Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:5 Torsdagen den 10 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 2002/03:5

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2002/03:5 Torsdagen den 10 oktober Kl. 14.00 - 15.05

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------------------

1 § Frågestund

Anf. 1 TALMANNEN:
Frågor besvaras i dag av statsminister Göran Pers-
son, kulturminister Marita Ulvskog, statsrådet Mona
Sahlin, utbildningsminister Thomas Östros och stats-
rådet Ulrica Messing.
Norrbotniabanan

Anf. 2 ERLING WÄLIVAARA (kd):
Herr talman! Jag har en fråga till statsministern. I
uppgörelsen med Miljöpartiet skriver regeringen att
Norrbotniabanan ska byggas. Jag har med ljus och
lykta sökt efter något tecken i budgeten utan att finna
något.
Jag vill fråga statsministern: Var ligger Norrbot-
niabanan i tidsplanen?

Anf. 3 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Det kan jag inte svara på av det
enkla skälet att banan inte är projekterad med allt vad
som krävs i form av tillstånd och miljöprövningar -
utomordentligt komplicerade processer. Det här är ett
uttryck för att den politiska signalen ges att den ska
byggas, på samma sätt som vi en gång i tiden be-
stämde oss politiskt för att Botniabanan skulle bygg-
as, också den vid det tillfället utan det mesta av pla-
nering och budgetanslag. Det här är ett stort infra-
strukturprojekt av kraftfull regionalpolitisk betydelse,
och det är också en satsning på ett miljövänligt trans-
portsätt. Det gläder mig, och det gläder regeringen.
Jag hoppas att det också gläder frågeställaren.

Anf. 4 ERLING WÄLIVAARA (kd):
Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret,
även om jag inte är riktigt nöjd med det. Men då vill
jag ställa ytterligare en fråga. När kan projekteringen
beräknas starta? När går order ut till berörd myndig-
het att starta projekteringen av Norrbotniabanan?

Anf. 5 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Det hoppas jag kan gå i gång i en
snar framtid. Det är ett stort arbete som ska göras, och
det är tidskrävande och kräver också, som jag sade
förut, många prövningar, inte minst från miljösyn-
punkt. Att sätta i gång projekteringen är egentligen
det lilla beslutet.
Sedan vet vi ju att det finns en del av banan som
redan är på plats, nämligen sträckan Kalix-Haparan-
da. Där ingår ju, som frågeställaren säkert vet, också
en del idéer om att den ska förbättras, vilket ju redan
är taget i tidigare fattade beslut.
Jag hoppas att projekteringen kommer i gång så
fort som möjligt. Jag har inte heller där ett precist
årtal eftersom det här är ett uttryck för en djärv poli-
tisk prioritering gjord i en politisk förhandling mellan
två partier som avser att samarbeta under de närmaste
åren.
Torskfisket

Anf. 6 ÅSA TORSTENSSON (c):
Herr talman! Jag skulle också vilja ställa en fråga
till statsministern.
EU-kommissionen har tillsammans med staterna
kring Östersjön förhandlat fram förslag om fisket för
2003. Man har i de förhandlingarna kommit överens
om en förvaltningsplan och om tekniska fiskeregler
för bl.a. torskfisket, och man har också kommit över-
ens om en kvot. EU-kommissionen hävdar att beslutet
ligger inom de ramar den biologiska rådgivningen
anger och att det därmed följer försiktighetsprincipen.
Jag ställer då frågan till statsministern: Vad anser
statsministern: Ligger det förslag som nu ligger hos
EU för beslut inom de ramar som den biologiska
rådgivningen har angett?

Anf. 7 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Jag är inte kapabel att göra en be-
dömning av EU-kommissionens underlag vad gäller
den biologiska dimensionen. Det klarar inte jag. Vi är
många som däremot, precis som Miljöpartiet, är djupt
bekymrade över den utveckling vi ser i våra hav, den
risk som det för med sig att en hel näring så småning-
om kan komma att slås ut och att biologisk mångfald
kan komma att ersättas med torftighet och död. Mot
den bakgrunden har vi kommit överens om att införa
ett stopp för torskfisket. Hur det ska utformas är det
nu upp till regeringen i samarbete med Miljöpartiet
och Vänsterpartiet att hitta lösningar på. Stoppet
kommer naturligtvis att utformas efter nödvändiga
konsultationer med den europeiska unionens admi-
nistration. Jag föreställer mig att det ytterligare kom-
mer att skydda den biologiska mångfalden - det är
avsikten och syftet - och därmed långsiktigt säkra
fisket som en näring.

Anf. 8 ÅSA TORSTENSSON (c):
Herr talman! Sverige drev ju inför Berlinmötet
frågan om ett nolluttag för just torskfisket. Ingen
lyssnade, och Sverige ställde sig utanför i stället för
att vara aktivt inne och delaktig i slutresultatet. Man
kan fundera på om det hade kunnat bli en annan posi-
tion om Sverige hade varit aktivt hela linjen ut.
Jag måste ställa följdfrågan: Vad är det då stats-
ministern bygger på för underlag när man anser att
EU-kommissionen har valt fel väg?

Anf. 9 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Det är en försiktighetsprincipsbe-
dömning. Hur långt ska man gå? Vi drev ju, precis
som frågeställaren säger, linjen att alla borde ha gjort
som vi nu gör. Vi fick inte med oss de andra länderna
kring Östersjön, och det beklagar jag. Det var framför
allt Tyskland som höll emot, och det visar hur politik
fungerar. Den tyske ministern i sammanhanget var en
grön minister, tillhörig Die Grünen, som inte var
övertygad om att det här var rätt politik. Vi tyckte att
det var rätt politik. Sedan kom kommissionen och
unionen fram till sin lösning. Vi ville ha en annan.
Det är den vi nu prövar ensidigt. Men det förutsätter
att vi får med oss europaunionen, och det tror jag
kommer att gå.
Telekomindustrin

Anf. 10 INGER LUNDBERG (s):
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
statsrådet Sahlin, men först vill jag framföra en gläd-
jande nyhet. Vi har precis fått reda på att 150 jobb i
produktion och utveckling inom Atlas Copco flyttas
från USA till Örebro län. Det är ett väldigt fint betyg
åt svenska arbetare och tjänstemän.
Men det finns också många jobsposter. En av de
allvarligaste är utvecklingen inom telekomindustrin.
Ericsson i Kumla var med 3 200 anställda nyligen
länets största företag. Det kommer inom kort att vara
nere i en anställd grupp på ungefär 800 personer.
Bakom det ligger den världsomfattande nedgången
inom telekomindustrin.
Jag tror att det är oerhört viktigt att staten liksom
tidigare är aktiv för att stimulera att Sverige ligger i
fronten på telekom- och IT-sidan. Jag vill därför fråga
statsrådet Sahlin vad regeringen gör för att stimulera
utvecklingen på telekomsidan i Sverige.

Anf. 11 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Herr talman! Det var ett glädjande besked som
Inger Lundberg kom med. Det var också ett bra ex-
empel på att Sverige är ett attraktivt företagsland, och
det behöver verkligen sägas många gånger, både i den
här kammaren och utanför den. Fastän Sverige fortfa-
rande ligger i framkant i världen när det gäller IT och
telekom och fastän IT och telekom är en stor fram-
tidsbransch där marknaden fortfarande växer så sker
det många omstruktureringar som gör att Sverige och
svensk regering behöver agera mycket, och också har
gjort det under lång tid.
Jag kan nämna några exempel på det Inger Lund-
berg frågar efter: Aktionsgrupper tillsammans med
näringen för att utveckla tjänsterna inom telekom-
sektorn, uppdraget till Vinova att utan dröjsmål utar-
beta en utvecklingsplan för IT och telekom som man
ska redovisa redan om en månad, extrastöd till forsk-
ningen på området som regeringen har beslutat om
och där Ericsson också går in med resurser och också
den rikstäckande samordningsgrupp för telekomsek-
torn som AMS nu har bildat. Regeringen avser verk-
ligen att tillsammans med näringen och berörda regi-
oner försäkra oss om att Sverige fortsätter vara ett
framtidsland när det gäller IT och telekom.

Anf. 12 INGER LUNDBERG (s):
Herr talman! Jag tycker att det är utmärkt att
Mona Sahlin redovisar ett antal åtgärder som reger-
ingen vidtar, och att regeringen tar utvecklingen på
stort allvar.
Vi har haft en period när människor kanske inte
sett med samma entusiasm på IT- och telekomsektorn
som tidigare. Jag hörde dock nyligen en av Sveriges
klokaste personer säga att det är farligt att överskatta
IT i närtid, men att det är förödande att underskatta
IT:s och telekoms betydelse för industriell och sam-
hällelig utveckling i framtiden. Därför förutsätter jag
att det i framtiden blir öppna resonemang mellan
partierna om och hur staten i så fall ska ta ett större
ansvar inte minst för infrastrukturen på IT- och tele-
komområdet.

Anf. 13 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Herr talman! Jag blir nyfiken på vem denne "en
av Sveriges klokaste personer" är som gjort detta
uttalande. Jag tror att det är helt riktigt. Därför har
Sverige under lång tid varit noga med att ligga i
framkant just när det gäller infrastrukturen, som är
basen för denna oerhört viktiga näring. Den får ju
också betydelse för allt större delar av svenskt när-
ingsliv och även övrig samhällsutveckling.
Jag kan försäkra Inger Lundberg att regeringen,
tillsammans med näringen och regionerna, kommer
att fortsätta att vara mycket aktiv på det här området.
Anslag till kulturen

Anf. 14 ANA MARIA NARTI (fp):
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Marita
Ulvskog. Det är en evig fråga och gäller kulturens
ekonomi.
Jag ska börja med ett exempel. Drottningholm te-
atermuseum, som numera heter Sveriges Teatermuse-
um, har varit tvunget att byta lokal. Lokalkostnaderna
täcks inte av den budget som museet har. Det har
tillkommit 500 000 kr, vilket precis räcker för detta,
men det betyder att museet måste hålla tjänster va-
kanta. Detta i sin tur betyder att man har lokaler men
kan inte jobba.
Jag skulle gärna vilja veta hur man kan motivera
en sådan situation.

Anf. 15 Kulturminister MARITA ULVS-
KOG (s):
Herr talman! Det statliga stödet till museisektorn
har de senaste åtta åren ökat från några hundra miljo-
ner kronor till i dag 1,2 miljarder kronor. Vi har alltså
satsat kraftigt på statliga museer - sådana som får
statliga bidrag. Det gäller allt från den typ av museer
som Ana Maria Narti själv sitter i styrelsen för till
regionala museer.
Detta betyder inte att alla museer är nöjda med
sina anslag. Sveriges Teatermuseum, som det numera
heter, har begärt en anslagsökning på 500 000 kr för
att klara de nya hyreskostnaderna, och det anvisar vi i
årets budgetproposition.

Anf. 16 ANA MARIA NARTI (fp):
Herr talman! Tack så mycket för svaret, men det
löser inte problemet vare sig för Sveriges Teatermu-
seum eller för andra museer.
Vi vet alla att det har funnits en museiutredning
som pekat på stora brister. Den utredningen följdes av
Sesamprojektet, som tyvärr genomfördes med ar-
betsmarknadsåtgärder och inte med satsningar på
riktiga jobb.
Det finns fortfarande, i slutfasen av Sesampro-
jektet, enorma hål i museernas budget. Det bekymrar
mig mycket.

Anf. 17 Kulturminister MARITA ULVS-
KOG (s):
Herr talman! Sesamprojektet innebar en satsning
på en bra bit över 200 miljoner kronor under en peri-
od då vi hade väldigt låg efterfrågan på arbetskraft.
Det var ett arbetsmarknadsprojekt.
Vi har ett annat projekt i mindre skala, som vi
kallar för Kulturarvs-IT, som arbetar på ungefär
samma sätt. Det servar regionala och centrala kultur-
institutioner genom att ta hand om, vårda och till-
gängliggöra vissa typer av arkivalier och annat som
museerna är beroende av. Det projektet permanentas i
årets budget genom att vi, som vi brukar göra, för
över AMS-medel till permanenta medel i kulturbud-
geten. Så kommer vi att fortsätta att jobba för att ta
hand om dessa behov.
Lagstiftning om diskriminering

Anf. 18 MARTIN ANDREASSON (fp):
Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Sahlin.
I maj i år lade 2001 års diskrimineringsutredning
fram förslag på tre nya lagar med förbud mot diskri-
minering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller
övertygelse, funktionshinder respektive sexuell lägg-
ning. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.
Regeringen skriver i budgetpropositionen att den
tänker lägga fram en proposition i frågan våren 2003.
Det låter mycket bra, men om man läser lite nog-
grannare finner man att det i klartext bara står att
regeringen tänker föreslå ändrad lagstiftning under
våren när det gäller etnisk och religiös diskrimine-
ring.
Min fråga blir därför: Tänker regeringen våren
2003 föreslå ändrad lagstiftning både vad gäller et-
nisk och religiös diskriminering och diskriminering
på grund av funktionshinder och sexuell läggning?

Anf. 19 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Herr talman! Som Martin Andreasson är väl med-
veten om sitter en betydligt större och viktigare ut-
redning än den som han hänvisar till och tittar på om,
och i så fall hur, man ska kunna slå ihop alla eller
flertalet av de olika diskrimineringsgrunderna till en
samlad diskrimineringslagstiftning. Man ska också
titta på Diskrimineringsombudsmännens arbete. Jag
är mycket noga med att jag vill se många av dessa
frågeställningar i ett sammanhang.
Vi har fått förslagen, och de är utmärkta. De har
nyss varit ute på remiss. Remisserna har precis kom-
mit in. Lite senare i höst kan jag för regeringens del
svara på i vilken takt vi vill att man ska gå fram. Det
gäller också i vilken mån den stora Diskriminerings-
utredningen kan komma med förslag om en stor för-
ändring av en samlad lagstiftning mot all form av
diskriminering. Självfallet gäller det också funktions-
hinder och sexuell läggning.

Anf. 20 MARTIN ANDREASSON (fp):
Herr talman! Jag tackar för svaret, men det lämnar
kvar vissa frågetecken.
Jag är väl medveten om den nyss tillsatta Diskri-
mineringsutredningen, men statsrådet Sahlin är sä-
kert, liksom jag och många andra ledamöter i kamma-
ren, fullt medveten om att dessa utredningar inte
minst är föranledda av EU-direktiv på detta område.
Ett av dem är EG:s arbetslivsdirektiv, som omfattar
både funktionshinder och sexuell läggning och ska
vara genomfört i nationell rätt senast den 2 december
2003. Det finns en möjlighet till undantag för funk-
tionshinder; där kan man få lite mer tid på sig om
man behöver. Detta gäller dock inte i fråga om sexu-
ell läggning.
Regeringen har ganska otydliga skrivningar i
budgetpropositionen när det gäller tillsynen av detta.
Man föreslår ökade anslag till Diskrimineringsom-
budsmannen för tillsynen av den nya lagstiftningen,
som man uppenbarligen tänker genomföra trots att
den nya diskrimineringsutredningen är på väg. Men
man har inte med ett ord berört denna fråga i avsnittet
om Handikappombudsmannen och skriver mycket
lite om den på Homoombudsmannens område.

Anf. 21 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Herr talman! Det är självklart så att när vi föränd-
rar tillsynsuppgifterna för Diskrimineringsombuds-
männen, t.ex. när det gäller sexuell diskriminering,
måste det till mer resurser. Det kommer också mer
resurser i samband med att vi lägger fram propositio-
nen.
I mitt tidigare svar ville jag bara uttrycka att re-
missomgången precis har avslutats. Det är alltså inte
fråga om att vi inte ska gå fram när det gäller alla
diskrimineringsgrunder. Men jag vill ha lite mer tid
att se på remissvaren och framför allt diskutera med
riksdagens partier om helheten, om den stora föränd-
ringen, som ska komma sedan.
Vi ska självfallet följa EU-besluten och förändra
vår lagstiftning så att vi svarar upp mot skyddet också
när det gäller sexuell läggning och funktionshinder.
Kommunplacering av flyktingar

Anf. 22 OWE HELLBERG (v):
Herr talman! Jag har en fråga till statsministern.
I går kväll fick vi veta att ca 800 flyktingar inte
kunnat kommunplaceras trots att de har uppehållstill-
stånd. Det försvårar deras möjligheter att snabbt eta-
blera sig i samhället om de tvingas att vara kvar på
flyktingförläggningarna. Kommuner som har störst
möjlighet att ta ansvar för dem hänvisar till bostads-
brist, och många andra vill inte teckna nya avtal.
Min fråga till statsministern blir: Behövs det en ny
lagstiftning, eller ser statsministern andra möjliga
lösningar på problematiken?

Anf. 23 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Det är ingen lätt fråga att svara på.
En ny lagstiftning tror jag inte behövs. Den skulle i så
fall vara tvingande mot kommunerna att ordna bo-
stadsfrågan. Det tror jag är en olycklig utveckling
som skapar motsättningar och konflikter.
Vi har just nu en ovanligt kraftig tillströmning av
asylsökande i Sverige. Där finns stora grupper som
inte har asylskäl som sätter en väldig press på hela
vår organisation. Inte minst ser vi stora grupper från
Ryssland och tidigare Sovjetunionen som kommer till
Sverige och söker asyl helt utan skäl till detta.
Vi måste få ordning på den situationen och dess-
utom fullfölja de praxisbeslut som finns om Bosnien
och Irak. I Iraks fall sker det i skuggan av den krigs-
risk som finns med anledning av den storpolitiska
situationen där FN, USA och Irak är inblandade.
Löser vi ut den saken med framför allt kurder som
ska återvända till norra Irak minskar trycket på hela
organisationen.
Jag tror att det är där vi ska börja. Men jag är på
inget sätt lugn. Det är en i allra högsta grad besvärlig
situation. Den riskerar om det fortsätter på det här
viset att slå sönder vårt system för mottagande.

Anf. 24 OWE HELLBERG (v):
Herr talman! Det var inte riktigt svar på frågan jag
ställde. Det handlar om dem som har fått uppehålls-
tillstånd och nu sitter kvar på flyktingförläggningar-
na.
Det handlar om bostadsbrist och om att satsa mer
på bostadsbyggande och inte bara om momssänk-
ningar på ungdomsbostäder. Det ger inga bostäder till
flyktingfamiljer eller låginkomsttagare. Det finns
också kommuner med tomma bostäder som har avtal
med Bostadsdelegationen om att riva sina lägenheter.
De måste leva upp till de avtalen och har svårt att
göra någonting åt det.
Därför blir min fråga till statsministern: Är stats-
ministern beredd att ge ett ökat och bättre stöd till
byggandet av större lägenheter så att de kommuner
som har tecknat avtal med Bostadsdelegationen kan
få behålla det även om de under en period tar emot
flyktingar och gör en god insats?

Anf. 25 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Jag tror att de som har avtal med
Bostadsdelegationen är kommuner som nog ska full-
följa de projekten som de är inne i. Det är så stora
omställningar. Jag skulle våga på den gissningen att
även när man har rivit de lägenheter det handlar om
på de orterna kommer man ändå att ha tomma lägen-
heter. Blanda inte in den saken i den här diskussio-
nen. Att med hänvisning till att vi har 800 människor
som har kommit till Sverige och har fått uppehållstill-
stånd och deras bostadsproblem släppa loss ett nytt
subventionssystem för att bygga stora lägenheter tror
jag också är en dålig politik.
Jag skulle tro att det är som jag nyss sade. Det
finns just nu ute i landets kommuner en allmän oro
för hela flyktingmottagningen och hela asylsituatio-
nen. Kan vi från regeringens och statsmakternas sida
hantera det på ett sådant sätt att vi inte sitter fast med
ständigt växande grupper som inte har asylskäl tror
jag att det blir lättare i hela kedjan att också placera
dem som har fått sitt uppehållstillstånd.
Jag tror snarast att det är så det hänger ihop. Att
tro att det skulle lösa sig genom subventioner till
bostadsbyggandet är nog att bedra sig själv.
Äldreomsorgen

Anf. 26 CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):
Herr talman! Jag har också en fråga till statsmi-
nistern. Den handlar om äldreomsorgen. Den har mer
allmänpolitisk karaktär än den gäller detaljer.
Vi har den senaste tiden kunnat ta del av de stora
skillnader i kostnader som finns. Det handlar om vad
kommunerna ger ut för äldreomsorgen och för äldres
omsorger. Det finns kommuner som ger ut dubbelt så
mycket som andra gör. Äldre har inte samma möjlig-
heter som vi som är friska att kunna byta kommun.
De får vara tacksamma över den omsorg som de
kanske får eller blir erbjudna.
Väl medveten om att det, än så länge, är en kom-
munal fråga vill jag ändå ställa frågan till statsminis-
tern: Anser statsministern att det är rimligt att vi har
så väldigt stora skillnader när det gäller ekonomiska
satsningar på äldre i kommunerna och därmed också
så varierande kvalitet?

Anf. 27 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Jag tror att det är och förblir ett
kommunalt ansvar. Det är frågor som bäst löses i nära
dialog med människor som behöver ha omvårdnaden,
omsorgen och servicen. Att tro att man på något sätt
statligt ska reglera det tror jag skulle leda fel.
Däremot ska varje kommun ha förutsättningar att
leva upp till de krav som ställs. För att det ska vara
möjligt har vi ett utjämningssystem kommunerna
emellan. Oavsett i vilken kommun man bor och oav-
sett i vilken kommun man åldras ska den kommunen
ha en ekonomisk möjlighet att erbjuda en bra äldre-
omsorg. Det är grundbulten.
Jag varnar alltid för den här typen av ekonomiska
jämförelser eftersom de ofta leder fel. Här finns inte
så sällan inne i jämförelsematerialet lokalkostnader.
Beroende på när man har byggt sina institutioner får
man väldigt olika kostnad per plats.
Vad vi har gjort från regeringens sida är att se till
att man får en taxa när man som pensionär och äldre
betalar för boendet och omsorgen som är rättvis lan-
det över och inte skiljer kommuner emellan.
Jag har förtroende för de kommunala myndighe-
terna. Jag tror att de är bäst lämpade att sköta detta.
Vi ska naturligtvis följa det och utvärdera det och inte
på något sätt underskatta att det finns risker. Men jag
tror ändock att det är den ordning vi ska ha.

Anf. 28 CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):
Herr talman! Tack så mycket för svaret. Jag tar till
mig det som statsministern sade senast, att vi ska följa
det. Det har nämligen kommit många signaler nu om
hur fel det har blivit med maxtaxan för många. Ge-
nom att ha en inkomstrelaterad taxa, och därmed ta
med äldres hus och hem i den avgiftsgrundande be-
dömningen, har man gjort att väldigt många äldre i
stället har fått betydligt högre kostnader, vilket inte
var avsikten med maxtaxan inom äldreomsorgen.
Sedan till svaret om att det fortsatt ska vara en
kommunal angelägenhet. Jag vill bara påpeka att det
också finns forskning som visar att det egentligen inte
har någonting med kommunernas ekonomi att göra,
dvs. om det ligger i norr eller i söder, i staden eller på
landsbygden. Det har visat sig att det är en tradition
vad man ger till de äldre och hur mycket man satsar.
Därför anser jag fortsatt att det kanske bör vara en
statlig angelägenhet.
Min följdfråga till statsministern är: Anser stats-
ministern det vara rimligt att det som äldre har sparat
till hus och hem ska ligga till grund för en inkomst-
grundande avgift, så att man därmed blir bestraffad
för att man har sparat som äldre?

Anf. 29 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Syftet med maxtaxan i äldreomsor-
gen var det rakt motsatta. Syftet var att se till att man
inte hamnade i lägen där människor fick lämna en
bostad därför att den ene av makarna hamnade i ett
boende och därmed fick en kostnad för boendet som
gjorde att den andra inte hade råd att behålla sin bo-
stad.
För att ordna till detta betalade regeringen närma-
re 1 miljard till landets kommuner för att systemet
skulle fungera. Jag tror också att det i huvudsak har
fungerat. Det kan fortfarande finnas problem i till-
lämpningen, och då ska de rättas till. Men det var en
reform som inte minst var pådriven av pensionärernas
egna organisationer. Det sista är inte mist viktigt för
oss. De lyssnar vi gärna till. De har en erfarenhet av
hur det är att åldras och ser på problemen utifrån de
äldres perspektiv.
Jag är statsminister och borde naturligtvis vara
glad över den typ av förtroende som frågeställaren
ger uttryck för, att staten ska ta hand om mer. Men
ibland är det faktiskt på det viset, och inte så sällan -
ganska ofta, att det blir bättre om man sköter saker
och ting lokalt där man är nära de människor som ska
ha omvården och omsorgen.
Jag vill inte ha mer statlig inblandning i detta. Det
är bättre om kommunerna tar ansvar för det. Men då
ska kommunerna också ha resurser för det, och det
ska vara en dialog mellan de lokala politikerna och de
äldre och deras organisationer. Så tror jag att vi bäst
kommer fram. Det är en viktig fråga, och jag fortsät-
ter gärna samtalet.
Jämställd ledning i friskolorna

Anf. 30 CARINA HÄGG (s):
Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsmi-
nister Thomas Östros.
Jag är alltmer bekymrad, inte bara för att jag ser
ett snabbt växande antal friskolor utan också därför
att vi ser en förflyttning när det gäller makten från
mer jämställda församlingar till enkönade försam-
lingar. Man går inte bara tillbaka till de stängda sam-
manträdesrummen, utan det är också männen som
återigen får mer makt över utbildningssektorn. Det
finns så gott som bara män i bolagsstyrelserna för de
bolag som driver friskolor.
Jag tycker att det är viktigt att man skapar sig en
bild av detta dels på departementet, dels på Skolver-
ket. Jag som riksdagsledamot ska också kunna ha ett
statistiskt säkert underlag att granska och följa detta
utifrån. I dag är så inte fallet.
Det brister i kunskap och uppföljning, och därmed
ser vi en brist i medvetenhet om hur viktigt det är att
både unga tjejers och killars erfarenhet och vardag tas
till vara i skolans värld. Både den kvinnliga och den
manliga personalen ska ha rätt att komma till uttryck
på samma sätt genom de beslutande organen som
beslutar över personalens arbetsdag och den arbets-
miljö den befinner sig i.
Jag tror att man har svårt att på sikt komma till
rätta med många av könsperspektiven i skolorna om
man inte får en jämställd ledning.

Anf. 31 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Herr talman! Friskolorna är värdefulla komple-
ment till de kommunala skolorna. De ska naturligtvis
precis som de kommunala skolorna följa våra styrdo-
kument, våra läroplaner och de målsättningar som vi
har för skolan och som vi ofta fattar beslut om här i
riksdagen.
De viktiga målsättningarna handlar om jämställd-
het - att konsekvent i skolans arbete arbeta för att
jämställdhetsperspektivet genomsyrar skolan.
Det gäller också de fristående skolorna. Här spelar
Skolverket en viktig roll i att också vara den statliga
aktör som utvärderar kommunala och fristående sko-
lor. Man har blivit bättre på detta, men vi kommer
också att skärpa den verksamheten i och med att vi
nästa år delar upp Skolverket så att det nya Skolver-
ket får en renodlad roll som granskare och tillsyns-
myndighet. Då menar jag att jämställdhetsperspekti-
vet är en viktig del.
När det gäller bolagsstyrelsers sammansättning är
det en stor fråga i ett ännu bredare perspektiv. Det
gäller att skapa ett tryck i samhället på att det faktiskt
bör vara så att i styrelser som leder verksamheter -
inte bara offentliga och statliga - ska representationen
vara sådan att den speglar befolkningen.

Anf. 32 CARINA HÄGG (s):
Herr talman! Jag är ändå tacksam för de positiva
intentionerna i det svar som utbildningsministern
lämnade här.
Men jag tycker inte att det räcker. Det som vi sä-
ger från riksdagens håll och det som man säger från
regeringens håll när det gäller vikten av jämställdhet
har inte friskolornas egen organisation uppfattat på
rätt sätt. Där har man heller ingen bild över hur det
ser ut i de styrelser och bolag som leder skolorna. De
har inte tagit detta på allvar - de ser inte problemet.
Därför måste vi ta ett extra tag i detta från poli-
tiskt håll, och jag är orolig för att den ansatsen inte
riktigt finns. Vi har ett förhållandevis tydligare ansvar
här än i bolag som är helt på den privata sidan. Här
lämnar vi ju medvetet genom beslut över makt från
jämställda församlingar till män i enkönade försam-
lingar. De får då ta ansvar för en så otroligt viktig
verksamhet som utbildningen är, både för de små
barnen och hela vägen upp genom utbildningssyste-
met. Vi kan alltså inte riktigt jämföra detta med den
privata sektorn i en vidare bemärkelse.
Det är naturligtvis mycket viktigt att vi jobbar
med hela samhällsområdet för att få det så jämställt
som möjligt. Jag skulle vilja ha något ytterligare
förtydligande av hur regeringen kommer att arbeta
med frågan framöver.

Anf. 33 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Herr talman! Jämställdhetsfrågan är väldigt viktig
och grundläggande för all skolverksamhet - både de
kommunala och de fristående skolorna. Jag är inte
säker på att en reglering av styrelsernas sammansätt-
ning är den riktiga vägen att gå.
Vi ska ha en bra granskning utifrån via Skolver-
ket. Men det är klart att jag också gärna tar upp en
dialog med de fristående skolornas organisationer för
att se hur vi ytterligare kan stötta en inriktning på att
jämställdhetsfrågor får en betydelsefull roll i deras
arbete.
Spridning av statliga arbetstillfällen

Anf. 34 KENNETH JOHANSSON (c):
Herr talman! Jag och Centerpartiet arbetar som
bekant för livskraft i hela landet. Vi är därför bekym-
rade över att vårt land till stora delar glesas ut mer
och mer medan några få större städer och orter växer
så det knakar. Det är en utveckling där alla är förlora-
re.
Det krävs en rad åtgärder, men jag ska nöja mig
med att ta upp ett av de områden som är angelägna.
Det gäller att sprida statliga arbetstillfällen över lan-
det. Detta är beslut som regeringen själv kan förfoga
över, och en viktig åtgärd av flera när det gäller regi-
onal utveckling.
Jag skulle vilja fråga statsrådet Ulrica Messing:
Har regeringen någon konkret plan för hur statliga
arbetstillfällen - befintliga och nytillkommande - ska
spridas över landet?

Anf. 35 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Herr talman! Precis som Kenneth Johansson kän-
ner jag oro över den tudelning som vi kan se av lan-
dets kommuner. Vi kan också se en del positiva tren-
der, som jag tror att vi ska försöka vårda på bästa sätt.
För första gången ser vi nu att födelsetalen
överskrider antalet döda i de flesta av landets kom-
muner. Vi får gå tillbaka 10-13 år i tiden för att se en
lika positiv utveckling. Att det föds fler barn är ändå
grunden för att vårt land ska kunna ha en tillväxt och
skapa förutsättningar för livskraft i hela landet.
En annan viktig grund för att vi ska kunna vara
offensiva i vår utlokaliseringspolitik är att alla kom-
muner också kan svara upp med en offentlig service.
Utjämningssystemet är ett viktigt kitt mellan alla
landets kommuner oavsett hur många invånare som
finns där.
Med dessa två saker - fler barn och ett aktivt ut-
jämningssystem - finns det förutsättningar att också
bedriva en utlokaliseringspolitik. Och det gör vi!
Varje gång vi fattar beslut om att bilda nya verksam-
heter eller starta nya myndigheter ska det, av både
den utredning som föreslår en ny organisation och av
regering och riksdag, prövas noga var den ska lokali-
seras. Också när vi omlokaliserar gamla verksamheter
har vi den möjligheten.
I budgetpropositionen placerade vi t.ex. ut Belast-
ningsskadecentrum från Arbetslivsinstitutet till Gävle
högskola.

Anf. 36 KENNETH JOHANSSON (c):
Herr talman! Jag får tacka för svaret. Vi är över-
ens om att det är viktigt att det föds fler barn. Själv-
fallet ska våra olika delar av landet jobba med lika
villkor - det är vi helt överens om.
Men det jag frågade var om det fanns någon kon-
kret plan eller lista över statliga arbetstillfällen -
nytillkommande eller befintliga - som är på väg att
lokaliseras ut. De exempel som statsrådet Messing
tog upp övertygar inte om att det finns någon stor
förberedelse för detta eller att sådana åtgärder före-
ligger.
Centerpartiet har tagit fram en lista. Vi har mycket
konkret redovisat möjligheter att under en femårspe-
riod utlokalisera 50 000 arbetstillfällen över hela
landet. Det kanske kan finnas några tips som reger-
ingen kan få där. Det gäller t.ex. den nya inspektionen
för arbetslöshetsförsäkring. Den kan mycket väl lägg-
as i Vansbro. Folkhälsoinstitutet kan läggas i Falun.
Jag kan, herr talman, göra listan lång.
Min fråga är åter: Finns det en konkret lista, och
när kommer det i praktiken att läggas ut jobb?

Anf. 37 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Herr talman! Vi gör detta regelbundet. Mitt ex-
empel, Belastningsskadecentrum, är konkret och
dessutom alldeles färskt.
Jag har sett Centerpartiets förslag till utlokalisera-
de myndigheter. Jag delar åsikten om principen att
det är viktigt att vi orkar vara tuffare med att sprida
verksamheter över hela landet.
En förutsättning för att nya myndigheter eller
gamla myndigheter som utlokaliserats på nya orter
ska ha en chans att komplettera det näringsliv och den
struktur som finns på den platsen är ju att man utgår
ifrån vad som är unikt i varje kommun och vad som
har en förutsättning att växa i varje region. Det är då
de statliga arbetstillfällena kan förstärka och
komplettera den befintliga arbetsmarknaden. Det har
vi en plan för i regeringen.
Uthyrning av studentrum

Anf. 38 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m):
Herr talman! Jag undrar om regeringen, för att
snabbt få fram fler boendemöjligheter för studenter,
är beredd att låta privatpersoner som hyr ut rum till
studenter slippa betala skatt för detta.
Jag hade tänkt att ställa frågan till statsrådet Mona
Sahlin, men det kan hända att det finns någon annan
hugad minister som hellre svarar på denna fråga.

Anf. 39 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Mona Sahlin teaterviskar att hon inte
kan detta. Så tittar hon vädjande på mig som inte
heller kan det.
Om jag inte missminner mig utgår först ett scha-
blonavdrag på 4 000 kr för den som hyr ut en lägen-
het. Därefter utgår väl också en viss procentsats på de
driftskostnader som finns. Därefter tar man upp reste-
rande intäkt som kapitalskatteintäkt, dvs. man betalar
30 % i skatt. Det är väl hyfsat generöst. Jag tror inte
att finansministern har några planer på att förändra
det regelverket. Jag tror inte heller att det är den vä-
gen vi ska gå.
Jag tror att det är en egen bostad som unga männi-
skor drömmer om. Jag tror att vi ska satsa på små
hyresrätter som produceras i konkurrens där vi slår
hål på karteller och konstlade prisnivåer. Det är den
friheten man drömmer om.
Sedan vet vi att på vissa orter är trycket så hårt att
man också har den här typen av uthyrning. Med de
regler vi har i dag har det ändå visat sig att man får ett
bra utbud av den här typen av hyreserbjudanden på
universitetsorterna. När jag närmare tänker efter
tycker jag inte att det är den vägen vi bör gå.

Anf. 40 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m):
Herr talman! Det tog lite tid innan jag förstod att
det blev ett nej efter mycket slingrande.
Stockholms Handelskammare har gjort en under-
sökning här i Stockholm. Det visar sig att 55 000
personer är beredda att hyra ut rum bara det lönar sig
lite bättre att göra detta. Det hänger nog ihop med
skatten. Jag tänker inte bli skatteteknisk.
Jag förstår att statsministern inte har ett antal lä-
genheter i bakfickan som han bara kan slänga ut.
Även om man ska göra allt det regeringen nu föreslår
på olika sätt kommer det att ta tid. Jag sade just att
det gällde att snabbt få fram dessa lägenheter. Man
kan ju tänka sig att detta är tidsbegränsat så att stu-
denter inte ska behöva tacka nej till studier för att de
inte har någonstans att bo.
Kan statsministern möjligen överväga detta, när
jag har lagt fram det på det här sättet?

Anf. 41 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Jag överväger det mesta. Men låt oss
reflektera över hur den här marknaden fungerar. Jag
tror att Handelskammaren säkert har rätt. Det är klart
att man kan locka fram ett ökat utbud om man höjer
samhällets subventionsnivå i det här sammanhanget
genom att sänka beskattningen.
Men frågan är om det är den vägen vi ska gå om
vi har de här pengarna och det här utrymmet att redu-
cera skatteuttaget. Jag lägger mycket hellre pengarna
på att reducera momssatsen på hyresrätter som är
mindre än exempelvis 60 eller 65 kvadratmeter. På så
sätt kan vi få fram vettiga bostäder som man som ung
också efterfrågar långsiktigt.
Jag tror inte att krisen är så djup att vi ska gå den
väg som frågeställaren anvisar, även om man kanske
skulle kunna få det att fungera. Jag väljer heller den
linje som regeringen har slagit in på, nämligen att
reducera skatteuttaget på nyproduktion av små hyres-
rätter. Då tror jag också att unga människor känner
sig friare.
Gruv- och mineralindustrin

Anf. 42 LENNART GUSTAVSSON (v):
Herr talman! Norr- och Västerbotten har förut-
sättningar att bli Europas ledande centrum för forsk-
ning och utveckling inom gruv- och mineralteknik,
inte minst kopplat till miljöområdet.
Regeringen har ju, i samverkan med bl.a. Väns-
terpartiet, beslutat om satsningar. Det handlar dels om
ett sammanhållet program för åren 2002-2004, dels
om ett program med riktade resurser för 2001-2003
för hållbar utveckling inom näringen och, som det
heter, kompetensutveckling med anknytning till geo-
vetenskap. Det är bra.
På regeringens hemsida om basindustrier finner
man utförliga skrivningar om regeringens skogspoli-
tik. Det är bra. Men politiken på mineralområdet
beskrivs endast summariskt.
Min första fråga som jag riktar till statsrådet Mes-
sing blir: Har regeringen en klar och tydlig politik för
gruv- och mineralindustrin?

Anf. 43 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Herr talman! Ja, vi har en klar och tydlig politik
för den viktiga del som gruvnäringen står för. Det är
ingen tvekan om att gruvindustrin fortfarande är en
tung näring i många delar av vårt land. Vi har dessut-
om ett arbete som pågår inom Näringsdepartementet
där vi under den här mandatperioden ska återkomma
till riksdagen med förslag på en ny lag som reglerar
gruv- och mineralfrågorna.
Vi har haft en utredning. Den har varit ute på re-
miss. Vi håller nu på att sammanställa de svaren. Den
stora frågan i den utredningen handlar om ersättning-
en till markägare. Där pågår nu ett arbete i en grupp
med företrädare för de fackliga organisationerna,
näringen och jurister. Gruvnäringen är självfallet en
viktig näring, precis som många andra näringar.

Anf. 44 LENNART GUSTAVSSON (v):
Herr talman! Jag tackar för svaret. Min utgångs-
punkt var att Sverige, och kanske framför allt norra
Sverige, har unika förutsättningar och ett ansvar att,
utifrån sina naturtillgångar i fråga om malm och mi-
neral, bli någon form av ledande europeiskt centrum
för forskning och utveckling runt gruvor, mineral och
geovetenskap med en mycket stark koppling till mil-
jöområdet. Det är utgångspunkten för att kunna skapa
nya näringar inom tjänste- och kunskapssektorn.
De satsningar som har gjorts och görs är lovvärda,
men min bedömning är att det krävs en stor långsik-
tighet och en mycket medveten politik. Min följdfrå-
ga till statsrådet blir: Är ministern beredd att se till att
de nu inledda satsningarna ges möjlighet till fortsatt
utveckling? Detta kan gärna ske i samverkan. Vi i
Vänstern ställer upp.

Anf. 45 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Herr talman! Sverige är ju faktiskt EU:s största
gruv- och mineralland. Det ska vi vara stolta över det.
Det är klart att vi på många områden också kan ut-
veckla gruv- och mineralnäringen mer offensivt än
vad vi har gjort. Därför är jag beredd att titta närmare
på hur vi kan koppla erfarenheterna från gruvnäring-
en med forskning och utveckling, så att vi också kan
stärka näringen på lång sikt.
Företrädare för några av de projekt som regering-
en har varit med och stöttat har återkommit under
sommaren och i början på hösten för att tillsammans
med oss diskutera kring förutsättningarna att fortsätta.
Vi går in i den granskningen med ganska öppna ögon
och med ett gott sinne.
Torskfisket

Anf. 46 JOHNNY GYLLING (kd):
Herr talman! Jag har en fråga till statsministern.
Jag kommer från Blekinge. Om det skulle vara så att
ett företag vill permittera 1 500 människor, skulle det
bli en stor nyhet. Om det dessutom skulle vara så att
företagsledningen sade att man höll på att undersöka
om de ska få ut några pengar under den tid de är per-
mitterade, skulle det bli en ännu större nyhet.
Man kan likna detta vid regeringens aviserade
torskfiskestopp. Jag vet att frågan har varit uppe här i
kammaren i dag, men jag har ett annat perspektiv.
Har regeringen verkligen undersökt det rättsliga
läget i den här frågan? Är det enligt EU:s regler möj-
ligt att kompensera en hel näring för att de lägger ned
sina arbeten? Det är min fråga till statsministern.

Anf. 47 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Vi förutsätter det. Hela inriktningen
och målsättningen bygger på detta. Om det skulle
visa sig vara omöjligt hamnar vi i ett nytt läge.
En arbetsgrupp tillsätts med Jordbruksdeparte-
mentet som ansvarig sammanhållande kraft. Där
ingår naturligtvis också Miljöpartiets och Vänster-
partiets representanter.

Anf. 48 JOHNNY GYLLING (kd):
Herr talman! Tack för svaret. Precis som statsmi-
nistern är jag bekymrad över läget i Östersjön, över
torskfisket och framtiden. Det finns många som säger
att det finns alternativ till ett ensidigt svenskt torsk-
fiskestopp.
Min följdfråga är: Har regeringen verkligen prö-
vat de alternativen innan man tar till en sådan drastisk
åtgärd?

Anf. 49 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Det är drastiska åtgärder. Det är rik-
tigt, men det är också en drastisk situation. Vi är på
väg in i ett läge då haven förlorar sin mångfald, och
förlorar sin förmåga att producera. Vad det på sikt
resulterar i för näringen begriper både frågeställaren
och jag.
Det är klart att det är en dramatisk situation, och
det är drastiska åtgärder.
Som jag sade förut ville vi ha ett totalt stopp för
hela Östersjön för samtliga stater kring Östersjön,
men vi fick inte igenom det i vår förhandling.
Nu väljer vi det ensidigt. Det är en mycket extra-
ordinär åtgärd som regeringen efter samtal med fram-
för allt Miljöpartiet men också med Vänsterpartiet har
kommit fram till att vi vill pröva.
Jag hoppas att det är möjligt och utgår ifrån att det
ska ske på sådant sätt att näringen är oskadd.
Det handlar ju ytterst och långsiktigt om att ha
näringen kvar, vilket borde vara ett gemensamt in-
tresse.
Religionsfriheten

Anf. 50 TASSO STAFILIDIS (v):
Herr talman! Jag vill ställa min fråga till kultur-
ministern.
Religionsfriheten och föreningsfriheten är grund-
lagsfäst genom bestämmelserna i 2 kapitlet i reger-
ingnsformen. Detta verkar inte gälla alla medborgare,
i alla fall inte dem som är katoliker i Sverige.
Den katolske biskopen Arborelius hävdar att not-
växlingen mellan den Heliga stolen och regeringen
har klarlagt att alla katoliker i Sverige utan eget
samtycke är medlemmar i det registrerade trossam-
fundet Romersk-katolska kyrkan.
Jag vill därför fråga kulturminstern om det är re-
geringens och kulturministerns uppfattning att not-
växlingen innebär att alla katoliker i Sverige utan eget
samtycke är medlemmar i det registrerade trossam-
fundet Romersk-katolska kyrkan.
Vad avser kulturministern vidta för åtgärder för
att alla som tvångsanslutits till den romersk-katolska
kyrkan i Sverige också ska åtnjuta samma religions-
frihet och föreningsfrihet som alla vi andra?

Anf. 51 Kulturminister MARITA ULVSKOG
(s):
Herr talman! Den kanoniska rätten gäller natur-
ligtvis inte i Sverige. Notväxlingen ägde rum mellan
den Heliga stolen och Utrikesdepartementet. Den
innebär naturligtvis inte att reglerna om religions- och
föreningsfrihet på något vis sätts ur spel.
Det skulle konstitutionellt vara fullständigt omöj-
ligt.
Frågan om medlemskap i romersk-katolska kyr-
kan är en fråga mellan samfundet och den enskilda
medlemmen.

Anf. 52 TASSO STAFILIDIS (v):
Herr talman! Jag vill tacka kulturministern för det
klargörande och mycket viktiga svaret. Tyvärr är
verkligheten en annan.
Den verklighet som kulturministern hävdar och
som gäller enligt vår konstitution gäller tyvärr inte de
katoliker som lever i Sverige i dag.
Jag vill därför fråga kulturministern vad regering-
en avser att göra för att upplysa biskop Arborelius om
att varken notväxlingen - precis som kulturministern
hävdade - eller lagen om trossamfund eller någon
annan regel i svensk rätt gör det möjligt för honom
eller den katolska kyrkan i Sverige att ansluta svenska
katoliker till det registrerade trossamfundet Romersk-
katolska kyrkan utan att de enskilda medlemmarnas
samtycke har efterfrågats.
Vad avser kulturminstern att göra för att biskopen
inte ska fortsätta att tro att det är en annan rätt som
gäller än den som vi verkar vara överens om i kam-
maren?

Anf. 53 Kulturminister MARITA ULVSKOG
(s):
Herr talman! Den här diskussionen kan ju vara
ganska klargörande och upplysande för dem som har
tvivlat i denna fråga.
Det som kan konstateras i skriftväxlingen mellan
UD och den Heliga stolen är ju att det registrerade
trossamfundet Romersk-katolska kyrkan är en del av
folkrättssubjektet den universella katolska kyrkan.
Det innebär icke att den kanoniska rätten gäller i
Sverige.
Det innebär icke att vår föreningsfrihet eller vår
religionsfrihet på något sätt skulle begränsas bara till
medlemmar eller tillhöriga till vissa kyrkor eller vissa
samfund.
Detta är svensk grundlag. Den gäller.
Positiv särbehandling på arbetsmarknaden

Anf. 54 MAURICIO ROJAS (fp):
Herr talman! Jag har en fråga till statsministern. I
en debatt i denna kammare den 13 maj aviserade
statsrådet Mona Sahlin att regeringen så småningom
skulle lägga fram ett förslag om lagstiftning om så
kallad positiv särbehandling, eller positiv diskrimine-
ring, om man vill säga så.
Jag hittar ingenting om detta i regeringsförklar-
ingen eller i budgetpropositionen.
Min fråga till statsministern är: Har regeringen
ändrat sig på den här punkten och i så fall varför?

Anf. 55 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Herr talman! Vi byter frågor. Den här frågan,
Mauricio Rojas, kan jag.
Mauricio Rojas kan den också.
Jag har en längre tid fört en diskussion om att vi
måste synliggöra den negativa särbehandling som
drabbar väldigt många människor som har invandrat
till Sverige, alltså diskrimineringen.
Nu ska - som vi diskuterade alldeles nyss - en
stor utredning se över diskrimineringslagstiftningen
på många punkter. Jag har bett den utredningen att
också titta på i vilken mån de arbetsgivare som skulle
vilja ha en annan mångfald hos sin personal, också
skulle kunna använda det som kallas positiv särbe-
handling. Det är inte kvotering. Det är vi absolut
emot. Det handlar om om arbetsgivaren vill jobba
annorlunda med sin personalrekrytering.
Den frågeställningen ligger i den stora utredning-
en om diskrimineringslagstiftningen. Vi kommer att
få eventuella förslag i början på nästa år, skulle jag
tro. Sedan får kammaren ta ställning till det.
Fortfarande är dock min bestämda uppfattning att
den negativa särbehandling som vi har på svensk
arbetsmarknad förtjänar att belysas, uppmärksammas
och bekämpas på alla sätt.

Anf. 56 MAURICIO ROJAS (fp):
Herr talman! Tack för svaret. Det hade varit in-
tressant att veta vad statsministern tycker om detta
eftersom inntegrationspolitiken blir en mer central del
under den nya mandatperioden.
Det är viktigt att säga att under valrörelsen fördes
inte den här frågan fram som en viktig fråga eller
över huvud taget som en fråga för den nya socialde-
mokratiska regeringen. Det är en mycket viktig fråga
som gäller grundprinciperna i vårt samhälle.
Varför gjorde ni så? Varför dolde ni frågan under
valrörelsen?
Rättstryggheten

Anf. 57 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Herr talman! För det första: Alla beslut i regering-
en omfattar självfallet alla som sitter i regeringen. Det
är viktigt att betona.
För det andra: Mauricio Rojas, om någon, är väl
medveten om vilka frågeställningar som diskuterades
i valrörelsen som handlade om de invandrade svens-
karna.
Vi socialdemokrater diskuterade diskrimineringen
och hur vi ska göra fler uppmärksamma på vilket
hinder den är för att ta till vara alla människors kun-
skap. Det parti som Mauricio Rojas företräder här i
riksdagen hade andra frågeställningar som man beto-
nade och som inte hade med detta att göra. Men sak-
frågan går fortfarande att besvara på samma sätt:
Jag har bett en utredning se över i vilken mån lag-
stiftningen behöver ändras för att underlätta för pro-
gressiva arbetsgivare att få en större mångfald i sin
personal. Det kommer riksdagen att få ta ställning till
när utredningen är klar.

Anf. 58 HENRIK S JÄRREL (m):
Herr talman! En majoritet av riksdagens ledamö-
ter beslöt både riksmötet 2000/01 och riksmötet
2001/02 på rekommendation av konstitutionsutskottet
att uppdra åt regeringen att närmare utreda bl.a. frå-
gan om på vilket sätt en utökad lagprövningsrätt bör
kunna utövas och huruvida en speciell författnings-
domstol skulle kunna behöva inrättas som ett led i att
stärka rättstrygghetsarbetet.
Jag undrar nu, eftersom vi ännu inte har sett något
sådant initiativ från regeringen, om den avser att
starta en sådan utredning och i så fall när.

Anf. 59 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Herr talman! Jag blir svaret skyldig på den frågan.
Jag kan inte på rak arm säga något om riksdagens
beställning. Jag ska titta på den. Har riksdagen gjort
en sådan beställning påbörjas också ett utredningsar-
bete. Det skrivs direktiv, tas fram utredare osv., vilket
tar sin lilla tid. Jag har dock inte aktuellt för mig hur
beställningen var formulerad, så jag törs inte svara
exakt på frågan.

Anf. 60 TALMANNEN:
Därmed är frågestunden slut. Vi ber att få tacka
statsråden för att de närvarit här i dag.

2 § Kompletteringsval till socialutskottet

Talmannen meddelade att Socialdemokraternas
riksdagsgrupp under Martin Nilssons föräldraledighet
anmält hans ersättare Thomas Strand som suppleant i
socialutskottet under tiden den 10 oktober-
14 december.

Talmannen förklarade vald till

suppleant i socialutskottet
Thomas Strand (s)

3 § Anmälan om särskilda företrädare för par-
tigrupperna

Med stöd av 1 kap. 7 § fjärde stycket riksdagsord-
ningen hade partigrupperna till talmannen anmält
följande personer att från denna dag och för återsto-
den av innevarande valperiod utgöra särskilda före-
trädare för partigrupperna:

Britt Bohlin (s)
Fredrik Reinfeldt (m)
Bo Könberg (fp)
Stefan Attefall (kd)
Lars Bäckström (v)
Agne Hansson (c)
Mikael Johansson (mp)

Ersättare

Leif Jakobsson (s)
Beatrice Ask (m)
Linnéa Darell (fp)
Maria Larsson (kd)
Berit Jóhannesson (v)
Åsa Torstensson (c)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)

4 § Anmälan om presidier för utskott och EU-
nämnd

Talmannen meddelade att till ordförande respekti-
ve vice ordförande i utskotten och EU-nämnden hade
följande ledamöter valts:

Konstitutionsutskottet
Per Unckel (m), ordförande
Göran Magnusson (s), vice ordförande

Finansutskottet
Sven-Erik Österberg (s), ordförande
Fredrik Reinfeldt (m), vice ordförande

Skatteutskottet
Arne Kjörnsberg (s), ordförande
Anna Grönlund (fp), vice ordförande

Justitieutskottet
Johan Pehrson (fp), ordförande
Morgan Johansson (s), förste vice ordförande
Alice Åström (v), andre vice ordförande

Lagutskottet
Inger René (m), ordförande
Marianne Carlström (s), vice ordförande

Utrikesutskottet
Urban Ahlin (s), ordförande
Göran Lennmarker (m), vice ordförande

Försvarsutskottet
Eskil Erlandsson (c), ordförande
Tone Tingsgård (s), vice ordförande

Socialförsäkringsutskottet
Berit Andnor (s), ordförande
Sven Brus (kd), vice ordförande

Socialutskottet
Ingrid Burman (v), ordförande
Chatrine Pålsson (kd), förste vice ordförande
Susanne Eberstein (s), andre vice ordförande

Kulturutskottet
Lennart Kollmats (fp), ordförande
Annika Nilsson (s), vice ordförande

Utbildningsutskottet
Jan Björkman (s), ordförande
Britt-Marie Danestig (v), förste vice ordförande
Ulf Nilsson (fp), andre vice ordförande

Trafikutskottet
Claes Roxbergh (mp), ordförande
Carina Moberg (s), förste vice ordförande
Elizabeth Nyström (m), andre vice ordförande

Miljö- och jordbruksutskottet
Per Westerberg (m), ordförande
Åsa Domeij (mp), förste vice ordförande
Sinikka Bohlin (s), andre vice ordförande

Näringsutskottet
Marie Granlund (s), ordförande
Mikael Odenberg (m), förste vice ordförande
Ingegerd Saarinen (mp), andre vice ordförande

Arbetsmarknadsutskottet
Anders Karlsson (s), ordförande
Margareta Andersson (c), vice ordförande

Bostadsutskottet
Göran Hägglund (kd), ordförande
Owe Hellberg (v), förste vice ordförande
Anders Ygeman (s), andre vice ordförande

EU-nämnden
Inger Segelström (s), ordförande
Carl B Hamilton (fp), vice ordförande

5 § Meddelande om val till riksdagens olika
myndigheter och organ

Talmannen meddelade att vid sammanträdet tis-
dagen den 15 oktober kl. 14.00 skulle företas val till
riksdagens krigsdelegation, fullmäktige i Riksbanken
m.fl. av riksdagens myndigheter och organ.

6 § Anmälan om inkommen faktapromemoria
om förslag från Europeiska kommissionen,
m.m.

Talmannen anmälde att följande faktapromemoria
om förslag från Europeiska kommissionen inkommit
och överlämnats till utskott:
2002/03:FPM6 Verkställighet av beslut om förver-
kande till justitieutskottet

7 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositioner
2002/03:1
Utgiftsområde 1 till konstitutionsutskottet
Finansplan m.m.till finansutskottet
Utgiftsområde 2 och 25-27 till finansutskottet
Utgiftsområde 3 till skatteutskottet
Utgiftsområde 4 till justitieutskottet
Utgiftsområde 5 och 7 till utrikesutskottet
Utgiftsområde 6 till försvarsutskottet
Utgiftsområde 8 och 10-12 till socialförsäkringsut-
skottet
Ålderspensionssystemet till socialförsäkringsutskottet
Utgiftsområde 9 till socialutskottet
Utgiftsområde 13 och 14 till arbetsmarknadsutskottet
Utgiftsområde 15 och 16 till utbildningsutskottet
Utgiftsområde 17 till kulturutskottet
Utgiftsområde 18 till bostadsutskottet
Utgiftsområde19, 21 och 24 till näringsutskottet
Utgiftsområde 20 och 23 till miljö- och jordbruksut-
skottet
Utgiftsområde 22 till trafikutskottet
Propositionen i övrigt till finansutskottet

2002/03:4 till justitieutskottet
2002/03:6 till lagutskottet

Skrivelse
2002/03:8 till näringsutskottet

Motioner
2002/03:So1 och So2 till socialutskottet
2002/03:K1 till konstitutionsutskottet
2002/03:A1 och A2 till arbetsmarknadsutskottet
2002/03:MJ1-MJ4 till miljö- och jordbruksutskottet

8 § Anmälan och hänvisning av ärenden till
utskott

Anmäldes
Motioner
med anledning av prop. 2001/02:189 En ny djur-
skyddsmyndighet
2002/03:MJ5 Birgitta Ohlsson (fp)
2002/03:MJ6 Lennart Fremling m.fl. (fp)

Kammaren biföll talmannens förslag att ovanstå-
ende motioner omedelbart skulle hänvisas till miljö-
och jordbruksutskottet.

9 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 10 oktober

2002/03:8 av Gustav Fridolin (mp) till justitieminis-
ter Thomas Bodström
Polisens interna personalansvar
2002/03:9 av Ana Maria Narti (fp) till statsrådet Jan
O Karlsson
Rättsäkerhet för asylsökande
2002/03:10 av Anita Brodén (fp) till socialminister
Lars Engqvist
Barn som brottsoffer
2002/03:11 av Gunnar Andrén (fp) till finansminister
Bosse Ringholm
Fastighetstaxeringens beskattning av energibesparan-
de åtgärder
2002/03:12 av Gunnar Andrén (fp) till miljöminister
Kjell Larsson
Fastighetstaxeringens beskattning av energibesparan-
de åtgärder

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 15 oktober.

10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 7 oktober

2002/03:22 av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet
Jan O Karlsson
Sammanställning över svensk minröjningsverksamhet
år 2001

den 8 oktober

2002/03:23 av Ragnwi Marcelind (kd) till statsrådet
Ingela Thalén
Lokalisering av försäkringskassornas arbetsskade-
hantering
2002/03:24 av Ragnwi Marcelind (kd) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Samhalls arbetsbrist
2002/03:25 av Eva Flyborg (fp) till näringsminister
Björn Rosengren
Konsultarvoden vid sammangående mellan Telia och
Sonera
2002/03:26 av Yvonne Ångström (fp) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Mobiltelefontäckning

den 9 oktober

2002/03:27 av Tomas Eneroth (s) till näringsminister
Björn Rosengren
Åtgärder mot svarttaxi
2002/03:28 av Göran Lindblad (m) till statsrådet Jan
O Karlsson
Visum
2002/03:29 av Tasso Stafilidis (v) till finansminister
Bosse Ringholm
Uppbörd till trossamfund utan samtycke

den 10 oktober

2002/03:30 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
vice statsminister Lena Hjelm-Wallén
Förbandsnedläggning
2002/03:31 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
jordbruksminister Margareta Winberg
Träda och odling på Gotland
2002/03:32 av Yvonne Ruwaida (mp) till utrikesmi-
nister Anna Lindh
Svenskt agerande mot eventuell israelisk invasion av
Gaza
2002/03:33 av Carl-Axel Johansson (m) till miljömi-
nister Kjell Larsson
Samordningsansvar för erosionsfrågor

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 15 oktober.

11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 9 oktober

2002/03:1 av Tasso Stafilidis (v) till statsminister
Göran Persson
Religionsfrihet
2002/03:2 av Inger René (m) till statsminister Göran
Persson
Rättvisa villkor
2002/03:4 av Ulla Hoffmann (v) till justitieminister
Thomas Bodström
Våld med sexuellt inslag
2002/03:6 av Cecilia Widegren (m) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Varslet i Skaraborg
2002/03:7 av Åsa Torstensson (c) till jordbruksmi-
nister Margareta Winberg
Ensidigt stopp för svenskt torskfiske
2002/03:8 av Inger René (m) till jordbruksminister
Margareta Winberg
Fiske av kräfta och räka på västkusten
2002/03:9 av Johnny Gylling (kd) till jordbruksmi-
nister Margareta Winberg
Ersättning till fiskare vid fiskestopp
2002/03:12 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till
socialminister Lars Engqvist
Amfetamin för behandling ADHD
2002/03:13 av Rosita Runegrund (kd) till socialmi-
nister Lars Engqvist
Reglerna för bilstödet

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 15 oktober.

12 § Kammaren åtskildes kl. 15.05.

Förhandlingarna leddes av talmannen.