Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:18 Fredagen den 15 november

ProtokollRiksdagens protokoll 2002/03:18

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2002/03:18 Fredagen den 15 november Kl. 09.00 - 09.28

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

--------------------------------------------------------

1 § Ledighet m.m.
Förste vice talmannen meddelade att Johan Lönn-
roth (v) ansökt om sjukledighet under tiden den
15 november-31 december 2002.

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice talmannen anmälde att Rolf Olsson (v)
skulle tjänstgöra som ersättare för Johan Lönnroth.

2 § Svar på interpellation 2002/03:19 om Sveri-
ge, regeringen och valjakt

Anf. 1 Miljöminister LENA
SOMMESTAD (s):
Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har
frågat mig om hur Sverige kunde rösta för att Island
skulle få bli medlem i Internationella valfångstkom-
missionen, IWC, med förbehåll att få återuppta kom-
mersiell valfångst och om hur jag ska få till stånd en
ändring av beslutet. Hon har också frågat om jag är
beredd att låta riksdagen bli delaktig i beslut om Sve-
riges inställning i frågor som rör kommersiell jakt på
val och om jag är beredd att se över representationen
vid IWC-mötena. Slutligen har Marietta de Pourbaix-
Lundin frågat om jag är beredd att verka för att en
valskyddskommission inrättas.
Jag vill inledningsvis säga att Sverige sedan lång
tid varit mycket aktivt för att stärka bevarandet av
världens valpopulationer. Sveriges politiska uppfatt-
ning i valfångstfrågan ligger fast - nämligen att ingen
stat ska tillåtas att ensidigt återuppta valfångst och att
kommersiell valfångst inte ska få bedrivas av något
land så länge det finns en internationell överenskom-
melse om att detta inte får ske.
Låt mig nu svara på de frågor som Marietta de
Pourbaix-Lundin ställt.
Vid mötet i Cambridge hade Sverige bland annat
att ta ställning till en ny ansökan från Island om att få
ansluta sig till den internationella valfångstkonven-
tionen och bli medlem i IWC. Enligt den instruktion
som utfärdats för den svenska delegationen hade
denna att bevaka två intressen. Dels att se till att Is-
lands nya ansökan behandlades på ett korrekt sätt i
folkrättslig mening så att ansökan blev prövad i sak
med den reservation som var fogad till ansökan. Dels
att i sak inte stödja Islands ansökan om anslutning på
grund av den medföljande reservationen som skulle
innebära att Island skulle tillåtas bedriva kommersiell
valfångst från år 2006. Den isländska reservationen
står, som vi ser det, i direkt konflikt med valfångst-
konventionens ändamål och syfte.
Röstningsproceduren i IWC är utomordentligt
komplicerad, och den slutliga proposition som ställ-
des av ordföranden kom att utformas så att frågan om
Island, trots sin reservation, skulle bli anslutet till
konventionen och medlem av kommissionen egentli-
gen inte behandlades. Omröstningen kom i stället att
gälla om frågan om Islands medlemskap skulle anses
vara slutligt avgjord genom ett beslut som tidigare
fattats om att inte bevilja Island medlemskap och i
stället betrakta Island som observatör. Detta innebar
att Islands nya ansökan inte blev behandlad i sak,
vilket stred mot den svenska uppfattningen att Islands
ansökan skulle behandlas folkrättsligt korrekt. Effek-
ten av omröstningen blev emellertid att Island kom att
bli betraktat som medlem av kommissionen trots den
reservation som Island hade fogat till sin ansökan.
Sveriges röstning innebar inte att Sverige accepte-
rade den isländska reservationen eller att Island ska få
börja fånga val, vilket också framgick av den röstför-
klaring som Sverige omedelbart gav efter omröst-
ningen.
Den svenska genomgången av beslutet i Cam-
bridge har lett till att vi inom kort kommer att inläm-
na den formella invändning som krävs för att Sverige
inte ska bli folkrättsligt bundet av den isländska re-
servationen.
Vi vill alltså att Island ska vara med i IWC-
arbetet, men utan sin reservation. Island har naturligt-
vis stort intresse av att medverka i den process som
nu pågår inom IWC med att ta fram ett nytt regelverk
för valfångst och valbevarande. Det är också viktigt
för Sverige och för IWC att Island kan delta i proces-
sen. Om Island står utanför IWC är det "fritt fram"
för isländsk valfångst. Vi ska nu ta nya diskussioner
med Island om reservationen och det fortsatta arbetet
i IWC med sikte på en lösning som vi och andra
medlemsländer kan acceptera. Vi ska också i samråd
med andra länder undersöka om det vid nästa IWC-
möte går att få majoritetsstöd för en korrekt sakpröv-
ning. Om det behövs, kommer vi att medverka till att
IWC underkänner reservationen.
Som svar på Marietta de Pourbaix-Lundins fråga
om jag är beredd att låta riksdagen bli delaktig i be-
slut om Sveriges inställning i frågor som rör kommer-
siell jakt på val konstaterar jag att dessa frågor är
sådana som enligt regeringsformen primärt hanteras
av regeringen. Eftersom den övergripande svenska
linjen inom IWC ligger, som jag tidigare sagt, fast ser
jag i dagsläget således inget omedelbart skäl för nå-
gon ändrad ordning.
Delegationen till mötena med IWC fastställs inför
varje mötestillfälle. Vi strävar alltid efter att ha den
bästa och mest relevanta sammansättningen på vår
delegation inom IWC och vid andra konventions-
statsmöten. Det kommer vi naturligtvis att göra även i
fortsättningen.
IWC inrättades som en organisation för att reglera
valfångst redan 1946. I praktiken blev den med tiden
en organisation för bevarande av världens valpopula-
tioner bland annat genom det gällande beslutet om
moratorium mot valfångst. Sveriges linje har sedan
lång tid varit att IWC ska vara den internationella
organisation som ansvarar för världens valbestånd.
Jag anser att denna linje bör ligga fast.
Avslutningsvis vill jag försäkra att Sverige kom-
mer fortsätta att agera kraftfullt inom ramen för IWC
för att åstadkomma en gemensam och hållbar inter-
nationell syn på förvaltningen och bevarandet av
världens valpopulationer.

Anf. 2 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m):
Herr talman! Jag hade väntat mig ett ödmjukt
svar, men också ett svar som var ganska offensivt i
vad man skulle göra i framtiden. Inget av detta finns i
det svar som jag har fått.
Varför hade jag förväntat mig ett ödmjukt svar?
Jo, efter det skandalösa sjabblandet av den svenska
delegationen för en månad sedan i Cambridge, om-
röstningsfiaskot, kunde man förvänta sig en viss öd-
mjukhet. Jag tycker att man ska kalla saker vid deras
rätta namn. Ett omröstningsfiasko är ett omröstnings-
fiasko, oavsett om omröstningen är svår och kompli-
cerad. Då hoppas jag att miljöministern och jag kan
bli överens, för då kanske vi kan komma vidare, om
att detta var ett fiasko, ett totalt misslyckande. Samti-
digt kan miljöministern aldrig smita ifrån sitt ansvar.
Hur hon än vänder och vrider på det är hon ytterst
ansvarig för vad som har hänt.
Det kommer fram i svaret att det var två intressen:
Skulle Island komma med i den internationella val-
fångstkommissonen? Skulle Sverige fortsätta att vara
mot valfångst? Av dessa två intressen, som stod mot
varandra, valde Sverige Island och inte valarna, kan
jag konstatera.
För mig är det här ett dubbelspel. Som svar på
många frågor som bland annat jag har ställt här i
riksdagen har jag fått veta att Sverige absolut inte är
för kommersiell valfångst. Ändå hamnar vi där.
Miljöministern är också ytterst ansvarig på det
sättet att hon har utsett den svenska delegationen. Det
vore bra om miljöministern lyssnade. Jag förutsätter
att de som då var i den svenska delegationen faktiskt
var så kompetenta att de kunde förutse konsekvenser-
na av vad de röstade på, att det just skulle innebära att
Island kunde starta kommersiell valfångst. Jag utgår
också från att de kunde räkna, speciellt som Sverige
röstade sist och såg hur alla andra länder röstade,
också de länder som Sverige brukar agera tillsam-
mans med och som säger nej till kommersiell val-
fångst. Ändå röstade Sverige så att Island kunde
starta kommersiell valfångst. Här är också miljömi-
nistern ytterst ansvarig, för hon har utsett delegatio-
nen.
Det sägs att den svenska delegationen hade kon-
takt med både Miljödepartementet och Utrikesdepar-
tementet under omröstningen och fick klartecken för
sitt agerande. Igen är miljöministern ytterst ansvarig.
Det har kommit till min kännedom att Sverige un-
der många år, i alla fall de tre senaste åren, har bedri-
vit någon form av lobbyverksamhet gentemot andra
länder för att få fram en plan för kommersiell val-
fångst. Detta strider totalt emot vad den svenska rege-
ringen officiellt säger i alla fall här i riksdagen. Jag
skulle vilja ha en kommentar på det.
Sedan försöker Sverige på något sätt rädda ansik-
tet på slutet genom en röstförklaring, en moralisk
friskrivning. Det kanske fredar miljöministerns sam-
vete ett litet tag, med det hjälper faktiskt inte valarna,
för Sverige har röstat för att Island ska få bedriva
kommersiell valfångst.
Mina två frågor på miljöministern är: Kan vi vara
överens om att det som skedde i Cambridge för en
månad sedan är ett omröstningsfiasko? Kan miljömi-
nistern också ta på sig ansvaret för detta, efterom hon
är ytterst ansvarig? Sedan skulle jag vilja ha en kom-
mentar om detta dubbelspel att Sverige försöker lob-
ba för att man ska få fram plan för valfångst i den
internationella valfångstkommissionen?

Anf. 3 Miljöminister LENA
SOMMESTAD (s):
Herr talman! Det var många frågor. Det är själv-
klart att jag som miljöminister är ytterst ansvarig för
vad som hände i Cambridge. Jag tycker också att vi
har intagit en ödmjukhet eftersom vi väldigt klart har
redogjort för vad som hänt. Vi på Miljödepartementet
har lämnat en utförlig redogörelse där man kan ta del
av det som hände och där vi också säger att utfallet
inte var det som vi hade önskat. Om detta är ett skan-
dalöst fiasko eller inte kan man bedöma när man har
tagit del av denna rapport. Jag ser det som ett misstag
som vi tar på stort allvar och som vi agerar för att
rätta till på en rad olika sätt.
Som jag har sagt agerar vi genom en formell in-
vändning. Vi kommer att agera bilateralt gentemot
Island för att försöka att förmå Island att ta tillbaka
eller förändra denna reservation. Och vi arbetar för att
resa frågan i sak vid nästa sammanträde. Vi agerar
också för någonting som är mycket viktigt och som
jag som miljöminister inte ansvarar för, och det har
att göra med procedurregler och arbetet inom IWC.
Vi har varit i kontakt med den svenska ordföran-
den, och det är helt klar att proceduren inom IWC
inte är bra. Därför hälsar vi med stor tillfredsställelse
att ordföranden nu har uppdragit åt sekretariatet att se
till att vi till nästa möte får en rapport om hur mötes-
formerna kan förbättras. Det är inte bara Sverige som
har fått se utfallet i IWC annorlunda än vad man hade
önskat. Här ska vi se efter på vilket sätt vi kan bidra
till det arbetet.
När det gäller hur Sverige agerar medverkar alla
länder inom IWC i arbetet med hur förvaltningen av
världens valar ska fungera i framtiden. Det är egentli-
gen det som är huvudlinjen. Sverige bedriver inte
något dubbelspel på något sätt, utan vi har en väldigt
tydlig linje som är precis den som jag redogjorde för i
mitt svar.
Vi vill i framtiden se en enighet inom IWC. Vi
anser att den konflikt som nu föreligger och de otali-
ga omröstningar som ofta slutar slumpmässigt inte är
någon tillfredsställande situation. Vi måste nå en
enighet om hur förvaltningen av världens valpopula-
tioner ska gå till.
Vi vill se ett globalt reservat för valar. Vi kan tän-
ka oss en strikt reglerad jakt på val inom egen eko-
nomisk zon, inte någon internationell handel med val.
Vi vill se en hållbar förvaltning av världens valpopu-
lation, vetenskapligt baserad och reglerad inom IWC.
Det är vår linje, den är helt öppen och det är ett arbete
som pågår inom IWC, som Marietta de Pourbaix-
Lundin väl känner till.

Anf. 4 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m):
Herr talman! Det är bra att miljöministern förstår
att hon är ytterst ansvarig för det som har hänt, för det
är hon faktiskt. Sedan vill hon tydligen inte hålla med
om att det är ett omröstningsfiasko, men det är det.
Varför skulle man annars nu försöka att rätta till det?
Miljöministern försöker att göra det enkelt för sig
genom att prata om procedurfrågor, att det var det
som gjorde att Sverige hamnade i en fälla, låter det
som. Hur kunde då ett antal andra länder som tidigare
har stått på samma sida som Sverige så att säga rösta
rätt? De röstade emot att Island kom med och därmed
röstade de också nej till kommersiell valfångst. Hur
kommer det sig att dessa länder kunde hantera frågan
medan den svenska delegationen inte kunde det? Nu
ska man i efterhand försöka att rätta till det här.
Den svenska regeringen och miljöministern har
haft en månad på sig sedan omröstningen hölls att
göra någonting. Enligt miljöministern kommer man
snart att lämna in diverse papper hit och dit för att
försöka att friskriva sig från det som man har röstat
fram. Jag tycker att det framstår som pinsamt för den
svenska regeringen att hamna i den här sitsen. Andra
länder lyckades ju hamna på rätt sida från början.
Jag ställde ytterligare några frågor till miljömi-
nistern för att hon skulle kunna rätta till detta fram-
över. Kan Sveriges riksdag och andra partier möjligt-
vis få bli delaktiga i detta? Svaret på den frågan an-
dades att det inte behövdes.
När det gäller hur man utser den svenska delega-
tionen tycks miljöministern vara väldigt nöjd med hur
den hittills har agerat. Hon tycker tydligen att den kan
få fortsätta. Jag vet att andra länder har utsett diplo-
mater på hög nivå och kanske till och med någon
politiker. Det är kanske det som behövs för att signa-
lerna ska gå fram när det nu blir så här komplicerat.
Även om det finns mobiltelefoner lyckas man tydli-
gen inte reda ut sådana här saker på ett korrekt sätt.
Sedan har jag också frågat om miljöministern är
beredd att verka för att Internationella valfångstkom-
missionen blir en valskyddskommission. Där tycker
jag att svaret är mycket svävande. Sverige har i sitt
agerande visat att det är precis tvärtom. Dessutom
säger miljöministern att hon kan tänka sig valfångst
men att det ska ske på vissa sätt. Det är vad Sverige
agerar för. Av de svar som jag tidigare har fått har det
inte framgått att det har varit Sveriges linje. Jag upp-
lever det nu som att det har skett en förskjutning.
Men det är kanske en förskjutning som görs för att
rättfärdiga det som man har gjort, alltså röstat för att
Island ska kunna bedriva kommersiell valfångst.
Jag fick inte svar på min fråga om Sveriges dub-
belagerande, att man försöker lobba för att det ska bli
en plan för kommersiell valfångst. Eller var det så
som miljöministern antydde, att valfångsten skulle
regleras? Är det detta som Sverige agerar för? Då är
man absolut inte ute efter att få till stånd en val-
skyddskommission, utan då är det fråga om någonting
helt annat.
Jag tycker att det är oerhört många dubbla bud-
skap från regeringen i den här frågan. Man säger en
sak men agerar på ett annat sätt. Sedan tar man tillba-
ka lite av det som man säger och lägger till någonting
annat. Jag får inget grepp om var Sverige står i den
här frågan. Det är därför som det finns anledning att
blanda in fler partier och riksdagen i detta.

Anf. 5 GUNNAR ANDRÉN (fp):
Herr talman! Jag tycker att det är väldigt bra att
den här frågan har tagits upp i riksdagen genom den-
na interpellation. Detta är en fråga som bör protokoll-
föras.
Jag tror i och för sig inte att regeringen har haft
något annat syfte än att förhindra den kommersiella
valjakten, det tror jag att det råder full enighet mellan
partierna om. Men statsrådets svar gör att man ställer
sig frågan hur väl förberedd den svenska delegationen
var på att det skulle kunna bli så här komplicerade
omröstningsförfaranden.
Delegationen hade två uppgifter, dels att agera
korrekt gentemot Island i folkrättsligt avseende, dels
att inte stödja den kommersiella valfångsten. I det
komplicerade omröstningsförfarandet i slutet hamna-
de tydligen delegationen i en tvångssituation. Att i det
läget stödja och inte avstå från att rösta tycker jag
låter väldigt konstigt.
Enligt mitt förmenande borde delegationen väldigt
tidigt under detta förfarande ha insett att Islands syfte
var att få rätt att börja med kommersiell valfångst. På
den punkten finner jag att den svenska delegationen
inte riktigt tog till vara svenska intressen, och det
tycker jag är väldigt beklagligt.

Anf. 6 Miljöminister LENA
SOMMESTAD (s):
Herr talman! Låt mig först säga att jag inte förstår
Marietta de Pourbaix-Lundin när hon säger att det är
en oklar linje. Vi har en väldigt tydlig linje. Den har
inte ändrats. Den är precis densamma som den har
varit både när det gäller vårt arbete i IWC och hur vi
vill se förvaltningsplanerna. Det finns inget dubbel-
spel, utan det är en mycket stor tydlighet i detta.
Den plan som vi arbetar för är en bevarandelinje
som stöds av bland annat WWF. Det är en bevaran-
delinje som inte är lika strikt som Greenpeaces till
exempel, som helt vill förbjuda valjakt för all framtid.
Men vår linje, en hållbar förvaltning av världens
valpopulationer, ligger fast och är mycket tydlig.
Jag har stor förståelse för den förvåning som finns
kring hur det kunde gå till så här. Jag har flera gånger
sagt väldigt tydligt att jag inte är nöjd med utfallet
och tycker att vi kunde ha lagt ned vår röst när vi
hamnade i den här situationen.
Däremot menar jag att delegationen som var på
plats i Cambridge agerade på ett bra sätt. De hörde av
sig hem. Den svåra situation som de hamnade i
handlade om tidsbrist och att vi inte fick någon åter-
koppling till politisk nivå när de här frågorna kom i
motsatsställning till varandra. Man kan naturligtvis
diskutera om vi hade förberett oss tillräckligt.
På grund av det inträffade har vi gått igenom ruti-
ner, men vi hittar inget problematiskt i våra rutiner.
Vi tycker att vi arbetar bra. Sverige är oerhört fram-
gångsrikt i internationella miljöförhandlingar. Vi har
hundratals förhandlingar av det här slaget som funge-
rar mycket väl.
Under hösten kommer vi på departementet att no-
ga gå igenom den här typen av problem för att se hur
vi kan bli skickligare på detta. Den uppgiften tar vi på
mycket stort allvar. Vi har en särskild person tillsatt
som nu har jobbat intensivt med valfrågorna sedan
detta inträffade. Så jag kan försäkra Marietta de
Pourbaix-Lundin att vi arbetar hårt med detta.
När det gäller problematiken som förelåg i Cam-
bridge vill jag göra klart att vi befann oss i en mycket
svår situation, därför att den fråga som ställdes var:
Ska Island fortsatt vara fortsatt observatör mot bak-
grund av tidigare beslut som har fattats?
Problemet för Sverige jämfört med många andra
länder har att göra med våra diplomatiska relationer
till Island. Vi har varit oerhört tuffa. Vi har intagit en
hållning som går rakt emot Islands intressen. Vi har
också valt en folkrättslig tolkning av IWC:s kompe-
tens som står i strid med Islands tolkning. Vi säger att
IWC har rätt att neka Island medlemskap, medan
ganska många andra länder anser att man inte kan
göra den tolkningen. Den tolkningen har vi drivit.
Men vi har också i förhandlingar med Island, som
har varit mycket upprörda över Sveriges agerande,
sagt att vi är helt fasta i vår position men att vi själv-
klart ska se till att Island behandlas folkrättsligt kor-
rekt. En nyckelfråga här var just att Islands ansökan
skulle betraktas som en ny ansökan. Är det så att man
har ett instrument för anslutning till en organisation,
är man ansluten om inte organisationen säger annor-
lunda. Och nu går Island fram med en, vad man kal-
lar, oskiljbar reservation. Detta är en mycket proble-
matisk situation.
Jag anser att vi borde ha lagt ned vår röst i den här
situationen. Men jag kan ha förståelse för den svåra
situation som uppstod när intressena gick emot var-
andra. Jag vill notera att hanteringen i IWC inte bara
är något att raljera bort. Till exempel hade ordföran-
den och mötet bestämt att Island skulle få rösta. Efter
detta bestämde man att Island sedan tidigare beslut
bara skulle vara observatör. Det hängde inte ihop.
Frågor som ställdes och procedurordning var inte
rimliga.
Det är självklart så att vi ska klara alla svåra situ-
ationer. Därför ska vi nu gå igenom detta med stort
allvar, så att vi nästa gång något sådant här inträffar
klarar det bättre. Men vi ska också bidra till att IWC
blir en bättre fungerande organisation.

Anf. 7 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m):
Herr talman! Jag kan konstatera att valarna är off-
rade i något diplomatiskt spel som Sverige har med
Island, för Sverige röstade tillsammans med de länder
som är för valfångst. Det var på den sidan som Sveri-
ge hamnade.
Miljöministern förnekar någon form av dubbel-
spel. Jag har fortfarande inte fått något svar när det
gäller lobbandet för en plan för kommersiell valfångst
och valjakt som har pågått under några år.
Sedan säger miljöministern att Sveriges delega-
tion kunde ha lagt ned sina röster - ja, de borde ha
lagt ned sina röster, säger hon till och med på slutet.
Det är konstigt att den signalen inte gick fram. Man
behöver ju inte vara så speciellt erfaren, tycker jag,
för att se konsekvenserna av hur man röstar. Det
borde den svenska delegationen faktiskt ha kunnat
göra. Att säga att man röstar för Islands medlemskap
innebär också fritt fram för Island att jaga val. Det är
nästan naivt att inte kunna se att detta blir konsekven-
sen.
I slutet av miljöministerns svar skriver hon att hon
försäkrar att Sverige kommer att fortsätta att agera
kraftfullt inom ramen för IWC, alltså Internationella
valfångstkommissionen, och så vidare. Jag vet inte
om jag kan kalla det här omröstningsfiaskot för ett
kraftfullt agerande, för det har faktiskt naggat Sveri-
ges regering och den svenska delegationens inställ-
ning till valarna i kanten ganska rejält. Och det är
detta som miljöministern vill fortsätta med. Jag vet
inte om det är ironi i det som har skrivits, men jag blir
faktiskt ytterst beklämd. Jag känner det som ett slag i
ansiktet när hon skriver så. Egentligen kan man säga
att för valarnas skull är det som en dödlig harpun in i
valarnas kropp.

Anf. 8 Miljöminister LENA
SOMMESTAD (s):
Herr talman! Det är ett problem att Marietta de
Pourbaix-Lundin inte tycks tro på det jag säger. Jag
har nu sagt att vi agerar för förvaltningsplanen inom
IWC. Om ni kallar det för lobbning att vi agerar för
den planen, så stämmer det. Vi har en väldigt tydlig
plan som vi är helt öppna med och försöker få stöd
för.
När det gäller hur vi agerat tycker jag att jag har
varit väldigt tydlig i att vi inte tycker att utfallet blev
som vi hade önskat. Men jag tycker att vi ska vara
klara över att den fråga som ställdes var en procedur-
fråga. Frågan var inte: Ska vi låta Island bli medlem-
mar, eller ska Island få fiska val? Frågan var: Ska
anslutningen av Island ske efter den procedur som
tillämpades vid ett tidigare tillfälle? Det var den for-
mella fråga som ställdes. Det indirekta resultatet såg
delegationen, och det var därför de hörde av sig hem.
Det är en skicklig delegation.
Det som inte har gått väl här är att de politiskt an-
svariga, nämligen jag eller mina medarbetare, inte
hann komma in i processen. Vi tar det här på allvar,
och det hoppas jag att jag gjort klart. Men jag tycker
inte att man ska hävda att vi med öppna ögon har
röstat för Islands medlemskap. Direkt efteråt proteste-
rade vi mot att frågorna ställdes på det här sättet. Vi
ansåg inte att procedurordningen skulle vara som den
var. Det är också så att de instruktioner som våra
förhandlare hade var att återigen resa frågan om att få
detta prövat i sak, att få den procedurordning som vi
ansåg var korrekt, för att vi inte skulle hamna i denna
situation.
Jag hoppas att Marietta de Pourbaix-Lundin tar
mig på allvar. Det är betydelsefullt också för våra
möjligheter att driva valfrågan att ni inte vill fram-
ställa det som att vi är dubbelspelare, att vi i själva
verket vill någonting annat, att vi är för isländsk val-
jakt.
Vi ska komma ihåg att Island fram till i dag har
kunnat fiska hur mycket val man har velat trots att
man stått utanför IWC. Det är synnerligen olyckligt
att man nu bakvägen lyckats ta sig in i IWC för tredje
gången efter en rad procedurer. Det kunde ha skett
även genom något annat slags omröstning, men nu är
vi där. Nu ska vi göra det bästa vi kan i den här situa-
tionen. Och det gör vi, det kan jag försäkra.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Anmälan om inkommen faktapromemoria
om förslag från Europeiska kommissionen

Förste vice talmannen anmälde att följande fak-
tapromemoria om förslag från Europeiska kommis-
sionen inkommit och överlämnats till utskott:
2002/03:FPM21 Dieselskattedirektiv KOM(2002)410
till skatteutskottet

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Proposition
2002/03:21 Fortsatt svenskt deltagande i en interna-
tionell säkerhetsstyrka i Afghanistan

Motioner
med anledning av prop. 2002/03:12 Olika bostads-
rättsfrågor
2002/03:Bo1 av Rigmor Stenmark m.fl. (c)
2002/03:Bo2 av Marietta de Pourbaix-Lundin
m.fl. (m)
2002/03:Bo3 av Owe Hellberg och Sten Lund-
ström (v)
2002/03:Bo4 av Göran Hägglund m.fl. (kd)
2002/03:Bo5 av Nina Lundström m.fl. (fp)

Konstitutionsutskottets betänkanden
2002/03:KU6 Ändringar i regeringsformen -samar-
betet i EU m.m. (vilande förslag och följdlagstift-
ning)
2002/03:KU8 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet
(vilande grundlagsförslag och följdlagstiftning)

Socialutskottets betänkande
2002/03:SoU2 Barn i väpnade konflikter - Fakultativt
protokoll till FN:s konvention om barnets rättig-
heter

5 § Kammaren åtskildes kl. 9.28.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.