Tisdagen (iris t Jlaj

ProtokollRiksdagens protokoll 1872:507

Den 7 Maj.

431

Tisdagen (iris t Jlaj.

Kl. 2 e. in.

§ 1.

Justerades protokollet för den BO nästlidne April samt protokollsutdrag
för den 6 innevarande månad.

§ 2.

Ordet lemnades på begäran till

. Jönsson, som anförde: För den händelse, att jag möjligen icke

är tillstädes i Kammaren, då gårdagens protokoll kommer att justeras, anhåller
jag att, då jag icke under sakens handläggning i Kammaren yttrade mig,
få till protokollet anmäla, det jag icke med min röst bidragit till det beslut
Kammaren fattade med anledning af Sammansatta Stats- och BankoUtskottets
utlåtande N:o 1, angående undersökning för uppförande af nytt
riksdagshus in. in. på Helgeandsholmen.

Herr Kjellman och Herr Anders Johansson afgåfvo enahanda tillkännagifvanden,
som nu lemnats af Herr Ola Jönsson.

§ 3.

Föredrogos men blefvo ånyo bordlagda Stats-Utskottets memorial N-is
77—79.

§ 4.

Efter föredragning af Stats-Utskottets memorial N:o 84, med förslag
tdl voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut angående
Kongl. Maj:ts nådiga proposition i fråga om beredande af garnison
i Carlskrona samt om användandet af det vid 1871 års lagtima Riksdag
beviljade extra anslag af 65,000 R:dr till uppförande af stall- och ridhusbyggnader
för fyra åkande batterier åt Wendes artilleriregemente; blef den
föreslagna voteringspropositionen af Kammaren bifallen.

§ 5.

Bordlädes ånyo:

Banko-Utskottets memorial N:o 17,

432

Den 7 Maj.

Lag-Utskottets utlåtanden och betänkanden N:is 36— 40, samt

Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts utlåtande N:o 14 (i
samlingen N:o 34).

§ 6.

Föredrogs Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets betänkande
N:o 2, i fråga om restitution af erlagd tillverkningsafgift vid utförsel af
bränvin till utrikes ort.

Vid punkten 1 anförde:

Herr Forssbeck: Det klagas otta, och detta med skäl, att konsumtionen
af spritdrycker i vårt land är för stor. Jag bär derföre sträfvat,
möjligen något ensidigt, men dock i god mening, att åvägabringa export
af dessa varor, och för det ändamålet väckt motion om en ersättning af
fem procent af den erlagda tillverkningsskatten vid export af bränvin.
Siffran är ingalunda tagen ur luften, ty, såsom af Utskottets betänkande
framgår, har Professorn vid Teknologiska institutet F. L. Ekman beräknat
att den vid bränvinets rening uppkommande alkoholförlusten varierar från
omkring 8 procent till 2. Medelsiffran blir således, åtminstone för det
närvarande och intill dess spritfabrikationen blifvit mera fullkomnad, 5
procent, ej 3, såsom Kongl. Maj:t antagit. Jag vill emellertid ej påyrka
bifall till motionen, dels derföre att utsigterna till framgång ej torde vara
synnerligen stora, dels derföre att, oaktadt den al Kongl. Maj:t föreslagna
restitutionen är för liten, betraktad såsom premium för export, en sak
som jag för min del hade önskat skulle kunna åvägabringas, den dock
innebär ett steg framåt i den syftning, jag önskar man måtte gå, utan
nöjer mig för det närvarande med Kongl. Maj:ts förslag.

Vidare yttrades ej. Punkten bifölls.

Punkten 2.

Herr Forssbeck: Det tyckes vara underligt att, då eu vara exporteras,
det icke skall vara nog med att exportören får ett intyg af vederbörande
tullkammare att varan verkligen är exporterad, utan att han dessutom
måste förete lossningsbevis från det land, dit utförseln skett, innan
han får restitution af den erlagda atgiften. följden af det sednare
stadgandet är stora kostnader och lång tidsutdrägt. Jag hade derföre i
motionen föreslagit, att restitution af erlagd bränvinsskatt skulle meddelas,
så snart bevis från vederbörande tullkammare företes öfver att varan afgått
från aflastningsorten. Ett dylikt stadgande finnes äfven i tullagstiftningen
i vårt grannland Danmark; och danskarne ha deraf dragit den
fördelen, att de kunnat till Sverige öfversända en mängd bränvin, till stor
skada för våra egna bränvinstillverkare. Kunde vi göra dem samma tjenst
tillbaka, så tror jag ej att vi skulle förlora något derpå, _ utan tvärtom.
Då Utskottet emellertid afstyrkt äfven denna del af motionen, vill jag,

öfvertygad

433

Den 7 Maj.

■öfvertygad dessutom att det i en snar framtid skall visa sig att förslaget
är godt och praktiskt, ej göra något yrkande om bifall till detsamma.

Efter detta yttrande bifölls punkten.

Punkten 3.

Härvid anförde

Herr Forss beck: Jag skall icke länge uppehålla Herrarne. Jag vill
endast erinra, att det är ett sorgligt förhållande att vårt brödraland Norge
skall i afseende på internationela förhållanden ligga längre bort från oss
än sjelfva China eller Japan. Vi kunna icke afsätta vårt inhemska vin i
Norge, oaktadt detta land ifrån Tyskland hvarje år köper 3 å 4 millioner
kannor spritvaror. Jag hade derföre önskat drawback äfven vid export
till Norge. Men då de internationela förhållandena hindra detta och
Kong! Maj:t dessutom lofvat fästa afseende vid den här ifrågavarande
restitutionen vid den blifvande nya regleringen af handelsförhållandena de
båda rikena emellan i öfrigt, får jag för det närvarande vara nöjd med
Utskottets afstyrkande hemställan.

Punkten bifölls.

Punkten 4.

Bifölls.

Rörande punkten 5 uppstod öfverläggning, hvari deltogo:

Herr Forssbeck: Jag ber att få påpeka ett misstag, hvartill Utskottet
i voteringen gjort sig skyldigt. Här står nemligen: “Utskottet får
likväl upplysa, att för punsch, tillverkad af utländsk arrac eller rom och
sockel-, den i 9 § af tulltaxeunderrättelserna stadgade ^restitution beviljas,
vare sig utförseln eger rum på buteljer eller på andra kärl---

Det påståendet är fullkomligt oriktigt. Restitution erhålles, såsom jag i
min motion sagt, endast då exporten sker på buteljer. Detta framgår alldeles
tydligt af ordalagen i den af Utskottet åberopade paragrafen i taxeunderrättelserna:
“Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf
utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen
— — Fn butelj punsch 19 öre--Utskottet har, då det läst

paragrafen så som det gjort, läst illa innantill; hade Utskottet varit litet
mera uppmärksamt, skulle det nog hafva funnit att min framställning icke
såsom Utskottet påstår, tillkommit af obekantskap med paragrafens innehåll.

Friherre Fock: Den siste talaren gjorde visserligen icke något yrkande,
men han behagade gifva Utskottet eu tillrättavisning för dess
“oförmåga att läsa innantill “. Utskottet har af en sakkunnig person, den
Riksd. Prat. 1872. 2 Afd. 1 Band. 28

434

Don V Maj.

nuvarande general-tulldirektören sjelf, blifvit upplyst om att något hinder
ej möter för erhållande af restitution för punsch å fat, hvarje kanna beräknad
till 3 y2 buteljer. Läser man paragrafen riktigt innantill, så står
der ock strax förut att en restitution af 12 öre beviljas för 1 skålpund
raffineradt socker; men ingen lärer väl deraf draga den slutsats att dylik
restitution ej beviljas såvida icke sockret är inlagdt i särskilda paketer
om ett skålpund hvartdera. Om så vore förhållandet, om den åsigten vore
riktig, så skulle den siste talaren haft rätt; men nu har han det ej, ty
restitution egen rum på hela den qvantitet socker som utföres. Buteljen
är beträffande punsch den mätande enheten, och såsom grundsats är antaget
att en kanna är lika med 3‘/2 buteljer. Vid export å fat erhåller
exportören således för hvarje kanna en restitution af 65 öre.

På nu anförda skäl yrkar jag bifall till Utskottets hemställan.

Herr 1''orssbeck: Det står verkligen i den åberopade paragrafen:
«_ 1 skålpund socker, af alla slag etc.“; men strax derefter i samma
paragraf står att restitution endast beviljas, såvida “af de i vigt här upptagna
varor minst 100 skålpund af hvardera och af punsch minst 100
buteljer“ angifvas till export. Lagen är således i det afseendet så tydlig
och klar, att den ej kan, utan att öfverträdas, tillämpas på en så liten
qvantitet som till 15 kannor å kärl. Att stadgandet också in praxi tolkas
på det sätt jag uppgifvit, kan man finna deraf, att flere exportörer
här i Stockholm måst tappa punschen på buteljer, för att för densamma
erhålla restitution, jag får derjemte förklara, att jag lemnar en hög tulltjensteman
yttrande åt det värde det visserligen kan förtjena, men jag
ser heldre, om en lag är klar och tydlig, än om den skall bero af vederbörandes
tolkning och godtfinnande. Då jag emellertid tror, att otydligheten
i det nuvarande stadgandet blifvit genom min motion tillräckligt
visad och genom denna diskussion belyst, hoppas jag att, om en rättelse
kan ske, den ock skall ske, hvarföre jag nu ej för min del kan gorå något
yrkande i strid mot Utskottets förslag, helst ingen återremiss kan
medhinnas.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, blef, på framställd proposition,
Utskottets hemställan bifallen.

Punkten 6.
Bifölls.

§ 7.

Föredrogs och bifölls Bevillnings-Utskottets betänkande N:o 16, i
anledning af väckta motioner om ändringar i nu gällande tullstadga;
och lades till handlingarne samma Utskotts memorial N:o 17, angående
ännu icke afgjorda tullbestämmelser för vissa artiklar.

435

Den 7 Maj.

§ 8.

Till bordläggning blefvo anmälda:

Konstitutions-Utskottets utlåtanden:

N:o 24, i anledning af väckt motion om ändring i 65 § Riksdagsordningen
; och

N:o 25, angående väckt motion om ändring i 33 § Riksdagsordningen
;

Stats-Utskottets utlåtande och memorial:

N:o 83, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition i fråga om
bergverkstiondens upphörande; och

N:o 85, med förslag till stadganden i det nya reglementet för Riksgäldskontoret,
angående de under innevarande Riksdag på nämnda kontor
anvisade statsutgifter; samt Banko-Utskottets memorial N:o 18, angående
instruktioner för nästkommande Riksdags Banko-Utskott.

Kammaren beslöt, att dessa ärenden skulle å den föredragningslista,
som komme att upprättas för nästa sammanträde, uppföras näst efter då
skeende gemensam votering.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag öfver de beslut, som här ofvan finnas antecknade.

Kammarens ledamöter åtskiljdes klockan l/2 3 e. m.

In fidem
H. Husberg.