Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:60 Fredagen den 2 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 2000/01:60

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2000/01:60 Fredagen den 2 februari Kl. 9.00 - 9.23

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

------------------------------------------------------------------------

1 § Kompletteringsval till konstitutionsutskot-
tet

Talmannen meddelade att Moderata samlingspar-
tiets riksdagsgrupp under Jerry Martingers ledighet
anmält hans ersättare Margareta Nachmanson som
suppleant i konstitutionsutskottet.
Talmannen förklarade vald till

suppleant i konstitutionsutskottet
Margareta Nachmanson (m)

2 § Meddelande om frågestund

Talmannen meddelade att vid frågestunden tors-
dagen den 8 februari kl. 14.00 skulle följande statsråd
närvara:
Kulturminister Marita Ulvskog, utbildningsmi-
nister Thomas Östros, socialminister Lars Engqvist,
statsrådet Ingegerd Wärnersson och statsrådet Britta
Lejon.

3 § Meddelande om information från regering-
en

Talmannen meddelade att torsdagen den
8 februari kl. 15.00 efter frågestunden skulle statsrå-
det Mona Sahlin lämna information om regeringens
skrivelse En nationell handlingsplan mot rasism,
främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering.

4 § Anmälan om fördröjt svar på interpella-
tion

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:

Interpellation 2000/01:212

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:212 av Lena Ek om elav-
brott.
Interpellationen kommer att besvaras den
6 februari 2001.
Skälet till dröjsmålet är att det har varit svårt att
hitta en debattdag som passat både interpellanten och
statsrådet.
Stockholm den 1 februari 2001
Näringsdepartementet
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

5 § Svar på interpellation 2000/01:183 om
skydd och stöd för ekonomiskt svaga konsumen-
ter

Anf. 1 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Ana Maria Narti har frågat statsrådet
Ulrica Messing vilka åtgärder som tas eller förbereds
inom departementet för att sprida nödvändig infor-
mation till de allra svagaste konsumenterna och för
att skapa ett starkare skydd för dem. Arbetet inom
regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara
på interpellationen.
Konsumentpolitiska kommittén 2000 har i sitt
betänkande Starka konsumenter i en gränslös värld
(SOU 2000:29), som överlämnades i mars 2000,
föreslagit flera åtgärder för att komma till rätta med
sådana problem som Ana Maria Narti beskriver. Be-
tänkandet har remissbehandlats och regeringen har
för avsikt att under våren lägga fram en konsument-
politisk proposition. I arbetet med propositionen
utgör kommitténs betänkande självklart ett värdefullt
och viktigt underlag.
De konsumentgrupper som Ana Maria Narti be-
skriver kan vara svåra att nå med råd och information.
Generellt gäller att statliga och kommunala myndig-
heter inom sina respektive ansvarsområden bör sträva
efter att samhällsinformation når alla i befolkningen
oavsett härkomst och etnisk bakgrund och att den är
anpassad till mottagarnas skilda förutsättningar och
behov. Utöver den generella samhällsinformationen
behövs särskilda informationsinsatser för att tillgodo-
se nyanlända invandrares behov av samhällsinforma-
tion (prop. 1997/98:16).
På konsumentområdet spelar de lokala konsu-
mentvägledarna i landets kommuner en viktig roll i
förhållande till dessa grupper. Genom personlig kon-
takt och uppsökande verksamhet är förutsättningarna
större att lyckas. Personer med utländsk bakgrund
som söker hjälp hos den kommunala vägledningen är
dock underrepresenterade i förhållande till andra
grupper, vilket innebär att vägledningen behöver
utvecklas ytterligare för att nå dessa grupper. Jag tror
att kommunerna kan åstadkomma mycket såväl ge-
nom den frivilliga kommunala konsumentvägled-
ningen som genom den skyldighet att lämna rådgiv-
ning till skuldsatta personer som följer av skuldsane-
ringslagen och socialtjänstlagen. Regeringen övervä-
ger inom ramen för propositionsarbetet olika sätt att
stödja den lokala verksamheten.
Kommittén föreslår vidare att orsakerna till över-
skuldsättning och uppkomsten av s.k. skuldfällor ska
analyseras närmare. Dessutom har kommittén lämnat
förslag till förbättringar som rör handläggningen av
skuldsaneringsärenden. I detta sammanhang bör ock-
så nämnas att Riksdagens revisorer, parallellt med
kommitténs arbete, har granskat tillämpningen av
skuldsaneringslagen. Revisorerna lade fram en rap-
port i juni 2000. Rapporten har remissbehandlats och
revisorerna har i en skrivelse till riksdagen i oktober
2000 presenterat flera förslag till förändringar.
Konsumentpolitiska kommittén har också föresla-
git flera åtgärder av allmän karaktär som syftar till att
stärka konsumenternas ställning på de finansiella
marknaderna, t.ex. i form av bättre tillgång till råd-
givning och information och ett skärpt ansvar för
finansiella rådgivare. Kommittén konstaterade slutli-
gen att vissa konsumentgrupper är i behov av särskilt
stöd i form av riktad information om t.ex. dagligva-
ror. En sådan grupp är personer med svårigheter i
svenska språket. Inom ramen för arbetet med den
konsumentpolitiska propositionen kommer regering-
en att studera vilka möjligheter som finns att främja
riktad information och rådgivning om olika typer av
varor och tjänster till dessa grupper.
Ana Maria Narti framhåller i sin interpellation att
hushåll med dålig ekonomi ofta har ett mycket svaga-
re försäkringsskydd än andra hushåll, och att de i
vissa fall t.o.m. saknar hemförsäkring, vilket skulle
innebära att de står utan rättshjälp i en eventuell rät-
tegång. Detta är dock inte helt riktigt. Om en person
behöver rättsligt bistånd vid en rättegång kan han
eller hon beviljas rättshjälp enligt rättshjälpslagen
(1996:1619), detta under förutsättningen att personen
i fråga inte har något eget rättsskydd i sin hemförsäk-
ring eller lever under tillräckligt goda förhållanden
för att han eller hon borde ha haft ett sådant skydd.
Slutligen kan jag också nämna att man inom Jus-
titiedepartementet arbetar med ett förslag om grupp-
talan vid domstol. Avsikten med det är att stärka det
processuella rättsskyddet för bl.a. konsumenter.
Grupptalan kan t.ex. användas när många människor
har likartade, men relativt små anspråk mot en nä-
ringsidkare. Genom grupptalan åstadkommer man
alltså att enskilda personer kommer till sin rätt i situ-
ationer där det annars inte är möjligt. Med möjlighe-
ten till grupptalan uppnås också en preventiv, mark-
nadssanerande effekt. Det är värdefullt för att stoppa
illojala och ohederliga affärsmetoder.

Anf. 2 ANA MARIA NARTI (fp):
Fru talman! Ibland är det glädjande att höra att
man har gjort ett misstag. Jag är glad när jag hör att
personer som saknar hemförsäkring trots detta kan få
rättshjälp.
Men jag tror att mitt fel säger mycket. Jag har bott
i Sverige i nästan 31 år. Det blir 31 år i maj. Jag be-
traktas som en välinformerad person. Jag kan många
språk och har inga svårigheter med svenska språket
som är mitt familjespråk nuförtiden. Jag talar svenska
med mina barn. Ändå visste jag inte att den möjlig-
heten fanns.
Jag tror att det här misstaget säger mycket om hur
svårt det är att få en komplex bild av det svenska
samhället för någon som kommer från en annan del
av världen. Jämfört med den situation jag upplevde
när jag kom till Sverige tror jag att situationen har
blivit ännu mer komplicerad för mycket stora grupper
av invånare som kommer från andra länder. Den stora
massa - och det är en stor massa - av personer som
aldrig har fått möjlighet att arbeta med vanliga jobb
har särskilda svårigheter. Det bästa sättet att orientera
sig i det nya samhället är att arbeta och få betalt. Då
lär man sig hur man betalar skatt. Då lär man sig vad
man gör om man får skulder. Då lär man sig hela
regelboken i praktiken.
Men någon som står utanför och lever t.ex. på so-
cialbidrag kan gå vilse mycket lätt. Jag känner till de
pågående arbetsprocesserna som alla är väldigt spän-
nande, och jag kommer att ägna mycket intresse åt
konsumentpolitiken. Jag sitter förresten i lagutskottet,
så det faller faktiskt på mitt bord. Men kan vi vänta
på en ny proposition, på behandling av propositionen
och till slut på beslut i kammaren? Kan vi inte göra
någonting just nu för att utöka de här speciella grup-
pernas möjligheter?
Jag tror vidare att problemet inte kan lösas om vi
enbart går in för envägskommunikation från myndig-
heter till konsumenter. Jag tror att en riktig konsu-
mentpolitik bygger på tvåvägskommunikation och på
starka grupper av konsumenter, som med passion,
kunskap och kompetens samspelar med myndigheter-
na och med näringslivet. De grupper som jag talar om
har inte någon möjlighet att göra detta. Jag skulle
gärna vilja höra vad vi kan göra just nu.

Anf. 3 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! När man ser brister i samhället som
har stor inverkan på människors liv, på deras förmåga
att kräva sin rätt och att ta sin del av ansvaret, vill
man inte att arbetet ska ta längre tid än nödvändigt,
men jag måste inse begränsningarna i åtgärder som
ligger utanför ramarna för vad ett statsråd kan göra.
Jag tror dock att vi kommer att kunna göra en hel
del tillsammans inom ramen för vårt framtida konsu-
mentpolitiska arbete. Jag hoppas att behandlingen av
propositionen när den lagts på riksdagens bord kom-
mer att kunna leda ett stycke framåt.
Som ett led i förberedelserna för detta träffade jag
häromdagen företrädare för Kommunförbundet och
Sveriges kommuner och diskuterade bl.a. om det
finns vägar för oss att samarbeta för att stimulera
insatserna för dessa grupper av konsumenter. Jag
hoppas och tror att detta arbete kommer att leda fram
till nya insatser och högre ambitioner.
Jag tror också att man inte ska underskatta vikten
av att frågor som den här tas upp till behandling och
belyses. Även om vi vet att det är ett begränsat antal
människor som nås av detta sprider ändå varje sådan
insats ringar på vattnet och kan leda till att fler män-
niskor - oavsett om det gäller kommunala konsu-
mentvägledare eller aktiva människor som arbetar
ideellt inom olika konsumentrörelser - i högre grad
får upp ögonen för att det kanske också kan finnas
möjlighet att t.ex. använda rättshjälpslagen. Debatt
har i sig funktionen att sprida information.
Jag vill nämna för Ana Maria Narti att regeringen
nyligen gav ett antal myndigheter ett uppdrag som
ligger i linje med den tvåvägskommunikation som
Ana Maria Narti efterlyser, nämligen att de ska börja
arbeta med ett tvåårigt försök med s.k. servicedekla-
rationer. Syftet är att ge människor en bild av vilken
sorts arbetsuppgifter myndigheten har och vilka
tjänster och vilken vägledning som myndigheten i
fråga kan erbjuda medborgaren. Sedan ska man föra
en dialog med de människor som använder myndig-
hetens tjänster. Detta arbete ska omfatta delar av
polisverksamheten i landet, tullen och andra myndig-
heter.
Man vill sedan kunna använda sig av de syn-
punkter som kommer in från människor i denna dia-
log med medborgarna. Hur tycker de att myndighe-
tens verksamhet fungerar? Är den väl avpassad efter
behoven? Man kan använda det här som en väldigt
viktig källa för utvecklingen av hela myndighetens
arbete. Jag menar att vi måste sätta fokus på de statli-
ga myndigheternas och även de kommunala förvalt-
ningarnas verksamhet och fundera över om vi arbetar
på rätt sätt för att nå det som egentligen är vårt mål.

Anf. 4 ANA MARIA NARTI (fp):
Fru talman! En fråga som behöver studeras på alla
möjliga nivåer, ute bland invånarna, på olika myn-
digheter och inom kommunala förvaltningar, är situ-
ationen för arbetslösa med stora skulder. De vet att
när de äntligen hamnar i den situationen att de kan ta
ett jobb kommer kronofogden och kräver dem på
skulderna. Väldigt många av dem har accelererande
skuldbördor, som växer med ränta på ränta. På grund
av lång tids arbetslöshet har de inte varit förmögna att
betala sina skulder. Jag känner till fall där en skuld
som för tio år sedan uppgick till 50 000 kr nu har
passerat 200 000-kronorsgränsen.
I en sådan situation tänker sig en människa för tio
gånger innan hon tar jobbet. Hon är rädd att hamna på
en ekonomisk nivå som gör vardagen oerhört svår.
Hon ser inte heller någon ljusning långt bort i framti-
den.
Just i en sådan situation tror jag att ansvariga po-
litiker i riksdag och regering tillsammans med Kom-
munförbundet och med Konsumentverket kan starta
en dialog med kronofogdemyndigheten. Kronofog-
demyndigheten kan inte ha intresse av att kräva in
väldigt stora belopp av sådana här människor från
första arbetsdagen.
För det första kan de stora skulderna inte betalas
tillbaka om personen i fråga förblir arbetslös på grund
av skräck för kronofogden. Kronofogden vinner ab-
solut ingenting om kraven är mycket höga från allra
första arbetsdagen. För det andra har kronofogden
precis som de här människorna intresse av att det
ekonomiska problemet löses. Det ekonomiska incita-
ment som en lite bättre vardagsekonomi för den f.d.
arbetslöse kan innebära kan kanske leda till en vis-
serligen långsammare men ändå återbetalning av en
stor del av skulden.
Jag kan tänka mig att detta kan diskuteras redan
innan propositionen har kommit på lagutskottets
bord. Det kan också vara intressant för de tjänstemän
på departementet som just nu arbetar med propositio-
nens text.

Anf. 5 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Det finns mycket riktigt, som Ana
Maria Narti beskriver, tyvärr många situationer där
människor i Sverige i dag hamnar mellan stolar och
där de system som vi har byggt upp för att hjälpa och
stötta människor i livets olika skeden ibland faktiskt
inte bidrar till att underlätta utan till att försvåra för
dem. Detta gäller särskilt när de går från en sorts
livssituation till en annan.
Jag kan bara hålla med om riktigheten i denna be-
skrivning och även instämma i att vi på alla sätt måste
arbeta för att försöka undanröja alla dessa problem
med gränser mellan våra olika system, som egentli-
gen syftar till någonting helt annat än vad de ibland
tyvärr leder till.
Den specifika frågan om hur kronofogdemyndig-
heten arbetar i fall där man måste kunna ha en flexi-
bilitet i bemötandet av den enskilda individen känner
jag än så länge tyvärr alldeles för dåligt till.
Genom inte minst brev jag får till mig från männi-
skor med stora skulder som har försökt att få hjälp
från olika myndigheter har jag insett att problemet är
ungefär så som Ana Maria Narti beskriver. Jag har
tyvärr i dag ingen lösning på de bekymren. Men jag
hoppas att vi tillsammans ska kunna hitta vägar för att
förbättra för människor på detta område.
Om det blir inom ramen för den konsumentpoli-
tiska propositionen eller på något annat sätt vet jag
inte i dag. Helt klart är att detta är någonting som vi
måste försöka förbättra. Jag tackar Ana Maria Narti
för påpekandet och tar med mig det hem.

Anf. 6 ANA MARIA NARTI (fp):
Fru talman! Tack för tredje gången. Ett sista kort
förslag. Det skulle inte alls vara svårt att mobilisera
aktiva invånare med invandrarbakgrund för en upp-
lysningskampanj. Detta skulle mycket lätt kunna
sättas i gång t.ex. i samarbete med Kommunförbun-
det.
När man försöker att göra någonting sådant sak-
nas det vanligtvis pengar. Då räknar man alltid med
frivilligt arbete från invandrarnas sida, och de har en
mycket dålig ekonomi.
Mycket ofta känner de sig direkt sårade om man
väntar sig att de som har varit arbetslösa länge, eller
som kanske fortfarande är arbetslösa, ska göra riktiga
arbetsinsatser som frivilligt arbete.
Jag kan jobba frivilligt, och jag gör det. Männi-
skor med bra inkomst och regelbunden, lugn vardag
kan jobba frivilligt. Men människor som har det väl-
digt svårt ekonomiskt ska få betalt för sina arbetsin-
satser.
Jag skulle gärna vilja be konsumentministern att
tänka lite grann på möjligheten att hitta finansiering
för en sådan informationskampanj. Tack så mycket.

Anf. 7 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Alla goda idéer på detta område är
viktiga. Vi måste söka med ljus och lykta och inte
spara någon möda i arbetet för att försöka få till stånd
en ändring.
Jag har lyssnat till vad Ana Maria Narti har före-
slagit och inser att det kanske inte är så jätteenkelt att
hitta en lösning. Men jag ska åtminstone undersöka
saken. Det lovar jag.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
2000/01:66 till socialförsäkringsutskottet

Skrivelser
2000/01:62 till justitieutskottet
2000/01:64 till skatteutskottet

Förslag
2000/01:RR10 till utbildningsutskottet

Motioner
2000/01:Sk24 och Sk25 till skatteutskottet
2000/01:Ju3 till justitieutskottet
2000/01:MJ10-MJ26 till miljö- och jordbruksutskot-
tet

7 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkande
2000/01:KU13 Justitieombudsmännens ämbetsberät-
telse vid riksmötet 2000/01

Utrikesutskottets betänkande
2000/01:UU6 Avtalet mellan Europeiska gemenska-
pen och dess medlemsstater å ena sidan och
Schweiz å andra sidan. Ett avtal inom sju sektorer.

Justitieutskottets betänkanden
2000/01:JuU9 Penningförfalskning m.m.
2000/01:JuU10 Hemlig teleavlyssning, m.m.

Lagutskottets betänkanden
2000/01:LU9 Vissa associations- och avtalsrättsliga
frågor
2000/01:LU10 Vissa utsöknings- och insolvensrätts-
liga frågor rörande fastigheter
2000/01:LU11 Namnlagen

8 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 1 februari

2000/01:232 av Carl-Erik Skårman (m) till statsrådet
Lars-Erik Lövdén
Lägenhetsöverskottet
2000/01:233 av Gunnar Axén (m) till finansminister
Bosse Ringholm
Rättsläget beträffande lotterilagen
2000/01:234 av Roy Hansson (m) till näringsminister
Björn Rosengren
Utlovade arbetstillfällen till Fårösund

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 6 februari.

9 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 1 februari

2000/01:613 av Maud Ekendahl (m) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
Närpolisreformen
2000/01:614 av Lars Wegendal (s) till justitieminister
Thomas Bodström
Åtgärder mot illegalt spel
2000/01:615 av Åke Carnerö (kd) till justitieminister
Thomas Bodström
Polisen i Västra Götaland
2000/01:616 av Sten Tolgfors (m) till socialminister
Lars Engqvist
Funktionshindrade barns rättigheter
2000/01:617 av Yvonne Oscarsson (v) till socialmini-
ster Lars Engqvist
Illegal införsel av alkohol
2000/01:618 av Tasso Stafilidis (v) till utrikesminis-
ter Anna Lindh
Artikel 209 i Österrikes strafflagstiftning
2000/01:619 av andre vice talman Eva Zetterberg (v)
till utrikesminister Anna Lindh
Den demokratiska utvecklingen i Tanzania och Zan-
zibar
2000/01:620 av Claes-Göran Brandin (s) till miljö-
minister Kjell Larsson
Övergång till renare båtbensin
2000/01:621 av Per-Olof Svensson (s) till finansmi-
nister Bosse Ringholm
Båtskatt
2000/01:622 av Inger René (m) till statsrådet Britta
Lejon
Kommunala självstyret
2000/01:623 av Anne-Katrine Dunker (m) till statsrå-
det Mona Sahlin
Deklarationer för företagare
2000/01:624 av Margareta Cederfelt (m) till statsrå-
det Leif Pagrotsky
Handelshinder för svenska företag

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 6 februari.

10 § Anmälan om skriftligt svar på fråga

Anmäldes att skriftligt svar på följande fråga in-
kommit

den 2 februari

2000/01:558 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Inge-
gerd Wärnersson
Skolpolitiken

Svaret redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 6 februari.

11 § Kammaren åtskildes kl. 9.23.

Förhandlingarna leddes av talmannen.