratic Solidarity Act ”Libertad” (den s.k. Helms-Burtonlagen om ameri-
kanska sanktioner mot Cuba).

4.5 Sociala frågor, hälso- och familjefrågor

Vid den tredje delsessionen diskuterade församlingen hälsoeffekterna av
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl (dok. 7680, res. 1127). Församlingen uppma-
nade regeringar och internationella organisationer att öka hjälpen till de tre
länder som drabbats av Tjemobyl-katastrofen, Ryssland, Ukraina och Vit-
ryssland, och särskilt uppmärksamma barnens situation.Vid sessionen pre-
senterades också en rapport om bekämpande av barnarbete (dok. 7840, rek.
3336). Med deltagande av ILO:s generaldirektör Michel Hansenne debatte-
rade församlingen utnyttjandet av barns arbete - särskilt tvångsarbete - och
barnprostitution. Den rekommenderade nationella aktionsplaner mot ekono-
misk exploatering av barn, med specialprogram för utvecklingsländerna, och
internationellt samordnade åtgärder mot barnprostitution. I ett inlägg betona-
de Berit Andnor att det behövdes samarbete och åtgärder på många olika
plan och framhöll att barnens intresse måste komma först. Andnor betonade
vidare vikten av realistiska alternativ till barnarbete och relevant utbildning,
t. ex. en kombination av utbildning och lärlingsskap.

4.6 Kultur och utbildning

Vid första delsessionen diskuterade församlingen minimiålder för rösträtt
(dok. 7724, rek. 1315). Elisabeth Fleetwood talade till stöd för rekommenda-
tionen att införa 18 år som enhetlig rösträttsålder och valbar ålder i alla
medlemsländer vilket också blev församlingens rekommendation.

Vid den tredje delsessionen uppmärksammades den aromanska kulturen
och språket, ett med rumänskan besläktat språk som förekommer i flera
länder i sydöstra Europa. Berörda länder uppmanades att främja fortlevnaden
av kultur och språk (dok. 7728, rek. 1333).

Vid den fjärde delsessionen debatterades och antogs en rekommendation
om utbildning i frågor rörande mänskliga rättigheter (dok. 7887, rek. 1346).

1997/98: ER 1

17

4.7 Naturvetenskap och teknik

Vid första delsessionen debatterades kärnsäkerhet i länderna i Central- och
Östeuropa (dok 7714, rek.1311) och antogs en utförlig rekommendation som
uppmanar medlemsstaterna att öka samarbetet mellan anläggningar i väst och
i öst, sträva efter att alla kärnkraftsländer ratificerar konventionen om kärn-
säkerhet, tillåta inspektioner i ökad utsträckning, stärka säkerheten i länderna
i Central- och Östeuropa genom tekniskt bistånd och öka bidragen till Euro-
peiska utvecklingsbankens EBRD kämsäkerhetskonto.

Den tredje delsessionen uppmärksammade det europeiska samarbetet inom
energisektorn genom en rapport om energistadgeavtalet, Energy Charter
Treaty (dok. 7838, res. 1131). Medlemsländerna uppmanades att snarast
ratificera och implementera avtalet som syftar till att förbättra energisäker-
heten, öka handeln och främja investeringar på energiområdet. Församlingen
fick vidare en rapport om informationsrevolutionen och den snabba tekniska
utvecklingen på kommunikationsområdet, Vetenskapliga och tekniska as-
pekter på den nya informations- och kommunikationstekniken (dok. 7832,
rek. 1332). Den rekommendation som antogs föreslog åtgärder för att ut-
veckla den nya tekniken med säkerställande av mänskliga rättigheter och
demokratiska värden.

Vid den fjärde delsessionen debatterade församlingen förbud mot kloning
av människor ( utkast till tillläggsprotokoll till konventionen om mänskliga
rättigheter och biomedicin) (dok. 7895, dir. 534, yttr. 202) och rekommende-
rade ministerkommittén att snarast anta det föreslagna tilläggsprotokollet om
förbud mot kloning av människor. Med deltagande av ESA:s (European
Space Agency) generaldirektör Antonio Rodota diskuterades europeisk
rymdpolitik (dok. 7875, rek. 1341) och antogs en rekommendation om utök-
ad rymdforskning och ökat internationellt samarbete.

4.8 Miljö, regionalplanering, lokal förvaltning

Vid sitt möte 28 maj diskuterade församlingens ständiga utskott en rapport
och antog en rekommendation om en europeisk stadga för Donauområdet
(dok.7797, rek 1330) med syftet att främja Donaus utnyttjande som ett mil-
jövänligare alternativ till landtransporter och att stärka näringslivet i flodom-
rådet. Ständiga utskottet antog vid samma möte även en rekommendation om
upprättandet av en internationell standard för bedömning av industriföretags
miljöpåverkan (dok.7800, rek. 1331).

4.9 Befolknings- och flyktingfrågor

Vid andra delsessionen debatterade församlingen skydd för och förstärkning
av flyktingars och asylsökandes mänskliga rättigheter i Europa (dok. 7783,
rek. 1327) och antog rekommendationer syftande till att garantera flyktingars
och asylsökandes rättigheter genom samarbete mellan medlemsländerna,
koordinering av flyktingpolitik och harmonisering av lagstiftning.

Situationen i länderna i Kaukasusregionen och de stora flyktingsproblemen
uppmärksammades i två rapporter vid andra resp, tredje delsessionema.

1997/98:ER1

18

Konflikter i Transkaukasien (dok. 7793, res. 1119) debatterades mot bak-
grund av att de tre Kaukasusländema Georgien, Armenien och Azerbajdzjan
har gäststatus i den parlamentariska församlingen och har ansökt om med-
lemskap. En rapport om den komplicerade situationen för flyktingar och
tvångsförflyttade i Transkaukasien (dok. 7837, rek. 1335, dir. 533) utgjorde
underlag för en rekommendation som uppmanar de berörda länderna till
förhandlingar för att nå en politiska lösning på de regionala konflikterna, en
förutsättning för en lösning av flyktingproblemet. Vidare borde Europarådets
sociala utvecklingsfond aktiveras i regionen, bl. a. för bistånd till bostads-
byggande.

Vid den fjärde delsessionen debatterades antipersonella landminor och de-
ras humanitära konsekvenser (dok. 7891, rek. 1343) och antogs en rekom-
mendation om totalförbud mot landminor. Internationella rödakorskommit-
téns ordförande Cornelio Sommaruga höll ett anförande i debatten och beto-
nade betydelsen av Ottawa-processen och den traktat om förbud mot per-
sonminor som skulle undertecknas i Ottawa den 3 december 1997.

4.10 Jordbruk och landsbygdsutveckling

Ständiga utskottet behandlade vid sitt möte 19 mars en rapport om förbätt-
ring av situationen för kvinnor på landsbygden (rapportörer Inga-Britt Jo-
hansson och den finske ledamoten Juha Korkeaoja) (dok. 7735, rek. 1321)
och antog en rekommendation som förespråkade ökad information, nya
mätmetoder och mer forskning om landsbygdskvinnors situation, åtgärder för
att öka kvinnligt deltagande i beslutsfattande och i det ekonomiska livet och
lagstiftning för ökad tillgång till sociala och kulturella institutioner.

Vid sitt möte 7 november antog det ständiga utskottet en rapport och en
resolution om globala utmaningar för lantbruket inklusive havsodling, fiske
och skogsbruk (dok. 7845, res. 1139). I fråga om förnyelsebara råvaru- och
energikällor hänvisas till den parlamentariska församlingens jordbruksut-
skotts seminarium i Stockholm den 5-6 september 1996.

4.11 Kontakter med nationella parlament och allmänheten

Vid den andra delsessionen debatterade församlingen och antog en resolution
om den nya kommunikations- och informationsteknikens inverkan på demo-
kratin (dok. 7772, res. 1120, dir. 531) och diskuterade en rapport om former
för medborgardeltagande i representativa demokratier (dok. 7781, res.
1121) som redogjorde för folkomröstningsinstitutets användning i olika
länder.

Ständiga utskottet antog vid sitt möte i november en rapport om parlament
och media av Sören Lekberg (dok. 7905, res. 1142) och en resolution med
förslag till åtgärder för ökad information till allmänheten om parlamentens
verksamhet och för större tillgänglighet för och samarbete med media.

Vid den fjärde delsessionen debatterades en rapport om europeiskt part-
nerskap mellan nationella parlament (dok. 7903, res. 1136). Församlingen
godkände dess förslag till verksamhetsplan för utskottet för kontakter med
nationella parlament och allmänheten.

1997/98:ER1

19

Förteckning över församlingens beslut

1997/98:ER1

Bilaga

Rekommendationer

Nr

1307  Om drogmissbruk och frågan om legalisering

1308  Om världshandelsorganisationen och sociala rättigheter

1309  Om utbildning av personal som tar emot asylsökande vid gränsstatio-
ner

1310  Om resultat och uppföljning av europeiska naturskyddsåret 1995
(ENCY ’95)

1311  Om säkerheten vid kämkraftanläggningar i länderna i Central- och
Östeuropa

1312  Om Albaniens uppfyllande av sina åtaganden

1313  Om Estlands uppfyllande av sina åtaganden

1314  Om den nya tekniken och sysselsättningen

1315  Om minimiålder för rösträtt

1316  Om undantagstillståndet i Albanien

1317  Om vaccination i Europa

1318  Om Europarådet och Expo ’98

1319  Om Europarådets organisation av en andra Europakampanj under
1998 för Nord-Syd interdependens och solidaritet

1320  Om utbildning och rådgivning inom jordbruk, fiske och skogsbruk

1321  Om förbättring av situationen för kvinnor på landsbygden

1322  Om statsförvaltningen i ett utvidgat Europa

1323  Om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande av
tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

1324  Om församlingens bidrag till det andra toppmötet för stats- och rege-
ringschefer i Europarådets medlemsländer

1325  Om kvinnohandel och påtvingad prostitution i Europarådets med
lemsländer

1326  Om Rumäniens uppfyllande av sina åtaganden

1327  Om skydd och förstärkning av flyktingars och asylsökandes mänsk-
liga rättigheter i Europa

1328  Om undantagstillståndet i Albanien

20

Om uppföljning av Medelhavskonferensen om befolkning, migration
och utveckling (Palma de Mallorca 15-17 oktober 1996)

Om utkastet till europeisk stadga för Donauområdet

Om upprättandet av en internationell standard för bedömning av
industriföretags miljöpåverkan

Om vetenskapliga och tekniska aspekter på den nya informations-
och kommunikationstekniken

Om den aromanska kulturen och språket

Om flyktingar, asylsökande och tvångsförflyttade inom OSS (Obero-
ende Staters Samvälde)

Om flyktingar och tvångsförflyttade i Transkaukasien

Om prioritering av bekämpande av barnarbete

Om fungerandet av institutionerna för skydd av mänskliga rättigheter
i Bosnien-Hercegovina

Om Tjeckiska Republikens åtaganden som medlemsstat

Om Litauens åtaganden som medlemsstat

Om häktnings påverkan på sociala och familjeförhållanden

Om europeisk rymdpolitik

Om den parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmö-
tet för stats- och regeringschefer i Europarådets medlemsländer

Om antipersonella landminor och deras humanitära konsekvenser

Om utvidgningen av Europarådet: församlingens budgetära och
administrativa befogenheter

Om skyddet av nationella minoriteter

Om utbildning i frågor rörande mänskliga rättigheter

Utvidgning av Europeiska Unionen

Tillfälligt skydd för personer som tvingats fly från sina hemländer

Utkast till Kongressens för lokala och regionala organ i Europa
(CLRAE) europeiska stadga för regionalt självstyre

Globala utmaningar för lantbruket (inklusive havsodling, fiske och
skogsbruk)

Livsmedelstillgången i världen

1997/98:ER1

Bilaga

21

Resolutioner

Nr

1102  Om situationen i Vitryssland

1103  Om situationen i Mellanöstern; den israelisk-palestinska fredspro-

cessen

1104  Om utnämningen av nationella delegationer till den parlamentariska
församlingen

1105  Om sammansättningen av församlingens byrå

1106  Om kvorum i utskotten

1107  Om församlingens utskottsstruktur

1108  Om 1996 års mellanstatliga konferens inom EU

1109  Om konsekvenserna för Europa av en ekonomisk och monetär union

1110  Om situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien

1111  Om Rysslands uppfyllande av sitt åtagande inför medlemskap i
Europarådet att införa moratorium på avrättningar

1112  Om Ukrainas uppfyllande av sitt åtagande inför medlemskap i
Europarådet att införa moratorium på avrättningar

1113  Om situationen på Cypern

1114  Om Albaniens uppfyllande av sina åtaganden

1115  Om inrättandet av ett utskott i församlingen för granskning av
Europarådets medlemsländers uppfyllande av sina åtaganden
(”Granskningsutskottet”)

1116  Om implementeringen av Daytonavtalet för fred i Bosnien-
Hercegovina

1117  Om Estlands uppfyllande av sina åtaganden

1118  Om Kongressens för lokala och regionala organ i Europa (CLRAE)
preliminära utkast till europeisk stadga för regionalt självstyre

1119  Om konflikterna i Transkaukasien

1120  Om den nya kommunikations- och informationsteknikens påverkan
på demokratin

1121  Om former för medborgardeltagande i representativa demokratier

1122  Om framsteg för ekonomiska reformer i Central- och Östeuropa

1123  Om Rumäniens uppfyllande av sina åtaganden

1124  Om europeisk luftfartspolitik - civilflyget i en övergångsperiod

1997/98:ER1

Bilaga

22

Om Kanadas parlaments ansökan om observatörsstatus i parla-
mentariska församlingen

Om OSS (Oberoende Staters Samvälde) och dess inter-
parlamentariska församling

Om hälsoeffekterna av kämkraftsolyckan i Tjemobyl

Om Bretton Woods-institutionemas verksamhet (Världsbanken och
Internationella valutafonden)

Om Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD)
verksamhet

Om implementeringen av Daytonavtalet för fred i Bosnien och
Hercegovina

Om energistadgeavtalet

Om organisationen av en parlamentarisk konferens för förstärkning
av demokratiska system i Europa och samarbete i kampen mot
terrorism

Om situationen i Albanien

Om OECD och världsekonomin

Om konsekvenserna för Europa och världen av den amerikanska
kongressens Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act ”Libertad”
(amerikansk sanktionslagstiftning mot Cuba, Helms-Burton-lagen)

Om europeiskt partnerskap mellan nationella parlament inom
församlingen

Europarådets Nord-Syd-centrum: interna reformer, dess roll och
insatser

Främjandet av små och medelstora företag i Central- och Östeuropa

Globala utmaningar för lantbruket (inklusive havsodling, fiske och
skogsbruk)

Livsmedelstillgången i världen

Bondeorganisationers roll som regeringspartners vid utveckling och
implementering av handlingsprogram

Parlament och media

Arbetsmetoder och mötesfrekvens inom det ständiga utskottet

1997/98:ER1

Bilaga

23

Direktiv (Orders)

Nr

527    Om ungdom och utbildning i fredsprocessen i Mellanöstern och
utvecklingen av kulturellt samarbete med icke-medlemsländer kring
Medelhavet

528    Om de sociala konsekvenserna av kampen mot drogberoende

529     Om församlingens utskottsstruktur

530     Om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande
av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff-
ning

531     Om den nya kommunikations- och informationsteknikens påverkan
på demokratin

532     Om undantagstillståndet i Albanien

533     Om flyktingar och tvångsförflyttade i Transkaukasien

534    Om forskning och kloning av människor

535     Om antipersonella landminor och deras humanitära konsekvensesr

536    Om utvidgningen av Europarådet: församlingens budgetära och
administrativa befogenheter

Yttranden

Nr

199    Om Europarådets budget för budgetåren 1996 och 1997

200     Om utkastet till en europeisk konvention om nationalitet

201     Om församlingens utgifter för budgetåret 1998

202     Om utkast till tilläggsprotokoll till konventionen om mänskliga
rättigheter och biomedicin angående förbud mot kloning av
människor

203     Europarådets budget för budgetåren 1997 och 1998

1997/98:ER1

Bilaga

Eländers Gotab, Stockholm 1998

24

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.