Redogörelse 1990/91:5

Redogörelse 1990/91:5

Redogörelse till riksdagen

1990/91:5

Riksdagens förvaltningskontors
redogörelse för verksamhetsåret 1989/90

Redog.

1990/91:5

Riksdagens förvaltningskontor (RFK) avger härmed redogörelse för
verksamheten hos kontoret den 1 juli 1989—den 30 juni 1990.

Översikt

RFK skall medverka till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas
effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för
riksdagens ledamöter.

Under verksamhetsåret har servicen till ledamöterna i form av
tekniska hjälpmedel byggts ut avsevärt. 190 ledamöter har fått person-
datorer i hemmen, vilket innebär att totalt 250 ledamöter hade tillgång
till persondator i hemmen vid verksamhetsårets slut. Vidare har 120
ledamöter fått arbetsterminal i riksdagshuset. Antalet ledamöter som
har datorutrustning i arbetsrummet uppgår därmed till 300. 240 leda-
möter har erhållit mobila telefoner och 170 ledamöter telefaxutrust-
ning.

För teknisk utrustning i hemmen debiteras ledamoten en månatlig
avgift. Kostnadsersättningen har mot denna bakgrund höjts.

Förvaltningskontoret har svarat för en omfattande utbildningsverk-
samhet avseende såväl ledamöter som tjänstemän. Ett stort antal leda-
möter har därigenom erhållit intensivutbildning i språk och i databe-
handling. En ny verksamhet med röstvård för ledamöter har introdu-
cerats under verksamhetsåret.

Utvecklingen mot ett separat boende från kontorsmiljön för ledamö-
terna har fortsatt. Ett 60-tal ledamöter flyttade sålunda in i av riksda-
gen iordningställda lägenheter under året. Beslut fattades om att ett
byggnadsprogram skulle upprättas för en planerad bostadsbebyggelse
vid Slussen.

Utredningstjänsten har utfört ca 2 600 uppdrag åt inemot 300
ledamöter samt partikanslierna. Riksdagsbiblioteket har under året
effektuerat totalt 22 500 lån.

Behovet av en effektiv intern och extern informationsservice har
ökat. Beslut fattades därför om en resursmässig förstärkning av verk-
samheten. Tidningen Från Riksdag & Departement hade en upplaga
på ca 23 800 exemplar.

1 Riksdagen 1990191. 2 saml. Nr 5.

Riksdagstrycket har haft en större omfattning än beräknat. Antalet
trycksidor uppgick till ca 72 000. Den nya tekniken har inneburit att
tryckeriprocessen har förändrats radikalt. Riksdagens register har dato-
riserats. Möjligheterna till en vidareutveckling av dessa verksamheter
övervägs fortlöpande.

Verksamheten i riksdagen har fortsatt att öka i omfattning. För
skilda personalkategorier inom den inre riksdagsförvaltningen har
denna utveckling inneburit påfrestningar. Overtidsuttaget är omfattan-
de, och tendenser till en tilltagande personalomsättning har konstate-
rats. Utvecklingen kräver en ökad uppmärksamhet, och olika initiativ
har prövats för att komma till rätta med problemen.

Nya utgångspunkter för lönepolitiken för riksdagsområdet har in-
förts. I sammanhanget fastställdes även att lönerna i ökad utsträckning
bör vara individuella och relateras till arbetsuppgifterna och individens
prestationer.

Ett nytt för- och eftersystem (BUS) till det statliga redovisningssy-
stem ”System-S” har installerats och tagits i drift.

Utvecklingen har vidare inneburit ett behov av utökade lokaler. En
bidragande faktor är härvid riksdagens beslut om ett utökat assistent-
stöd åt ledamöterna. Om 3—4 år beräknas riksdagen kunna ta i
anspråk utbildningsdepartementets lokaler i kvarteret Neptunus. Den
parlamentariskt tillsatta lokalkommittén har under året engagerat två
arkitekter med uppgift att komma med förslag beträffande dispositio-
nen av riksdagens lokaler i ett längre perspektiv.

Slutligen skall nämnas att styrelsen under verksamhetsåret ställt sig
bakom ett förslag om vissa förändringar i kontorets organisation,
främst ledningsorganisationen, och sätt att arbeta. Syftet har varit att få
till stånd en större flexibilitet i organisationen, en effektiv ledningsor-
ganisation, en delegering av besluten samt en verksamhet som mer
styrs av de uppsatta målen än av detaljreglering. Enheterna har sam-
manförts i fyra serviceområden med en områdesansvarig chef. Dessa
utgör tillsammans med förvaltningsdirektör och förhandlingschef led-
ningsgrupp för verksamheten.

I förslaget ligger vidare en uppdelning av intendenturenheten, var-
vid fastighetsfrågorna förs över i en egen enhet och teknisk service förs
samman med ADB-verksamheten.

De förändringar som förslaget innebär i instruktion och arbetsord-
ning m.m. kommer att behandlas i styrelsen under hösten 1990.

Redog. 1990/91:5

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en
arbetsordning (RFS 1984:6).

Förvaltningskontorets högsta organ är riksdagens förvaltningsstyrel-
se, för vilken talmannen är ordförande. Förvaltningsdirektör och chef
för kontoret är Anders Forsberg.

Förutom talman Thage G Peterson har följande ledamöter ingått i
förvaltningsstyrelsen: Rolf Clarkson (m), vice ordförande, Oskar Lind-
kvist (s), Marianne Stålberg (s), Bo Forslund (s), Birgit Friggebo (fp),
Martin Olsson (c), Bertil Måbrink (v) och Wiggo Komstedt (m).

Suppleanter har varit Lennart Andersson (s), Iréne Vestlund (s),
Sten Svensson (m), Per Olof Håkansson (s), Carl-Johan Wilson (fp),
Gunilla André (c), Marianne Samuelsson (mp) och Gullan Lindblad
(m).

Personalföreträdare i styrelsen har varit för SACO Hans Frennered,
för SF Stilianos Mafredas samt för ST Per Axelson.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit för SACO Anna-Lena
Hanell Carpelan, för SF Irving Svensson och för ST Kerstin Carlquist.

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har
varit Oskar Lindkvist (s), ordförande, Rolf Clarkson (m), vice ordför-
ande, och Marianne Stålberg (s).

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och i direktionen.

Som sekreterare i styrelse och i direktion har Inga-Lill Lagerström
tjänstgjort.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 8 och dir'-;tionen 16
sammanträden.

Riksdagens förvaltning

Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30
juni 1990 var 422 (402). Siffror inom parentes avser föregående
verksamhetsår. Av ökningen i antalet tjänster hänför sig inemot hälf-
ten till omvandling av tidigare arvodestjänster.

Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgick
till 65 (59) varav 15 (14) inom lokalvårdssektionen. Dessutom fanns 16
timanställda informatörer. Fem extra expeditionsassistenter har tjänst-
gjort under vissa tider av riksmötet. Vid utskottskanslierna tjänstgjorde
under våren 1990 8 extra föredragande.

Övertids- och mertidsarbetet för de anställda i förvaltningen uppgick
till ca 22 000 timmar, vilket är en minskning av den registrerade tiden
med 8 %. I realiteten ligger övertidsuttaget på en högre nivå än under
föregående riksmöte, eftersom utskottens föredragande och förvalt-
ningskontorets enhetschefer inte längre har rätt till ersättning för
övertidstjänstgöring och därför inte registrerar övertid.

Redog. 1990/91:5

Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisa- Redog. 1990/91:5
tionen och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskonto-

ret var följande:

Karrmarkans 1 iet

Ut skot t sorgan i sat ionen
Förvaltningsledningen
Kansli- och personalenheten
Ekonomienheten

Intendenturenheten
Säkerhetsenheten
Enheten för riksdagstryck
Informat ionsenheten
Riksdagsbiblioteket
Utrednings tjänsten
Redaktionen för tidningen
Från Riksdag & Departement
ADB-verksamheten

422,5

Samarbetsorgan

Samråd har skett vid särskilt tillkallade samrådsmöten, bl.a. med
utskottens kanslichefer.

Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvalt-
ningskontoret och de tre i riksdagens förvaltning verksamma arbetsta-
garorganisationerna. Frågor rörande personalpolitik, organisatoriska
förändringar och frågor kring flexibel arbetstid har varit ofta återkom-
mande ämnen vid överläggningarna.

Riksdagens personalnämnd behandlar frågor om personalresurser, in-
rättande av tjänster och tjänstetillsättningar inom den inre riksdagsför-
valtningen.

Riksdagsförvaltningens centrala förslagsnämnd verkar för samord-
ning av förslagsverksamheten inom riksdagen och dess myndigheter.
Nämnden har under året genomfört en förslagspristävling, "idépristäv-
ling 89". Tävlingen var öppen för anställda vid riksdagen och dess
myndigheter. Via förvaltningskontoret inkom 21 och via riksbanken 9
förslag. Priser om sammanlagt ca 20 000 kronor utdelades. Ett spe-
ciellt pris avsåg bästa miljöförslag. Det utdelades för ett paus-gympa-
spel, som förslagsnämnden fann viktigt ur arbetsmiljösynpunkt. Prisut-
delningen förrättades av talmannen.

Bland övriga partssammansatta organ kan nämnas personalutveck-
lingskommittén, redaktionskommittén för personaltidningen, skydds-
kommittén och matrådet.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redo-
görelse och förslag till riksdagen:

Redogörelse 1989/90:5 för verksamhetsåret den 1 juli 1988 — den 30
juni 1989.

Förslag 1989/90:6 om anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1989/90.

Förslag 1989/90:7 till lag om ändring i lagen (1988:144) om säker-
hetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott.

Förvaltningskontorets författningssamling (RFS)

RFS har under verksamhetsåret utkommit med följande föreskrifter:

1990:1 om ändring i föreskriften (RFS 1988:3) om tillämpning av
lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter och
1990:2 om förbud mot parkering på riksdagens tomtmark.

Förhandlingsfrågor

Huvudansvarig för förhandlingsarbetet är Börje Gustafsson.

Förhandlingsarbetet andra halvåret 1989

Förvaltningskontoret träffade tre principuppgörelser i 1989 års avtals-
rörelse för riksdagen och dess myndigheter — en uppgörelse med var
och en av de berörda centrala arbetstagarorganisationerna.

I resp, uppgörelse avsatte parterna en lokal pott för individuell
fördelning per den 1 juli 1989, motsvarande lägst 2,5 % av huvudorga-
nisationens andel av myndighetens totala lönesumma. För arbetsplatser
belägna i Stockholms län ökades den lokala potten med 1 %. Parterna
avsatte också särskilda medel för åtgärder inom vissa områden med
speciella personalförsörjningsproblem. För den inre riksdagsförvalt-
ningen avsattes totalt ca 1,7 milj. kr. eller ca 2,8 %.

Den generella lönehöjningen för 1989 reglerades utanför princip-
uppgörelsen i ett s.k. delavtal, som träffades i juni månad. Utslaget på
ett helår kostnadsberäknades denna uppgörelse till 5,2 %.

1989 års avtalsrörelse omfattade även löner m.m. för år 1990.
Generellt höjdes lönerna fr.o.m. den 1 januari 1990 med 2,5 %, dock
lägst 300 kr. per månad.

En lokal pott avsattes för individuell fördelning per den 1 januari
1990 motsvarande 2,5 % av huvudorganisationens andel av myndighe-
tens totala lönesumma. För arbetsplatser belägna i Stockholms län
ökades den lokala potten med 0,5 %.

Principuppgörelserna innehöll även bestämmelser om övergång till
ett nytt lönesystem med individuella löner senast i samband med
lönerevisionen per den 1 januari 1990. I detta sammanhang kom
parterna också överens om att ett icke nivåhöjande utrymme (INU)
årligen skall fastställas genom lokala förhandlingar. Om parterna är
oeniga skall värdet anses vara 0,5 %. Aven vissa allmänna anställnings-
villkor och särskilda frågor behandlades i principuppgörelserna.

Sammantaget beräknas tvåårsuppgörelsen 1989—90 inkl, den gene-
rella höjningen per den 1 januari 1989 ha höjt månadslönerna inom
den inre riksdagsförvaltningen med ca 17,5 %.

Förutom principuppgörelserna träffades två ändringsavtal till avtalet
om löne- och anställningsvillkor m.m. för riksdagsområdet (RD-LAV).

Redog. 1990/91:5

1* Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 5.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1990

Principöverenskommelserna i 1989 års avtalsrörelse ersattes i början av
år 1990 av regelrätta ramavtal "om löner 1989—90 för tjänstemän hos
riksdagen och dess myndigheter (RD-RALS 1989—90)". Ramavtalen
innehåller även en hel del ändringar av de allmänna anställningsvill-
koren i RD-LAV.

Sammantaget resulterade förhandlingsverksamheten under första
halvåret 1990 i 10 centrala uppgörelser. Förutom RALS-avtalen må
följande nämnas:

-ett arbetsmiljöavtal för riksdagsområdet (RD-AMLA-90) jämte ett
förhandlingsprotokoll med parternas gemensamma värderingar

- nytt avtal om riksdagens förnyelsefond

-avtal om företagshälsovård för riksdagen och dess myndigheter

Arbetsmiljöavtalet ersätter ett tidigare avtal från år 1979. Till grund för
det nya avtalet har parterna lagt vissa gemensamma värderingar som
fogats till förhandlingsprotokollet. I bilagan redovisas och kommente-
ras målet för arbetsmiljöarbetet. Vidare ges synpunkter på arbetsgiva-
rens ansvar och på det förebyggande arbetsmiljöarbetet, liksom på
utbildningsfrågorna och samverkan mellan parterna. I avtalet, som har
karaktären av ett ramavtal, redovisas bl.a. vilka lokala avtal som far
slutas.

I avtalet om riksdagens förnyelsefond presenteras och kommenteras
ändamålet med fonden. Det anges också vilka insatser som särskilt bör
prioriteras på riksdagsområdet. Även s.k. kompetensutvecklingsåtgär-
der skall finansieras med medel från fonden. Vid utgången av verksam-
hetsåret 1989/90 innehöll fonden sammantaget 885 000 kr.

I avtalet om företagshälsovård anges bl.a. vilken huvudsaklig inrikt-
ning som hälsovården bör ges.

De lokala parterna inom den inre riksdagsförvaltningen utnyttjade
möjligheten att genomföra lönerevisionerna för 1989 och 1990 vid ett
och samma tillfälle (februari 1990). En s.k. uppföljningsförhandling
ägde dock rum under juni månad. Månadslönerna är nu i ökad
utsträckning individuella och uttryckta i krontal. Avtalen innehåller
vidare nya riktlinjer för nivågruppering av förvaltningens tjänster samt
vissa ändringar av tjänstebenämningar och tjänstetitlar. I avtalet har
också noterats vissa undantag från rätten till gottgörelse för övertids-
tjänstgöring. Undantagen gäller bl.a. för tjänster som utskottsföredra-
gande och enhetschef vid RFK.

Vid sidan av lönerevisionsavtalen träffades tre lokala avtal inom den
inre riksdagsförvaltningen.

Redog. 1990/91:5

Chefslönefrågor

Redog. 1990/91:5

Riksdagens chefclönenämnd, som har att behandla löneförmånerna till
de tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheter som omfattas av
chefslöneavtalet, har under budgetåret hållit ett sammanträde. Härtill
kommer två sammanträden med en särskild av nämnden tillsatt bered-
ningsgrupp. Lönen utgår numera i ett krontalsbelopp som fastställs
individuellt för varje tjänsteman.

Kansli- och personalenheten

Chef för enheten har varit Ulla-Britt Larsson.

Riksdagsledamöternas arvode m.m.

Ledamöternas arvode uppgick fr.o.m. oktober 1989 till 21 097 kr. i
månaden. Den 1 januari 1990 höjdes beloppet till 21 625 kr. i måna-
den. Kostnadsersättningen var per månad från samma tidpunkt 3 341
kr. (för ledamöter utan traktamente 4 084 kr.). Beträffande de särskil-
da arvodena till vice talmännen samt ordförandena och vice ordföran-
dena i utskott har införts ett system som innebär att arvodena beräknas
efter vissa procenttal i förhållande till ledamotsarvodet. Vice talman far
12 %, ordförande i utskott 8 % och vice ordförande i utskott 4 % av
ledamotsarvodet.

Helt traktamente var i januari 245 kr7dygn.

Löneadministrationen

Lönerapportering m.m. sker numera i PIR som är ett terminalbaserat
datahanteringsprogram anslutet till det statliga löneberäkningssystemet
SLÖR. Under verksamhetsåret har programmet utvecklats vidare så att
det nu används för framtagning av statistik och annat underlag för det
personaladministrativa arbetet liksom för löneförhandlingar.

Rekryteringsärenden

Personalomsättningen i förvaltningen fortsatte att vara hög under året.
Den var högst i de yngre åldersgrupperna och på lägre lönenivåer.

Sammanlagt tillsattes 101 (79) tjänster och långtidsvikariat och ett
icke obetydligt antal tidsbegränsade arvodestjänster.

Personalutbildning

Personalutvecklingsinsatserna som i första hand har bestått av externt
anordnad utbildning har totalt kostat ca 716 000 kr. I sammanhanget
kan nämnas att utskottens kanslichefer under juni gjorde ett studiebe-
sök under två dagar vid EG-högkvarteret i Bryssel. I samband med
översynen av RFKs ledningsorganisation har seminarier hållits för
RFKs enhetschefer m.fl. om bl.a. chefernas roll i målstyrda serviceor-
ganisationer.

Bland internt anordnade utbildningsaktiviteter kan nämnas semina- Redog. 1990/91:5
rium om förnyelsen av den offentliga sektorn, föreläsning om retorik,
besöks- och telefbnengelska.

För rikdagsledamöterna har anordnats språkutbildning till en total
kostnad av drygt 900 000 kr. — huvudsakligen för deltagande i
intensivkurser i engelska. Totalt har 65 ledamöter deltagit i sådan
språkutbildning. Vidare har genomförts en föreläsning i retorik och en
serie övningar i röstvård.

ADB-utbildning som genomförts genom ADB-enhetens försorg be-
skrivs närmare under avsnittet om ADB-verksamheten nedan.

Jämställdhetsarbetet

Sedan 1981 finns en långsiktig handlingsplan för jämställdheten inom
riksdagsförvaltningen. 1984 bildades en partssammansatt arbetsgrupp
för jämställdhet, som leds av en jämställdhetsansvarig.

Av totalt ca 450 anställda inom den inre riksdagsförvaltningen är 42
% män och 58 % kvinnor. På assistent- och handläggarnivå är andelen
kvinnor ca två tredjedelar för att successivt avta. Av 30-talet chefstjäns-
temän är 6, dvs. 20 %, kvinnor.

Under verksamhetsåret 1988/89 antogs en ny plan för jämställdhets-
arbetet. Genomförande av aktiviteter enligt planen pågår. Under
1989/90 har bl.a. jämställdhetsaspekterna i rekryteringsarbetet getts
större vikt, och utbildningsinsatser med jämställdhetssyfte har genom-
förts. Aktiviteter med sikte på att påverka attityden till jämställdhets-
frågor har också genomförts.

Hälsovård

Under perioden genomgick 96 (85) riksdagsledamöter och 122 (109)
tjänstemän frivillig hälsokontrollundersökning. En försöksverksamhet
med massage mot stressymptom har genomförts och fallit väl ut, varför
verksamheten kommer att fortsätta.

Utmärkelser

Under den aktuella tidsperioden har 3 tjänstemän fatt utmärkelsen För
nit och redlighet i rikets tjänst.

Resebidrag

26 tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 70 000 kr. för studie-
resor.

Diarieförda ärenden

Under perioden var antalet centralt diarieförda ärenden inom förvalt-
ningskontoret 719 (988). Minskningen beror i huvudsak på att vissa
typer av rutinärenden inte längre diarieförs eller registreras. Uppdrag
till utredningstjänsten registreras separat hos enheten.

Ekonomienheten

Redog. 1990/91:5

Chef för enheten är Lena Uhlin.

Inom ekonomienheten ligger ansvaret för den inre riksdagsförvalt-
ningens ekonomifrågor. Bland dessa kan nämnas framtagande av bud-
geten för inre förvaltningen, rådgivning i olika ekonomiska frågor,
verksamhetsplanering, ekonomiska utredningar, frågor kring resor
samt handhavande av det datoriserade ekonomiadministrativa systemet.

Ekonomisk redovisning

Ingående reservationer för 1989/90 Anvisade medel Disponibla medel	31 mkr +505 mkr =536 mkr
Net toutgif ter	-532 mkr
Sal do	=  4 mkr

De totala kostnaderna för riksdagsledamöterna — utrikes och inrikes
resor, bidrag till olika grupper som de deltar i, kontorshjälp, stöd till
partigrupper samt direkta ersättningar — uppgick till 256 milj. kr. Av
detta var 125,5 milj. kr. arvoden och arbetsgivaravgifter.

Kostnaden för förvaltningen, dvs. alla kostnader för arbetet i kam-
maren, utskotten och på förvaltningskontoret, uppgick till 239 milj,
kr.

För det kommande budgetåret 1990/91 har anvisats totalt 516,7 milj,
kr.

Verksamhetsplanering och budget

Förvaltningskontoret har använt nollbasplanering för att planera verk-
samheten och ta fram budgetunderlag. Metoden har medfört att man
bättre har kunnat samordna förvaltningskontorets verksamhet. Kost-
nadsmedvetandet har ökat bland personalen genom att medarbetarna
själva varit med och planerat för sina arbetsuppgifter.

En decentralisering av budgetansvaret har delvis genomförts och
kommer att utvidgas ytterligare de kommande budgetåren.

Informationsspridningen av budget och utfall har förbättrats dels
genom en särskild budgettidning, "Riksdagens kronor11, dels en sam-
manfattande folder över riksdagens bokslut 1988/89.

Redovisningsprojekt

Ett nytt för- och eftersystem (BUS) till det statliga redovisningssystemet
"System-S" har installerats och tagits i drift. Detta system har medfört
att ekonomienheten övertagit RC-funktionen, som tidigare utförts av
riksgäldskontoret, för förvaltningskontoret, riksdagens ombudsmän,
Nordiska rådets svenska delegation och riksdagens revisorer. Viss del
av registrering och bokföring har decentraliserats till respektive enhet

inom förvaltningskontoret. Systemet har givit möjlighet till väsentligt Redog. 1990/91:5
snabbare utbetalningsrutiner liksom en förbättrad ekonomisk uppfölj-
ning av verksamheten.

Övriga projekt

Under budgetåret har ekonomienheten ansvarat för andra projekt bl.a.
rutiner inför avskaffandet av tjänstebrevsrätten inom riksdagen, datori-
serat system för inventarieredovisning, datoriserat system för reseräk-
ningsgranskning och beställning av resor genom videotex.

Intendenturenheten

Chef för enheten är Olle Etzén.

Fastigheter och lokaler

En angelägen ombyggnad har skett i kulverten mellan ledamots- och
förvaltningshusen under Myntgatan. Sålunda har en transporthiss in-
stallerats för att underlätta varutransporter och ge bättre möjligheter
för rörelsehindrade att ta sig fram denna väg. Dessutom har den
massiva dörren i kulverten ersatts med en glasad dörr främst för att
göra genomgångstrafiken smidigare men också för att ge ökad rymd åt
kulverten.

Även i kulverten under riksdagshusets östra del (RÖ) har åtgärder
vidtagits. För att fa bort karaktären av transport- och källargång och i
stället skapa en fullvärdig förbindelsegång avsedd även för gångtrafik
har ny golvbeläggning lagts, takbelysningen ändrats, ventilationstrum-
mor skärmats av samt viss övrig uppsnyggning skett.

En produktionslokal för framställning av delar av riksdagstrycket
har iordningställts. Lokalen, som tidigare använts av tryckeriexpeditio-
nen, har försetts med en kvalificerad kylanläggning för att uppfylla de
krav som den värmealstrande utrustningen ställer.

I pressvåningen, plan RV 8, har fyra nya rum kunnat utvinnas
genom ombyggnad av de relativt rymliga korridorerna.

Som ett led i strävandet att skapa utrymme för bättre sekreterar- och
assistentservice till ledamöterna har omflyttningar med åtföljande om-
byggnadsåtgärder vidtagits på några ställen i riksdagshuset och leda-
motshuset. Härigenom har två "sekreterarpooler" kunnat iordningstäl-
las, en i L-huset och en i RÖ. Den tekniska servicesektionen har
flyttats till ett kontorslandskap som iordningställts i ett tidigare glest
besökt klubbrum i ledamotshuset. Som ersättning för detta klubbrum
ordnades för ledamöterna pausutrymmen i två av ledamotshusets hal-
lar dit tidningar och dryckesautomat flyttats.

Bostäder till riksdagsledamöter

Ombyggnadsarbeten i kvarteret Iason avslutades planenligt och inflytt-
ning skedde i oktober 1989. Byggnaden innehåller 22 lägenheter.

Ombyggnadsarbetena i kvarteret Ormsaltaren avslutades, efter viss                10

försening, för Götgats- och Klevgrändshusen i december och inflytt-

ning ägde rum vid årsskiftet 1989/90. Arbetena i Mariagrändshuset Redog.
avslutades planenligt och inflyttning skedde i april 1990. Byggnaderna
innehåller 35 lägenheter, 2 butikslokaler och ett kontor.

Totalt disponerar riksdagen 95 bostadslägenheter för riksdagsledamö-
terna.

Utredningsarbetet beträffande bostadsbebyggelse vid Slussen har fort-
satt. Efter avslutad arkitekttävling lämnade bedömningsgruppen förord
för arkitekt Chet Kanras förslag, vilket dock skulle revideras på några
punkter. Riksdagens förvaltningsstyrelse ställde sig bakom detta förslag
och beslöt i maj 1990 att ett byggnadsprogram skulle upprättas för att
bättre underlag skulle erhållas för en senare bedömning av kostnader
och andra konsekvenser vid ett genomförande av projektet. Byggnads-
programmet är planerat att föreligga under våren 1991.

Teknisk utrustning

För att bl.a. öka intresset för frågedebatterna i riksdagens plenisal
tillverkades ett särskilt podium med två inbyggda talarstolar på den
plats där stenograferna tidigare hade sin arbetsplats. För stenograferna
anordnades i stället nya arbetsplatser på det s.k. kanslistpodiet.

Samtliga bänkmikrofoner i första- och andrakammarsalarna har
bytts ut varvid mikrofonarmarna har tillverkats i böjligt utförande s.k.
svanhalsar.

En omfattande anskaffning av mobila telefoner (240) och telefaxap-
parater (170) har skett som ett led i åtgärderna att öka servicen inom
telekommunikationsområdet till ledamöterna. Ledamöter som utnytt-
jar denna utrustning debiteras månatliga avdrag för denna tjänst.

Inredning

I och med inflyttningen i fastigheterna Iason och Ormsaltaren avsluta-
des också det omfattande arbetet med att anskaffa den basmöblering
och den övriga inredning som tidigare beslutats för de ca 60 lägenhe-
terna.

En följd av att 60 ledamöter flyttade ut till egna lägenheter blev en
omfattande omfördelning av rum i riksdagshuset. Detta har i sin tur
medfört åtskilliga insatser både beträffande inredningsändringar och
möbelflyttningar.

Konstnärlig utsmyckning

Konstgruppen har under 1989/90 koncentrerat sig på utsmyckning av
talmannens matsal, restaurang Strömmen, caféet på plan 3 i västra
huset och kammarfoajén.

Till talmannens gästmatsal har beställts en stor målning av konstnä-
ren Karl Axel Pehrson. Den färdigställdes i juni 1989. Som komplette-
ring har inköpts en mindre målning med ett landskapsmotiv av
Göteborgskoloristen Inge Schiöler.

Utsmyckningen av restaurang Strömmen, som påbörjades förra verk-
samhetsåret, har nu avslutats. En stor målning och ett mindre collage

1990/91:5

av Sigvard Olsson förvärvades vid konstnärens utställning på konstaka- Redog. 1990/91:5
demien. Några mindre målningar av bl.a. Birgit Broms, Jörgen Fogel-
qvist, Curt Hillfon och Ingegerd Möller samt skulpturer av bl.a. Elsie
Dahlberg har placerats i Strömmen.

I caféets rökrum har placerats ett fyrtiotal litografier ur Gösta
Werners illustrationer av Evert Taubes visor.Vidare har en stor mål-
ning av Sven Ljungberg förvärvats till caféets kortvägg mot talmanskor-
ridoren.

Till kammarfoajén har ett par större skulpturer köpts in. Det är
"Kosmisk form" i svart diabas av Leif Bolter och en skulptur i brons
av Carl Magnus. I foajén till allmänhetens läktare i plenisalen har
bronsskulpturen "Ordväxlingen" av Sture Collin placerats.

Ett flertal verk — målningar, grafiska blad, skulptur och textil —
inköptes vid konstklubbens utställning hösten 1989. Flera av dessa
verk har placerats i ledamöters och tjänstemäns arbetsrum.

Slutligen har riksdagen tagit emot en deposition av några större
oljemålningar och skisser av Peter Dahl. Verken ingår i konstnärens
s.k. Bellmanssvit och har placerats i det norra övergångsrummet i
riksdagshusets västra del, där också gobelängen "Stolta stad" hänger.
Målningarna har deponerats i riksdagshuset under en treårsperiod av
Galerie Aix i Stockholm.

Säkerhetsenheten

Chef för enheten är Per Nehler.

Allmänt

Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen och för riksdagens
beredskapsplanering. Vid enheten finns 17 tjänster. Extra tjänster köps
av företaget Svensk Bevakningstjänst AB för bl.a. riksdagens larmcen-
tral (10 tjänster) och för läktarbevakning, utskottsutfrågningar samt för
allmänhetens entré, vid plena och visningar.

Säkerhetstjänst

Många besök av hög dignitet har genomförts i riksdagen varvid person-
skyddet varit betydande och säkerhetsarrangemangen omfattande.

En brevbombsutrustning har anskaffats till postsorteringen och viss
utbildning av personalen har ägt rum.

Under året har ca 200 ID-kort för riksdagen, Nordiska rådet och
riksdagens revisorer färdigställts. Korttidsanställda och personer med
fast arbetsplats (men ej anställda av riksdagen) i riksdagshuset far
securicoll-kort, ca 350 stycken för närvarande. För servicepersonal
som kommer till riksdagshuset regelbundet tillverkas separata besöks-
kort med foto. Ett 50-tal kort har framtagits under året.

Vid stora konferenser, såsom kyrkomötet, görs separata besökskort.

Samverkan med regeringskansliet i säkerhetsfrågor sker regelbundet.

12

Ledningen för enheten har besökt Strasbourg, Bonn och Köpen- Redog. 1990/91:5
hamn och studerat säkerhetsfrågorna vid resp, parlament samt IFSEC
säkerhetsmässa i London.

En bil har leasats för talmannen, och två bevakningsmän har fått
utbildning som chaufförer. Verksamheten är ett försök, och om det går
väl kommer en utvidgning att ske för i första hand vice talmännens
räkning.

En översyn av riksdagens lokaler genomfördes tillsammans med

RPS under hösten.

Nya färgkameror har monterats upp i anslutning till passager och
ytterligare utrymmen har larmats.

Den nya datahallen har erhållit ett högt fysiskt skydd.

Nya låssystem har tagits fram till riksdagens byggnader i kvarteren

Iason och Ormsaltaren samt till delar av förvaltningshuset.

Nyckelinventering och omskrivning av nyckelkvittenser har skett.

En total översyn av riksdagens låssystem har pågått under året och
beräknas vara färdig vid årsskiftet 1990/91.

Ytterligare ett antal tjänster har skyddsklassats.

Brandskydd

Brandskyddet i restaurangens utrymmen och reprocentralen har för-
bättrats genom installation av rök- och värmedetektorer. Brandsyn av
riksdagens lokaler genomfördes under hösten. Kontroll av brandlarm
har gjorts och ett 50-tal anställda har erhållit brandinformation. Ett
150-tal brandmän från fyra brandstationer har erhållit information om
riksdagens lokaler.

Beredskapsplanering

Viss personal med beredskapsuppgifter inom förvaltningskontoret har
erhållit utbildning.

Övningsverksamhet med riksdagens krigsdelegation har genomförts i
normal omfattning. En större ledningsövning tillsammans med rege-
ringskansliet genomfördes våren 1990 och övningen fortsätter under
hösten 1990.

ADB-säkerhet

Översynen av ADB-säkerheten pågår.

Driftvärnet

Driftvärnet var representerat vid rikshemvärnstinget i Arlanda och
vid 50-årsjubiléet i Stockholm.

Skjutövningar, märkesskjutningar och tävlingar har genomförts med

gott resultat på Järva skjutbana.

Ett antal kroppsskyddsvästar har inköpts.

En stor försvarsövning där driftvärnet deltog ägde rum i oktober.

13

Personalutbildning

Internutbildning har ägt ,m beträffande service och kommunikation.
Studiebesök har genor i.irts vid Securitas.

Enheten för riksdagstryck

Chef för enheten ar (iosta Ek.

Enheten är indelad i fem sektioner. Hos enheten finns 37,5 tjänster.
Den svarar för bl.a. frågor angående produktion av riksdagstrycket och
interna trycksaker, korrekturläsning samt för utskrifter. Order, lager,
fakturering och prenumeration sköts i en egen datarutin.

Linder riksmötet 1989/90 framställdes ca 72 000 trycksidor, varvid
omfattningen av riksdagstrycket var väsentligt större än beräknat. I
detta ingår tilltryckning av upplagor med ca 6 000 sidor. Detta är en
ökning med ca 40 % mot budgeterat antal sidor.

Trycket fördelar sig enligt följande:

Antal trycksidor

Riksdagens protokoll, definitiva "                 "       snabb	10 882 7 158
Propositioner och skrivelser	15 386
Förslag och redogörelser	1 366
Mot ioner	14 200
Betänkanden och yttranden	16 200
R i k sdags skr i ve 1 ser	126

Riksdagstrycket har under året producerats till större delen i samarbete
med tryckeriföretaget Gotab med vilket ett flerårigt avtal tecknats.
Inom enheten har originalsidorna för tryckningen framställts med ny
sättningsteknik.

Framställningskostnaderna för riksdagstryck, bokbinderi, papper och
för kopieringsmaskiner uppgick under budgetåret till 42 milj. kr.

Under allmänna motionstiden 1990 har motionerna skrivits in och
till större delen kodats i riksdagens datasystem. Erfarenheten från årets
produktion talar för att man skall försöka ta hela ansvaret för kodning-
en, som avtalsenligt har legat på entreprenör. Detta bör ge en god
ekonomisk fördel och snabbare produktion.

Efter utredning av marknadsgruppen har omslagen för riksdags-
trycket fått ny layout med nya färger som ändras varje riksmöte.

Under året har tryckerienheten producerat visitkort, brevpapper och
korrespondenskort till ledamöter och utskott med ny faställd logo.
Delvis har ny laserteknik använts. I övrigt har reprocentralen medver-
kat i produktionen.

Försäljningen av riksdagstrycket och övriga produkter som admini-
streras av tryckerienheten har under året inbringat ca 6,5 milj. kr.

Trycket har sålts genom tryckeriexpeditionen och Informationsbok-
handeln, som uppvisar ett fortsatt gott resultat. Samarbetsavtalet med
bokhandeln har förnyats och utvecklats.

Redog. 1990/91:5

14

En ny upplaga av grundlagarna på engelska och franska har fram- Redog. 1990/91:5
ställts. Arbetet med en tysk version pågår. I boken Konsten i riksda-
gen, som är under produktion, har enheten medverkat.

Centrala skrivbyrån har under året med reducerad personal gett
service till ledamöter och utskott. Vid behov har extern skrivhjälp
köpts in. Behov finns av nyrekretering för att kunna erbjuda fortsatt
god service kommande år.

Informationsenheten

Chef för enheten har varit Åsa Klevard.

Informationsenheten svarar för riksdagens extern- och interninfor-
mation samt för skolbesök och visningar av riksdagshusen. Enheten
har 13 fast anställda och ett tiotal timanställda guider.

Informationsservice till press och etermedia samt till
allmänheten

Informationsarbetet med inriktning på service till journalister, företrä-
dare för myndigheter, organisationer och näringsliv samt allmänheten
har bedrivits på följande sätt:

-I samarbete med kammarkansliet har Kammarkalendern samman-

ställts och sänts ut varje vecka till dagspress, radio/TV, fack- och
organisationspress m.fl. Kammarkalendern har också delats internt
till ledamöter och tjänstemän i riksdagen samt till regeringskansliet.
Upplaga ca 1 500 ex.

-Text-TV-redaktionen har dagligen försetts med aktuell information
om riksdagsarbetet som underlag för deras riksdagsinformation i
Text-TV.

-På informationsenhetens telefonsvarare har varje dag talats in upp-
gifter om dagens ärenden och om vad som hände under gårdagen
och i övrigt i veckan.

-Enheten har besvarat ca 100 förfrågningar per dag om ärenden,

ärendebehandling samt riksdagens funktioner och arbetssätt.

-Efter önskemål från journalister har enheten lämnat underlag för

artiklar.

-Två tvådagarskurser för journalister — en på hösten och en på våren

— har anordnats.

- Ett endagsseminarium för näringslivsrepresentanter har genomförts i

samarbete med Sällskapet Politik och Näringsliv.

-I november 1989 arrangerade informationsenheten riksdagens delta-
gande i Utbildningsmässan i Älvsjö med muntlig och skriftlig infor-
mation om riksdagen och dess arbete. Målgrupp var lärare, pedago-
ger och läroboksförfattare.

-På inbjudan av Stockholms stad besökte riksdagen den 26 oktober

1989 olika delar av Stockholm. I november inbjöd talmannen repre-
sentanter för en hyresgästorganisation i Rinkeby till samtal i riks-
dagshuset.

15

Interninformation och trycksaksframställning

Varannan vecka har pressklipp om riksdagen sammanställts i 325
exemplar och distribuerats internt till ledamöter, partikanslier, enhets-
chefer m.fl.

Vid offentliga utskottsutfrågningar och vid andra tillfällen när ut-
skotten behöver service har informationsenheten hjälpt till med bl.a.
pressmeddelanden.

Enheten har lånat ut overheadbilder, diabilder och videokassetter
om riksdagen och dess arbete till ledamöter och tjänstemän.

Den tryckta interna information som enheten svarar för har främst
bestått i utgivning av Riksdagsveckan och personaltidningen Mitt i
Strömmen.

Riksdagsveckan har utkommit med 31 nummer. Ett viktigt inslag i
tidningen är ett kalendarium för riksdagens sammanträden och möten.
Informationsenheten har svarat för insamling av material, redigering
och framställning av tryckoriginal. Tryckning har skett på riksdagens
reprocentral.

Personaltidningen Mitt i Strömmen har under året utkommit med
sju nummer. Den har haft samma inriktning som tidigare och produ-
ceras helt inom enheten fram till tryckning, vilket sker på reprocentra-
len. Ansvarig utgivare är informationschefen.

I övrigt har enheten anlitats för framställning av en rad olika
trycksaker av vilka kan nämnas ledamotsförteckningen (Ledamöter
och riksdagsorgan), Kammarkalendern, Ledamotens lathund, Visnings-
guide, Information till besökare på åhörarläktaren, Riksdagen i siffror,
Riksdagens ekonomi, Skolan i riksdagen, statistik över kammararbetet
och presentationer av utskott och enheter, fotomatrikel över personal i
riksdagen, förvaltningskontorets cirkulär, riksdagens författningssam-
ling. Arbetet har förutom framställning av tryckoriginal även bestått av
granskning och korrekturläsning av texter. Enheten har också bistått
med att ta fram omslag, overheadbilder m.m. till andra enheter samt
gett råd i grafiska frågor.

I arbetet med trycksaksframställning har enheten använt sig av en
desktop-anläggning som bidragit till dels snabbare produktion, dels
lägre framställningskostnader.

Videotex

Informationsenheten har ansvaret för riksdagens videotexsystem. Ter-
minaler finns hos samtliga ledamöter, utskotten, våningsassistenterna
samt några tjänstemän. Dessutom finns ett antal publika terminaler
runt om i husen. De ledamöter som har persondatorer i hemmen kan
också se videotex på dessa. Videotex är fortfarande på utvecklingssta-
diet, och riksdagens egen videotexdatabas är än så länge enbart till-
gänglig internt. Användarna har dock möjlighet att fritt söka i externa
baser, vilket utnyttjats i ökande omfattning. På försök har införts ett
system som gör det möjligt för ledamöterna att via videotex själva boka
sina biljetter för resor.

Redog. 1990/91:5

16

Arbetet med videotex har bestått i daglig uppdatering av den rullan- Redog. 1990/91:5
de interna nyhetsslingan, vård och utveckling av den egna basen samt
information till och kontakt med videotexanvändare. Under året har
en konsult anlitats för att utveckla videotexsystemet med sikte på att
riksdagens videotexdatabas skall vara tillgänglig för utomstående.

Marknadsföring

En s.k. marknadsföringsgrupp tillsattes i september 1988 med uppgift
att stödja informationsenheten vid bedömningen av generella mark-
nadsföringsåtgärder och för att sprida kunskap om riksdagen och dess
arbete. Under 1989/90 har gruppen utarbetat en broschyr om riksdags-
trycket. Broschyren har marknadsförts bl.a. med riktad direktreklam.
Marknadsföringsgruppen har också tagit initiativ till att riksdagens
ledamöter erbjudits enhetligt utformade korrespondenskort, brev- och
anteckningspapper. Även utskottskanslierna och förvaltningskontorets
enheter har fått sådana erbjudanden.

Lärare, skolor, visningar

Enheten har omfettande kontakter med utbildningsväsendet och förser
skolor med informationsmaterial och läromedel samt anordnar studie-
besök och tar emot skolelever.

Informationsenhetens visningar besöktes 1989/90 av 64 500 perso-
ner. Av dessa var ca 22 000 elever från grundskolan, gymnasieskolan,
folkhögskolor och övrig vuxenutbildning vilka togs emot i lektionssa-
len. Särskilda studiebesök anordnades för ca 1 000 lärare, lärarkandi-
dater och universitetsstuderande.

Enheten producerade en ny fyrfårgsaffisch/folder med information
orh visningarna. Den utgavs på svenska och engelska. Foldern distri-
buerades till hotell, bibliotek samt till en del andra samlingsplatser för
turister.

Enheten anordnade en tredagarskurs för samhällskunskapslärare
hösten 1989 som ägde rum i riksdagshuset samt en tvådagars regional
dito våren 1990 i Östersund. I dessa båda lärarkurser deltog samman-
lagt 60 lärare. Dessutom deltog 30 folkbibliotekarier i en tvådagarskurs
om riksdagen och riksdagsbiblioteket.

Riksdagens utredningstjänst

Chef för enheten är Kjell Allert.

Utredningstjänsten skall

-medverka till att behovet av sakinformation i riksdagen tillgodoses

samt

-svara för det årliga registret till riksdagstrycket och epokregistret.

Utredningstjänsten har sina lokaler i kvarteret Aurora i Gamla stan.
Enheten disponerar också ett mindre utrymme i stora entréhallen i
västra riksdagshuset.

17

Vid slutet av verksamhetsåret arbetade 27 personer hel- eller deltid Redog. 1990/91:5
hos enheten. Utrednings- och dokumentarbetet sysselsatte 18 personer
medan 4 personer huvudsakligen arbetade med registerverksamheten.

Utredningsverksamheten

De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt skilda slag
både till omfång och karaktär. Vissa frågor kan lösas informellt och
"direkt över disk" medan andra, vilka utgör flertalet, kräver större
arbetsinsats. Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten bistår
utredningstjänsten sina uppdragsgivare med att ta fram betänkanden
och departementsstenciler, utredningsdirektiv, remissyttranden, riks-
dagstryck, facklitteratur och annat basmaterial.

Antalet registrerade ärenden uppgick under verksamhetsåret till

2 673, vilket var ungefär samma mängd som året innan (2 730). I
följande sammanställning redovisas uppdragens fördelning på olika
uppdragsgivare.

1988/89       1989/90
Enskilda 1edamö ter	2 272	2 123
Parti kansI i er	357	444
Utländska parlament o.d.	42	39
Övr iga	59	67
Totalt	2 730	2 673

Om ledamot och dennes ersättare räknas som en person har 295 av
riksdagens ledamöter någon gång under året lämnat ett registrerat
uppdrag till utredningstjänsten. Fördelningen på partitillhörighet av de
enskilda uppdragsgivarna visas i följande tabell.

	Antal ledamöter	Antal uppdragsgivare	Procentuel1 ande 1
Hela riksdagen	349	295	84,5
m	66	56	84,8
c	42	38	90,5
fp	44	43	97,7
s	156	121	77,6
V	21	17	81,0
mp	20	20	100,0

Till de ovan redovisade ledamöterna kan sannolikt läggas ytterligare ett
antal som enbart lämnat mindre uppdrag som inte registrerats. Det
innebär alltså totalt att närmare 90 % av ledamöterna någon gång
under året har använt utredningstjänsten.

18

I följande tabell redovisas hur de registrerade uppdragen fördelade Redog. 1990/91:5
sig över parti.

Parti	Totalt	Procentue11 fördelning	Antal uppdrag per ledamot
m	403	19,0	6,1
c	329	15,5	7,8
fp	445	21,0	10,1
s	638	30,1	4,1
V	174	8,2	8,3
mp	134	6,3	6,7
Summa	2 123	100,0	6,1

Som ett led i den allmänna ambitionen att höja servicenivån gör
utredningstjänsten löpande sammanställningar med centrala statistiska
uppgifter på olika områden. De distribueras under benämningen Fick-
fakta till bl.a. samtliga ledamöter. Ett motsvarande material presenteras
också i videotex.

Utredningstjänsten tog för fjärde året fram broschyren Riksdagen i
siffror. Avsikten med detta arbete är att på ett ställe föra samman olika
data om riksdagsarbetet. Särskilda sammanställningar har också tagits
fram över reservationer och voteringar.

Utredningstjänstens hjälp till utskotten har skett i olika former. Vid
sidan om särskilda utredningsuppdrag har en medarbetare lånats ut till
finansutskottet för föredragandeuppgifter.

Personal från utredningstjänsten har också biträtt i den interna och
externa utbildningsverksamheten. Bl.a. har kurser hållits för ledamöter
och tjänstemän i riksdagstryck och annat offentligt tryck samt i riksd i
gens databaser.

Registerverksamheten

Sak- och personregistren för 1987/88 utkom under hösten 199u och
sak- och personregistren för 1988/89 beräknas utkomma i början av år
1991. Innehållet i dessa register är sökbart i riksdagens databaser De
har under hösten 1990 också gjorts sökbara i databasen Rutl i Dafas
rättsbankssystem.

Sak- och personregistren för 1989/90 beräknas utkomma under
sensommaren 1991.

En motionsförteckning med personregister och index har utgivits
under allmänna motionstiden 1990. Kumulerade motionsförteckningar
utgavs under motionstiden.

19

Fortlöpande förteckningar över interpellationer och frågor har fram- Redog. 1990/91:5
ställts och utgivits var fjortonde dag. Den slutgiltiga förteckningen gavs
ut efter riksmötets slut i juli månad.

Under sommaren 1990 har alla ledamöter fått en sammanställning
över sina aktiviteter i riksdagen.

Riksdagsbiblioteket

Chef för enheten är Bengt Alexanderson. Personalstaten för enheten
upptar 28 tjänster (jämte en tjänst vid ståndsprotokollen).

Samlingarna omfattar bl.a. statligt tryck, internationella organisatio-
ners material, juridisk, samhällsvetenskaplig och samtidshistorisk litte-
ratur och i någon utsträckning skönlitteratur.

Biblioteket är avsett för riksdagen och dess myndigheter, regerings-
kansliet, kyrkomötet och de centrala förvaltningsmyndigheterna samt
för kommittéer som har tillsatts av regeringen. Det får också utnyttjas
av forskare och studerande. Förutom utlåning svarar biblioteket för
eftersökning av litteratur inom önskat ämnesområde med utnyttjande
av bibliografier, kortkataloger och databaser. Listor över nya böcker,
förteckningar i videotex m.m. orienterar om nyinköp. Material som
inte finns i biblioteket hämtas från andra bibliotek i in- och utlandet.

Förvärv

Riksdagsbiblioteket har under verksamhetsåret genom inköp, byte och
gåvor förvärvat ca 6 000 volymer. Antalet löpande utländska tidskrif-
ter, årsböcker m.m. har varit ca 2 300 och motsvarande antal svenska
ca 1 340. För ledamöternas räkning prenumererar biblioteket på alla
löpande svenska dagstidningar och ett fyrtiotal utländska. Ett betydan-
de arbete har även detta år nedlagts på att revidera utländskt riksdags-
tryck och utländska lagsamlingar samt revision av bindnings- och
bytesverksamheten.

Till sektionen för statligt tryck har levererats, som pliktexemplar ca
5 000 publikationer, till avdelningen för internationella organisationer
har inkommit ca 1 600 volymer. Den totala tillväxten är ca 200
hyllmeter. I allt större omfattning levereras material i mikrofiche.

Katalogisering, presentation av materialet, bibliografiskt arbete

Biblioteket registrerar sina nyförvärv i det rikstäckande ADB-baserade
bibliotekssystemet LIBRIS med klassificering av innehållet och ämnes-
ord.

Följande nyhetslistor har utgivits: Urval av nyförvärv, EG-lista nr
2-4, Statliga publikationer, Tidskriftsartiklar samt månatliga förteck-
ningar över samtliga nyförvärv. Nya böcker har också presenterats i
videotex.

Bibliografin Statliga publikationer, Årsbibliografi 1988, har publice-
rats. Sveriges statliga publikationer, bibliografier 1981 — 82, föreligger i
tryckfärdigt skick.

Låne- och informationsverksamhet

Redog. 1990/91:5

Manuella och ADB-baserade ämnessökningar utförs rutinmässigt, de
sistnämnda framför allt i LIBRIS/IMDOC, Rättsbanken och Artikel-
sök. Antalet utlänade volymer inkl kopior i stället för lån uppgick till
22 487 (25 203 föregående år). De utlånade volymerna fördelar sig på
följande sätt:

Riksdags ledamöter	2 753
Riksdagen och dess verk	4 578
Departement och kommittéer	1 076
Statliga och kommunala verk	t 958
Privata företag och enskilda personer	4 969
Svenska bibiiotek	3 190
därav folkbibliotek	l 084
Utländska bibliotek	340
Kopior i stället för lån	3 123

Härtill kommer 406 lån förmedlade från svenska bibliotek och 94 lån
från utländska bibliotek. Antalet ej effektuerade beställningar var
1 302. Inkomna beställningar var totalt 23 789.

Vaktexpeditionen

Förutom rutinarbete såsom framtagning av ca 24 000 lån har under
verksamhetsåret arbetats med omdisponeringar i bibliotekets förrådsut-
rymmen i Bålsta samt omflyttning av utomnordiskt parlamentstryck.
Med tanke på införandet av ett datorbaserat bibliotekssystem har ett
stort arbete nedlagts på ordnande av reservexemplar och märkning av
riksdagstryck.

Arkivet och ståndsprotokollet

Arkivet har under budgetåret medverkat till införande av datoriserad
diarieföring vid RFK och kammarkansliet genom att anpassa systemet
till lokala behov, utbilda personal, utarbeta manualer, etc.

Mikrofilmningen av riksdagshandlingar från 1930-talet och fortlö-
pande har fortsatt under året. Ett sökregister till mikrofilmsbeståndet
har upprättats.

Riksdagens ritningssamling har slutgiltigt ordnats och förtecknats
och är nu tillgänglig för forskning. De resterande riksdagshandlingarna
från tvåkammartiden har i samarbete med riksarkivet inventerats,
ordnats och förtecknats. Dessa handlingar är därmed färdiga för att
levereras till riksarkivet.

Utgivandet av ståndstidens protokoll bedrivs av en expert. Vid
budgetårets slut föreligger prästeståndets protokoll för 1778/79 i tryck-
färdigt skick.

21

ADB

Redog. 1990/91:5

Riksdagsbiblioteket driver ett projekt att med konsulthjälp utnyttja
riksdagens redan inköpta programvara och maskinutrustning till ett
lokalt bibliotekssystem. En databas över bibliotekets bestånd sedan sent
70-tal har upprättats. Viktiga delar av systemet kommer att testas
hösten 1990.

Nationella och internationella kontakter

Som vanligt har biblioteket mottagit praktikanter från bibliotekshög-
skolan i Borås och studiebesök från ett stort antal bibliotek och
organisationer. Flera prao-elever har fått handledning.

Biblioteket har representerats i olika lokala, nationella och interna-
tionella organisationer, såsom Stockholmsbibliotekens samarbets-
nämnd, LIBRIS, SAB (Sveriges allmänna biblioteksförening), de nor-
diska parlamentsbibliotekens samarbetsorganisation, IFLA (Internatio-
nal Federation of Library Associations and Institutions).

ADB-verksamheten

Chef för verksamheten är Carl-Gerhard Ulfhielm.

Riksdagens ADB-enhet ansvarar för drift och utveckling av riksda-
gens datorbaserade informationssystem.

Under budgetåret har ADB-enheten organiserats i tre sektioner, en
systemsektion som bl.a. svarar för driften av vårt centrala datasystem,
en utvecklingssektion som svarar för applikationsutveckling i såväl
VAX- som persondatormiljön samt en utbildningssektion som svarar
för utbildning och användarstöd och framtagning av skriftliga använ-
darhandledningar.

Under verksamhetsåret har en fortsatt utbyggnad genomförts vad
gäller datorkraft, terminalarbetsplatser samt nya programvaror och
tillämpningar.

260 nya arbetsplatser har installerats i riksdagshuset. Vid verksam-
hetsårets slut uppgick antalet terminalarbetsplatser i riksdagen till 800,
varav 300 disponerades av riksdagsledamöter. Under året har vidare
190 persondatorsystem installerats i ledamöternas hem. Totalt fanns i
slutet av året 250 persondatorer utplacerade i ledamöternas hem.
Sammantaget fanns således i slutet av året 1 050 datoriserade arbets-
platser i drift.

Riksdagens lokala nätverk har under året byggts ut. Nätverksförbin-
delse har således etablerats med riksdagens lokaler i kvarteret Aurora
och i Brandstodsbolagets hus vid Mynttorget. Vidare har nätverksför-
bindelse etablerats med Nordiska rådets svenska delegation och rege-
ringskansliets datasystem. Härigenom kan drygt 2 000 personer kom-
municera med varandra via elektronisk post.

Arbetet med att effektivisera dokumentflödet i riksdagen och upp-
byggnaden av fulltextdatabaser över riksdagstrycket har fortsatt. Vid
årets slut fanns fulltextdatabaser över utskottens betänkanden, motio-
ner och riksdagens protokoll för riksmötet 1989/90.

22

Under året har ett bokningssystem tagits fram för administration av
skol- och visningsverksamheten i riksdagen. Vidare har ett antal smär-
re system för olika administrativa verksamheter tillkommit, bl.a. ett
motionshanteringssystem för vissa partikanslier.

All grundläggande användarutbildning har genomförts i egen regi.
Under verksamhetsåret har ca 500 användare berörts av datautbildning
i någon form. En andra utbildningslokal för främst PC-utbildning har
tagits i bruk.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Chef för tidningen och ansvarig utgivare är Barbro Björkhem.

Sammanlagt 8 personer arbetar på tidningen, varav 1 på arvodes-
tjänst.

Upplagan för tidningen var i juni 1989 23 791, vilket är en minsk-
ning med 617 exemplar jämfört med föregående år. Antalet friexem-
plar är ca 2 150.

Riksdagens årsbok utkom planenligt till riksmötets öppnande. Upp-
lagan var 2 500 exemplar.

Kommittéer och utredningar tillsatta av
förvaltningsstyrelsen eller direktionen

Arbetsgruppen för ledamöternas bostäder (ALB)

1985 tillsattes en arbetsgrupp för behandling av ledamöternas bostads-
frågor. Gruppen har under verksamhetsåret haft följande sammansätt-
ning: riksdagsledamöterna Oskar Lindkvist (s), ordf., Rolf Clarkson
(m), Marianne Stålberg (s), Per Olof Håkansson (s), Gullan Lindblad
(m), Birgit Friggebo (fp), Gunilla André (c), samt förvaltningsdirektör
Anders Forsberg, byråchef Olle Etzén, byrådirektör Sigfrid Larsson
och byggnadsråd Lars Hällgren. I avsnittet om intendenturenheten
finns en redovisning under rubriken "Bostäder till ledamöter" för de
projekt som kommittén handhaft.

Konstgrupp

Förvaltningsstyrelsen tillsatte den 8 februari 1989 en grupp för be-
handling av konstfrågor. I gruppen ingår riksdagsledamöterna Oskar
Lindkvist (s), ordf., och Rune Rydén samt riksdagsdirektör Gunnar
Grenfors, intendent Anselm Eggert och enhetschef Ulla-Britt Larsson,
sekr. Skulptören Leif Bolter har vait gruppens konstnärlige rådgivare.

Konstgruppen har under 1989/90 koncentrerat sig på utsmyckning
av talmannens gästmatsal, restaurang Strömmen, caféet i västra riks-
dagshuset och på kammarfoajén. En redogörelse härför har lämnats
under avsnittet beträffande intendenturenheten.

Redog. 1990/91:5

23

Riksdagens lokalkommitté

Riksdagens förvaltningsstyrelse tillsatte i februari 1989 Riksdagens lo-
kalkommitté. Denna är en parlamentarisk kommitté för lösning av de
långsiktiga lokalfrågorna.

I kommittén ingår som ledamöter Hans Gustafsson (s), ordf., Mari-
anne Carlström (s), Knut Billing (m), Ingemar Eliasson (fp), Martin
Olsson (c), Elisabeth Persson (v) och Kjell Dahlström (mp).

Adjungerade i kommittén är Hans Frennered (SACO), Irving Svens-
son (SF) och Per Axelson (ST).

I kommittén ingår som experter förvaltningsdirektör Anders Fors-
berg, riksdagsdirektör Gunnar Grenfors, byråchef Olle Etzén och
tekniske direktören vid byggnadsstyrelsen Lennart Kolte.

Sekreterare är Åke Enlund från förvaltningskontoret.

Under verksamhetsåret har två arkitektgrupper på kommitténs upp-
drag utarbetat var sitt förslag till förändringar i riksdagens lokaler.
Lokalkommittén fortsätter sitt arbete även under nästa år.

Riksdagens biografikommitté

I biografikommittén har ingått f.d. riksdagsledamöterna Sture Palm (s),
ordförande, och Per-Olof Strindberg (m), riksdagsledamöterna Hans
Lindblad (fp) och Martin Olsson (c), f.d. riksdagledamoten Nils
Berndtson (v), riksdagsdirektör Gunnar Grenfors, överbibliotekarie
Bengt Alexanderson samt professorerna Rolf Nygren och Nils Stjern-
quist.

Förste arkivarie Anders Norberg har varit sekreterare och projektad-
ministratör. Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda
experter knutna till kommittésekretariatet, Andreas Tjerneld och
Björn Asker. Vidare har byråassistent Anna-Britt Nilsson varit knuten
till kommittén på deltid.

Under det gångna verksamhetsåret har Band 4 i allt väsentligt
färdigställts. Bandet omfattar biografier över de ledamöter som repre-
senterat Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län,
Värmlands län och Örebro län. Detta band utkommer under hösten
1990. Kommittén har under året haft tre sammanträden.

Redog. 1990/91:5

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Rolf Clarkson (m), Oskar Lindkvist
(s), Marianne Stålberg (s), Per Olof Håkansson (s), Birgit Friggebo
(fp), Martin Olsson (c), Bertil Måbrink (v) och Wiggo Komstedt (m).

Stockholm den 17 oktober 1990

Riksdagens förvaltningskontor

Thage G Peterson

gotab 97060, Stockholm 1990

Anders Forsberg

24