Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:6 Tisdagen den 3 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 2000/01:6

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2000/01:6 Tisdagen den 3 oktober Kl. 14.00 - 14.33

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

Protokoll
2000/01:6
--------------------------------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 21 och 26 septem-
ber.
2 § Meddelanden om kammararbetet

Andre vice talmannen meddelade att ett medde-
lande delats ut till kammarens ledamöter om vote-
ringstiderna under tiden den 11-16 oktober, ändringar
i kammarens sammanträdesplan samt att statsminister
Göran Persson torsdagen den 14 december kl. 15.00
skulle lämna information om toppmötet i Nice och
det svenska ordförandeskapet 2001.

3 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 2000/01:6

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:6 av Inger Segelström om
el- och fotbojprojektet.
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen
den 12 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Stockholm den 26 september 2000
Justitiedepartementet
Lena Hjelm-Wallén

Interpellation 2000/01:5

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:5 av Åsa Torstensson om
Sveriges kommuner.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 13 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och arbetsan-
hopning.
Stockholm den 20 oktober 2000
Justitiedepartementet
Britta Lejon

Interpellation 2000/01:3

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:3 av Per Westerberg (m)
om myndigheters ingripande mot småföretagare.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 13 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.
Stockholm den 28 september 2000
Näringsdepartementet
Mona Sahlin
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 2000/01:7

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:7 av Maud Ekendahl (m)
om svarttaxi.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 13 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.
Stockholm den 28 september 2000
Näringsdepartementet
Björn Rosengren
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 2000/01:4

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:4 av Elver Jonsson (fp) om
att säkra postservicen.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
17 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är att det har varit svårt att
hitta en debattdag som passat både näringsministern
och interpellanten.
Stockholm den 28 september 2000
Näringsdepartementet
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 2000/01:8

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:8 av Maria Larsson (kd)
om kritik mot tillväxtavtalen.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
24 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är att det har varit svårt att
hitta en debattdag som passat både statsrådet Sahlin
och interpellanten.
Stockholm den 28 september 2000
Näringsdepartementet
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 2000/01:11

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:11 av Rolf Gunnarsson (m)
om skjutfältet i Älvdalen.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
17 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är att jag inte kunnat finna
en debattdag som passar både interpellanten och mig.
Stockholm den 25 september 2000
Försvarsdepartementet
Björn von Sydow

Interpellation 2000/01:19

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:19 av Maud Ekendahl om
kampen mot hiv i storstäderna.
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen
den 19 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är att jag inte kunnat finna
en debattdag som passar både interpellanten och mig.
Stockholm den 28 september 2000
Socialdepartementet
Lars Engqvist

Interpellation 2000/01:2

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:2 av Kenneth Johansson
om hörselvård.
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen
den 19 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är att jag inte kunnat finna
en debattdag som passar både interpellanten och mig.
Stockholm den 25 september 2000
Socialdepartementet
Lars Engqvist

Interpellation 2000/01:16

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:16 av Henrik S Järrel (m)
om boendesituationen i Stockholm.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
24 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är att det först är detta datum
som passar både interpellanten och statsrådet.
Stockholm den 28 september 2000
Finansdepartementet
Lars-Erik Lövdén

Interpellation 2000/01:1

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:1 av Sten Andersson (m)
om Österrikesanktionerna.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 27 oktober 2000.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresor.
Stockholm den 26 september 2000
Utrikesdepartementet
Anna Lindh

4 § Svar på interpellation 2000/01:10 om bygg-
kostnader

Anf. 1 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat stats-
rådet Lars-Erik Lövdén vilka åtgärder han avser att
vidta för att bereda frågan om sänkt byggmoms. Ar-
betsfördelningen inom regeringen är sådan att jag ska
besvara denna fråga.
I samband med skattereformen 1990-1991 gjor-
des mervärdesskatten mer generell, och skatteplikt för
byggande, fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel
infördes. Redan dessförinnan beskattades dock byg-
gandet men särskilda s.k. reduceringsregler tillämpa-
des. Reglerna innebar att ersättning för byggentrepre-
nader delvis undantogs från mervärdesskatt - enbart
20 eller 60 % togs upp till beskattning. Systemet
medförde dock stora tillämpnings- och kontroll-
problem, inte minst i fråga om gränsdragningen mel-
lan byggentreprenader respektive tillhandahållande av
byggmaterial och produkter av olika slag.
Denna typ av gränsdragningsproblem uppstår när
särreglering och undantag av olika slag används inom
mervärdesskatteområdet. Det leder oundvikligen till
svårigheter vid tillämpning och kontroll. Problemen
känns igen från de områden där en reducerad skatte-
sats används i dag. Trots att dessa områden inte alls
är av så komplex natur som byggsektorn uppstår
samma slags svårigheter vid tillämpningen.
Hänsyn måste också tas till den EG-rättsliga mer-
värdesskatteregleringen. Enligt denna är det inte
möjligt att reducera mervärdeskattesatsen på bygg-
kostnader generellt.
En sänkning av byggmomsen skapar alltså olika
problem, skatteadministrativa och i förhållande till
EU-rätten. Frågan är också om en sänkning av bygg-
momsen är det mest effektiva sättet att åstadkomma
en sänkning av byggkostnaderna.
I detta sammanhang vill jag erinra om de bedöm-
ningar som Byggkostnadsdelegationen gjort och som
Ulla-Britt Hagström refererar till. Delegationen tar
bl.a. upp betydelsen av en förbättrad konkurrens i
byggsektorn.
För bostadsbyggandet, liksom för nyinvesteringar
i allmänhet, är ränteläget en viktig faktor. De senaste
årens framgångsrika sanering av de offentliga finan-
serna har bidragit till sjunkande räntor. Därmed har
också villkoren för bostadsbyggandet förbättrats. För
nyproduktionen av bostäder är för övrigt också ut-
formningen av fastighetsskatt och räntebidrag bety-
delsefull. Fastighetsbeskattningskommittén har före-
slagit en samtidig avveckling av fastighetsskatten på
hyreshus och av räntebidragen. Enligt kommittén bör
eventuella stöd till nyproduktionen i stället ske ge-
nom någon form av investeringsbidrag. I sitt fortsatta
arbete kommer regeringen att pröva dessa förslag. Jag
vill också påminna om att regeringen i budgetpropo-
sitionen för 2001 föreslagit en sänkning av fastighets-
skatten för hyreshus till 0,7 %.
Sammanfattningsvis anser jag alltså att en särreg-
lering inom mervärdesskatteområdet inte är någon
lämplig metod för att minska byggkostnaderna. Mot
denna bakgrund och med beaktande av att en sänk-
ning av momsen inom byggsektorn medför ett avse-
värt skattebortfall avser jag inte att vidta några sär-
skilda åtgärder för att bereda frågan om sänkt bygg-
moms.

Anf. 2 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd):
Fru talman! Jag vill tacka finansminister Bosse
Ringholm för det raka svaret på min interpellation om
sänkt byggmoms. Svaret är tyvärr ett tydligt nej. Men
då jag vet att analyser, diskussioner och nya fakta
även kan få en beslutsam finansminister att ändra sig
vill jag ta upp ett resonemang i denna fråga. Rege-
ringen tycks göra allt för att värna skötebarnet all-
männyttan, för att sedan ge upp övrig bostadspolitik.
Bostadsbyggandet har varit mycket lågt de senaste
åren. Antalet påbörjade lägenheter har enligt Statis-
tiska centralbyrån uppgått till i genomsnitt 12 000
årligen under åren 1993-1998. Under år 1999 påbör-
jades hus med ca 15 000 bostadslägenheter. Men det
redovisas i dag bostadsbrist i 45 kommuner. Ytterli-
gare ett tjugotal kommuner redovisar bostadsbrist i
centralorten eller i innerstaden. Störst är problemen i
Stockholms län.
Boendekostnaderna har ökat. Regeringens tjurig-
het att inte låta taxeringsvärdena förbli frysta kommer
att göra att flera får lämna hus och hem. Regeringen
gör ett positivt drag - går ut med investeringsbidrag
till studentbostäder, vilket vi kristdemokrater har
agerat för nu under två års tid. Regeringen tycks dock
som helhet ha bestämt att bostäder ska vara en mjölk-
kossa åt staten. Fastighetsskatterna, som kom till för
att möta statens utgifter för subventioner, hålls kvar,
trots att subventionerna upphört. De är såväl ologiska
som orättvist uppbyggda - även om de nu sänks till
0,7 % för hyreshus, vilket givetvis är positivt.
För nybyggnationer uppgår skatter och avgifter
till mer än 60 % av kostnaden. Vi håller på att skapa
en bostadsskuld som våra barn får ta hand om. Vi
utnyttjar och sliter de bostäder som tidigare genera-
tioner har byggt. Vi gör inte de investeringar som
behövs för att vi ska kunna lämna efter oss ett bättre
eller likvärdigt bostadsbestånd. Den svarta markna-
den håller på att etableras. Enligt uppgifter kan det
röra sig om 600 miljoner endast i Stockholmsregio-
nen.
Fru talman! Givetvis måste planprocessen refor-
meras, konkurrensen öka hos byggentreprenörerna
och kostnaderna för byggmaterialet sänkas. Men det
räcker inte. I Gnosjö kommun byggs t.ex. 135 kvad-
ratmeter verkstads- och kontorsyta, men endast en
villa. En produktionskostnadskalkyl på en enkel villa
i en mellanstor stad kan handla om 2 miljoner kronor.
Är inte läget attraktivt går banken in med kanske bara
halva summan. Barnfamiljer kan i dag inte bygga
nytt. De måste köpa gammalt. Den familjeglädje att
skapa sig en ny bostad som min generation har fått
uppleva har vi tagit ifrån våra ungdomar.
Regeringen måste tänka ett varv till. Det räcker
inte att hänvisa till gränsdragningsproblem och sär-
reglering. Snart byggs inga hyresrätter alls. Det går
inte att få lönsamhet.
Fru talman! Jag vill därför fråga Bosse Ringholm:
På vilket sätt skulle det vara svårare att sänka mom-
sen till 12 % för byggmaterial än för livsmedel, ho-
tellverksamhet, entréavgifter till teater, nyhetstid-
ningar, konstverk, samlarföremål och nu senast trans-
porter? Ja, listan kan bli lång. Vad är skillnaden?

Anf. 3 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Finansministern försöker skylla på
EU, att EU inte skulle godkänna generella moms-
sänkningar inom byggnadsområdet. Nu förstår jag
inom parentes sagt inte vad EU egentligen skulle ha
med detta att göra, mot bakgrund av vad jag och
många andra talade om under valrörelsen 1994 när vi
skulle gå med i EU. Det var något övergripande och
fred, men det var inte detaljregleringar. Jag undrar:
Om man har en byggmarknad i Sverige med samma
villkor för alla byggmästare oavsett om de är svenska
eller stationerade i ett annat EU-land, då kan väl inte
en lägre svensk byggmoms vara någon form av kon-
kurrenshinder?
Det är nämligen så att vi har i Sverige Europas
högsta hyror. Det säger inte bara jag som moderat,
utan det sade bostadsminister Lars-Erik Lövdén i fjol
i ett pressmeddelande. Hyrorna i Sverige var 25-
30 % högre än i jämförbara hus inom övriga EU. Nu
säger finansministern att villkoren har förbättrats
genom låga räntor, att man vill sänka fastighetsskat-
ten ned till 0,7 %.
Jag talade för en stund sedan med en representant
för Malmö kommunala bostadsaktiebolag och frågade
hur detta påverkar dem. De sade att det i en del områ-
den kan bli en marginell sänkning, men det blir inga
stora sänkningar, framför allt inte av det slag att hy-
resgästerna som i dag betalar alldeles för höga hyror
tycker att den eventuellt kommande sänkningen blir
av någon större betydelse. Faktum är, fru talman, att
få byggmästare vill eller vågar bygga nya hyreslä-
genheter i dag. Banken är nämligen orolig för lånen
därför att banken inte vet om den hyra som bygg-
mästaren måste ta ut för att objektet ska gå runt kan
tas ut efter de förhandlingar som alltid sker med hy-
resgästföreningen. Vi har sett exempel i Stockholm
där man har tvingats sänka hyran. Det innebär att man
på ett effektivt sätt hindrar all form av nybyggnation
när det gäller hyreslägenheter.
Förbättrad konkurrens ger finansministern som ett
förslag till lösning. Där kan säkert göras en hel del.
Men det viktigaste är det som Ulla-Britt Hagström
talar om, att om man i dag ska bygga ett nytt hyreshus
utgörs kostnaderna till mellan 60 och 65 % av statliga
och kommunala skatter och avgifter. Det är där man
måste gå in om vi ska kunna få en riktig hyressänk-
ning.
Då är min fråga till finansministern: Är finansmi-
nistern beredd att vidta någon form av åtgärd i den
delen - att sänka statliga skatter och avgifter och
försöka påverka kommunerna så att de inte tar ut de
stora avgifter som de tar ut i dag? Det är nämligen,
som jag ser det, det enda sättet för att vi ska kunna få
hyggliga boendekostnader även i hyreshus. Om vi
inte gör så, kommer Sverige om ett antal år inte att ha
några hyreshus.

Anf. 4 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Först vill jag erinra om att det stora
som har hänt när det gäller svenska kostnader i bo-
stads- och byggområdet under senare år är faktiskt att
vi har fått ned räntenivån rätt ordentligt. Sverige har i
dag en räntenivå som är de allra lägsta i Europa. Vi
ligger under den europeiska centralbankens ränta, vi
ligger under våra grannländers Danmark och Norge.
Det har bostadsbyggandet och boendet tjänat väldigt
mycket på. Det glädjande är att vi nu kan se att den
andel av våra inkomster som går till bostaden faktiskt
sjunker. Det är ett bra genombrott att det nu är en
lägre andel som går till vårt boende, tack vare den
låga räntekostnaden. Det har varit en stor framgång
för den ekonomiska politiken.
Sedan finns - jag håller med Ulla-Britt Hagström
och Sten Andersson - problemet med höga byggkost-
nader. Framför allt vill jag påstå att det problemet
hänger ihop med att vi inte har tillräcklig konkurrens
i den här sektorn. Jag såg en uppgift - det är visserli-
gen några år tillbaka - som visar att produktiviteten i
svensk byggnadsindustri bara var 75 % av den som
finns i USA. Det tycker jag är en varning till bygg-
branschen att se över sina kostnader, sin byggstruktur
och sin kostnadsstruktur.
Dessbättre visar det sig att det går att bygga be-
tydligt billigare också i Sverige i dagsläget. I Sten
Anderssons hemstad Malmö har Byggkostnadsdele-
gationen kunnat medverka till ett flerbostadsbyggan-
de som fått rätt radikalt lägre byggkostnader än på
många andra håll i landet. Det visar att man med god
planering och genomtänkt arbete kan få ned bygg-
kostnaderna. Jag tror att det är den typen av konkur-
rensstimulerande insatser som behöver göras för att få
ned byggkostnaderna i fortsättningen.
Jag tror inte att byggbranschen skulle må väl av
att man underlättade genom att sänka kostnaderna via
en sänkt byggmoms. Det är inte bara att det kostar 7,
8, 9 miljoner kronor som kan användas betydligt
bättre - antingen till barnfamiljer, pensionärer, stude-
rande och andra grupper. Om nu byggindustrin har
dålig konkurrens och har för höga kostnader är det
inte staten som ska hjälpa byggnadsindustrin, utan det
är faktiskt byggnadsindustrin som själv måste se om
sitt hus och se till att sänka sina kostnader. Där finns
det åtskilligt att göra. Byggnadsindustrin är i stor
utsträckning en nationell industri och är inte särskilt
mycket utsatt för utländsk konkurrens. Det är väl ett
tecken på att det finns en hel del att göra när det gäl-
ler byggkostnadsutvecklingen och ökad konkurrens
på det området för att sänka just kostnaderna.

Anf. 5 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd):
Fru talman! Givetvis är det väldigt positivt att
räntenivån sjunker och att andelen av disponibel
inkomst som går till boendet börjar visa en tendens
att sjunka, men nybyggnationen hjälper inte detta.
Mätt i 1997 års penningvärde steg produktionskost-
naderna för flerfamiljshus med 8 950 kr per kvadrat-
meter från 1968 till 1997. Stigningen fortsätter. 58 %
av dessa kostnader berodde inte på värdeinnehåll och
effektivitet utan på faktorpriserna inklusive moms,
och dessa ökade mer än producentpriserna för indust-
rivaror.
Bosse Ringholm talade om konkurrens. Det är
också en viktig punkt. Vi har fått några stora entre-
prenörer på byggmarknaden - Skanska, NCC och
Peab och någon till. De lokala entreprenörerna och de
små byggföretagen kvävs. Vi måste alltså släppa fram
dessa. Vi måste öka egenbyggandet.
Vad vi nu gör är att vi skjuter ett ofrånkomligt an-
svarstagande framför oss. Vi bygger upp ett jättelikt
investeringsbehov som kommer att leda till stora
samhällsekonomiska påfrestningar framöver. De
miljarder som regeringen skulle gå miste om uppgår -
enligt en prognos som jag har fått fram - till 8,4 mil-
jarder kronor.
Men det är ett problem att man i budgetsamman-
hang inte kan ta hänsyn till dynamiska effekter. Gi-
vetvis skulle det byggas fler bostäder med en lägre
moms. Därmed skulle mera pengar rulla in i finans-
ministerns bostadsguldfickor. Jag tror att Bosse
Ringholm skulle försöka att leta efter högst 5 miljar-
der som regeringen missar att beskatta boendet med.
Finansministerns farhågor för tillämpnings- och
kontrollproblem kan inte heller tas på allvar med den
moderna datatekniken. Farhågorna är större för att
bostadsmarknaden håller på att bli en marknad där
svartjobb och ekonomisk brottslighet accelererar, och
det måste också mötas.
Det finns också farhågor för att hyresrätten har
hamnat i strykklass. Med en omöjlig hyreslagstiftning
och med höga byggkostnader finns det inga ekono-
miska incitament för att bygga nya hyresrätter. Sam-
tidigt sker det en ombildning till bostadsrätter, ofta i
de områden där behovet av hyresrätter är allra störst.
Givetvis skulle man med en förändring av
bruksvärdeshyran och av lägesfaktorn kunna under-
lätta byggandet. Sänkta fastighetsskatter kan göra upp
till en månadshyra på sikt. Sänkt skatt på hushållsnära
tjänster skulle också hjälpa ägare av äldre hyresfas-
tigheter att klara underhållet.
Men det behövs någonting drastiskt, t.ex. en
sänkning av byggmomsen. Det skulle inte kosta mer
än det kostar att låta taxeringsvärdena vara frysta med
den verkan som det får, en chockhöjning av fastig-
hetsskatten inklusive förmögenhetsskatten.
Fru talman! Byggkostnadsdelegationens betän-
kande, som också Bosse Ringholm hänvisar till, in-
nehåller elva förslag. Några av dessa förslag går ut på
att staten ska skapa tydliga och varaktiga spelregler
som syftar till att stödja utveckling av byggsektorn.
Sedan berörs kommunernas roll vid offentlig upp-
handling, stärkande av hyresgästernas ställning och
ett ytterligare antal förslag som jag kan ta upp i mitt
nästa inlägg, om jag får tid.
Min fråga till finansminister Bosse Ringholm är
då: Vilka är de tydliga och varaktiga spelregler som
staten kan skapa och som ska syfta till att stödja ut-
veckling av byggsektorn?

Anf. 6 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Vi hade låga räntor även i fjol när bo-
stadsministern uttalade att svenska hyror låg 25-30 %
över hyrorna i andra länder i Europa.
Finansministern tog upp Malmö som exempel. Jag
känner väl till förhållandena i Malmö, men jag känner
inte till någon lyckad byggnation med kraftigt sänkta
hyror. Det som man har skrivit om är ett lyxbygge i
Malmö med ett hundratal lägenheter där hyran skulle
kosta 25 000 kr per månad. Det kommunala bolaget
var tvunget att gå in och subventionera hyrorna med
120 000 kr per år för att människor över huvud taget
skulle bli intresserade. Det kan inte vara något exem-
pel på en framgångsrik bostads- eller hyrespolitik.
Sedan förstår jag hur finansministern resonerar
när han pratar om att 7-8 miljarder kunde användas
bättre. Det har han rätt att tycka. Jag undrar om hy-
resgästerna delar hans uppfattning. De som i dag
anser att hyran tar en alltför stor del av inkomsten
skulle gärna vilja ha del av dessa 7-8 miljarder för att
få en något bättre och trevligare vardag.
Visst tror jag att konkurrensen skulle kunna bli
hårdare i Sverige. Men frågan är: Varför är det ingen
konkurrens? Man kan inte ha monopol på att vara
byggmästare. Vad avser finansministern att göra åt
detta? Kan man inte få hit utländska bolag? Vill de
inte verka i Sverige?
Och till sist: Beror de höga kostnaderna och den
bristande konkurrensen på att vi har för dyr material-
produktion i Sverige eller - en fråga som finansmi-
nistern kanske inte vill svara på - beror det på att
svenska byggnadsarbetares löner jämförelsevis är för
höga och har en för stor inverkan på den slutliga
hyran?

Anf. 7 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Den utveckling som vi har haft under
90-talet med en dålig ekonomi har inneburit att vi har
tvingats att sanera Sveriges offentliga ekonomi och
Sveriges statsfinanser. Vi har kunnat se att det har
varit framgångsrikt, och vi har nu en bättre ekono-
misk utveckling.
I samband med att vi har en bättre ekonomisk ut-
veckling och att reallönerna - dvs. det som folk får
kvar i plånboken - ökar, ökar naturligtvis också män-
niskors intresse av att söka sig en bra bostad.
Jag delar uppfattningen att vi borde få till stånd ett
högre bostadsbyggande än det som vi har i dagsläget.
Ska vi få ett högre bostadsbyggande är det oerhört
viktigt att vi också kan få ned kostnaderna för byg-
gandet.
Jag delar inte Sten Anderssons uppfattning att det
är höga byggnadsarbetarlöner som är huvudproble-
met. Byggnadsarbetarnas löner utgör faktiskt mindre
än hälften av byggkostnaden. Det finns andra pro-
blem än byggnadskostnaderna.
Som jag sade tidigare har vi låga räntekostnader.
Det behövs mera en diskussion om hur man kan öka
konkurrensen i byggsektorn för att få ned kostnader-
na.
Sten Andersson talar om ett projekt i Malmö som
var ett oerhört dyrt lyxbygge. Det är inte det som jag
syftar på. Jag syftar faktiskt på - vilket faktiskt åter-
finns i Byggkostnadsdelegationens rapportering - att
man framgångsrikt har fått i gång ett antal bostads-
produktioner som med väsentligt lägre kostnader har
visat att det går att organisera svensk byggproduktion
med lägre kostnader än tidigare. Jag tror att det är
sådant som vi måste främja även i fortsättningen.
Då är det viktigt att vi i det här sammanhanget ser
till att det finns mark att bygga bostäder på, inte minst
i storstadsområdena. Det är kommunerna som står för
den marken. Här i Stockholms stad och på många
andra håll i landet där det är borgerlig eller moderat
majoritet är intresset väldigt litet - för att inte säga
ringa - för att ställa mark till förfogande för bostads-
produktion. Just i de moderat styrda och borgerligt
styrda kommunerna är bodstadsbyggandet som allra
minst.
Det finns många moderat styrda kommuner här i
Stockholmsregionen där det inte har byggts en bostad
på rätt lång tid. Detta ointresse av att bidra till en
högre bostadsproduktion måste man lasta de mode-
rata kommunalmännen för.
Jag tror att staten på olika sätt och vis kan bidra
till att skärpa konkurrensen. Staten kan bidra till att
föra en bra ekonomisk politik och därmed skapa bra
räntevillkor. Men om det finns moderata borgerliga
kommunalpolitiker som inte vill ställa upp och bygga
bostader i sin kommun för dess invånare då är det
ganska svårt.
Därför tycker jag att Sten Andersson och även
Ulla-Britt Hagström i första hand ska föra en dialog
med sina partivänner i både Stockholm och annorstä-
des där det behövs ett kraftigt ökat bostadsbyggande.
Regeringen har nyligen i sin regeringsdeklaration
lagt fram ett förslag om att man ska bygga flera tusen
bostäder i Stockholmsregionen, på det som i dag är
Tullinge flygplats. Det är ett viktigt tillskott i Stock-
holmsregionen där staten tillsammans med Botkyrka
kommun kan bidra med mark och medverka på annat
sätt så att vi får till stånd ett bostadsbyggande. Jag är
glad över att det socialdemokratiskt styrda Botkyrka
kommun medverkar till många tusen nya lägenheter.
Men jag skulle vilja se något litet initiativ också från
de många moderatstyrda kommunerna som inte byg-
ger några bostäder alls, t.ex. i Stockholmsregionen.

Anf. 8 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd):
Fru talman! Givetvis för vi en dialog med våra
kommunpolitiker. Men det är ju här som vi kan föra
en dialog med finansministern. Det behövs verkligen
överenskommelser och ett samarbete för att vi ska få
till stånd ett bostadsbyggande. Subventionernas tid är
förbi. Man har försökt att bygga billigt. Bo klokt-
bostäderna går inte särskilt bra.
Bosse Ringholm känner väl till Skövde kommun
som jag kommer ifrån. Där klarar sig det kommunala
bostadsbolaget väldigt bra genom att man för en bra
dialog med politiker och framför allt genom att man
har en långsiktig strategi för hur det ska byggas. Man
bygger nya hyresrätter och man ser till människors
behov.
Stockholm skiljer sig alltså från övriga landet. Det
beror inte lika mycket på kommunpolitikerna som det
beror på Bosse Ringholm - här finns väldigt mycket
att göra. Vi kan titta t.ex. på planprocessen och över-
klagandeprocessen.
Kan vi förenkla så att ett ärende inte behöver gå
igenom alltför många instanser innan man över huvud
taget kan bygga? Kan Bosse Ringholm medverka till
att skapa en tredimensionell fastighetsbildning så att
man får möjlighet att använda fastighetsbegreppet
inte bara bestämt till jord utan också bestämt till att
bygga på höjden? Priset har betydelse. Det har också
betydelse att man redan efter sex månader kan över-
klaga hyressättningen, vilket leder till att en fastig-
hetsägare får omvärdera hyran för hela kollektivet.
Det gör att det blir en stor otrygghet om man över
huvud taget inte kan bygga.
Jag skulle önska att Bosse Ringholm skapade nå-
gonting för att underlätta för de små byggherrarna, de
små entreprenörerna. Varför inte skapa en markan-
visningstävling där de små entreprenörerna kan delta
och tävla mot de stora?

Anf. 9 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Det är glädjande att det kommunalt
allmännyttiga företaget Skövdebostäder i Ulla-Britt
Hagströms hemstad Skövde bygger nya lägenheter.
Det skulle jag gärna se att fler allmännyttiga företag
kunde göra på olika håll i landet. Det är väldigt gläd-
jande inte minst, som sagt, mot bakgrund av situatio-
nen i Stockholmsområdet.
Tyvärr är det ju så att Ulla-Britt Hagströms parti-
vänner här i Stockholm, som sitter som fångar hos
Moderaternas Carl Cederschiöld, säljer ut de allmän-
nyttiga företagen och allmännyttiga lägenheterna här i
Stockholm. Den politik som Ulla-Britt Hagströms
parti främjar på hemorten är alltså raka motsatsen till
den politik som Kristdemokraterna driver i Stock-
holmsområdet. Det är ganska beklagligt att inte
Stockholms stad, som är störst i landet och som har
största bostadsbehovet, ser till att det byggs fler bo-
städer. Vi båda borde gemensamt skicka Carl Ceder-
schiöld och även Ulla-Britt Hagströms partivän Alf
Samuelsson och andra på studiebesök på Ulla-Britt
Hagströms hemort för att se hur man bygger bostäder
i allmännyttans regi. Det vore ett bra studieexempel.
Jag delar uppfattningen att det är bra om många
små byggföretag får en chans att vara med i konkur-
rensen. Jag har sett många goda exempel, inte minst i
de norra delarna av vårt land, på hur små framgångs-
rika byggföretag har kunnat sänka kostnaderna. Vad
vi på sätt och vis måste medverka till är att få i gång
en bättre konkurrens mellan stora och små företag
och att konkurrensen kan skärpas inom byggbran-
schen. Men till syvende och sist räcker det inte med
bara skärpt konkurrens, utan sist och slutligen handlar
det också om att kommunalpolitikerna i Stockholm,
eller var de nu befinner sig, måste se till att det finns
både mark och en vilja från kommunens sida att ställa
upp med bostäder. Så länge detta inte finns kommer
man både i Stockholm och på andra håll att vara utan
bostäder därför att det, tyvärr, finns ett starkt mot-
stånd från moderater, kristdemokrater och andra bor-
gerliga mot att bygga bostäder - inte minst i Stock-
holmsregionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Anmälan om inkomna faktapromemorior
om förslag från Europeiska kommissionen

Andre vice talmannen anmälde att följande fak-
tapromemorior om förslag från Europeiska kommis-
sionen inkommit och överlämnats till utskott:
2000/01:5 Förslag till Europaparlamentets och rådets
beslut om ett regelverk för radiospektrumpolitiken
i Europeiska gemenskapen KOM (2000) 407 till
trafikutskottet
2000/01:6 Förslag till Europaparlamentets och rådets
direktiv om behandling av personuppgifter och
skydd för privatlivet inom sektorn för elektronisk
kommunikation KOM (2000) 385 till konstitu-
tionsutskottet
2000/01:7 Initiativ från Förbundsrepubliken Tyskland
inför antagandet av rådets rambeslut om
straffrättsligt skydd mot bedrägligt beteende eller
annan illojal konkurrens i samband med offentlig
upphandling inom den inre marknaden
EGT C 253 till justitieutskottet
2000/01:8 Initiativ från Republiken Frankrike inför
antagandet av rådets direktiv om fastställande av
hjälp till olaglig inresa, rörlighet och vistelse
EGT C 253
Republiken Frankrikes initiativ inför antagandet
av rådets rambeslut om förstärkning av den
straffrättsliga ramen för bekämpande av hjälp till
olaglig inresa och olaglig vistelse EGT C 253 till
socialförsäkringsutskottet

6 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Skrivelse
2000/01:4 till socialförsäkringsutskottet

Motioner
2000/01:Sf1-Sf4 till socialförsäkringsutskottet
2000/01:So1-So10 till socialutskottet

7 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Propositioner
2000/01:10 Finansiering av marknadskontroll av
radio- och teleterminalutrustning
2000/01:12 Beskattning av utländska nyckelpersoner
2000/01:14 Vissa frågor om AP-fonderna
2000/01:18 Förlängd giltighetstid för registrering av
revisionsbolag

Skrivelse
2000/01:15 Den fortsatta omställningen av energi-
systemet m.m.

8 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 27 september

2000/01:18 av Rigmor Stenmark (c) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Vindkraftsutbyggnaden
2000/01:19 av Maud Ekendahl (m) till socialminister
Lars Engqvist
Kampen mot hiv i storstäderna
2000/01:20 av Ulla-Britt Hagström (kd) till utbild-
ningsminister Thomas Östros
Specialistsjuksköterskor inom onkologisk vård
2000/01:21 av Inger Segelström (s) till socialminister
Lars Engqvist
Förslaget om abortpersonregistret

den 28 september

2000/01:22 av Åke Sandström (c) till näringsminister
Björn Rosengren
Nya regler för transportbidrag

den 3 oktober

2000/01:23 av Lars Leijonborg (fp) till statsminister
Göran Persson
Ersättning till läkaren Lennart Ransnäs

Interpellationerna nr 18-22 redovisas i bilaga som
fogats till detta protokoll.
Interpellation nr 23 redovisas i bilaga som fogas
till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den
10 oktober.

9 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 25 september

2000/01:19 av Kenneth Johansson (c) till statsrådet
Mona Sahlin
IUC-nätverkens verksamhet och finansiering

den 26 september

2000/01:20 av Roy Hansson (m) till näringsminister
Björn Rosengren
Snabbfärjan till Gotland
2000/01:21 av Ewa Larsson (mp) till jordbruksmi-
nister Margareta Winberg
Rapport om samerna från FN:s rasdiskriminerings-
kommitté

den 27 september

2000/01:22 av Helena Bargholtz (fp) till miljöminis-
ter Kjell Larsson
Miljösanktionsavgifter
2000/01:23 av Mona Berglund Nilsson (s) till statsrå-
det Maj-Inger Klingvall
Migrationsverket
2000/01:24 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) till
statsrådet Ingegerd Wärnersson
Friskolorna och statsbidragen

den 28 september

2000/01:25 av Marie Engström (v) till näringsminis-
ter Björn Rosengren
Telia
2000/01:26 av Harald Nordlund (fp) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Resecentrum i Uppsala

den 29 september

2000/01:27 av Caroline Hagström (kd) till jord-
bruksminister Margareta Winberg
Arealersättning
2000/01:28 av Lena Ek (c) till vice statsminister Lena
Hjelm-Wallén
Stöd till polisdistrikt
2000/01:29 av Karin Wegestål (s) till försvarsminis-
ter Björn von Sydow
Kfor-styrkornas medverkan i gripandet av krigsför-
brytare

den 2 oktober

2000/01:30 av Johan Pehrson (fp) till utrikesminister
Anna Lindh
Namibia

den 3 oktober

2000/01:31 av Inger René (m) till statsrådet Britta
Lejon
Sekretessbelagda uppgifter

Frågorna nr 19-27 redovisas i bilaga som fogats
till detta protokoll.
Frågorna nr 28-31 redovisas i bilaga som fogas
till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 10 okto-
ber.

10 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 27 september

1999/2000:1403 av Gunnel Wallin (c) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Polishögskola i Hässleholm
1999/2000:1406 av Gun Hellsvik (m) till justitiemi-
nistern
Simrishamns och Ystads tingsrätter
1999/2000:1407 av Gun Hellsvik (m) till justitiemi-
nistern
Sammanläggning av tingsrätter i nordvästra Skåne
1999/2000:1410 av Agne Hansson (c) till justitiemi-
nistern
Ändring av fastighetsmäklarlagen
1999/2000:1411 av Gunnel Wallin (c) till socialmini-
ster Lars Engqvist
Statsbidrag till handikappförbunden
1999/2000:1412 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) till
socialminister Lars Engqvist
Handikapp- och äldreomsorg
1999/2000:1415 av Kenneth Johansson (c) till justi-
tieministern
Expropriationslagens ersättningsregler
1999/2000:1417 av Lena Sandlin-Hedman (s) till
statsrådet Ingela Thalén
Ekonomiska villkor för sjukbidragstagare
2000/01:1 av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister
Thomas Östros
Studielån för långa utbildningar
2000/01:4 av Lennart Kollmats (fp) till justitieminis-
tern
Ingripande mot sexhandel
2000/01:5 av Bo Könberg (fp) till socialminister Lars
Engqvist
Rehabiliteringspengar
2000/01:7 av Inger René (m) till näringsminister
Björn Rosengren
Konkurrenssituationen för sjöfarten
2000/01:8 av Inger René (m) till näringsminister
Björn Rosengren
Motorväg genom Bohuslän
2000/01:10 av Karin Wegestål (s) till utrikesminister
Anna Lindh
Sveriges agerande i Evian
2000/01:11 av Rosita Runegrund (kd) till utrikesmi-
nister Anna Lindh
Sexhandel med barn
2000/01:16 av Anders Ygeman (s) till utrikesminister
Anna Lindh
Torterade svenska medborgare i Uruguay

den 29 september

2000/01:15 av Inger Lundberg (s) till jordbruksmi-
nister Margareta Winberg
Skördeskador i Örebro län

Ovanstående svar redovisas i bilaga som fogats
till detta protokoll.

den 3 oktober

2000/01:14 av Lars Björkman (m) till miljöminister
Kjell Larsson
Kompensation till jordbruket

Svaret redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 10 februari.

11 § Kammaren åtskildes kl. 14.33.

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

Innehållsförteckning

9

9