Redogörelse 1991/92:5

Redogörelse 1991/92:5

Redogörelse till riksdagen

1991/92:5

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1990/91

Redog.

1991/92:5

Riksdagens förvaltningskontor avger härmed redogörelse för verksam-
heten hos kontoret den 1 juli 1990—den 30 juni 1991.

Översikt

RFK skall enligt sina övergripande mål för verksamheten medverka
till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt
samt till att skapa goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter.
Vidare skall RFK aktivt informera om riksdagens arbete och dess
arbetsformer.

Under verksamhetsåret har genomförts vissa förändringar i konto-
rets organisation och dess sätt att arbeta. Syftet har varit att fa till stånd
en större flexibilitet i organisationen, en effektiv ledningsorganisation,
delegering av beslutsbefogenheter samt en verksamhet som mer styrs
av de uppsatta målen än av detaljreglering. De olika enheterna har
sammanförts i fyra serviceområden med områdesansvariga chefer. Des-
sa utgör tillsammans med förvaltningsdirektören och förhandlingsche-
fen ledningsgrupp för verksamheten.

Som ett led i dessa förändringar har RFKs instruktion reviderats
(förs. 1990/91:15). Bl.a. framhålls att det är styrelsens uppgift att ange
riktlinjer för och utvärdera verksamheten. Styrelsen far själv bestämma
kontorets organisation. Tidigare bestämde riksdagen genom lag exem-
pelvis enhetsindelningen. Styrelsens befattning med disciplinära frågor
upphör och handläggningen överförs till en personalansvarsnämnd.
Förvaltningskontorets övergripande ansvar för samordning av perso-
nalresurserna inom riksdagsförvaltningen betonas.

Som framgår av redovisningen från de olika enheterna har verksam-
hetsåret varit intensivt. Det beror bl.a. på att det var det sista året i en
mandatperiod. Då ökar regelmässigt arbetsmängden i hela den inre
riksdagsförvaltningen, inte minst för utskottens och kammarkansliets
personal. En annan konsekvens var den rekordhöga omfattningen på
riksdagstrycket.

Året har också präglats av fortsatta satsningar på ADB-teknik i olika
tillämpningar, personalens kompetensutveckling för att kunna möta
behoven inför ett närmande till EG samt en översyn av riksdagens

1 Riksdagen 1991/92. 2 saml. Nr 5

datorbaserade säkerhetssystem. Skattereformen föranledde förändringar
av systemet för ledamöternas kostnadsersättning och traktamenten och
medförde ett betydande merarbete för löne- och ekonomipersonalen.

De långsiktiga lokal- och bostadsfrågorna har ägnats stor uppmärk-
samhet. Beslut har fattats om projektering av nya bostäder för riksdags-
ledamöterna. Lokalkommittén har av styrelsen fått direktiv att fortsätta
arbetet med den långsiktiga lokalplaneringen med den preciseringen
att inga omfattande om- och tillbyggnader bör komma i fråga.

I syfte att underlätta för ledamöterna att komma i kontakt med
RFKs olika funktioner och medarbetare startades under våren en
servicecentral. Tack vare ett samarbete med bevakningscentralen efter
kontorstidens slut har servicecentralen varit tillgänglig dygnet runt.

Nya satsningar har gjorts på den externa informationen till massme-
dia och allmänhet, framför allt om de beslut som tas i utskotten och
kammaren.

Kostnaderna för riksdagsledamöternas ersättningar och resor samt
för bidrag till partikanslierna uppgick till 273,7 milj.kr. Av dessa
kostnader var 127,9 milj.kr. arvoden och arbetsgivaravgifter. Inrikes
resekostnader momsbelades fr.o.m. den 1 januari 1991, vilket medför-
de högre kostnader än som förutsetts i budgeten. Detta balanseras dock
av att en förutsedd höjning av ledamöternas arvoden sköts upp, vilket
ledde till lägre kostnader än beräknat.

Kostnaderna för förvaltningen, dvs. för arbetet i kammaren, utskot-
ten och på förvaltningskontoret, uppgick till 271,5 milj.kr. Den nya
momsen, högre tryckningskostnader för riksdagstrycket samt högre
bevakningskostnader i samband med den s.k. Gulfkrisen ledde till ett
överskridande med totalt 4 %. Totalt kunde riksdagens budget på
545,2 milj.kr. hållas för budgetåret 1990/91.

Redog. 1991/92:5

Riksdagens kostnader

Förvaltningskontorets ledning

Redog. 1991/92:5

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en
arbetsordning (RFS 1984:6).

Förvaltningskontorets högsta beslutande organ är riksdagens förvalt-
ningsstyrelse, för vilken talmannen är ordförande. Förvaltningsdirektör
och chef för kontoret är Anders Forsberg.

Stående från vänster: Birgit Friggebo, Martin Olsson, Iréne Vestlund, Gullan
Lindblad, Bo Forslund, Wiggo Komstedt, Carl-Johan Wilson, Lennart Anders-
son, Bertil Måbrink och Anders Forsberg. Sittande från vänster: Rolf Clark-
son, Thage G Peterson och Oskar Lindkvist.

Förutom talman Thage G Peterson har följande ledamöter ingått i
förvaltningsstyrelsen: Rolf Clarkson (m), vice ordförande, Oskar Lind-
kvist (s), Marianne Stålberg (s) (t.o.m 1990-12-31), Iréne Vestlund (s)
(fr.o.m. 1991-01-01), Bo Forslund (s), Birgit Friggebo (fp), Martin
Olsson (c), Bertil Måbrink (v) och Wiggo Komstedt (m).

Suppleanter har varit Lennart Andersson (s), Iréne Vestlund (s)
(t.o.m. 1990-12-31), Iris Mårtensson (s) (fr.o.m. 1991-01-01), Sten
Svensson (m), Per Olof Håkansson (s), Carl-Johan Wilson (fp), Gu-
nilla André (c), Kjell Dahlström (mp) och Gullan Lindblad (m).

Personalföreträdare i styrelsen har varit för SACO Åse Matz, för SF

Stilianos Mafredas samt för ST Per Axelson.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit för SACO Jan Zetter-
dahl, för SF Irving Svensson och för ST Kerstin Carlquist.

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har
varit Oskar Lindkvist (s), ordförande, Rolf Clarkson (m), vice ordför-
ande, och Marianne Stålberg/Bo Forslund (s).

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och i direktionen.

Som sekreterare i styrelse och i direktion har Inga-Lill Lagerström
tjänstgjort.

Linder verksamhetsåret har styrelsen hållit 12 och direktionen 18                  3

sammanträden.

Förvaltningskontorets organisation

Förvaltningskontoret är numera indelat i fyra serviceområden beståen-
de av sammanlagt elva enheter samt förhandlings- och förvaltningsjuri-
diska funktioner.

Redog. 1991/92:5

		Förvaltningsdirektör
Ledningsgrupp
Administration		Data och dokument	Lokaler, säkerhet och intern service	Kunskaps- och informations- försörjning
personal ekonomi förhandl./jur.		ADB/teknik RD-tryck	fastigheter säkerhet intern service	utrednings- tjänst bibliotek information tidningen R&D

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redo-
görelse och förslag till riksdagen:

Redog. 1990/91:5 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1989/90.

Förs. 1990/91:10 Förslag om anslag på tilläggsbudget till statsbudget-
en för budgetåret 1990/91.

Förs. 1990/91:15 Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om ändring
i instruktionen för kontoret.

Förs. 1990/91:16 Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om ändring

1 lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter.

Förs. 1990/91:18 Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om ytterli-
gare medel till anslaget A 8 Riksdagens byggnader på statsbudgeten för
budgetåret 1991/92.

Förvaltningskontorets författningssamling (RFS)

RFS 1991:1 Föreskrift om ändring av tillämpningsföreskriften 5 §

2 lagen (1988:586) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter.

RFS 1991:2 Föreskrift om svenskt medborgarskap för tillträde till
tjänster.

RFS 1991:3 Föreskrift om ändring i föreskriften (RFS 1988:3) om Redog.
tillämpning av lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens
ledamöter.

RFS 1991:4 Föreskrift om förordning om statliga myndigheters
avräkning av ingående mervärdeskatt.

Samarbetsorgan

För samråd i administrativa frågor av gemensamt intresse mellan
förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna finns det
s.k. förvaltningsmötet.

Medbestämmandefrågor, dvs. frågor av vikt för de lokala fackliga
organisationerna, behandlas främst i onsdagsmötet och i personal-
nämnden. I onsdagsmötet tas upp resurs- och organisationsfrågor,
personalpolitik, personalutveckling. I personalnämnden behandlas
främst tjänstetillsättningar. Andra organ med facklig representation är
redaktionskommittén för personaltidningen Mitt i Strömmen, skydds-
kommittén, jämställdhetskommittén, anpassningsgruppen och matrå-
det.

Serviceområdet administration

Serviceområdet ansvarar för riksdagens personalärenden, dvs. perso-
nalplanering, rekrytering och utbildning, svarar för arbetsmiljö och
företagshälsovård för såväl ledamöter som personal, handlägger frågor
om arvoden, ersättningar och pensioner samt viss utbildning till riks-
dagens ledamöter, svarar för administration av löner, ersättningar och
pensioner till anställd personal, ekonomiadministration och förvalt-
ningsjuridik samt svarar för anslagsframställning och förhandlingar
angående löner och anställningsvillkor för hela riksdagsområdet.

I området ingår kansli- och personalenheten, ekonomienheten, för-
handlingar och juridik.

Områdesansvarig är Anders Forsberg.

Kansli- och personalenheten

Enheten svarar för personal- och löneadministrativa frågor för den
inre riksdagsförvaltningen. Det innebär bl.a. ansvar för lönekostnads-
budgeten, personalplanering, medverkan i arbetsenheternas rekryte-
ringsarbete, planering och utveckling av utbildningsprogram för riks-
dagens tjänstemän och i viss utsträckning även för ledamöterna, sär-
skilt språkutbildning, utbetalning av de anställdas och riksdagsledamö-
ternas löner resp, arvoden och annat löneadministrativt arbete. Frågor
om arbetsmiljö och företagshälsovård hör också till enhetens ansvars-
område. Handläggningen av pensionsärenden och förvaltningskonto-
rets registratorsfunktion har hittills också skötts inom enheten.

1991/92:5

Enheten har 13 anställda.

Chef för enheten är Lars Bergquist.

1* Riksdagen 199H92. 2 saml. Nr 5

Budget- och budgetutfall (milj, kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		3,4
Driftkostnader		3,3
Investeringskostnader		0
Summa (nettokostnader)	6,7	6,7	0

Redog. 1991/92:5

Under verksamhetsåret har den inre riksdagsförvaltningen med dess
423 fasta tjänster och ca 450 anställda haft en personalomsättning på ca
16 %. Sammanlagt tillsattes 68 (101) tjänster och långtidsvikariat.
Liksom tidigare år har åtskilliga personer varit anställda för begränsad
tid för att klara den hårda arbetsbelastningen under våren.

Inom enheten har arbetssituationen varit särskilt besvärlig för löne-
gruppen, bl.a. som en följd av skattereformen. Under en tvåårsperiod
har antalet registrerade lönepåverkande uppgifter i stort sett tredubb-
lats — från ca 12 000 till ca 35 000.

Ca 800 000 kr. har satsats på utbildning för ledamöterna och ca
700 000 kr. för de anställda. Förvaltningen har bl.a. startat ett omfat-
tande utbildningsprogram rörande EG för i första hand utskottens
kanslichefer och föredragande.

Datoriseringen inom riksdagen har inneburit avsevärda förändringar
för i första hand utskottskansliernas assistenter. Ett särskilt utvecklings-
program har tagits fram för denna grupp och ett antal utbildningsin-
satser har genomförts under verksamhetsåret.

Företagshälsovård för ledamöter och tjänstemän

Under verksamhetsåret har Lantbrukarnas hälsocentral (LHC) enligt
avtal med RFK tillhandahållit grundläggande företagshälsovård med
viss primär sjukvård samt hälsokontroller. Antalet kontakter med LHC
har varit i genomsnitt 2,7/anställd, vilket är något lägre än föregående
år. Jourläkarmottagningen i ledamotshuset har besökts av i genomsnitt
ca 15 ledamöter per vecka. Under riksmötet 1990/91 har en diplome-
rad massör gett massagebehandling till ledamöter och tjänstemän ca 20
timmar/vecka. Hösten 1990 påbörjade skyddskommittén en arbetsmil-
jöinventering.

Ekonomienheten

Målet för ekonomienheten är att se till att de samlade resurserna inom
den inre riksdagsförvaltningen skall användas på ett ekonomiskt och
effektivt sätt. God redovisningssed skall upprätthållas inom riksdagsför-
valtningen, och ekonomienheten skall vara serviceinriktad mot riks-
dagsledamöter och tjänstemän.

Enheten har åtta anställda.

Chef för enheten är Lena Uhlin.

Budget- och budgetutfall (milj, kr.)	Budget	Utfall	Differens
Pe rsonal kost nade r		2,3
Driftkostnader		7,0
Investeringskostnader		0,2
Summa (nettokostnader)	11,2	9,5	+ 1,7

Budgeten för ekonomienheten kunde hållas i stort med ett undantag
för portokostnaderna.

Redovisningssystem                                                  Redog. 1991/92:5

Under budgetåret har en fortsatt decentralisering genomförts genom att
utnyttja möjligheterna i BUS (för- och eftersystem till System-S).
Registrering och bokföring av fakturor sker nu på resp, enhet, vilket
medför snabbare utbetalningar och förbättrade möjligheter till ekono-
misk uppföljning.

Ekonomienheten har under våren installerat en ny version av
BUS-systemet, som dels har utvecklat systemet, dels har ökat ADB-
kompetensen inom enheten.

Under året har befintliga ekonomisystem kompletterats med ett
PC-baserat terminalsystem till System-S (CESAM) för att fungera som
ett reservsystem och därmed minska sårbarheten i utbetalningsrutiner-
na.

Enheten har dessutom tagit initiativ till och varit sammanhållande i
arbetet för ett nytt inventariesystem som kommer att utvecklas av
ADB-enheten.

Budgethantering

För att planera verksamheten och ta fram budgetunderlag använder
förvaltningskontoret nollbasplanering. Nollbasplaneringen har vida-
reutvecklats för att passa riksdagsförvaltningen ännu bättre. Ekono-
mienheten fortsätter att decentralisera enheternas budgetarbete genom
att ge enheterna och övriga ramar för resor, löner, representation m.m.

Skattereformen

Skattereformen från den 1 januari 1991 påverkade ekonomienhetens
arbete i mycket stor utsträckning under våren 1991. De administrativa
rutinerna kring luncher, resor, "gratismåltider" o.d. har därför föränd-
rats.

För traktaments- och andra kostnadsersättningar infördes nya regler
fr.o.m. inkomståret 1991. Detta krävde ett intensivt samarbete mellan
ekonomienheten och kansli- och personalenheten för att skapa nya
ekonomiadministrativa rutiner. Även reglerna på mervärdeskatteområ-
det ändrades denl januari 1991, vilket föranledde ekonomienheten att
utarbeta nya rutiner kring in- och utgående moms.

Reseområdet

Förutom arbetet med förändrade rutiner i samband med skatteomlägg-
ningen på reseområdet har ett ADB-baserat beställningssystem för
resor införts och används av riksdagsledamöter på försök. Förberedel-
ser för ett ADB-baserat reseräkningssystem har vidtagits.

För att ekonomisera inom reseområdet har enheten arbetat med
travel management på olika sätt. Riksdagsledamöternas transporter till
och från Arlanda har ekonomiserats genom att samåkning av resenärer
har genomförts.

Ekonomienhetens traditionella roll förändras successivt. Decentrali-

7
sering inom ekonomiadministrationen medför en förskjutning av ar-

betsuppgifterna från siffergranskare till att förklara ekonomisk infor- Redog. 1991/92:5
mation och inspirera enheterna och deras chefer till riktiga ekonomis-
ka beslut.

Inom reseområdet har enhetens roll förändrats från att enbart grans-
ka reseräkningar till att se till att riksdagen erhåller lägsta möjliga
kostnad för resor och att även här decentralisera och förenkla resehan-
teringen.

För handlings verksamheten

Förvaltningskontoret har att företräda riksdagen och dess myndigheter
vid förhandlingar som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbets-
tagare. Vid sidan av de övergripande ramavtalsförhandlingarna har
avtal slutits på bl.a. reseområdet, pensionsområdet, trygghetsområdet
samt om anställningsvillkor m.m. för olika grupper av tjänstemän.

Huvudansvarig för förhandlingsarbetet är Börje Gustafsson.

Ramavtalsförhandlingar

I fråga om löner m.m. för år 1991 överenskoms att för alla individuel-
la löner skulle utges ett icke nivåhöjande utrymme (INU) om 1,15 %
räknat fr.o.m. den 1 januari.

Fr.o.m. den 1 juli höjdes månadslönen vid heltidstjänstgöring med
ca 200 kr. för månadslöner upp till 14 000 kr. Månadslöner i interval-
let 14 001 —4 200 höjdes med 100 kr. Månadslöner överstigande
14 200 kr. erhöll ingen höjning.

Till 1991 års lönebild hör även att prisutvecklingsgarantin i
1989—1990 års ramavtal föll ut med 1,2 % räknat fr.o.m. den 1
oktober 1990. Garantin gav lägst 180 kr. per månad.

För lönerna under år 1992 har parterna kommit överens om att ett
nivåhöjande utrymme på 3 % står till de lokala parternas förfogande
fr.o.m. den 1 april. Från samma tidpunkt kommer även ett icke
nivåhöjande utrymme om ca 1 % att fördelas.

Gemensamt för hela avtalsperioden gäller att parterna förbundit sig
att tillse att bestämmelserna i avtalet efterlevs lokalt i enlighet med det
s.k. Rehnbergavtalet.

Ramavtalen för 1991—1993 innehåller även nya regler om sjukav-
drag och förrättningstillägg. Avtalen gäller under tiden den 1 januari
1991—den 31 mars 1993. I ett särskilt avtal bestämdes bl.a. att 200 000
kr. skall satsas inom s.k. kvinnodominerade yrken.

Övrigt förhandlingsarbete

För reseområdet träffades ett nytt allmänt reseavtal jämte lokalt anpas-
sade avtal inom hela riksdagsområdet. Genom ett särskilt beslut av
förvaltningsstyrelsen gäller avtalet även för riksdagsledamöterna.

RFK har vidare träffat avtal om att statens nya pensionsavtal skall
gälla i tillämpliga delar inom riksdagen och dess myndigheters arbets-
tagarområde. Med det nya avtalet kommer pensionerna successivt upp                 g

i nivå med dem som gäller på den privata sektorn.

Det trygghetsavtal som träffades för riksdagsområdet ansluter i hu- Redog. 1991/92.5
vudsak till trygghetsavtalet för SAV-området. En uppgörelse har ingåtts
med den statliga trygghetsstiftelsen om att stiftelsen skall handlägga
riksdagsområdets trygghetsfrågor.

Vidare har ett avtal om anställningsvillkor och avlöningsförmåner
för stenografer vid protokollskansliet träffats. Stenografarbetet fördelas
nu på olika arbetslag med ett betydande inflytande för lagmedlemmar-
na att fördela arbetet sig emellan. Avtalet reglerar bl.a. tjänstgörings-
skyldigheten och prestationens omfattning. En stenograf som uppnått
den s.k. minimiprestationen far full lön och har dessutom rätt till
ledighet under sommaruppehållet. Avtalet reglerar även i vilken ut-
sträckning nattjänstgöring får ske.

Serviceområdet data och dokument

Serviceområdet ansvarar för hantering av information via riksdagens
datasystem, telefoner och telefax. Vidare svarar området för teknisk
service av skilda slag samt tryckning och distribution av riksdags-
trycket.

I området ingår ADB-enheten och tryckerienheten.

Områdesansvarig är Bengt Thufvesson.

Ett av serviceområdets ansvarsområden, där bägge enheterna medver-
kar, är utvecklingen av det register- och dokumenthanteringssystem
som är avsett att ge ett direkt stöd åt beslutsprocessen. I systemet ingår
databaser som används t.ex. vid planeringen av verksamheten i utskott
och kammare, men också databaser som används vid produktionen av
huvuddokumenten (motioner, utskottsbetänkanden och protokoll).
Den omläggning som skett av den senare produktionen ger också stora
tidsvinster och besparingar.

Motioner, betänkanden och protokoll lagras i samband med tryck-
ningen i databaser med s.k. fritext-sökning. Detta innebär att man vid
sökning i databaserna kan använda sökord som inte är definierade på
förhand.

Sedan hösten 1990 bearbetas dessutom förslagen till beslut (hemstäl-
lan) i utskottsbetänkandena i ett dataprogram som bygger upp databa-
ser över de beslut som skall tas i kammaren och över de reservationer
som är knutna till betänkandena. Dessa databaser används sedan för att
producera underlag för voteringsordningar och voteringspropositioner.
Man kan också knyta samman voteringsresultat i kammaren med
utskottens och reservanternas förslag till beslut.

Fr.o.m. hösten 1992 skall riksdagens databaser vara tillgängliga för
allmänheten. Det gäller våra textdatabaser över motioner, betänkanden
och protokoll, men också våra ADB-baserade register över hanteringen
av olika ärenden. Av säkerhetsskäl kommer databaserna att läggas på
en separat dator som omvärlden kan nå via terminal/PC och modem.
Det blir t.ex. möjligt att söka upp och läsa ett visst protokoll eller att
följa ett ärendes handläggning.

ADB-enheten

Redog. 1991/92:5

ADB-enheten ansvarar för drift och utveckling av riksdagens ADB-
system. Enheten ansvarar vidare för all användarutbildning och stöd-
verksamheten mot användarna. Fr.o.m. den 1 juli 1990 ingår också
teknisk service i enheten. Enheten ansvarar således numera för all
teknik i riksdagen, förutom datateknik även teleteknik, AV-teknik
(ljud och bild), kammarens teknik, starkströms- och svagströmsteknik.

Vid budgetårets slut hade enheten 29 anställda, organiserade i en
systemsektion som bl.a. svarar för driften av det centrala systemet, en
utvecklingssektion som svarar för applikationsutveckling i såväl VAX-
som persondatormiljön samt en utbildningssektion. En fjärde sektion,
sektionen för teknisk service tillkom under året. Den tillhörde tidigare
intendenturenheten.

Chef för enheten är Carl-Gerhard Ulfhielm.

Budget och budgetutfall (milj, kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		8,3
Driftkostnader		14,8
Investeringskostnader		11,8
Summa (nettokostnader)	32,6	34,9	-2,3

Överskridandet av budgeten beror på momshöjningen samt kostnader
på grund av ett oförutsett högt intresse från riksdagsledamöterna att
använda persondatorer i hemmet.

Under året har datasystemet byggts ut mätt i antalet datoriserade
arbetsplatser. Vid verksamhetsårets slut fanns 950 terminalarbetsplatser
i riksdagshuset, varav 315 användes av riksdagens ledamöter. Vidare
fanns 260 persondatorer utplacerade i ledamöternas hem. Sammanta-
get fanns således vid slutet av året drygt 1 200 arbetsplatser i drift.

10

PC i ledamöternas hem

Redog. 1991/92:5

Riksdagen är numera starkt beroende av ett väl fungerande datorstöd.
Det förutsätts att datasystemet skall vara tillgängligt för användarna i
princip 24 timmar per dygn alla dagar under året. För att motsvara de
krav som ställs på systemets tillgänglighet går en stor del av arbetet
med datadriften ut på att förebygga fel i stället för att vänta på att de
skall uppträda. Under året har tillgängligheten varit mycket hög. Om
man bortser från i förväg aviserade stopp på grund av service och
installation av programvaror har tillgängligheten varit klart bättre än
vad enheten har satt upp som mål.

Ett intensivt arbete har under året lagts ned för att ge användarna
adekvat utbildning och stöd. För att ytterligare förbättra servicen till
användarna när det gäller stöd i utnyttjandet av datasystemet har ett
särskilt telefonnummer — en s.k. het linje — tagits i bruk. Heta linjen
är ständigt bevakad under kontorstid.

Under året har arbetet med utveckling av olika skräddarsysdda
system tagits fram eller påbörjats. Som exempel kan nämnas datorstöd
för enheternas budgetarbete, ett inventariesystem samt en anpassning
av All-in-ls menysystem. Vidare har databassystem tagits fram för vissa
partikansliers räkning, främst när det gäller partiernas hantering av de
egna motionerna, brevdatabaser m.m. Man kan konstatera att behovet
av skräddarsydda datorbaserade system är mycket stort såväl bland
partikanslierna som inom administrationen.

Ett nytt datoriserat hänvisningssystem till telefonväxeln har installe-
rats. Vidare har förbättringar gjorts av ljudtekniken i kammaren. En
översyn har vidare påbörjats av all teknik knuten till kammaren och
första och andra kammarsalarna. Målsättningen är att förbättra och
effektivisera AV-tekniken inom hela riksdagen.

Datasäkerheten har ända från början varit en prioriterad del av
verksamheten inom enheten. I syfte att ytterligare förbättra och även
formalisera datasäkerhetsarbetet har en översyn gjorts under medver-
kan av extern expertis.

11

Tryckerienheten

Redog. 1991/92:5

Tryckerienhetens mål och huvuduppgifter är att säkerställa att riks-
dagstrycket — propositioner/förslag, skrivelser/redogörelser, motioner,
utskottsbetänkanden och protokoll — framställs enligt den för riksda-
gen fastställda arbetsplanen, med beslutad utformning och till lägsta
kostnad.

Vidare skall enheten säkerställa uppbyggnaden av databaser över
riksdagstrycket, tillse att distribution och försäljning av trycket sker på
effektivaste sätt samt tillgodose behovet av inskrivnings-, kopierings-
och reprotjänster för beslutsprocessen och till hjälp för ledamöter och
tjänstemän inom riksdagen.

Enheten har 35 anställda och är indelad i en produktionssektion, en
allmän sektion, tryckeriexpedition, skrivbyrå och reprocentral.

Chef för enheten är Gösta Ek.

Budget- och budgetutfall (milj, kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		7,7
Driftkostnader		33,1
Investeringskostnader		0,1
Summa (nettokostnader)	38,3	40,9	-2,6

Budgetöverskridandet förklaras av att produktionskostnaderna blev
högre än förväntat. Det beror i sin tur på att antalet tryckta originalsi-
dor av riksdagstrycket blev avsevärt större än beräknat, 72 300 sidor i
stället för 58 000 sidor (exkl. 8 600 sidor för tilltryck och rättelser).

Dessutom trycktes större upplagor än vad som kunnat förutses,
beroende på ökande försäljning av riksdagstrycket. Den ökande försälj-
ningen, tillsammans med en höjning av priserna under året, medförde
å andra sidan att försäljningsintäkterna blev nästan tre gånger högre än
vad som budgeterats, 14 603 000 kr.

Riksdagstrycket

Antal orig. sidor

Antal orig. sidor

Sma

Prop.

Prot.

Betänk.

Motioner

12

Produktionsflödet har under året finslipats och löpt mycket friktions- Redog. 1991/92:5
fritt. Den nya data/typograferingstekniken kan nu sägas vara etablerad.
Enda problemet i produktionsprocessen som kvarstår är överföringen
av propositioner till databasen för riksdagstryck. Målet är att denna
skall bli helt sökbar i fulitext. Problemet förväntas kunna lösas under
nästa verksamhetsår.

Serviceområdet lokaler, säkerhet och intern service

Serviceområdet ansvarar för dels anskaffning, förvaltning och fördel-
ning av riksdagens lokaler samt tillhandahållande av bostäder i Stock-
holm till riksdagsledamöter med ordinarie bostad utanför Stockholms-
området, dels säkerhet, bevakning, skydd, id-kort och nycklar samt
beredskapsplanering och driftvärn, dels frågor om allmän service så-
som inredning, möblering, lokalbokning, lokalvård, förråds- och trans-
porttjänster, telefonväxel samt administration av en servicecentral.

Området består av intendentur-, säkerhets- och fastighetsenheterna.

Områdesansvarig är Olle Etzén.

Intendenturenheten (intern service)

Intendenturenheten skall svara för den interna servicen i riksdagen
och tillgodose behovet av allmänna serviceinsatser åt i första hand
ledamöterna i deras riksdagsarbete. Vidare skall enheten erbjuda en
god arbetsmiljö i riksdagen.

Enheten svarar för särskild service på de våningar där ledamöter har
sina rum, distribution av post inom riksdagens byggnader, bäddning i
bostadsrummen, lokalvård i övriga utrymmen och att rum och lokaler
förses med lämplig och funktionell inredning.

Intendenturenheten består av tre sektioner (lokalvård, gemensam
service och inredning) och har 91 anställda. Av dessa finns 52 vid
lokalvårdssektionen, 32 vid sektionen för gemensam service och 5 vid
inredningssektionen.

Chef för enheten är Åke Enlund.

Budget- och budgetutfall (milj, kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		13,2
Driftkostnader		-0,5
Investeringskostnader		1,1
Summa (nettokostnader)	20,2	13,8	+ 6,4

Vidtagna åtgärder inom områdena lokalvård, gemensam service och
inredning har varit rutinåtgärder och av löpande karaktär som har
balanserats i budgeten inom förvaltningsanslaget A 6. Avsteg härifrån
har varit de kostnadsökningar som under året har uppstått som följd
av framför allt den nya momsen.

Det uppkomna budgetöverskottet förklaras av att intäkterna från
uthyrning av bostäder till riksdagsledamöterna genom RFKs omorgani-

13

sation fr.o.m. budgetåret bokförs av intendenturenheten. Dessa hyre- Redog. 1991/92:5
sintäkter skall balanseras mot kostnaderna för drift och underhåll av

bostäderna, som bokförs av fastighetsenheten.

Allmänna serviceinsatser

Under verksamhetsåret har en särskild servicecentral inrättats. Den
startade sin verksamhet i februari 1991. Genom denna servicecentral
har ledamöter och tjänstemän kunnat få hjälp med olika frågor och
problem som, i de fall de inte kunnat lösas direkt, har förmedlats till
rätt person eller del av organisationen. Servicecentralen hade fram till
den 30 juni ca 350 uppdrag. Dessa har rört frågor om rumsomflytt-
ningar, byte av lampor, trasiga stolar och bord, ej fungerande TV- eller
radioapparater, krånglande duschar, kvarglömda tågbiljetter osv.

Konstnärlig utsmyckning

En särskild konstgrupp svarar för den konstnärliga kompletteringen av
riksdagens lokaler. Gruppen har under 1990/91 avslutat utsmyckning-
en av talmannens gästmatsal, den lilla gästmatsalen intill partimatsalen
samt kafét på plan 3. Ett mindre antal grafiska blad och foton har
köpts in för placering i tjänsterum och i vissa korridorer, bl.a. i några
av partikansliernas lokaler.

Bland de större verk som förvärvats kan nämnas skulpturer i glas av
Gunnar Cyrén och Bertil Vallien, bägge gjorda på konstgruppens
uppdrag, målningar av Linda Gustafcson-Nameth, Einar Höste, Rune
Jansson och Philip von Schantz. Sammanlagt har 21 konstverk för
drygt 600 000 kr. förvärvats.

En bok om konsten i riksdagen har framställts under året. Den har
gjorts i två versioner, varav en har översatts till engelska. Boken är rikt
illustrerad med bilder av konstverk i riksdagshusen.

Säkerhetsenheten

Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen och för riksdagens
beredskapsplanering. Säkerhetsenhetens huvuduppgifter är att tillgodo-
se behovet av ett väl avvägt tillträdesskydd och av personlig och
materiel säkerhet. Vidare svarar enheten för den på förvaltningskonto-
ret ankommande beredskapsplanläggningen.

Enheten har 17 anställda. Extra tjänster köps av företaget Svensk
Bevakningstjänst AB för bl.a. riksdagens larmcentral (10 tjänster) och
för läktarbevakning, utskottsutfrågningar samt för allmänhetens entré,
vid plena och visningar.

Chef för enheten är Per Nehler.

Budget- och budgetutfall (milj.kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		4,5
Driftkostnader		8,8
Investeringskostnader		0,01
Summa (nettokostnader)	9,8	13,31	-3,51

Verksamheten under året har med några undantag genomförts inom               14

den budgetram som anvisats för ändamålet. Arbetet med att ta fram

underlag till anbudsupphandling för utbyte av delar i säkerhetsanlägg- Redog. 1991/92:5
ningen har legat utanför budgeterade medel och kostat 0,7 milj.kr.
Bevakningskostnaderna blev 6,8 milj.kr. mot budgeterade 4 milj.kr.

främst beroende på ökad bevakning under Gulfkrisen men också på
grund av kostnadshöjningar i avtalet. En talmansbil köptes för 0,2
milj.kr. i stället för att hyras.

Säkerhetstjänst

Många besök av hög dignitet har genomförts i riksdagen bl.a. av
Brasiliens, Portugals och Tjeckoslovakiens presidenter, varvid person-
skyddet varit betydande med avsevärda kringsäkerhetsarrangemang.

Under året har ca 170 ID-kort för riksdagen, Nordiska rådet och
riksdagens revisorer färdigställts. En s.k. PID-kortsaniäggning för di-
rektframställning av datoriserade fotoförsedda legitimationer har instal-
lerats och ca 200 tillfälliga ID-kort har tillverkats.

Antalet stölder i riksdagshuset har varit lågt liksom omfattningen av
yttre skadegörelse.

Samverkan med regeringskansliet i säkerhetsfrågor sker regelbundet
och var särskilt omfattande under den s.k. Gulfkrisen då också samar-
betet med polismyndigheten var stort. Säkerheten i och runt riksdags-
byggnaderna skärptes och påverkade främst den organiserade besöks-
och visningsverksamheten.

En bil har leasats för transporter av talmannen, ytterligare en bil
har köpts in för transport av de vice talmännen och tre deltidschauffö-
rer har fått utbildning i samverkan med bl.a. polismyndigheten.

En förstudie har gjorts inför utbyte av vissa delar i riksdagens
säkerhetsanläggning. En översyn av ADB-säkerheten har inletts.

Internutbildning beträffande service och kommunikation har skett i
samarbete med bl.a. polismyndigheten och Svensk bevakningstjänst.
Studiebesök har genomförts vid Folketinget med enhetens personal.

Brandskydd, beredskapsplanering och driftvärn

Utrymningsövningar i samarbete med brandförsvaret i Stockholm har
genomförts i F- och L-husen samt östra riksdagshuset. I västra riksdags-
huset har genomgångar skett med berörd personal. Övningsverksamhet
med riksdagens krigsdelegation har genomförts i normal omfattning.

Skjutövningar, märkesskjutningar och tävlingar har genomförts med
gott resultat på Järva skjutbana. Ett antal kroppsskyddsvästar har
inköpts.

Fastighetsenheten

Enhetens huvuduppgifter är att svara för att riksdagen har ändamåls-
enliga lokaler i tillräcklig omfattning på såväl kort som lång sikt.
Vidare skall enheten ge riksdagens ledamöter med ordinarie bostad
utanför Stockholmsområdet möjlighet att hyra mindre övernattnings-
bostäder i Stockholm. På lång sikt skall boendet i kontorsmiljö avveck-
las. Fastighetsenheten skall också ombesörja förvaltning, drift och                 Ib

underhåll av riksdagens fastigheter, lokaler och bostäder.

Enheten har fyra anställda. För fastighetsdriften anlitas personal från Redog. 1991/92:5
byggnadsstyrelsen. I fråga om ombyggnader och interiörförändringar
anlitas konsulter. Den långsiktiga lokalplaneringen bearbetas för när-
varande av riksdagens lokalkommitté (parlamentariskt tillsatt). Resur-
ser för kommitténs sekretariat hämtas från fastighetsenheten. Sekreta-
riatet anlitar härutöver en konsult.

Chef för enheten är Olle Etzén.

Budget- och budgetutfall (milj.kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		1,0
Driftkostnader		32,5
Investeringskostnader		17,1
Summa (nettokostnader)	49,2	50,6	-1,4

Vidtagna åtgärder avseende fastighetsdrift och underhåll såväl som
hyresåtagande för kontorslokaler samt regleringar av bostadsintäkter
och -kostnader har varit rutinåtgärder som har balanserats i budgeten
inom förvaltningsanslaget A 6. Avsteg härifrån har varit de kostnads-
ökningar som under året har uppstått som följd av framför allt den
nya momsen.

Verksamheten inom enheten kännetecknas till en del av att vissa
projekt eller uppdrag måste genomföras som en följd av att händelser
inträffat inom riksdagen som inte har kunnat förutses. Exempel på
sådana händelser under det aktuella budgetåret har varit genomföran-
det av brandskyddsåtgärderna samt utarbetandet av byggnadsprogram-
met för bostadsprojektet i kvarteret Ormen. För dessa uppgifter har
extra medel anvisats på tilläggsanslag.

Följande större ombyggnads- och projekteringsåtgärder har genomförts.
-Ombyggnad av förtroenderådsrum, kopieringsrum och pausrum för
centerpartiet och moderata samlingspartiet. Budget 2,3 milj.kr.

-Anordnande av fasadbelysning. Budget 0,5 milj.kr.

-Komplettering av ledamotshusets ventilationssystem med kylaggregat
för att klara klimatproblemen, särskilt för rum som är utsatta för
solvärme och trafikbuller. Budget 0,5 milj.kr.

-Anpassning av husen till gällande brandsäkerhetsbestämmelser. Åt-
gärderna i ledamotshuset har varit särskilt omfattande eftersom
byggnaden i detta avseende är brandklassad som hotell. Budget 1,4
milj.kr.

- Byggnadsprogrammet för bostadsprojektet i kvarteret Ormen vid
Slussen har planenligt genomförts. Budget 1,4 milj.kr. Projekterings-
fasen får med vissa givna förutsättningar genomföras inom en kost-
nadsram av 10 milj.kr.

-Projekteringsarbete har pågått under året med att förse huvudentrén
med en s.k. karuselldörr för att minimera kyla och drag. Åtgärden
innebär även att entrétrappan måste flyttas ut. Budget 0,2 milj.kr.
Arbetena kommer att utföras under sommaren 1992. Dessa kostna-
der belastar därför budgetåret 1991/92.

16

Utredningsarbetet med riksdagens lokalfrågor på längre sikt har fort- Redog. 1991/92:5
satt i lokalkommitténs regi. En särskild redogörelse om detta lämnas
på s. 23.

Serviceområdet kunskaps- och
informationsförsörjning

Serviceområdet ansvarar för riksdagens interna och externa informa-
tion. Däri ingår bl.a. informationen till allmänheten om riksdagen och
riksdagens arbete. En viktig uppgift är också att se till att ledamöter
och anställda i riksdagen får den information och det faktaunderlag de
behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

I området ingår utredningstjänsten, riksdagsbiblioteket, informations-
enheten och tidningen Från Riksdag & Departement.

Områdesansvar i ga är Kjell Allert och Marianne Carlbom.

Utredningstjänsten

Utredningstjänsten skall med hög kompetens och serviceanda medver-
ka till att behovet av sakinformation i riksdagen tillgodoses samt svara
för de årliga registren till riksdagstrycket.

Utredningstjänsten har 28 anställda. Av dessa är 17 direkt sysselsatta
med utredningsarbete och 4 med registerarbete.

Chef för enheten är Kjell Allert.

Budget- och budgetutfall (milj, kr.) (milj.kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		7,9
Driftkostnader		0.1
Investeringskostnader		0
Summa (nettokostnader)	9,1	8,0	+ 1.1

Kostnaden för utredningstjänstens verksamhet avser i huvudsak perso-
nal. Budgetöverskottet förklaras av att personalkostnaderna blev lägre
än väntat på grund av vakanser och att endast en del av anslaget för
resursförstärkningar behövde tas i anspråk.

Utredningsverksamheten

De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt skilda slag
både till omfång och karaktär. Vissa frågor kan lösas "direkt över disk"
medan andra, vilka utgör flertalet, kräver större arbetsinsatser. Svenska
och internationella databaser utnyttjas i allt högre grad. Utrednings-
tjänsten deltar också alltmer i olika projekt och arbetsgrupper inom
riksdagsförvaltningen.

Antalet registrerade ärenden uppgick under verksamhetsåret till
2 813, vilket var en ökning i jämförelse med året innan (2 673). I det
följande redovisas uppdragens fördelning på olika uppdragsgivare.

17

	1989/90	1990/91
Enskilda ledamöter	2 123	2 108
Partikanslier	444	605
Utländska parlament o.d.	39	40
Övriga	67	60
Totalt	2 673	2 813

Redog. 1991/92:5

Närmare 90 % av ledamöterna har någon gång under året anlitat
utredningstjänsten. Antalet uppdrag med internationell inriktning har
ökat markant. Uppdragen från partikanslier och utländska parlament
visar en tendens att öka i omfång. Satsningar har gjorts på förbättrade
internationella kontakter liksom på utbildning i EG-frågor.

Löpande sammanställningar (Fickfakta) med centrala statistiska upp-
gifter på olika områden har tagits fram, liksom en översikt över olika
data om riksdagsarbetet (Riksdagen i siffror) och en förteckning över
reservationer.

Kurser har hållits för ledamöter och tjänstemän att hitta i riksdags-
tryck och annat offentligt tryck samt i riksdagens databaser.

Registerverksamheten

Arbetsvolymen på registersidan har ökat kraftigt under senare år.
Problemet med den försenade utgivningen av sak- och personregistren
kommer att lösas under nästa budgetår. Registren för 1988/89 utkom
således under hösten 1991. Registren för 1989/90 beräknas utkomma
vid årsskiftet 1991-1992 medan registren för 1990/91 enligt planerna
kommer att bli färdiga under våren 1992.

En motionsförteckning med personregister och index utgavs under
allmänna motionstiden 1991. En kumulerad förteckning över interpel-
lationer och frågor publiceras var fjortonde dag. Under sommaren
1991 fick alla ledamöter en sammanställning över sina egna aktiviteter
under riksmötet 1990/91.

De registrerade uppdragen till utredningstjänsten fördelade över parti
1990/91

Parti	Totalt	Procentuell fördelning	Antal uppdrag per ledamot
m	408	19,4	6,2
c	287	13,6	6,8
fp	453	21,5	10,3
s	565	26,8	3,6
V	239	11,3	11,4
mp	156	7,4	7.8
Summa	2 108	100,0	6,0

18

Riksdagsbiblioteket

Redog. 1991/92:5

Bibliotekets service är i första hand inriktad mot det löpande riksdags-
arbetet. För detta arbete skall goda beslutsunderlag tillhandahållas och
möjlighet finnas att följa utvecklingen inom olika samhällsområden.
Även regeringskansliet, kyrkomötet och centrala förvaltningsmyndig-
heter skall betjänas på liknande sätt och, i mån av resurser, forskare,
studerande och en intresserad allmänhet.

Biblioteket har 29 anställda och är indelat i åtta sektioner/funktioner.

Chef för enheten har varit Bengt Alexandersson.

Budget- och budgetutfall (milj.kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		8,4
Driftkostnader		5,0
Investeringskostnader		0,5
Summa (nettokostnader)	13,6	13,9	-0,3

En stor post utgörs av bokinköp, detta anslag har förbrukats till 92 %.
Utfallet i övrigt ligger på vissa punkter mera under budget, men här
rör det sig om i förväg svårberäknade utgifter såsom databassökningar
och LIBRIS-transaktioner. Årsbibliografins överskridande av årets bud-
get beror dels på fördröjd tryckning av bibliografin för 1981/82, vilken
beräknats ske under föregående budgetår, dels på att alla intäkter ej
redovisats under budgetåret, den redovisningen sker per kalenderår.

Bibliotekets förvärvssektion har under verksamhetsåret genom in-
köp, byten och gåvor förvärvat svensk och utländsk litteratur inom
juridik, samhällsvetenskap och historia (4 675 vol.) samt prenumererat
på ett avsevärt antal, ca 3 600, utländska och svenska tidskrifter inom
dessa ämnesområden. Samtliga svenska dagstidningar har också ställts
till ledamöternas förfogande. Sektionen har även ansvarat för inköp till
utskottens och övriga enheters handbibliotek. En genomgripande revi-
sion av bibliotekets bytes- och bindningsverksamhet har avslutats.

Under året har biblioteket åtagit sig att vara depåbibliotek för EG.

Sektionen för statligt tryck har tagit emot och registrerat ca 5 000
pliktexemplar från statliga myndigheter. Under året har publicerats
dels bibliografin för år 1989, dels den för 1981—1982, en gammal
lucka, som uppstod i samband med övergången till registrering i
LIBRIS, och som nu fyllts.

Under pågående riksmöte har veckolistor utsänts till ledamöter och
tjänstemän över ett urval nyförvärv. En månatlig lista över samtliga
nya publikationer utges kontinuerligt. En mer utförlig lista över
böcker och tidskriftsartiklar om EG har utkommit med tre nummer
under året.

En markant ökning av sökningar i riksdagens ärenderegister för
bibliotekets externa kunder har noterats. Antalet utlån var under året
ca 23 000, varav ungefär en tredjedel till låntagare inom riksdagen.

Datoriseringsprojektet fortsatte under budgetåret med installation av
en katalogdatabas och en lånerutin. Datorsystemet har kostat mer och
tagit längre tid att införa än vad som ursprungligen beräknats, men

kommer att ge bättre service. Bl.a. kommer ledamöter och tjänstemän
att få tillgång till bibliotekets katalog från sina egna terminaler och
därifrån också kunna beställa önskad litteratur.

Centralarkivet

Under budgetåret har centralarkivets personal bedrivit utbildning i
arkivfrågor och haft uppsökande verksamhet på kammarkansliet, riks-
dagens utskott och RFKs enheter. Den externa mikrofilmningen av
bundna arkivalier har i stort sett slutförts. En förteckning över stånds-
tidens och tvåkammartidens handlingar har i det närmaste färdigställts.
Under budgetåret har 1778/79 års prästeståndsprotokoll utgivits. Arbe-
tet har fortsatt med 1740/41 års prästeståndsprotokoll.

Informationsenheten

Informationsenheten svarar för riksdagens interna och externa infor-
mation genom bl.a. massmediekontakter, skolbesök och visningar i
riksdagshuset, löpande information till ledamöter och anställda samt
trycksaksproduktion.

Informationsenheten består av tre sektioner: Informationstjänsten,
Skol- och visningstjänsten och Interninformation, produktion och
marknadsföring. Enheten har 14 fast anställda och ett 15-tal timanställ-
da guider.

Chef för enheten har varit Ulla-Britt Fichteiius (augusti—mars) och
Marianne Carlbom (fr.o.m. april).

Budget- och budgetutfall (milj.kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		4,2
Driftkostnader		2,8
Investeringskostnader		0
Summa (nettokostnader)	6,8	7,0	-0,2

Informationstjänsten

Informationstjänstens främsta uppgift är att på olika sätt ge informa-
tion och upplysningar till massmedia och allmänhet. Målet är att öka
allmänhetens kunskaper och insyn i riksdagsarbetet samt sprida känne-
dom om de beslut som fattas av riksdagen.

Informationstjänsten har under året bl.a.

-svarat på ett 100-tal förfrågningar per dag från journalister, företrä-
dare för myndigheter, organisationer m.fl. samt allmänheten,

- medverkat till att Kammarkalendern (29 nr/år, upplaga ca 1 500 ex.)
producerats varje vecka under arbetsåret. Kammarkalendern med
uppgifter om kommande veckas ärenden riktar sig till ledamöter,
tjänstemän och massmedia,

-i ökad omfattning skickat ut pressmeddelanden främst om beslut i
utskotten och om talmannens arbete, resor, besök m.m. och sam-
manställt pressklipp, som varannan vecka skickats ut till ledamöter,
partikanslier m.fl.

Redog. 1991/92:5

20

-fr.o.m. april annonserat varje söndag i två tidningar — DN och SvD
— om vad som skall behandlas i kammaren kommande vecka,

-anordnat kurser och seminarier för journalister och företrädare för
näringslivet.

Under vissa perioder har resurserna varit otillräckliga vilket gjort det
svårt att komma fram på telefon och snabbt få svar på frågor.

Skol- och visningstjänsten

Målet för skol- och visningsverksamheten är att sprida kunskap om
arbetet i riksdagen och därmed öka allmänhetens och särskilt ungdo-
mars intresse för det politiska arbetet. Under året har

-Ca 60 000 personer har deltagit i enhetens organiserade visningar.
Ungefär hälften av besökarna var skolungdomar, elever från folkhög-
skolor och andra vuxenutbildningar.

-Särskilda studiebesök (hel- eller halvdag) anordnats för lärare, hög-
skoiestuderande, anställda vid kommuner och landsting samt nä-
ringsliv och organisationer. Ca 1 500 besökare togs emot.

-Utbildning anordnats i riksdagshuset för ett 150-tal lärare. En tvåda-
gars kurs för ett 30-tal lärare ägde rum i Sundsvall. Det totala antalet
deltagare uppgick till ca 240, vilket är en ökning med 50 % jämfört
med föregående år. I kurser som anordnats tillsammans med biblio-
teket och utredningstjänsten deltog ett 60-tal bibliotekarier.

-Vid utbildningsmässor i Västerås och Örebro deltog enheten och
riksdagsledamöter med information om riksdagen och dess arbete.

- Nytt informations- och undervisningsmaterial har tagits fram i form
av en pärm med OH-bilder om riksdagens organisation och arbets-
former samt en videokassett om ett ärendes gång.

Interninformation, produktion och marknadsföring

Målet för den interna informationen är att ledamöter och tjänstemän
skall vara välinformerade om vad som planeras och vad som pågår i
riksdagshuset. Informationen skall bidra till ett gott arbetsklimat.

Den löpande interna informationen har främst bestått av Riksdags-
veckan som utkommit varje vecka under arbetsåret. Här ges bl.a.
information om nyheter och förändringar, om vad som händer i
riksdagshuset den kommande veckan samt ett kalendarium för sam-
manträden och möten.

Personaltidningen — Mitt i Strömmen — har under året utkommit
med sju nummer och producerats av enheten. I redaktionskommittén
har ingått representanter för de fackliga organisationerna.

En rad trycksaker i form av foldrar, broschyrer och faktablad har
framställts i samarbete med övriga enheter inom förvaltningen både
för extern och intern information.

Redog. 1991/92:5

21

Videotex

Redog. 1991/92:5

Videotexterminaler finns bl.a. hos samtliga ledamöter. Videotex är
fortfarande under utveckling och riksdagens egen videotexdatabas är
än så länge enbart tillgänglig internt. Användarna i riksdagen har dock
möjlighet att fritt söka i externa baser, vilket utnyttjas i ökande
omfattning. På försök har införts ett system som gör det möjligt för
ledamöterna att via videotex själva boka sina biljetter för resor. Ca 40
personer har deltagit i projektet.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Tidningen Från Riksdag & Departement är regeringens och riksdagens
gemensamma tidning. Dess uppgift är att spegla den centrala statliga
beslutsprocessen i riksdag, regering och utredningsväsende enligt rikt-
linjer antagna av riksdagen inför tidningens tillkomst 1975. Enligt ett
senare riksdagsbeslut är tidningen även tillgänglig som taltidning för
synskadade.

Enheten har åtta anställda — chefredaktören, fem redaktörer och två
byråassistenter.

Chefredaktör och chef för enheten har varit Barbro Björkhem
(juli—april) och Bengt Colling (t.f. maj—juni).

Budget- och budgetutfall (milj.kr.)	Budget	Utfall	Differens
Personalkostnader		2,4
Driftkostnader		2,0
Investeringskostnader		0
Summa (nettokostnader)	2,7	4,4	-1,7

Tidningen utgavs under verksamhetsåret med planenliga 40 nummer.
Från nummer 24 (6 juli) 1990 till nummer 22 (20 juni) 1991 ökade
den distribuerade upplagan med netto 1 591 till 25 391 exemplar. I
denna siffra ingår friexemplar, som i juni 1991 uppgick till drygt
2 400 exemplar.

För produktionskostnader exkl. personalkostnader har en budget på
4 400 000 kr. disponerats. 3 952 000 kr. hade budgeterats för prenume-
rationsintäkter.

Det innebär ett planerat budgetunderskott på ca 450 000 kr. Under-
skottet blev dock större, drygt 600 000 kr. (14 %), beroende på de
högre trycktekniska produktions- och distributionskostnader som för-
anleddes av upplageökningen. Trots det stora antalet nya prenumera-
tioner nådde försäljningsintäkterna endast upp till 75 % av förväntad
nivå. Intäktsbudgeten underskreds således med ca 980 000 kr.

22

Kommittéer och utredningar tillsatta av
förvaltningsstyrelsen

Arbetsgruppen för ledamöternas bostäder (ALB)

I gruppen har som ledamöter ingått riksdagsledamöterna Oskar Lind-
kvist (s), ordförande, Rolf Clarkson (m), Marianne Stålberg (s), ersatt
1991-02-20 av Bo Forslund (s), Per Olof Håkansson (s), Gullan Lind-
blad (m), Birgit Friggebo (fp), ersatt 1990-12-12 av Carl-Johan Wilson
(fp), Gunilla André (c) samt förvaltningsdirektören Anders Forsberg,
byråchefen Olle Etzén, byrådirektören Sigfrid Larsson och byggnadsrå-
det Lars Hällgren.

Gruppen har under året i huvudsak behandlat bostadsprojektet Ormen
vid Slussen. Byggnadsprogrammet har tagits fram och en preliminär
tids- och kostnadsplan har presenterats som underlag för det fortsatta
arbetet med projekteringsfasen. Fastigheten avses inrymma 44 lägenhe-
ter. Riksdagen beslöt i maj 1991 att projekteringen av fastigheten fick
ske inom en kostnadsram av 10 milj.kr.

Riksdagens lokalkommitté

I lokalkommittén har ingått som ledamöter Hans Gustafsson (s),
ordförande, Marianne Carlström (s), Knut Billing (m), Ingemar Elisas-
son (fp) (t.o.m. 1991-05-30), Birgit Friggebo (fp) (fr.o.m. 1991-09-12),
Martin Olsson (c), Elisabeth Persson (v) och Kjell Dahlström (mp).

Adjungerade personalrepresentanter i kommittén har varit Åse Matz
(SACO), Irving Svensson (SF) och Per Axelson (ST).

I kommittén har ingått som experter förvaltningsdirektör Anders
Forsberg, riksdagsdirektör Gunnar Grenfors, byråchef Olle Etzén och
tekniske direktören vid byggnadsstyrelsen Lennart Kolte.

Sekreterare har varit Åke Enlund och Eva Zorn från förvaltnings-
kontoret.

De av kommittén engagerade arkitektgrupperna har ytterligare bear-
betat tidigare redovisade förslag till ombyggnad av riksdagsbyggnader-
na. Statens geotekniska institut (SGI) har på kommitténs uppdrag
genomfört en utredning om riksdagsbyggnadernas grundläggning. Lo-
kalkommitténs arbete fortsätter även under nästa verksamhetsår.

Riksdagens konstgrupp

Konstgruppen tillsattes av förvaltningsstyrelsen den 8 februari 1989. 1
gruppen har ingått riksdagsledamöterna Oskar Lindkvist, ordförande,
och Rune Rydén samt riksdagsdirektören Gunnar Grenfors, intenden-
ten Anselm Eggert och projektledaren Ulla-Britt Fichtelius (sekretera-
re). Skulptören Leif Bolter har varit gruppens konstnärlige rådgivare.

Konstgruppens verksamhet redvisas på s. 14.

Redog. 1991/92:5

23

Riksdagens biografikommitté                                     Redog. 1991/92:5

I biografikommittén har ingått f.d. riksdagsledamöterna Sture Palm (s),
ordförande, och Per-Olof Strindberg (m), riksdagsledamöterna Hans

Lindblad (fp) och Martin Olsson (c), f.d. riksdagsledamoten Nils
Berndtson (vpk), riksdagsdirektör Gunnar Grenfors, överbibliotekarie
Bengt Alexanderson samt professorerna Rolf Nygren och Nils Stjern-
quist.

Förste arkivarie Anders Norberg har varit sekreterare och projektad-
ministratör. Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda
experter knutna till kommittésekretariatet, Andreas Tjerneld och
Björn Asker. Vidare har byråassistent Anna-Britt Nilsson varit knuten
till kommittén på deltid.

Under det gångna verksamhetsåret har Band 4 färdigställts. Bandet
omfattar biografier över de ledamöter som representerat Göteborgs och
Bohus län, Alvsborgs län, Skaraborgs län, Värmlands län och Örebro
län. Vidare har arbetet med Band 5 inletts, vilket kommer att omfatta
biografier över ledamöter från Kopparbergs län, Gävleborgs län, Väs-
ternorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län.
Band 5, som är det sista, utkommer under sommaren 1992. Kommit-
tén har under budgetåret haft tre sammanträden.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Bo Forslund (s), Rolf Clarkson (m),
Iréne Vestlund (s), Per Olof Håkansson (s), Wiggo Komstedt (m),
Oskar Lindkvist (s), Carl-Johan Wilson (fp) och Bengt Kindbom (c).

Stockholm den 23 oktober 1991

Riksdagens förvaltningskontor

Ingegerd Troedsson

Anders Forsberg

gotab 94587, Stockholm 1991

24