Ett bet&auml;nkande inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden. P&aring; den h&auml;r sidan kan du f&ouml;lja &auml;rendets g&aring;ng och ta del av debatt och beslut.

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

En framst&auml;llning &auml;r ett f&ouml;rslag till riksdagen fr&aring;n ett riksdagsorgan. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Vill du se f&ouml;rslag och beslut kopplade till framst&auml;llningen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

En proposition &auml;r ett f&ouml;rslag fr&aring;n regeringen till riksdagen. Det kan vara ett f&ouml;rslag till ny lagstiftning, lag&auml;ndringar eller riktlinjer. En proposition inneh&aring;ller f&ouml;rslagspunkter, som kan f&ouml;rdelas p&aring; olika utskott f&ouml;r beredning.
Allt eftersom f&ouml;rslagspunkterna har beslutats hittas de under rubriken beslut l&auml;ngre ned p&aring; denna sida.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

En redog&ouml;relse &auml;r en rapport till riksdagen fr&aring;n regeringen eller fr&aring;n ett riksdagsorgan. Redog&ouml;relserna handlar ofta om en viss verksamhet. Redog&ouml;relserna behandlas ofta av utskotten och i kammaren. Vill du se f&ouml;rslag och beslut kopplade till redog&ouml;relsen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

En riksdagsskrivelse &auml;r ett meddelande fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilket beslut som riksdagen har fattat om ett &auml;rende. Vill du l&auml;sa mer om beslutet och f&ouml;rslaget som &auml;r kopplade till riksdagsskrivelsen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

En skrivelse &auml;r en redovisning fr&aring;n regeringen till riksdagen om hur regeringen har eller planerar att arbeta inom ett visst politikomr&aring;de efter att omr&aring;det har granskats.
En skrivelse fr&aring;n regeringen inneh&aring;ller inget f&ouml;rslag till riksdagsbeslut men behandlas i utskott. Utskottet f&ouml;resl&aring;r sedan hur riksdagen ska behandla skrivelsen.

Skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;

Svensk författningssamling

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Ett utl&aring;tande &auml;r en rapport fr&aring;n utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande EU-lagstiftning.
Ett utl&aring;tande kan ocks&aring; behandla subsidiaritetspr&ouml;vningen av ett f&ouml;rslag till EU-lagstiftning. Utskottet bed&ouml;mer om den aktuella lagstiftningen b&ouml;r ligga p&aring; EU-niv&aring; eller om det &auml;r l&auml;mpligare med regleringar p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande med ett f&ouml;rslag till inv&auml;ndning i form av ett s&aring; kallat motiverat yttrande.

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.
F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.
Personuppgifter i Valpr&ouml;vningsn&auml;mndens beslut vid publicering p&aring; webbplatsen
N&auml;r Valpr&ouml;vningsn&auml;mndens beslut publiceras p&aring; riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ers&auml;tts med A.A, B.B, och s&aring; vidare.&nbsp;
De personuppgifter som r&ouml;r kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som f&ouml;retr&auml;der ett parti avidentifieras normalt sett inte.

Valprövningsnämndens beslut

Ett utskott som ansvarar f&ouml;r en viss fr&aring;ga kan be om synpunkter fr&aring;n ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det bet&auml;nkande som det ansvariga utskottet l&auml;mnar inf&ouml;r riksdagens beslut i fr&aring;gan.&nbsp;

Yttrande

Internationell konflikthantering: Quo vadit Europa? - freden, säkerheten och demokratin inför 2000-talet. Paneldiskussion med Natos generalsekreterare Javier Solana. Mänskliga rättigheter i interna konflikter och det civila samhällets roll

Internationell konflikthantering: Quo vadit Europa? - freden, säkerheten och demokratin inför 2000-talet. Paneldiskussion med Natos generalsekreterare Javier Solana. Mänskliga rättigheter i interna konflikter och det civila samhällets roll urd 1998/99:URD5

Internationell konflikthantering: Quo vadit Europa? - freden, säkerheten och demokratin inför 2000-talet. Paneldiskussion med Natos generalsekreterare Javier Solana. Mänskliga rättigheter i interna konflikter och det civila samhällets roll

Rapporter från riksdagen