Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:2 Tisdagen den 18 september

ProtokollRiksdagens protokoll 2001/02:2

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2001/02:2 Tisdagen den 18 september Kl. 14.00 - 14.57

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

---------------------------------------------------------------------
Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls
av biskopen i Härnösand Tony Guldbrandzén, öppna-
des riksmötet i kammarens plenisal enligt det pro-
gram som fogats till detta protokoll.
1 § Öppnandet av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:
Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, ärade
riksdagsledamöter, ärade företrädare för den svenska
och den internationella samhällsgemenskapen!
I dag öppnas riksmötet 2001/2002. Församlade
här i riksdagens kammare är företrädare för hela Sve-
rige, för vårt demokratiska samhällsskick, i gemen-
skap med representanter för länder i vår omvärld.
Tillsammans uttrycker vi nu vår respekt och med-
känsla för offren för terrordåden i USA och vår enig-
het kring respekten för varje människas unika och
okränkbara värde genom en stunds tystnad. Våra
tankar går också till de medmänniskor och deras
anhöriga som drabbades av den tragiska olyckan
utanför Sundsvall i går. Vi delar er sorg och er vånda.
Jag hemställer att Eders Majestät nu måtte förkla-
ra 2001/2002 års riksmöte för öppnat.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:
Fru talman, ärade riksdagsledamöter! Den fruk-
tansvärda terrorattacken mot det amerikanska sam-
hället har grundligt skadat och i ett slag förändrat hela
den demokratiska världen. Varför och hur är frågor
som alla ställer sig. Vi har inte funnit och kommer
sannolikt aldrig att finna godtagbara skäl. I stället
måste vi ägna all kraft åt att understryka nödvändig-
heten av att försvara demokratin liksom vikten av att
fortsätta att utveckla den här hemma såväl som utan-
för våra egna gränser.
Mötesfrihet och demonstrationsrätt, starka grund-
pelare i demokratin, ska värnas, medan terror aldrig
kan accepteras som ett sätt att debattera. Vi måste
klart och tydligt ta avstånd från sådana metoder. De-
mokrati innebär öppenhet, och ingen är betjänt av att
överläggningar på hög internationell eller nationell
nivå tvingas in i slutna rum eller bakom rigorösa
avspärrningar och till otillgängliga platser.
Förändrades gjorde världen också för dem som i
går drabbades av den bussolycka vi hörde talas om i
Sundsvall. Våra tankar går till de anhöriga och vi
uttrycker vår djupa medkänsla med dem i deras sorg.
Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! Det gångna
riksdagsåret har präglats av Sveriges ordförandeskap
för den europeiska unionen. För första gången stod
vårt land som värd, och vi har anledning att känna
tacksamhet mot alla er i riksdag, regering och andra
organ som med engagemang och stor framgång såg
till att arbetet inom unionen fördes vidare under den-
na period.
I de internationella kontakterna har statsbesök ett
viktigt symbolvärde. Förra hösten reste drottningen
och jag till Bulgarien, där vi fick intressanta inblickar
i samhällets olika områden och dess förhoppningar
inför framtiden. Under våren besökte vi i samma
syfte, åtföljda av kronprinsessan, Belgien och därefter
EU i Bryssel.
Tysklands president skulle förra veckan ha gästat
Sverige. Men efter samråd med honom beslutade vi
att uppskjuta statsbesöket till ett senare tillfälle på
grund av utvecklingen i USA.
Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! Många sto-
ra och viktiga frågor ligger på riksdagens bord för att
behandlas under det kommande arbetsåret. In-
frastrukturens utveckling, regionalpolitiken och mil-
jön, med klimatfrågorna i centrum, har redan nämnts i
den allmänna debatten. Detta och mycket därtill ska
klaras av med resurser från en statsbudget som i ökad
grad påverkas av den internationella konjunkturen. Vi
kommer alla att följa ert arbete med intresse och
uppmärksamhet. Jag tillönskar er, valda ombud för
Sveriges folk, lycka och framgång i ert ansvarsfulla
värv.
Med dessa ord förklarar jag 2001/02 års riksmöte
öppnat.

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Det började som vilken annan dag som helst.
Människor vaknade i förorterna, klädde på sig och åt
frukost. Föräldrar följde sina barn till skolan. Pen-
deltågen och tunnelbanevagnarna var fullsatta. Man-
hattans skyskrapor badade i ett behagligt sensommar-
ljus. Några tusen New York-bor tog hissen upp till
sina arbeten i World Trade Center. Det var den 11
september år 2001, för exakt en vecka sedan.
Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, fru
talman, ledamöter av Sveriges riksdag! Terrordåden i
USA var ett angrepp på oss alla. Vi vill bygga en
värld i demokrati och öppenhet, där vi kan älska och
leva tillsammans, i respekt och ömsesidig förståelse.
Vi vill att människor ska kunna resa fritt, besöka
andra länder och kulturer, utbyta erfarenheter och
kunskap, knyta kontakter och vänskapsband över
gränserna.
Terrordåden blev en grym påminnelse om hur
sårbart det öppna samhället är. De blev en påminnelse
om hur sårbar demokratin är när den ställs inför
krafter som är beredda att utmana dess själva kärna -
det okränkbara människovärdet. Om demokratin inte
förmår att sätta stopp för terrorismen, så förmår terro-
rismen att sätta stopp för demokratin.
Alla demokratiska krafter i världen måste nu bilda
gemensam front i kampen mot terrorismen. Vi måste
samlas till försvar av det öppna samhälle vi vill fort-
sätta att leva i, till försvar av demokratin och av män-
niskovärdet.
Nu gäller det att hålla samman, att betona det som
förenar snarare än det som skiljer. Över traditionella
gränser och barriärer - nu gäller det att samlas.
Trots att de centrala svenska samhällsfunktionerna
har fungerat väl under de dygn som följde på attack-
erna, finns det skäl att närmare granska hur vårt sam-
hälle är rustat i kampen mot den internationella terro-
rismen. Regeringen kommer att ta initiativ till sådana
insatser.
Fru talman! Låt mig också få uttrycka mitt och re-
geringens djupa deltagande med alla de ungdomar
och familjer som i går drabbades av den förfärliga
bussolyckan utanför Sundsvall.
Fru talman! En rad viktiga beslut ska fattas av
denna riksdag under det år som ligger framför oss.
Vi ska befästa Sveriges position som ledande kun-
skaps- och forskningsnation. Vi ska stärka Sverige
som välfärdsnation och som världens mest jämställda
land. Vi ska se till att Sverige fortsätter att gå i spet-
sen för omställningen till en ekonomiskt, socialt och
ekologiskt hållbar utveckling.
För varje socialdemokratisk regering är kampen
mot arbetslösheten den allt annat överskuggande
uppgiften. Målen för minskad arbetslöshet och ökad
sysselsättning kommer att följas noga. Till följd av en
lägre aktivitet i den amerikanska ekonomin var den
internationella konjunkturen svag redan före terror-
dåden i USA. Hur världsekonomin kommer att på-
verkas av det inträffade är för tidigt att dra bestämda
slutsatser om. Den bedömning som presenteras i
budgetpropositionen på torsdag ligger tills vidare fast.
Men leder utvecklingen till stigande arbetslöshet
kommer regeringen inte att tveka att sätta in nya
åtgärder.
Sverige står väl rustat för att möta ekonomiska på-
frestningar vid en internationell konjunkturnedgång.
De offentliga finanserna är starka och visar överskott.
Inflationen är låg och sysselsättningen hög. De se-
naste årens ekonomiska politik har syftat just till
detta, dvs. att skapa trygghet så att inte svängningar i
konjunkturen på nytt leder fram till att svenska folket
tvingas bära stora besparingspaket och nedskärningar
i välfärden.
Sverige ska vara ett land i rättvisa och trygghet.
Det är i tron på människan och hennes förmåga att
utvecklas i solidaritet med andra som vi formar vår
vision. Valet står inte mellan tillväxt och rättvisa. Vi
är övertygade om att utveckling och jämlikhet är
varandras förutsättningar. Utvecklingen blir starkare
när alla ges möjlighet att bidra till den och när alla får
del av dess frukter.
Nu når en lång rad satsningar för tillväxt och rätt-
visa ut till skolor och klassrum, till sjukhus och
vårdcentraler, till servicehus och hemtjänst. Nu når
förbättringarna Sveriges hushåll.
Barnen ska stå främst. Barns rätt till säker fritid,
lek och rekreation - fastslagen i artikel 31 i FN:s
barnkonvention - kommer att stärkas, liksom barns
skydd mot våld och skador enligt artikel 19. En bar-
nolycksfallsdelegation tillsätts.
Vid årsskiftet införs maxtaxan i förskolan i de all-
ra flesta av landets kommuner. Det ger tillsammans
med de senaste årens barnbidragshöjningar en starka-
re hushållskassa för barnfamiljerna, samtidigt som
fler barn får tillgång till förskolan. År 2003 införs den
allmänna och avgiftsfria förskolan för landets fyra-
fem-åringar. Nyblivna föräldrar får en längre och
bättre föräldraförsäkring.
Genom regeringens särskilda skolsatsning anställs
fler lärare och annan skolpersonal. Klasserna kan bli
mindre. Det nya studiemedelssystemet börjar gälla.
Bidragsdelen ökar, och fribeloppet höjs kraftigt.
9 miljarder kronor ska användas till att förbättra
vården för de psykiskt sjuka, stärka primärvården och
höja kvaliteten i äldreomsorgen. Ytterligare 3 700
miljoner kronor avsätts för att korta köerna och öka
tillgängligheten i vården. En nationell handlingsplan
för att minska narkotikamissbruket läggs fram.
Maxtaxan i äldreomsorgen föreslås träda i kraft i
sommar. Ett förbehållsbelopp ger egna pengar kvar
när avgiften är betald. Ett skydd mot höga tandvårds-
kostnader införs för alla som är över 65 år. En sär-
skild skattesänkning når det stora flertalet pensionärer
under nästa år.
Efter jul höjs grundavdraget i självdeklarationen.
Löntagarna kompenseras från nästa år för tre fjärde-
delar av egenavgifterna. Skattereduktionen för fack-
föreningsavgifter införs. I enlighet med skatterefor-
mens intentioner förändras skatteskalan så att färre
betalar statlig inkomstskatt. Fastighetsskatten sänks.
I somras förbättrades arbetslöshetsförsäkringen.
Både den övre skiktgränsen och grundbeloppet höj-
des. Fler får nu del av en 80-procentig ersättning vid
arbetslöshet. Ytterligare förbättringar av a-kassan
görs nästa år om det statsfinansiella läget så medger.
I december läggs propositionen om en reformerad
arbetsskadeförsäkring fram. Stora satsningar görs för
att bryta deltidsarbetslösheten. Aktivitetsgarantin
utvecklas till att bli ett kraftfullt instrument för att
hjälpa långtidsarbetslösa och socialbidragstagare att
få ett arbete. Arbetet med att motverka hemlöshet och
förbättra de hemlösas situation fortsätter.
En lång rad insatser ska tillsammans leda till att
målet att halvera antalet socialbidragsberoende mel-
lan åren 1999 och 2004 nås.
Rättstryggheten ska öka. I oktober invigs Växjö
polishögskola. Under mandatperioden har vi därmed
gått från en polishögskola till tre. 900 nya poliser
kommer att utbildas årligen. Närpolisreformen ska
fullföljas. Kriminalvårdens insatser för att förebygga
återfall i grov brottslighet och drogmissbruk ska öka.
Det internationella polissamarbetet vidareutvecklas.
Ungas brottslighet ska mötas med tydlighet, men
också med stöd för att undvika att unga fastnar i en
kriminell livsstil. Skyddet för kvinnor som utsätts för
våld och hot intensifieras. Stödet till brottsoffer, sär-
skilt bland barn och unga, stärks.
Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar alla delar
av regeringens politik. Det innebär att utmana invan-
da tänkesätt, arbetsformer och normer. Regeringen
presenterar i höst en metodhandbok som stöd i arbetet
med att uppnå jämställdhet inom alla samhällsområ-
den.
Sverige ska vara ett land i sammanhållning och
utveckling.
Landets vägar, järnvägar, farleder och flygplatser
ska förbättras. En särskild satsning görs nu för att
åtgärda akuta brister i underhåll av vägar och järnvä-
gar. Ett sammanhållet program läggs fram för en
modernisering av infrastrukturen. 319 miljarder kro-
nor avsätt fr.o.m. 2004.
All utbildning - från förskola till forskarutbild-
ning - ska hålla högsta kvalitet. En särskild satsning
görs för att säkra kvaliteten och vidareutbilda perso-
nalen i förskolan.
Arbetet med att säkra kvaliteten i grundskolan in-
tensifieras. Ytterligare 4 000 lärare ska bli behöriga.
Modersmålsundervisningen stärks. Alla elever ska få
det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. De nya
resurser som tillförs skolan ska i första hand gå till de
elever som behöver få sina kunskaper förstärkta. En
utvecklingsplan för skolan presenteras. Gymnasie-
skolan ses över, liksom skollagen. Lika villkor ska
råda för kommunala och fristående skolor. Vinstin-
tresset ska inte styra.
Värdegrundsarbetet i skolan intensifieras. Ett de-
mokratiskt förhållningssätt kan inte kommenderas
fram. Det måste praktiseras redan i klassrummet.
Vikten av tolerans, respekt och ansvar måste genom-
syra undervisning och skolmiljö.
Högskoleutbyggnaden och det förbättrade studie-
medelssystemet kompletteras med en kraftfull sats-
ning på att bryta snedrekryteringen till högskolan. Det
långsiktiga målet är att hälften av en årskull ska ha
börjat högskolestudier vid 25 års ålder.
Kraftsamlingen kring svensk forskning fortsätter.
Målet är att fördubbla examinationen i forskarutbild-
ningen inom tio år. Sverige ska behålla sin ledande
roll inom utvecklingen av biotekniken. Den forsk-
ningsetiska granskningen ska bli tydligare och all-
mänhetens insyn och inflytande öka.
Arbetet med regionala tillväxtavtal utvecklas.
Skattelättnader införs för vissa företag i de delar av
landet som har de största geografiska lägesnackdelar-
na. Likvärdiga villkor i hela landet för att bedriva
näringsverksamhet eftersträvas. Statliga insatser be-
hövs för bättre kapitalförsörjning i vissa fall. EU:s
strukturfonder ger viktiga bidrag. Satsningar görs på
turismen. Distansutbildningen byggs ut kraftigt. Ett
nätuniversitet inrättas.
Effektivare konkurrensregler utformas från kon-
sumentens perspektiv. Bättre fungerande marknader
ger lägre priser, bättre kvalitet och ett ökat utbud av
varor och tjänster.
Karteller ska med kraft bekämpas. En samman-
slagning av Konkurrensverket och Konsumentverket
övervägs. Regeringen kommer att ta initiativ till en
omfattande och förutsättningslös utvärdering av de
genomgripande avregleringar och förändringar av
offentlig verksamhet som genomdrivits under senare
år.
Småföretagandet stimuleras. Arbetet med ett sys-
tem för individuell kompetensutveckling fullföljs.
Exportfrämjandet förstärks på strategiska marknader,
och särskilda satsningar görs inom framtidsbranscher
som bioteknik samt informations- och kommunika-
tionsteknik.
Välfärden ska hålla hög och jämn kvalitet i hela
landet. Sverige ska ha en långtgående solidarisk ut-
jämning mellan kommuner och landsting. Kommuner
med särskilt kraftig befolkningsminskning får höjt
stöd för att garantera en bra samhällsservice. Fortsatt
ekonomiskt stöd ges för omstrukturering av kommu-
nala bostadsföretag med många tomma lägenheter.
Statens engagemang när det gäller kommunernas
bostadsföretag ska öka.
En stark utveckling i hela landet förutsätter att
tillväxtregionerna kan fortsätta att utvecklas. Bättre
trafiklösningar i storstäderna presenteras. Den natio-
nella storstadspolitiken fullföljs. Segregationen i våra
större städer ska brytas.
Bostadsbyggandet måste öka. Minst 25 000 nya
bostäder behöver byggas årligen och uthålligt under
en följd av år. Närmare 4 miljarder kronor satsas på
bostadsbyggandet under de närmaste fem åren.
Fru talman! I sommar har Gösta Berling dansat
polska på tiljorna i berättarladan i Sunne. Kung Lear
har rannsakat sitt livsverk under bar himmel bland
ruinerna på Gotland. I Botkyrka har bejublade Cirkus
Cirkör installerat sig och tränar cirkuskonster med
kommunens ungdomar.
Från norr till söder arbetar människor i lokala fö-
reningar och studiecirklar med att visa upp och lära
mer om vår samtidshistoria - det industriella kultur-
arvet.
Trollformler, ugglepost och magiska svärd fångar
just nu en ny generation läsare. Det säljs mer böcker
än på många år i Sverige.
Nya unga filmare har tagit oss med till förorten,
till den första kärleken, till 70-talets boendekollektiv,
och publiken bara växer.
Kulturen når fler grupper än någonsin. Den posi-
tiva utvecklingen ska stärkas.
Ökat stöd ska ges till de regionala musik- och te-
aterinstitutionerna, de fria teater- och dansgrupperna
liksom till Konstfrämjandet och Skådebanan. Skol-
biblioteken får ökade resurser. Kulturmiljövården
stärks. Presstödet höjs, och ett särskilt stöd införs för
lördagsutdelning av dagstidningar. Uppbyggnaden av
en organisationsstruktur för svensk form och design
ges stöd. Mångkulturell verksamhet får särskilt stöd,
liksom språk och kultur hos våra nationella minorite-
ter - samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och
judar. En filmvårdscentral förläggs till Grängesberg.
Den kraftigt sänkta bokmomsen måste komma alla
Sveriges bokälskare till del.
Regeringen fortsätter sin mångåriga satsning på
kulturen. Skälet är enkelt. För att låna orden av en
ung läsare i Kamratposten: "Fantasi är det viktigaste
som finns ifall man vill leva ett lyckligt liv. Man blir
klokare, man blir en roligare människa och man för-
står problemen i världen bättre."
Fru talman! Människors vilja till arbete är natio-
nens främsta tillgång. Alla människors kunskap och
kreativitet ska tas till vara. All diskriminering på
arbetsmarknaden måste upphöra. Tekniska möjlighe-
ter för att anpassa arbetsplatser till personer som har
funktionshinder måste tas till vara.
Ett modernt arbetsliv kräver en anpassning till
människors livssituation och förutsättningar. Stressen
måste minska. De anställdas inflytande över det egna
arbetet och arbetstiden ska öka. Heltid bör vara det
naturliga, deltid en möjlighet. Alla kvinnor och män
ska ha rätt till ett arbete som det går att försörja sig
på, ofrivillig deltid och timanställningar motverkas,
lönediskriminering bekämpas.
Nationella mål för ökad hälsa i arbetslivet tas
fram. Hälsobokslut prövas som en modell att göra
arbetslivet friskare. Det traditionella arbetsmiljöar-
betet stärks. Utvecklingen mot alltfler och längre
sjukskrivningar måste hejdas. Starkare ekonomiska
drivkrafter ska stimulera arbetsgivare att ta större
ansvar för arbetsvillkor, liksom för förebyggande och
rehabiliterande arbete. Regeringen bjuder in arbets-
marknadens parter till samtal och medverkan för att
bryta ohälsan.
Den offentliga sektorn måste vara en förebild för
att forma ett mänskligare arbetsliv. Sverige behöver
fler välfärdsarbetare. Arbetsvillkoren måste bli så
mycket bättre att många fler unga väljer välfärden för
sitt yrkesliv.
Fru talman! Sveriges utveckling ska inte bara vara
ekonomiskt och socialt hållbar. Vi måste bygga ett
ekologiskt uthålligt samhälle. Tillväxt som skapas
med metoder som undergräver mänsklig hälsa och
livskvalitet, som ödelägger miljön eller utarmar na-
turtillgångar är i grunden inte tillväxt - de långsiktiga
mänskliga, ekologiska och sociala kostnaderna över-
stiger de kortsiktigt ekonomiska vinsterna.
De nära sambanden mellan hälsa och miljö upp-
märksammas särskilt. Krafttag tas mot skadliga ke-
mikalier. Initiativ tas för att förbättra inomhusmiljön.
Luft eller byggnadsmaterial ska inte utgöra en hälso-
risk i våra hem, på arbetsplatser, skolor och dagis.
Mat ska produceras på ett säkert, hållbart och
etiskt sätt. Sverige ska driva på för att EU:s jord-
brukspolitik reformeras. Djurskyddet stärks och en
djurskyddsmyndighet inrättas.
Den biologiska mångfalden i havsmiljön och i
skogs- och odlingslandskapet ska garanteras. Särskilt
värdefulla naturområden, livsmiljöer och arter ges ett
varaktigt skydd.
Klimatpolitiken ges högsta prioritet, nationellt så-
väl som i det internationella samarbetet i EU och FN.
Utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska.
Kyotoprotokollet ratificeras. Förberedelserna för det
avgörande världstoppmötet om hållbar utveckling i
Johannesburg nästa år är i full gång. Som ett stöd för
klimatpolitiken fortsätter den gröna skatteväxlingen.
Skatterna på koldioxidutsläpp och elkonsumtion höjs,
medan skatterna på arbete sänks.
Främjandet av förnybara energikällor och en mer
effektiv energi- och resursanvändning ska ske genom
nya och mer marknadsbaserade styrmedel. Sverige
ska fortsatt aktivt bidra till att utveckla den europeis-
ka inre marknaden för energi, särskilt i Norden och
Östersjöområdet. Barsebäcks andra reaktor ska stäng-
as så snart de villkor riksdagen lagt fast är uppfyllda,
vilket regeringen bedömer blir fallet senast före ut-
gången av 2003.
Fru talman! Det är på dagen 40 år sedan FN:s då-
varande generalsekreterare Dag Hammarskjöld föll i
sin tjänst för alla människors rätt att leva i fred och
frihet. Än i dag inspirerar hans minne vårt fasta enga-
gemang för en värld fri från krig och förtryck.
Sverige ska vara en drivande kraft i arbetet för
global rättvisa.
Utvecklingen blir inte hållbar förrän alla länder
och människor får del av den. Trots att världens
samlade välstånd växer fortsätter klyftan att vidgas
mellan rika och fattiga. Demokrati, välstånd och
mänskliga rättigheter måste komma alla till del. Med
ökade möjligheter följer också ökat ansvar. Världens
regeringar har åtagit sig att halvera fattigdomen till år
2015.
Den svenska politiken för global utveckling
stärks. Biståndet närmar sig enprocentsmålet. Arbetet
för att lätta fattiga länders skuldbörda fortsätter.
Kraftigt stöd ges till FN:s nya globala aids- och häl-
sofond.
En fri och öppen handel med överenskomna spel-
regler är det mest kraftfulla instrumentet för att åstad-
komma utveckling och sprida ekonomiska framsteg.
Sverige verkar för att Världshandelsorganisationen i
november ska kunna inleda förhandlingar där utveck-
lingsländernas behov står i centrum.
Arbetet med en svensk globaliseringsstrategi full-
följs. Demokratiska motvikter behövs. Åtgärder för
att skapa ett robust internationellt finansiellt system
ska övervägas, gärna i EU och i annan internationell
samverkan.
Regeringen ska i alla internationella forum till-
sammans med progressiva krafter aktivt driva ut-
vecklingen mot ökad internationell rättvisa.
FN:s roll och uppgifter växer. I en tid av kraftig
internationalisering och ökad rörlighet ökar behovet
av en gemensam värdegrund. FN och dess säkerhets-
råd har det övergripande ansvaret för att säkra inter-
nationell fred och mänskliga rättigheter. Sverige ska
på alla sätt bidra till att FN respekteras av alla länder,
fungerar effektivt och får tillräckligt med resurser.
Det svenska EU-ordförandeskapet blev en fram-
gång och en källa till ökade kunskaper i Sverige om
det europeiska samarbetet. En bred folklig debatt om
det framtida samarbetet i unionen ska främjas. Med
besluten från bl.a. EU-toppmötet som grund vill rege-
ringen bidra till ekonomiska reformer och full syssel-
sättning i Europa. Det är i Sveriges intresse att infö-
randet av eurons sedlar och mynt blir en framgång.
EU-samarbetet på det rättsliga området intensifieras.
Sverige ska i europeisk samverkan ha en generös och
human flyktingpolitik.
Med EU:s utvidgning och Rysslands integrering i
det europeiska samarbetet tar vi vår historiska chans
att slutligen sätta stopp för Europas uppdelning i öst
och väst. Regeringen verkar för att utvidgningen
genomförs enligt de mål om tidtabell som lades fast
vid EU-toppmötet i Göteborg. Handel, bistånd och
krishantering ska vara viktiga delar när EU:s gemen-
samma utrikes- och säkerhetspolitik utvecklas.
Samhörigheten i närområdet, i Norden och i Ös-
tersjöregionen ska stärkas. Som ordförande i Barents-
rådet 2001-2003 sätter Sverige fokus på utvecklingen
i en väldig och rik region.
Sveriges säkerhetspolitiska linje, militär allians-
frihet med möjlighet till neutralitet vid konflikter i
vårt närområde, har tjänat oss väl. Den senaste tidens
händelser illustrerar på nytt att hoten mot vår säkerhet
kan vara av många olika slag.
Regeringen eftersträvar en bred uppslutning kring
Sveriges säkerhetspolitiska linje med den militära
alliansfriheten som grund. De konstruktiva överlägg-
ningarna med riksdagspartiernas företrädare om for-
muleringen av denna linje fortsätter.
Totalförsvarets reformering fortgår. Totalför-
svarsplikten moderniseras.
Fru talman! Ärade ledamöter! I år fyller den all-
männa och lika rösträtten 80 år.
En människa, en röst - sådan är demokratins
grundtanke. Den vilar på principen om alla männi-
skors lika värde, varje människas okränkbarhet. Det
är vår tids största och vackraste idé.
Med terrordåden i USA skärps återigen insikten:
Demokratin kan aldrig tas för given. Den måste alltid
vinnas på nytt.
Regeringen fortsätter arbetet med kunskapssprid-
ning, forskning och åminnelse av Förintelsen som en
väg att stärka demokratin och människovärdet. Min-
net av Förintelsen innebär inte bara en möjlighet att
lära av historiens mörka sidor. Historien bär också på
de goda förebilder som vi behöver i dagens arbete för
att stärka demokratin.
En sådan förebild, som för alltid förtjänar att bli
ihågkommen för sina outtröttliga insatser för männi-
skovärdet, är Raoul Wallenberg. Regeringen kommer
att tillkalla en utredning för att granska utrikesled-
ningens agerande i fallet Raoul Wallenberg.
En ny myndighet - Forum för levande historia -
inrättas 2003 i Stockholm för frågor som rör demo-
krati, tolerans och mänskliga rättigheter med ut-
gångspunkt i Förintelsen. Den nya myndigheten ska
ha sitt säte i Stockholm men verka i hela landet.
Den årliga regeringskonferensen Stockholms In-
ternationella Forum hölls i januari 2001 på temat
"Kamp mot intolerans". Den var en internationell
kraftsansträngning för att öka beredskapen att be-
kämpa antidemokratiska krafter och intolerans i alla
dess uttryck. Med ytterligare en internationell konfe-
rens under första halvåret 2002 fortsätter regeringen
kraftsamlingen för att motverka etniska konflikter och
förhindra folkmord i framtiden.
Fru talman! Alla människors lika värde har slagits
fast i internationella konventioner och nationella lagar
världen över. Men den viktigaste pusselbiten kan
aldrig lagstiftas fram.
Det är vi själva som utgör demokratin. Det är i
mötet mellan människa och människa som demokra-
tins styrka avgörs. Demokratin ger aldrig bara rättig-
heter. Den innebär också skyldigheter. Den kräver av
var och en av oss att vi aldrig väljer likgiltigheten
eller glömskan. Den kräver att vi var och en tar aktiv
ställning.

3 § Ceremonin avslutades kl. 14.57.

Bilaga
Program för öppnandet av riksmötet 2001/02
tisdagen den 18 september 2001 kl. 14.00

Musik under samlingen

Fanfar
av Ingvar Lidholm

Kungssången

Folkvisa från Raukasjö

Vals i Mejram
av Bo Nilsson

Tyst minut
för offren för terrordåden i USA

Talmannen

Hans Majestät Konungen
öppnar riksmötet

Fanfar
av Anders Högstedt

Monicas vals
av Bill Evans

Statsministern
avger regeringsförklaring

Innan kärleken kom
av Anders Hillborg

Nationalsången

Grande Marche
av Charles Voss
----------------------------------------------------
Medverkande
Riksplan:
Arméns musikkår konserterar
Trapphallen:
Kör från Hagaskolans musikklasser, Norrköping
Dirigenter: Ann Törnqvist, Gunnar Josephson och Bengt Gårsjö. Piano: Henrik
Bergion
Folkmusikgruppen Med Krus: Rune Persson, Isabell Svärdmalm, Helen Eriksson och
Christer Samuelsson
Folkdanslaget Kedjan paraderar med Sveriges landskapsfanor
Plenisalen:
Musiker ur Stockholms läns Blåsarsymfoniker
Trio T.G.T.T:
Jeanette Köhn, sopran, Mats Bergström, gitarr och Teddy Walter, kontrabas
Fanfarblåsare