Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:81 Fredagen den 28 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 2002/03:81

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2002/03:81 Fredagen den 28 mars Kl. 09.00 - 10.04

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

----------------------------------------------------------------------

1 § Anmälan om kompletteringsval till vissa
utskott

Talmannen meddelade att Miljöpartiet de grönas
riksdagsgrupp anmält Marianne Samuelsson som
suppleant i skatteutskottet, näringsutskottet och ar-
betsmarknadsutskottet under Barbro Feltzings sjukle-
dighet under tiden 28 mars-11 maj.
Talmannen förklarade vald till

suppleant i skatteutskottet
Marianne Samuelsson (mp)

suppleant i näringsutskottet
Marianne Samuelsson (mp)

suppleant i arbetsmarknadsutskottet
Marianne Samuelsson (mp)

2 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 2002/03:236

Till riksdagen

Interpellation 2002/03:236 av Elizabeth Nyström
(m) om riksväg 45
Interpellationen kommer att besvaras den 8 april
2003.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.
Stockholm den 21 mars 2003
Näringsdepartementet
Ulrica Messing
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 2002/03:237

Till riksdagen

Interpellation 2002/03:237 av Inger René (m) om
vägen som tillväxtfaktor i Västra Götaland och i Bo-
huslän
Interpellationen kommer att besvaras den 8 april
2003.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.
Stockholm den 21 mars 2003
Näringsdepartementet
Ulrica Messing
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 2002/03:238

Till riksdagen

Interpellation 2002/03:238 av Bengt-Anders Jo-
hansson (m) om situationen för svenska vin- och
spritproducenter
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
29 april 2003.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade
engagemang.
Stockholm den 24 mars 2003
Socialdepartementet
Morgan Johansson
Enligt uppdrag
Erna Zelmin-Åberg
Expeditions- och rättschef

Interpellation 2002/03:239

Till riksdagen

Interpellation 2002/03:239 av Rosita Runegrund
(kd) om barnens egna asylskäl
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 4 april 2003.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresor och andra
engagemang.
Stockholm den 24 mars 2003
Utrikesdepartementet
Jan O Karlsson

Interpellation 2002/03:241

Till riksdagen

Interpellation 2002/03:241 av Ulf Sjösten (m) om
vägen som tillväxtfaktor i Västra Götaland och Sjuhä-
rad
Interpellationen kommer att besvaras den 8 april
2003.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.
Stockholm den 21 mars 2003
Näringsdepartementet
Ulrica Messing
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 2002/03:244

Till riksdagen

Interpellation 2002/03:244 av Kaj Nordquist (s)
om att krig skapar funktionshinder
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 4 april 2003.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresor.
Stockholm den 26 mars 2003
Utrikesdepartementet
Jan O Karlsson

Interpellation 2002/03:251

Till riksdagen

Interpellation 2002/03:251 av Marita Aronson
(fp) om socialtjänstlagen och informationsskyldighet
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
29 april 2003.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade
engagemang.
Stockholm den 26 mars 2003
Socialdepartementet
Morgan Johansson
Enligt uppdrag
Erna Zelmin-Åberg
Expeditions- och rättschef
Meddelande om uteblivet interpellationssvar

Talmannen meddelade att på föredragningslistan
upptaget svar på interpellation 2002/03:232 av Rig-
mor Stenmark (c) om bygg- och bostadsmarknaden
skulle utgå och lämnas vid ett senare tillfälle.

3 § Svar på interpellation 2002/03:213 om stöd
till åldersintegrerad verksamhet

Anf. 1 Kulturminister MARITA
ULVSKOG (s):
Herr talman! Helena Höij har frågat mig om vilka
åtgärder jag avser att vidta dels för att underlätta och
skapa mötesplatser för olika generationer, dels för att
inte de offentliga bidragssystemen ska missgynna
åldersintegrerad kulturverksamhet.
Jag delar Helena Höijs uppfattning om kulturen
som en arena för möten över generationsgränser.
Under min tid som kulturminister har stor kraft lagts
på uppbyggandet och underhållet av kulturinstitutio-
ner och på de professionella konstnärernas villkor
som ju båda är viktiga grundförutsättningar för att
kulturen ska kunna nå och engagera många männi-
skor. I Dagordning för kultur 2003-2006, som jag
nyligen presenterat, ligger tonvikten just på tillgäng-
lighet. Kulturlivet ska öppnas upp för ännu fler. Kul-
turpolitik är att skapa gemenskap, att sörja för god
tillgång till platser där människor kan möta kulturen
och möta varandra i kulturen.
Det professionella kulturlivet erbjuder enligt min
mening sådana mötesplatser som Helena Höij efterly-
ser. Utbudet på våra teatrar, konserthus och museer är
exempel på mötesplatser för olika generationer. Spe-
cialiserade barn- och ungdomsverksamheter på kul-
turinstitutioner och andra satsningar, exempelvis den
på museipedagogik, lockar nya besökare till institu-
tionerna samtidigt som verksamheterna fortsätter ett
mer allmänt orienterat publikarbete. Från regeringens
sida kommer vi att fortsätta vårt arbete för att alla
människor ska kunna ta del av kulturen.
Den andra frågan som Helena Höij tar upp är re-
lationen mellan det offentliga bidragssystemet och
åldersintegrerad verksamhet. Här vill jag bestämt
hävda att kulturpolitiken är till för alla oavsett ålder,
kön eller bakgrund. Om Helena Höij bläddrar i årets
upplaga av regleringsbrev till myndigheter och mot-
svarande regeringsbeslut till vissa institutioner kom-
mer hon att upptäcka att så också är fallet.
Av de exempel Helena Höij tar upp förstår jag att
amatörkulturen ligger henne, liksom mig, varmt om
hjärtat. Amatörkulturen i Sverige bedrivs av tradition
inom eller i samverkan med studieförbund och folk-
högskolor. Under kulturbudgeten ryms ett statligt
anslag på drygt 7 miljoner kronor som direkt vänder
sig till amatörkultur, nämligen stödet till centrala
amatörorganisationer för riksorganisationernas verk-
samhet som disponeras av Statens kulturråd.
Jag kan i sammanhanget också nämna att genom
samverkan mellan den professionella kulturen och
amatörkulturen så kommer de reguljära kulturstöden
till institutioner och det fria kulturlivet i viss mån
också amatörkulturen till del. Som exempel kan jag
nämna Riksteaterns, Rikskonserters, Länsmusikens
och länskonstnärernas främjandeverksamhet, stöden
till musikens arrangörsföreningar och läns- och
stadsteatrar med utbyggd barn- och ungdomsverk-
samhet.
Även ungdomspolitiken, som sorterar under Ut-
bildningsdepartementet, har ett statligt bidrag som
bland annat stöder ungdomsorganisationer med kultu-
rell inriktning. Regeringen vill genom bidrag till
ungdomsorganisationer främja målgruppens organise-
ring och föreningsliv, och det är dessa regler Helena
Höij refererar till. Trots syftet med bidraget finns det
även inom dessa organisationer öppningar för ett
generationsöverskridande medlemskap, och regelver-
ket är därmed inte fullt så hindrande som Helena Höij
hävdar.
Stöd till ungdomsorganisationernas lokala verk-
samheter med bland annat kulturverksamheter ges
också från överskottet från AB Svenska Spel. Reger-
ingen har även avsatt medel ur Allmänna arvsfonden
för att stödja ungdomars arbete med just generation-
sövergripande frågor.
Jag vill återigen betona att den viktigaste uppgif-
ten för kulturpolitiken är att alla oavsett ålder, kön,
bostadsort eller social bakgrund ska ha möjligheter
till kulturupplevelser och kulturskapande, och därom
tycks jag och Helena Höij vara helt ense.

Anf. 2 Tredje vice talman HELENA
HÖIJ (kd):
Herr talman! Först vill jag tacka kulturministern
för svaret, men trots att hon säger att hon delar min
uppfattning när det gäller att kulturen är en plats för
möten över generationsgränserna kan jag konstatera
att ministern egentligen svarar på andra frågor än dem
jag har ställt.
I stora delar av sitt svar uppehåller sig kulturmi-
nistern vid tillgängligheten till kulturen, och i den
dagordning för kultur som ministern refererar till
räknar regeringen upp ett antal områden där kulturen
ska öppnas för fler. Man talar om breddad rekrytering
till den kommunala musik- och kulturskolan, om
kultur i rehabiliteringen av långtidssjukskrivna och så
vidare. Jag delar i mångt och mycket de här ambitio-
nerna, att man ska öppna kulturen för fler.
Men, herr talman, det som jag har velat fokusera i
min interpellation är möjligheten för unga, för lite
äldre och för gamla att delta i kulturverksamhet till-
sammans. Det är en stor brist, anser jag, att många
unga människor i dag saknar kontakt med de äldre
generationerna, eftersom människor i olika åldrar har
mycket att ge varandra i form av erfarenheter och
kunskaper.
För att uppmuntra möten över generationsgränser
måste det offentliga uppmuntra och stödja de mötes-
platser som finns, anser jag. Jag tror att vi är överens
om att kulturen är en utmärkt sådan mötesplats för
olika generationer. När barn och ungdomar deltar i
den gemensamma kulturverksamheten med vuxna
bidrar åldersblandningen dessutom till en förmedling
av både kompetens- och kulturarv.
Jag frågade om och i så fall hur kulturministern
vill underlätta för möten över generationsgränserna.
Hon hänvisar endast i sitt svar till att regeringen har
avsatt medel ur Allmänna arvsfonden för att stödja
ungdomars arbete med generationsövergripande verk-
samhet. Jag tror att det är 2 miljoner för år 2003, och
det var lika mycket förra året om jag inte minns fel.
Om jag också fattat saken rätt ska pengarna användas
främst till projekt inom ungdomarnas egna organisa-
tioner, för en generationsövergripande dialog om
samhällets värdegrund och för utveckling av samver-
kansformer mellan vuxen- och ungdomsorganisatio-
ner.
Det här tycker jag låter jättebra. Men de här peng-
arna löser inte det problem som jag har velat peka på
och lyfta fram i min interpellation eftersom det är just
projektpengar och inte stöd till en kontinuerlig verk-
samhet.
De ungdomar som väljer att engagera sig i ål-
dersintegrerad kulturverksamhet missgynnas av det
offentliga bidragssystemet. Stödet till ungdomars
kulturutövande går nämligen enbart till rena barn-
och ungdomsorganisationer eller barn- och ungdoms-
organisationer där minst 60 % av medlemmarna är 25
år eller yngre. Ungdomar i ett ungdomsförbund, till
exempel en orkester som tillhör Riksförbundet Unga
musikanter, kan få bidrag både till riksorganisationen
och för verksamheten i föreningen. Om ungdomarna i
stället tillhör en vuxenorganisation, till exempel en
orkester som tillhör Sveriges Orkesterförbund, får de
bekosta sitt kulturutövande själva.
Ungdomars möjlighet att fortsätta i det här fallet
sitt musicerande - det kan också handla om dans eller
teater - begränsas när åldersblandade grupper värde-
ras lägre än rena barn- och ungdomsgrupper. Detta
tycker jag inte är rimligt. Stödet borde kunna ges till
ungdomarna oavsett i vilken orkester de spelar.
Herr talman! Min ursprungliga fråga kvarstår där-
för: Avser kulturministern att vidta några åtgärder för
att inte det offentliga bidragssystemet ska missgynna
åldersintegrerad kulturverksamhet?

Anf. 3 Kulturminister MARITA
ULVSKOG (s):
Herr talman! Jag vill ge några konkreta svar och
reflexioner med anledning av Helena Höijs inlägg.
Hon tog upp exemplet Riksförbundet Unga musi-
kanter och Sveriges Orkesterförbund. Den som är
med i en orkester som tillhör Riksförbundet Unga
musikanter får indirekt stöd via Ungdomsstyrelsen.
Den som är med i en orkester tillhörande Sveriges
Orkesterförbund kan också sägas få ett indirekt stöd
av staten eftersom Orkesterförbundet får stöd från
Kulturrådets anslag till centrala amatörorganisationer.
När det gäller regelverket för stöden till ung-
domsorganisationer är kravet från Ungdomsstyrelsen
att 60 % av medlemmarna ska vara mellan 7 och 25
år. Syftet med stödet är alltså att främja ungdomars
egen organisering. Men 40 % av medlemmarna kan
ha en annan ålder, alltså vara medelålders eller äldre.
Jag tror att den här debatten visar att ansvaret för
generationsöverskridande kulturverksamhet ligger på
många händer. Självklart har jag som kulturminister
ett ansvar, och de statliga kulturinstitutionerna har
det. Jag tycker att de flesta av dem också tar detta
ansvar. Jag tror också att det är en tydlig signal till
alla andra som har ansvar för denna verksamhet - till
exempel kommunerna, som naturligtvis spelar en
väldigt stor roll, men också myndigheter som ligger
inom andra departements ansvarsområden, av vilka
jag nämnt några här.

Anf. 4 Tredje vice talman HELENA
HÖIJ (kd):
Herr talman! Jag delar kulturministerns analys att
detta naturligtvis är ett ansvar som delas av många.
Men här är det inte minst viktigt att staten och reger-
ingen ger tydliga signaler om hur man ser på det här.
Det kan låta som om 40 % av till exempel en or-
kester kan vara över 25 år. Men om en orkester har
tio personer i åldern 5-15, tio personer i åldern 5-25
och så vidare - vi kanske kommer upp i 30-40 perso-
ner om det är en större orkester - uppfyller man inte
kraven. Ändå är detta ett utmärkt exempel på en form
av äkta generationsövergripande verksamhet.
I många delar av Sverige finns det inte heller un-
derlag för flera amatörorkestrar eller amatörteatrar,
utan man får samlas i en för att underlaget ska räcka
på en mindre ort. Då är det olyckligt om ungdomarna
missgynnas.
Jag är medveten om att amatörkulturen får ett bi-
drag. Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ
velat öka bidraget till just amatörkulturen. Vi inser
vikten av att amatörkulturen har goda villkor och
förutsättningar och att den bidrar i den här verksam-
heten. Men tittar man på de enskilda ungdomarna ser
man att de behandlas olika beroende på vilken teater-
eller musikgrupp de väljer att engagera sig i.
Här skulle jag vilja ha ett konkret svar från kul-
turministern, herr talman, om hon anser att detta är
rimligt.

Anf. 5 Kulturminister MARITA
ULVSKOG (s):
Herr talman! Vi är många som delar ansvaret för
de här frågorna. Det handlar om Utbildningsdeparte-
mentet, Kulturdepartementet och andra departement.
Det handlar om den kommunala och den landstings-
kommunala nivån. Det viktiga är att vi från statens
sida är väldigt tydliga i vår bidragsgivning och i våra
beslut över huvud taget om att verka för mer av gene-
rationsöverskridande mötesplatser.
Jag tycker att nästa debattämne denna morgon, fri
entré på statliga museer, är ett exempel på en sådan
åtgärd. Här öppnar vi ett nytt offentlig rum som inte
handlar om att man ska köpa saker. Det är inte ett
kommersiellt offentligt rum, och det är generations-
överskridande. Mer sådant behöver vi. Jag tycker att
vi från statens sida är tydliga på den punkten, men vi
kan naturligtvis göra mer.
Sedan vill jag bara helt kort nämna folkbildning-
en. Där tror jag att väldigt mycket av generations-
överskridande sker i dag, och måste ske. Vi vet att
folkbildningen fortfarande utgör en stark kraft där
människor blandas socialt men också åldersmässigt.

Anf. 6 Tredje vice talman HELENA
HÖIJ (kd):
Herr talman! Jag tror att vi i mångt och mycket
delar synen på vikten av den generationsövergripande
verksamheten. Jag kan dock konstatera att vi skiljer
oss åt lite grann i inriktningen när det gäller hur vi
vill uppnå detta. Där känner jag att Kristdemokraterna
kanske vill ha en ännu tydligare styrning mot att den
generationsövergripande verksamheten ska vara
minst lika prioriterad som ungdomarnas egna organi-
sationer och egna förutsättningar att delta i samhälls-
livet.
Tyvärr är ju det svenska samhället i många avse-
enden segregerat - mellan generationer, mellan stad
och land och så vidare. Jag tycker att staten och re-
geringen, liksom kommuner och landsting, ska skicka
kraftiga signaler om att vi måste ha ett integrerat
samhälle. I den här interpellationen har jag velat lyfta
fram integrationen över generationsgränserna. Vi kan
konstatera att Kristdemokraterna har en delvis annan
inriktning på hur vi vill uppnå detta än vad kulturmi-
nistern här ger uttryck för.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på interpellation 2002/03:214 om fri
entré på de statliga museerna

Anf. 7 Kulturminister MARITA
ULVSKOG (s):
Herr talman! Gunilla Tjernberg har ställt två frå-
gor till mig angående fri entré på de statliga museer-
na.
Gunilla Tjernberg frågar mig vilka åtgärder jag
avser att vidta dels för att fri entré-reformen inte
kommer att innebära begränsningar i tillgängligheten
genom minskade öppettider, dels för att fri entré-
reformen ska komma barn och ungdomar i hela landet
till del.
Innan jag svarar på frågorna vill jag inledningsvis
kommentera några av Gunilla Tjernbergs påståenden
om reformen.
Syftet med fri entré-reformen är att öka tillgäng-
ligheten till kulturarvet för alla medborgare oavsett
ålder, bakgrund, bostadsort eller plånbok.
När det gäller frågor som rör bland annat till-
gänglighet, pedagogik och ekonomisk kompensation i
anknytning till reformen avser regeringen att göra en
mycket noggrann uppföljning. Jag kan även informe-
ra Gunilla Tjernberg om att museernas kompensation
kommer att räknas upp varje år enligt gängse pris-
och löneomräkningsmodell. Regeringen avser att
återkomma med mer information angående fri entré-
reformen i budgetpropositionen för 2004.
Jag återgår nu till Gunilla Tjernbergs frågor.
En ökad tillgänglighet med generösa öppettider är
en förutsättning för att reformen ska uppnå sitt syfte,
det vill säga att fler och nya besökare ska kunna ta del
av museernas kulturarv. För att försäkra sig om att
syftet med reformen uppnås kommer regeringen att
utifrån flera aspekter göra en löpande uppföljning av
reformen.
De nationella museerna är hela Sveriges angelä-
genhet. De är allas vår egendom, var vi än bor. Jag är
övertygad om att fri entré på de statliga museerna
bidrar till att öppna upp denna nationella tillgång för
alla barn och ungdomar över hela landet, inte minst
genom ökade besök från landets skolor. I det här
sammanhanget bör det också nämnas att det finns
nationella museer även utanför Stockholm, även om
de inte är tillräckligt många: Marinmuseum i Ble-
kinge, det nya Världskulturmuseet i Göteborg, som
öppnar något senare, och Flygvapenmuseet i Linkö-
ping. Skokloster är ytterligare ett exempel jag kan
nämna.

Anf. 8 GUNILLA TJERNBERG (kd):
Herr talman! Först vill jag tacka kulturministern
för svaret på min interpellation.
Låt mig inleda med att säga att arbetet för att
långsiktigt bevara samlingarna, öka tillgängligheten
till museerna och nå nya grupper som vill komma till
museerna är väldigt viktigt. Det instämmer jag i.
Vi i Kristdemokraterna var och är delvis positiva
till regeringens förslag och nu också riksdagens be-
slut om en satsning på gratis inträde för de statliga
museerna. Självklart, herr talman, är det bra att så
många som möjligt får tillgång till museernas verk-
samhet. Vi vet också att ett inträde kan innebära ett
hinder för många. Särskilt positivt är det för barn och
ungdomar att få tillgång till vårt kulturarv. Jag tror
nog att jag och kulturministern är överens vad gäller
den delen.
Men, herr talman, det är inte där problemet ligger,
som jag ser det. Problemet, och det är också anled-
ningen till min interpellation i dag, är att regeringen
för att uppnå detta väljer fel väg, därav denna debatt.
Regeringens och riksdagens majoritets väg, med
fokusering på de statliga museerna, varav de allra
flesta är placerade i Stockholm - jag är väl medveten
om att vi har några utanför Stockholm, men de allra
flesta är placerade i Stockholm - leder som jag ser det
till en överhängande risk att slå hårt mot de icke stat-
liga museerna, till exempel våra länsmuseer. De finns
runtom i landet och får en mycket svår konkurrenssi-
tuation.
Sedan är det tillgängligheten. Ökad tillgänglighet
beskrivs som ett av syftena med reformen, men för
vem och för vilka? Jo, de som bor i eller i närheten av
Stockholm och de som förväntas göra ett besök i
huvudstaden. De får absolut del av den här reformen,
det ser jag. Men det kan väl knappast beskrivas som
alla medborgare, oavsett var man bor, som kulturmi-
nistern säger i sitt svar. Ja, man kanske kan svara så.
Men man kan också vända på det och säga att det här
förutsätter någonting. Det förutsätter nämligen att
man av olika skäl vistas i Stockholm.
I Dagordning för kultur 2003-2006 skriver mi-
nistern att barnen och ungdomarna ska ha en särskild
prioritet i samband med fri entré-reformen på muse-
erna. Men då blir ändå min fråga: Hur ska barnen och
ungdomarna få särskild prioritet i just den satsningen,
eftersom det är en reform som gäller alla?
Varför inte, herr talman, erbjuda fri entré för alla
barn och ungdomar upp till 18 år, men då också om-
fatta länsmuseerna i hela landet, som vi kristdemo-
krater föreslår? Det skulle möjliggöra ambitionen om
ökad tillgänglighet och vara en reform som verkligen
skulle komma barn och ungdomar i hela landet till
del.

Anf. 9 LENNART KOLLMATS (fp):
Herr talman! Jag delar båda företrädarnas syn-
punkter på att syftet är okej. Men det skulle kunna
gälla och gäller alla kulturområden, som jag ser det.
Har man nu ytterligare 91 miljoner kronor till kultu-
ren tycker jag att det är glädjande. Vi har ju de se-
naste åren legat över regeringsförslaget när det gäller
pengar till kulturen, men här talas det om ytterligare
91 miljoner. Då ifrågasätter jag om det här är det
bästa sättet att använda dem. Jag vet att kulturminis-
tern använde samma retorik när det gällde bokmoms-
sänkningen en gång i tiden. Var det det bästa sättet att
använda 700 miljoner, som var vad vi pratade om då.
Det tyckte vi då.
Jag delar Gunilla Tjernbergs uppfattning att det
här skapar ett tryck som är rätt stort på många andra
museer och en konkurrenssituation som jag är tvek-
sam till.
Jag gick in på Internet och tittade via Kulturnät
Sverige på hur många museer som finns. När jag
gjorde en skattning upptäckte jag att det finns över
400 museer i Sverige. Det är mycket glädjande att de
finns. De är av olika karaktär. Det är statliga, det är
regionala, det är lokala och det är privata museer.
Reaktionerna från många av dem har varit väldigt
negativa till det här förslaget, inte minst från privata
museer här i Stockholm som upplever att det blir en
egendomlig konkurrenssituation.
Vi var i Värmland nyligen med kulturutskottet.
Värmlands museum har inträdesinkomster på 1,7
miljoner. De tror inte med den ekonomi regionen har
att de skulle kunna få kompensation om de tar bort
entréerna. Landstingets och regionens ekonomi är
inte av den klassen att man tror detta. Jag kan inte se
varför inte varje museum utifrån sina förutsättningar
skulle kunna få bestämma hur entréerna ska se ut.
Man kan ha årstidsmässiga skillnader. Länsmuseet i
Varberg har lägre entré under vinterhalvåret och hög-
re under sommaren när det kommer många, inte
minst utländska, turister till museet. Man har gratis
entré för skolklasser som är från Halland, det regio-
nala perspektivet.
Jag delar Gunilla Tjernbergs uppfattning att det
vore en reform att ha fri entré för besökare upp till 18
år. Men då måste man vara beredd att skicka ut peng-
ar även till andra museer, till andra huvudmän, för att
de ska kunna täcka de intäkter från entréavgifter som
försvinner. De tar inte så mycket betalt. En del tar
inte alls betalt för ungdomar upp till 18 år. Jag återgår
till Varberg som ligger mig varmt om hjärtat, de tar
10 kr. Det är ingen stor förlust som de råkar ut för,
men det ökar ändå trycket. Naturhistoriska riksmuseet
har varnat för att de får så mycket folk att det inte blir
någon upplevelse att komma dit om det blir gratis
entré.
Vad man betalar för är ju inte bara samlingarna,
som jag delar kulturministerns uppfattning är allas
vår egendom, man betalar för guide, man betalar för
städning, man betalar för vakthållning. Varför skulle
inte samma resonemang exempelvis kunna gälla
teatern Dramaten? Byggnaden är självfallet gemen-
sam egendom och vårt kulturarv. Då skulle det kunna
vara gratis där också. Jag förstår inte riktigt varför
man koncentrerar sig på de här museerna, som till
stor del är placerade i Stockholm. Nu hade kulturmi-
nistern lyckats hitta ytterligare ett som låg utanför
Stockholm. Då är de fyra, eftersom Skokloster kom
upp utöver de exempel som fanns i det i förväg utde-
lade svaret.
Men jag tycker inte att det här är en bra satsning
och ser med oro på övriga museer, kanske ytterligare
400 utöver de 14 eller 15 som nu är aktuella.

Anf. 10 Kulturminister MARITA
ULVSKOG (s):
Herr talman! Det vi diskuterar just nu är om vi,
samtidigt som vi tycker att kulturen är för viktig för
att vara en angelägenhet för ett fåtal, ska se till att den
tröskel som vi har byggt upp på de flesta offentligt
finansierade kulturinstitutionerna, nämligen entréav-
gifterna, tas bort på ett område, nämligen när det
gäller de statliga museerna. Vi skaver alltså ned en
tröskel för att öppna dessa rum för en diskussion om
vårt kulturarv, även om vår samtid, och skapar en
demokratisk icke-kommersiell mötesplats.
Jag tycker inte att problemet är, om jag ska spetsa
till det, att det är för mycket folk på våra museer. Det
är ett problem att det alltför ofta är alltför tomt på
våra museer.
När vi nu har lyckats skaffa ett utrymme för att
genomföra reformen har reaktionerna varit oerhört
positiva. Det har de varit från länsmuseihåll och från
många andra håll. De flesta upplever detta som att en
rörelse sätts i gång som skapar ett stort intresse för att
besöka museer. Det kommer att smitta av sig såtillvi-
da att privata museer, ideellt drivna museer och läns-
museer också får en större publik och möter ett större
intresse. Där är en entréavgift på 10-20 kr inte något
stort hinder. Däremot att gå en hel familj på ett muse-
um i Stockholm och betala flera hundra kronor för ett
besök är definitivt ett hinder.
All kulturkonsumtion är socialt feldoserad. Det
finns mängder av unga, äldre och medelålders i den
här regionen som aldrig har besökt museerna i Stock-
holm. Försöksverksamheten på Historiska museet
men också den fri entré-reform som har genomförts i
Storbritannien har visat att många fler som inte har
upplevt museer som en angelägenhet för dem söker
sig nu till museerna. De får nya kunskaper och insik-
ter. En sådan enkel åtgärd som att ta bort entréerna på
ett antal statliga museer skapar förutsättningar för ett
ökat allmänt museiintresse och för en diskussion om
våra rötter och vår framtid. Det är ett fantastiskt till-
fälle. Det har hittills inte varit en enda negativ reak-
tion från länsmuseernas sida.

Anf. 11 GUNILLA TJERNBERG (kd):
Herr talman! Jag ifrågasätter inte alls nödvändig-
heten, behovet och värdet av att tillgängliggöra rum
där vi kan diskutera, där vi kan ta del av och lära oss
om vårt kulturarv, vår samtid, och därmed få en inspi-
rerande framtidsdiskussion. Jag vill verkligen under-
stryka att jag inte anser att den här debatten handlar
om det. Det var inte heller utgångspunkten för min
interpellation.
Jag har svårt att förstå ensidigheten som jag tyck-
er att förslaget och i dag riksdagsbeslutet ger uttryck
för. Jag har inte lyckats bli övertygad om att detta
enbart skulle gälla nationella museer. Jag förstår att
mängden pengar är begränsad. Så är det. Därav menar
vi kristdemokrater och jag att reformen ska få ett
annat värde utifrån att barn och ungdomar ska priori-
teras i hela landet oavsett var de befinner sig. Låt oss
ta bort var man bor - man kan bo och resa. Vi vill nå
den grupp som befinner sig i hela landet just då. Det
är det min interpellation till stor del handlar om.
Kulturutskottet har besökt Värmland och Karl-
stads länsmuseum. Hela kulturutskottet, inklusive
Marita Ulvskogs partikamrater, möttes av dessa frå-
gor. Vi fick förklara och berätta hur det var tänkt.
Visst finns frågorna.
Vad handlar frågorna om? Det är följande. Kom-
mer resurserna att räcka till det förväntade ökade
behovet av personal? Kan man räkna med resursför-
stärkningar som täcker inte bara de uteblivna inträ-
desintäkterna utan också de ökade utgifterna som kan
följa av beslutet? Kommer man att tvingas ändra
öppettider för att klara genomförandet av reformen?
Utskottet fick sådana frågor, och jag skrev ned dem.
Frågorna visade på en tydlig oro. Visst finns frågorna,
och de vill jag lyfta fram här i dag.
Herr talman! Jag har fått svar på två frågor jag i
min interpellation har ställt till kulturministern. På
den första frågan fick jag svaret att en löpande upp-
följning ska ske av reformen. Är det samtalen som
sker med museerna som är den löpande uppföljning-
en? Reformen har inte trätt i kraft, och jag försöker
att få ihop detta. Hur kommer uppföljningen att se ut?
På min andra fråga var svaret att det finns en för-
hoppning från kulturministerns sida att många ska
söka sig till Stockholm, till exempel med resor med
skolklasser. Det är naturligtvis också Kristdemokra-
ternas förhoppning men också att man ute i landet ska
kunna ta del av länsmuseernas mötesplatser för att
diskutera samtiden, historien och framtiden.

Anf. 12 LENNART KOLLMATS (fp):
Herr talman! Jag har fått uppgiften att entréavgif-
terna är den enda summan som är mer fri för museer-
na. De är något som inte kan styras utan är en belö-
ning till museerna om de ordnar bra utställningar. Då
ser de att de får in mer pengar. Det är ett skäl till
varför en del museer vill behålla entréavgifterna.
Jag vet inte vilket öra som är slutet hos Marita
Ulvskog, men jag skulle vilja rekommendera Jamtli-
museet i Östersund. Jag har för mig att där var ett
TV-inslag häromkvällen där man var kritisk till detta
och var rädd för att man skulle bli tvungen att stänga
någon avdelning. Om entréintäkterna tas bort kom-
mer man inte att ha råd att driva verksamheten.
Marita Ulvskog nämnde avgiften 10-20 kr ute i
länen. Nej, avgifterna är högre. Länsmuseet i Varberg
tar 50 kr för vuxna sommartid men 10 kr för barn. Jag
tror att vi är överens om att barn och ungdomar är de
blivande konsumenterna av kultur. Det är oerhört
viktigt. Jag är övertygad om att vi har samma upp-
fattning om att de ska ha möjlighet att följa med för-
äldrar och liknande utan extra kostnad. Därför tycker
vi att det vore jättebra om det var fri entré för barn
och ungdomar upp till 18 år. Men detta ska inte bara
gälla de 14-15 museerna. Vid sidan av undrar jag
varför Vasamuseet inte är med i uppräkningen.
Jag oroas över vad kulturministern sade i sitt svar,
nämligen att en gängse pris- och löneomräkningsmo-
dell ska användas för framtiden. Det har hittills visat
sig inte riktigt fungera. Det är ständiga rationaliser-
ingskrav, och då räcker inte modellerna för priser och
löneförhöjningar som kommer från Finansdeparte-
mentet - eller var de nu kommer från. Sedan får kul-
turministern av och till ge tillskottspengar - om inte
för att komma i kapp så för att ändå närma sig.

Anf. 13 Kulturminister MARITA
ULVSKOG (s):
Herr talman! Här finns något intressant! Här har
vi skapat möjligheter till en reform som verkligen går
i den riktning som åtminstone sex partier i riksdagen
står bakom, det vill säga att göra kulturen till en an-
gelägenhet för alla. Sedan blir det marginalsynpunk-
ter, som jag tycker låter lite gnälliga - för att vara lite
precis.
Jag förstår att Gunilla Tjernberg redovisar kritik
som Värmlands museum hade när det gäller de natio-
nella museerna och inte Värmlands museum. Är det
så jag ska uppfatta det? Jag var nyligen på Värmlands
museum, och de hade inga kritiska synpunkter på hur
det här skulle påverka det egna museet. Det är inte så
att folk låter bli att gå på Värmlands museum för att
Nationalmuseum har fri entré. Däremot kanske det
finns fler människor som blir väldigt intresserade av
att gå också på Värmlands museum. Det blir en foku-
sering på museer. Där finns spännande saker. Där
händer spännande saker. Det är det som är dynami-
ken.
I Gunilla Tjernbergs hemlän har Västerbottens
länsmuseum fattat beslut om att inte ta ut någon en-
tréavgift. Man har valt att göra prioriteringar inom
den kommunala och landstingskommunala budgeten
som innebär att museet lyfts fram ytterligare.
Bildmuseet, som också finns i Umeå, har haft fri
entré länge, och det har inneburit väldigt mycket för
diskussionen kring konst i en stad som Umeå.
Det är inte så att staten går helt i fronten, utan vi
är inspirerade av de väldigt goda erfarenheter av fri
entré som finns i andra delar av landet. Min tro är att
med denna kraftfulla signal, då många av de statliga
museerna så småningom får fri entré, kommer man
att fortsätta att hålla liv i denna vågrörelse. Det kom-
mer att göra museerna till en del av bildningssamhäl-
let, som blir jämlikare, som blir inspirerande, som
lyfter det demokratiska samtalet och som också måste
börja i våra kulturella rötter, våra kulturella arv.
Jag förstår fuller väl om det finns museiinstitutio-
ner som funderar kring pengar. Så är det inom kultur-
sektorn i stort. Men det är väldigt lite av kritik som vi
har mött när vi har haft den här nära dialogen med
museerna inför införandet. Vi är inte färdiga med
tidtabellen för det. Vi vill icke stressa museiinstitu-
tionen när det gäller datum för införande, men sedan
blir det en helt annan process när vi väl har infört en
fri entré.
Det är inte den dialog vi har i dag, utan då ska re-
sultaten av det mätas, och pengarna ska täcka både
bortfallet för fri entré och sådant som kan röra lokal-
vård och museipedagogik. Att ta betalt för ambitiösa
guidningsprogram kommer dessa museer självfallet
att kunna göra om de vill. En del kommer att vilja
göra det, men andra kommer inte att göra det. Det har
framgått av den dialog vi hittills har haft.

Anf. 14 GUNILLA TJERNBERG (kd):
Herr talman! Jag får i mitt sista inlägg lyfta upp
ett par saker. Jag tog upp besöket i Karlstad med
anledning av att frågorna ställdes. Kritik är naturligt-
vis ett starkt ord - vad betyder ord? - när man kritise-
rar en reform och tycker att det är jättedåligt. Men
den diskussion som reformen har skapat är att olika
museer har ställt ett antal frågor, och de frågorna
mötte vi också i Värmland. Det kom fram från Soci-
aldemokraterna vid det besöket att det här var ett
första steg, så vi får väl se vad som blir ett andra steg
och vad det betyder.
Kristdemokraternas förslag, som är ett annat för-
slag men med samma pengar i det första steget, är att
låta barn och ungdomar - vi hade hellre sett det så -
upp till 18 år få en gratis entré på nationella museer
men också på länsmuseerna. Den inriktningen har sin
utgångspunkt i det vi vill uppnå, att öka tillgänglig-
heten för alla barn och ungdomar oavsett var man bor
men också oavsett var man befinner sig.
Visst är det så, herr talman, som kulturministern
anför i sitt svar till mig, att de nationella museerna är
hela Sveriges angelägenhet. Men min uppfattning är
att även länsmuseerna är hela Sveriges angelägenhet.
Jag trodde att vi var överens om att det är så. I dag är
jag inte lika säker, och det beklagar jag.
Jag vill bara avslutningsvis ställa en fråga till
kulturministern. I budgetpropositionen står det så här:
Den exakta omfattningen av fri entré-reformen kom-
mer att bli föremål för ytterligare överväganden. Min
fråga blir då: Vad innebär detta? Är det ett sätt att
ändå öppna dörren för den här reformen till länsmu-
seerna också? Eller betyder det något annat?
Jag tackar för debatten.

Anf. 15 Kulturminister MARITA
ULVSKOG (s):
Herr talman! Det är klart att en sådan här reform
väcker frågor. Jag tror att vi har kunnat besvara en del
av dem så här långt. Jag tror att vi kommer att kunna
besvara nästan alla när vi lämnar budgetpropositionen
i september i år.
Länsmuseerna är naturligtvis kolossalt viktiga,
men där har staten inte något ansvar. Det är länen och
länsintressena som har ansvaret för länsmuseerna.
Det statliga bidraget uppgår till ungefär 10 % av fi-
nansieringen. Jag hoppas att många län ska göra som
till exempel Västerbotten och bestämma sig för att
museer är så viktiga och ska användas för hela be-
folkningen att man tar bort entréavgiften. Andra mu-
seer i andra län kommer kanske inte att göra det, och
det är deras val. Jag tror att det här skapar en positiv
utveckling även för länsmuseerna.
De överväganden vi kommer tillbaka till är olika
tidpunkter för när fri entré ska införas och dessutom
statliga museer som inte omfattas av det. Vasamuseet
har vi nämnt. Det beslut som togs i denna kammare
när Vasamuseet skulle etableras på sin nya plats var
att detta museum skulle vara avgiftsfinansierat. Vi
tänker inte ändra på det beslutet. Det är alltså icke
finansierat via statliga anslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på interpellation 2002/03:222 om riks-
dagsbeslut på försvars- och säkerhetsområdet

Anf. 16 Försvarsminister LENI
BJÖRKLUND (s):
Herr talman! Allan Widman har frågat mig varför
regeringen i behandlingen av direktiven (dir.
2002:103) till den så kallade Informationssäkerhetsut-
redningen använder begreppet informationssäkerhet
och inte det av riksdagen använda begreppet infor-
mationsoperationer.
De direktiv som nämns i interpellationen avser ut-
redningen angående vissa frågor om informationssä-
kerheten i samhället. Regeringen har utsett före detta
riksdagsledamoten Anders Svärd till särskild utredare
(Fö 2002:06). Svärd har i direktiven (dir. 2002:103
och dir. 2003:29) fått till uppgift att bland annat vida-
reutveckla den strategi som regeringen har redovisat
för riksdagen i propositionen Samhällets säkerhet och
beredskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10,
rskr. 2001/02:261). Utredaren ska också lämna för-
slag om hur Sveriges engagemang i det internatio-
nella arbetet inom detta område ska utformas.
Begreppet informationsoperationer har under de
senaste åren ofta använts för att beskriva IT-
relaterade hot. Vi har i Sverige definierat informa-
tionsoperationer så som att det finns ett syfte, poli-
tiskt eller militärt när denna typ av hot används. Detta
framgår av bland annat regeringens proposition Fort-
satt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10,
bet. 2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261).
Informationsoperationer som företeelse bör därför
betraktas som ett vapen. Detta ser vi inte minst nu
under den pågående Irakkrisen, hur båda sidor använ-
der detta vapen för att bland annat demoralisera mot-
ståndaren. Även Försvarsberedningen påtalar i sin
rapport Säkrare grannskap - osäkrare värld att an-
vändandet av informationsoperationer bör betraktas
som ett vapen (Ds 2003:8).
Men att skydda sig mot IT-relaterade hot är mer
än vad som inryms i begreppet informationsoperatio-
ner. Det gäller att skydda sig mot alla typer av stör-
ningar, inte bara avsiktliga. Misstag på grund av da-
gens komplexa system och olyckor är vanliga orsaker
till informationssäkerhetsproblem i samhället.
För att bättre kunna skydda sig mot IT-relaterade
hot har regeringen använt begreppet informationssä-
kerhet i de nämnda direktiven. Många aktörer i privat
och offentlig verksamhet, både i Sverige och i utlan-
det, använder begreppet informationssäkerhet i detta
bredare sammanhang. Med informationssäkerhet i IT-
sammanhang menas att åtgärder vidtas så att infor-
mationen inte kommer obehörig till del, att informa-
tion inte förvanskas eller på annat sätt förstörs samt
att information och IT-system uppfyller krav på till-
gänglighet.
Försvarsberedningen påpekar också i sin rapport
att begreppen informationssäkerhet och informations-
operationer inte är entydigt definierade i internatio-
nella sammanhang. Definitionerna skiljer sig åt efter-
som länder har olika utgångspunkter och kommit
olika långt i utvecklingen inom detta område.
Herr talman! Jag kan till viss del hålla med Allan
Widman när han ställer frågor kring formuleringen i
de direktiv till den utredning som regeringen tillsatte
den 11 juni 2002. Avsikten var inte att i utredningsdi-
rektivet helt utrangera uttrycket informationsopera-
tioner utan mer att fokusera på att utredningsarbetet
skulle inriktas mot informationssäkerhetsfrågorna.
Jag anser mot bakgrund av det jag här har anfört
att regeringen följt upp riksdagens uttalande om in-
riktningen av planeringen på detta viktiga område.
Regeringen kommer att följa dessa frågor med yt-
tersta intresse och är beredd att vidta nödvändiga
åtgärder för att Sverige alltjämt i fortsättningen ska
hålla en hög nivå på skyddsåtgärderna mot de IT-
relaterade hoten, inklusive hotet från så kallade in-
formationsoperationer.

Anf. 17 ALLAN WIDMAN (fp):
Herr talman! Tack, försvarsministern, för det svar
som jag har erhållit på min interpellation. Det var
glädjande för mig att notera att försvarsministern i sitt
svar drog en parallell till den pågående konflikten i
Irak. Den parallellen understryker den angelägenhet
som det här ämnet har och den visar hur viktigt detta
är på det moderna slagfältet.
Den konflikt som nu pågår visar på bredden i
krigföring genom informationsoperationer. Uttrycket
informationssäkerhet både på fackområdet och i all-
mänt språkbruk förmår inte enligt min mening fånga
upp hela det problem som här aktualiseras. Vilken
relevans har begreppet informationssäkerhet för till
exempel falsk nyhetsförmedling, oavsett om man
utför den eller angrips genom den?
Vidare måste försvarsministerns konklusion, att
regeringen följt upp riksdagens uttalande, dessvärre
ifrågasättas. De förklaringar som ministerns svar
innehåller om att IT-relaterade hot är mer än vad som
ryms inom begreppet informationsoperation antyder
att regeringen tycks vidhålla sin uppfattning. Möjli-
gen kompliceras bilden ytterligare av att försvarsmi-
nistern nu också närmast tematiskt använder ett tredje
begrepp i sammanhanget, nämligen skydd mot IT-
relaterade hot.
Herr talman! Frågan vad riksdagen måste göra för
att dess intentioner på detta område ska hörsammas
kvarstår.

Anf. 18 KARIN ENSTRÖM (m):
Herr talman! Tack, försvarsministern för svaret.
Jag liksom interpellanten är både orolig och funder-
sam över vad svaret egentligen betyder. Försvarsut-
skottet har varit väldigt tydligt i sin definition av
informationsoperationer. Precis som det nämns i
svaret och som Allan Widman tog upp i sitt inlägg
visar de senaste månadernas, och inte minst de se-
naste veckornas, utveckling att skydd mot informa-
tionsoperationer inte alls bara handlar om IT-hot eller
om informationssäkerhet, utan det är ett mycket vida-
re begrepp.
Jag känner mig inte betryggad av försvarsminis-
terns svar, att avsikten inte var att helt utrangera be-
greppet informationsoperationer. Det gör mig verkli-
gen orolig. Om avsikten var att utrangera det bara lite
grann är det illa nog. Därför vill jag fråga försvarsmi-
nistern om det verkligen är så och vad försvarsminis-
tern och regeringen avser att göra för att följa för-
svarsutskottets väldigt tydliga intentioner när det
gäller skydd mot informationsoperationer.
Det här kan vara en akademisk fråga. Vi vill
egentligen samma sak, att Sverige ska klara sig så bra
som möjligt mot detta. Men risken är att det blir ett
revirtänkande och att olika sektorer inom Myndig-
hets-Sverige tar detta som intäkt för att bli expert på
det ena eller andra, och det brukar till sist handla om
pengar.

Anf. 19 Försvarsminister LENI
BJÖRKLUND (s):
Herr talman! Det är en viktig fråga som interpel-
lanten pekar på. Jag hoppas att det framgår av mitt
svar. Regeringen har gett ett antal myndigheter upp-
gifter inom det vida begreppet informationssäker-
hetsområdet för att se till att vi blir bättre och att vi
också får ett mer robust samhälle när det gäller in-
formationsoperationer generellt och över huvud taget
vår IT-kommunikation.
Ett sårbart samhälle när det gäller IT-
kommunikation och den typen av informationsin-
hämtning och förmedling blir också ett lättare offer
för psykologisk krigföring och desinformation. Här
måste samtliga myndigheter vara observanta och
förstärka sin säkerhet. Det är alltså en viktig utgångs-
punkt.
Jag hade hoppats att Allan Widman hade lagt
märke till min slutformulering. Det är samma formu-
lering som finns i utredningsdirektiven, och jag har
sett precis vad ni har sett, nämligen att vi nog inte
behöver utmönstra begreppet informationsoperatio-
ner. Det finns med där, med det underordnas det
övergripande begreppet informationssäkerhet. Vi
behöver inte bara skydda oss emot den typen av
eventuell krigföring eller vapen, utan vi behöver
också se till att vi har en robust och säker hantering i
övrigt när det gäller informationstekniken.

Anf. 20 ALLAN WIDMAN (fp):
Herr talman! Den här debatten gäller egentligen
två olika frågeställningar, dels vilket begrepp som är
mest relevant med utgångspunkt från Sveriges säker-
hetspolitiska och försvarspolitiska planering, dels
vilket förhållande som gäller mellan de beslut som
den här församlingen fattar och beslut som regeringen
fattar.
Efter att ha tagit del av svaret kvarstår mitt tvivel
på att den här frågan är fullt utredd. Läser man de
direktiv som gavs till den av försvarsministern refere-
rade utredningsmannen är det väldigt tydligt att man
inte vill ha begreppet informationsoperationer med i
framtiden.
Jag ska drista mig till att läsa de meningar som är
aktuella: I propositionen Samhällets säkerhet och
beredskap vidgades åtgärderna från att endast omfatta
IT-säkerhet till att täcka hela informationsområdet.
Det tidigare använda mer oprecisa begreppet infor-
mationsoperationer utmönstrades därmed ur termi-
nologin.
Jag uppfattar det som att regeringen gör ett myck-
et tydligt avståndstagande från detta begrepp. Det är
precis som Karin Enström säger, att det inte är någon
akademisk fråga som nu är uppe till debatt. Valet av
definition speglar en rad underliggande frågeställ-
ningar, dels vilka intressen som ska vara utgångs-
punkter för samhällets arbete med att bygga upp ett
skydd, dels hur skyddet kommer att utformas och
framför allt vilka myndigheter som kommer att an-
svara för detta skydd och detta arbete.

Anf. 21 Försvarsminister LENI
BJÖRKLUND (s):
Herr talman! Det var just de meningarna som jag
refererade till. Det jag har sagt betyder att det är in-
formationssäkerhet som är det överordnade begrep-
pet.
Utgångspunkten när regeringen har hanterat dessa
frågor är att varje myndighet och organisation är
ansvarig för att vidta skyddsåtgärder i sina respektive
informationssystem. Jag, liksom regeringen, instäm-
mer i det som försvarsutskottet har gett till känna, att
vi ska ha en god förmåga i Sverige att motstå infor-
mationsoperationer.
Varken riksdagen eller regeringen har gett uttryck
för att Sverige ska ha en offensiv förmåga på det här
området. Orsaken är bland annat att de folkrättsliga
aspekterna inte är klarlagda, utan det håller en arbets-
grupp inom Regeringskansliet på uppdrag av Folk-
rättsdelegationen på att se över.
Men det är viktigt att det finns kunskap om informa-
tionsoperationer hos våra myndigheter, för finns inte
detta har man också svårt att vidta skyddsåtgärder.
När nu Allan Widman har interpellerat mig i den
här frågan har han därmed fäst min blick på utred-
ningsdirektiven och på vad riksdagen har sagt. Jag
hoppas att det jag sagt innebär att både Allan Wid-
man och Karin Enström kan känna sig säkra på att det
som utskottet vill ha med också finns med i det arbete
som regeringen gör för att följa upp riksdagens be-
slut.

Anf. 22 ALLAN WIDMAN (fp):
Herr talman! Försvarsministern! Därmed kan jag
inte nöja mig. Jag noterar att i interpellationssvaret
säger man gång efter annan att informationsoperatio-
ner såsom uttryck inte är utmönstrat, att det ingår,
men att det stora begreppet nu är informationssäker-
het. Jag förmodar att det är just så försvarsministern
tänker när hon säger att begreppet informationsope-
rationer också ska vara med i framtiden.
Försvarsministern säger också att man tänkte på
just den här meningen, som togs med i direktiven till
utredningen sommaren förra året, och att det var just
den som man hade för ögonen när svaret på interpel-
lationen utformades.
Men det som är mest intressant är att bara några
veckor innan regeringen skrev dessa direktiv gick ett
enigt försvarsutskott och en enig riksdag till beslut
angående ett utskottsbetänkande där rubriken i av-
snittet är just "Skydd mot informationsoperationer".
Gång efter annan i texten återkommer man till detta
uttryck, men inte någon gång slår man fast att det av
regeringen föreslagna begreppet informationssäkerhet
skulle ligga till grund för det här arbetet.

Anf. 23 Försvarsminister LENI
BJÖRKLUND (s):
Herr talman! Jag är ledsen att Allan Widman inte
kan känna sig trygg med det svar jag har gett. Jag vill
då bara läsa upp på nytt vad som faktiskt står i inter-
pellationssvaret: "Jag kan till viss del hålla med Allan
Widman när han ställer frågor kring formuleringen i
de direktiv till den utredning som regeringen tillsatte
den 11 juni 2002. Avsikten var inte att i utredningsdi-
rektivet helt utrangera uttrycket informationsopera-
tioner utan mer att fokusera på att utredningsarbetet
skulle inriktas mot informationssäkerhetsfrågorna."
Informationssäkerhetsfrågorna är övergripande.
Utan ett ordentligt säkerhetstänkande i alla myndig-
heter och organisationer som har att arbeta med de
här frågorna får vi väldigt svårt att upprätthålla säker-
heten i den mån någon utifrån skulle använda sig av
informationsoperationer mot oss. Avsikten var fak-
tiskt att notera att interpellationen hade fäst min blick
på något som kunde missförstås.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Anmälan om inkommen faktapromemoria
om förslag från Europeiska kommissionen

Talmannen anmälde att följande faktapromemoria
om förslag från Europeiska kommissionen inkommit
och överlämnats till utskott:
2002/03:FPM55 Rapport om utvärdering av tillämp-
ningen av direktiv 98/34/EG på området informa-
tionssamhällets tjänster KOM(2003)69 till trafik-
utskottet

7 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
2002/03:110 till trafikutskottet

Motioner
2002/03:MJ17 till miljö- och jordbruksutskottet
2002/03:L12 till lagutskottet
2002/03:U4 till utrikesutskottet

8 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Motioner
med anledning av prop. 2002/03:45 Lagrådets arbets-
former
2002/03:K5 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

med anledning av prop. 2002/03:54 Tillsyn och sank-
tioner på miljörättens område
2002/03:MJ18 av Jan Andersson m.fl. (c)
2002/03:MJ19 av Gunnar Goude och Claes Roxbergh
(mp)

med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade
regler för körkort och alkolås, m.m.
2002/03:T1 av Sven Bergström m.fl. (c)
2002/03:T2 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson
(s)
2002/03:T3 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd)
2002/03:T4 av Krister Örnfjäder m.fl. (s)
2002/03:T5 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
2002/03:T6 av Lars U Granberg och Maria Öberg (s)
2002/03:T7 av Agneta Lundberg och Susanne Eber-
stein (s)

med anledning av prop. 2002/03:56 Redovisning av
könsfördelningen i företagsledningar
2002/03:L13 av Inger René m.fl. (m)
2002/03:L14 av Jan Ertsborn m.fl. (fp)

med anledning av prop. 2002/03:95 Vakansstatistik
2002/03:Fi9 av Lena Ek m.fl. (c)
2002/03:Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd)

Konstitutionsutskottets betänkanden
2002/03:KU15 Moderniserad riksdagsordning
2002/03:KU19 Riksdagens arbetsformer

Näringsutskottets betänkande
2002/03:NU6 Lag om elcertifikat, m.m.

Lagutskottets betänkanden
2002/03:LU9 Konsumentfrågor
2002/03:LU10 Barn och föräldrar, m.m.

Socialutskottets betänkande
2002/03:SoU9 Äldrepolitiken - Uppföljning av den
nationella handlingsplanen och förslag angående
kommunernas äldreomsorg

Utbildningsutskottets betänkanden
2002/03:UbU9 Förskolan
2002/03:UbU10 Vuxenutbildning

9 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 28 mars

2002/03:258 av Johnny Gylling (kd) till statsrådet
Ulrica Messing
Vägverket och privatimport av bilar och motorcyklar

Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 1 april.

10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 28 mars

2002/03:729 av Anne Marie Brodén (m) till social-
minister Lars Engqvist
Statens roll i att stödja samverkan
2002/03:730 av Tina Acketoft (fp) till justitieminister
Thomas Bodström
Ansvaret för människohandelns offer
2002/03:731 av Tina Acketoft (fp) till vice statsmi-
nister Margareta Winberg
Ansvaret för människohandelns offer
2002/03:732 av Tina Acketoft (fp) till socialminister
Lars Engqvist
Ansvaret för människohandelns offer
2002/03:733 av Tina Acketoft (fp) till statsrådet Jan O
Karlsson
Ansvaret för människohandelns offer
2002/03:734 av Nyamko Sabuni (fp) till statsrådet
Mona Sahlin
Ungdomar och det parlamentariska arbetet
2002/03:735 av Göran Hägglund (kd) till statsrådet
Lars-Erik Lövdén
Billiga hyresrätter i Stockholm
2002/03:736 av Torsten Lindström (kd) till utbild-
ningsminister Thomas Östros
Musikinstrumentmakarutbildning
2002/03:737 av Rolf Gunnarsson (m) till näringsmi-
nister Leif Pagrotsky
Resurser till Högskolan Dalarna
2002/03:738 av Rolf Gunnarsson (m) till utbild-
ningsminister Thomas Östros
Högskolan Dalarnas resurser
2002/03:739 av Anna Grönlund (fp) till utbildnings-
minister Thomas Östros
Spansklärare

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 1 april.

11 § Kammaren åtskildes kl. 10.04.

Förhandlingarna leddes av talmannen.