Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:2 Tisdagen den 19 september

ProtokollRiksdagens protokoll 2000/01:2

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2000/01:2 Tisdagen den 19 september Kl. 14.00 - 14.47

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

Protokoll
2000/01:2
--------------------------------------------------------------------------------

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls
av missionsföreståndare Krister Andersson, öppnades
riksmötet i kammarens plenisal enligt det program
som fogats till detta protokoll.
1 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:
Jag hemställer att Eders Majestät måtte förklara
2000/01 års riksmöte för öppnat.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:
Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! I år har vi
tagit steget in i ett nytt årtusende. Vi har försökt
summera det gångna seklet och millenniet. Samtidigt
blickar vi framåt för att bedöma framtiden. Det är
svårt. Och resultatet varierar alltefter den utgångs-
punkt som var och en har. Som en gemensam led-
stjärna för oss svenskar framstår emellertid önskan att
befästa och fördjupa vår demokrati. Vi vill också
vårda vår nationella integritet samtidigt som vi finner
vår plats i en vidare gemenskap.
Vår parlamentariska demokrati har långa traditio-
ner och är i dag en central garant för vår identitet. När
ombuden till riksdag och kommun väljs ger svenska
folket dem sitt förtroende. Samtidigt tar de personligt
ansvar för fattade beslut. Detta innebär dock inte att
den enskilde medborgaren fråntas eget ansvar och
handlingsfrihet.
Som riksdagsledamöter har ni en svår uppgift. Ni
ska både se till nationens bästa och värna om den
enskilde individens rättigheter och möjligheter. Ni
förutsätts kunna lösa dagsaktuella problem och sam-
tidigt förutse långsiktiga konsekvenser av de beslut ni
fattar.
Så här i inledningen av årtusendet har det i den
allmänna debatten utkristalliserats vissa övergripande
frågor som svenska folket ser som viktiga för framti-
den.
Fred och säkerhet i Europa men även i mera av-
lägsna delar av världen är ett allt överskuggande mål
på samma sätt som en rättvis fördelning av jordens
resurser.
Miljöfrågorna, som intresserar mig särskilt, är av
avgörande betydelse, inte enbart för oss utan också
för kommande generationer. Tillgång till rent vatten
är livsavgörande för alla människor.
Nödvändigheten att besegra vår tids svåra sjuk-
domar är en viktig målsättning för den medicinska
forskningen.
Migration mellan olika länder, frivillig eller ofri-
villig, kräver särskild omsorg för att underlätta en
smidig integration.
Skolor, högre utbildning och forskning ska hela
tiden anpassas efter aktuella och kommande behov.
Allt detta och mycket därtill är frågor som vi
medborgare hoppas att våra folkvalda ska ta ställning
till. Arbetet kan många gånger vara både tungt och
kanske otacksamt.
Sveriges riksdag utgör hjärtat i vår demokratiska
process. Vi kommer att följa er ansvarsfulla verksam-
het med stort intresse och engagemang under det nya
året. Jag önskar er, valda ombud för Sveriges folk,
lycka och välgång i ert viktiga värv.
Härmed förklarar jag 2000/01 års riksmöte öpp-
nat.

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, fru
talman, ledamöter av Sveriges riksdag!
I dag öppnas det nya millenniets första riksmöte.
Det kan ske i en känsla av ödmjukhet och stark fram-
tidstro.
Massarbetslösheten är bruten. Tillväxten är hög.
Sverige intar en tätposition i den nya ekonomin. Vi är
väl förberedda för framtiden.
Förutsättningarna för att bedriva en aktiv ekono-
misk politik är bättre än på länge. För första gången
på närmare ett decennium dikteras inte längre de
folkvaldas beslut av underskottens tvingande politik.
I dag kan vi välja.
Politiken ska inriktas på att överbrygga de klyftor
som ännu skiljer människor åt i vårt land. Kraften ska
inriktas på att öka tryggheten för alla och därmed
människors frihet. Barnen ska sättas i centrum för
politiken.
Det är tid för reformer.
Det är i tron på människan och hennes förmåga att
utvecklas i solidaritet med andra som vi formar vår
vision. Valet står inte mellan tillväxt och rättvisa. Vi
är övertygade om att utveckling och jämlikhet är
varandras förutsättningar. Utvecklingen blir starkare
när alla ges möjlighet att bidra till den, och när alla
får del av dess frukter.
I globaliseringens tid delas denna insikt av alltfler
progressiva regeringar. Det inger hopp och optimism
inför framtiden.
En uppgift som kommer att dominera detta riks-
dagsår är att vi tar över ordförandeskapet i den euro-
peiska unionen den 1 januari år 2001. Tre områden är
särskilt prioriterade.
För det första: Utvidgningen av EU är vår genera-
tions möjlighet att säkra fred och frihet, demokrati
och välstånd i hela Europa. Sverige vill aktivt driva
utvidgningsförhandlingarna vidare med målet att
under vårt ordförandeskap åstadkomma avgörande
framsteg. Utvidgningen kommer att påverka vårt
närområde mer än något annat. Kombinationen av
mogna välfärdsstater och unga, snabbt växande de-
mokratier runt Östersjön innebär unika möjligheter
till utveckling i vår del av Europa.
För det andra: Full sysselsättning är i dag EU:s
viktigaste ekonomiska och sociala mål. Den europe-
iska arbetslösheten ska betvingas. Både ekonomiska
reformer och ökad social delaktighet krävs. Syssel-
sättningstoppmötet i Stockholm i mars 2001 ska staka
ut vägen för det fortsatta arbetet. I syfte att göra Eu-
ropa till världens mest dynamiska, konkurrenskraftiga
och kunskapsintensiva ekonomi utvecklas nu ett sam-
arbete där medlemsländernas nationella politik jäm-
förs inbördes och globalt.
För det tredje: Miljöfrågorna kommer att starkt
prägla det svenska ordförandeskapet. EU:s arbete
med att förhindra klimatförändringar prioriteras,
liksom arbetet med en starkare lagstiftning mot kemi-
kalieutsläpp. Miljötoppmötet i Göteborg i juni ska
anta en långsiktig strategi för ekologiskt hållbar ut-
veckling inom unionen.
Endast med öppenhet och demokrati kan EU bli
en union nära medborgarna. Ett jämställdhetspers-
pektiv ska genomsyra all EU:s verksamhet. Konsu-
menternas ställning ska stärkas. En forskargrupp
tillsätts för att studera övergripande frågor och sti-
mulera en folklig dialog kring framtidens Europauni-
on.
Sverige kommer att fortsätta arbeta med att ut-
veckla EU:s civila och militära förmåga att hantera
kriser och förebygga konflikter. Samarbetet mellan
EU och Ryssland ska främjas. Särskilt uppmärksam-
mas kärnsäkerhet och miljö, kampen mot organiserad
brottslighet och situationen i Kaliningrad.
Inför och under det svenska ordförandeskapet
kommer regeringen att ha löpande kontakter med
riksdagens partier. Vi vill se en nära samverkan mel-
lan olika aktörer som kan sprida kunskap och infor-
mation om det europeiska samarbetet. Det svenska
ordförandeskapet ger oss samtidigt en unik möjlighet
att visa upp det bästa av vårt land.
Fattigdom och förtryck, flyktingströmmar, krig
och kärnvapen utmanar oss varhelst vi lever i världen.
Hoten kan bara mötas i samverkan och solidaritet.
Ingen nation kan avsvära sig ansvaret.
Samtidigt rymmer globaliseringen stora möjlig-
heter att sprida välstånd och demokrati till alla. Där-
för var FN:s millennietoppmöte så viktigt. Slutsatser-
na kommer att ligga till grund för den fortsatta refor-
meringen av Förenta nationerna. För Sverige liksom
för andra medlemsländer gäller det nu att leva upp till
sina åtaganden. Målet är alla folks frihet, hela värl-
dens fred.
Det svenska biståndet ökar snabbt med den ökan-
de tillväxten i vårt land. Regeringen strävar efter att
nå enprocentsmålet för biståndet.
Handelsministern ges i uppdrag att leda en arbets-
grupp som ska formulera en samlad svensk globalise-
ringspolitik. Sverige kommer att verka för att för-
handlingarna inom världshandelsorganisationen
WTO återupptas. Reformeringen och effektivisering-
en av det nordiska samarbetet fortsätter.
Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vi
ska kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt nä-
rområde, består. Totalförsvarets reformering fortgår.
Förmågan till insatser utomlands för att förebygga,
dämpa och lösa konflikter är central. Sveriges delta-
gande i EU:s arbete med att förebygga och hantera
kriser ska också ses som ett bidrag till FN och det
globala fredsarbetet.
Alla människors lika värde utgör grunden för de-
mokratin. Men demokratin kan aldrig tas för given.
Den måste ständigt vinnas på nytt, för varje ny gene-
ration. Diskussionen om demokratins grundläggande
värden måste hållas levande. Dess praktiska uttryck i
ideella organisationer, folkrörelser och lokala utveck-
lingsgrupper, liksom i nya framväxande nätverk,
måste bejakas. Arbetet med att öka ungdomars infly-
tande fortsätter. Demokratiutredningens slutsatser
diskuteras i ett omfattande rådslag. Särskilt stöd läm-
nas till lokal demokratiutveckling. En integrationspo-
litisk maktutredning arbetar.
Kampen för människovärdet - mot rasism, anti-
semitism och främlingsfientlighet - är en av vår tids
ödesfrågor. Det är en kamp som bara kan vinnas med
aktiv handling och mångas engagemang. En nationell
handlingsplan presenteras. Breda insatser görs för att
höja kompetensen inom rättsväsendet. Projektet EXIT
ges fortsatt stöd.
Stockholms internationella forum för Förintelsen
får årliga uppföljningar. Nästa konferens, Stockholms
forum om insikt och humanism - i kamp mot intole-
rans, hålls den 29-30 januari 2001. Den kommer att
handla om konkret förebyggande arbete för en större
ömsesidig förståelse mellan människor i vardagen.
Målet är att precisera det internationella samarbetet
och att öka kunskapen och handlingsberedskapen
bland de yrkesgrupper som ofta har att hantera perso-
ner i antidemokratiska rörelser.
Fru talman! Vi har anledning att vara stolta över
Sverige, men vi är inte nöjda. Så länge tryggheten
inte är för alla, så länge minsta orättvisa råder, så
länge har en socialdemokratisk regering en självklar
uppgift.
Vården, skolan och omsorgen ska hålla hög och
jämn kvalitet i hela landet. Välfärden ska finansieras
gemensamt och omfatta alla. Men de gemensamma
åtaganden vi tar på oss för välfärden i dag får inte
vara större än att vi klarar dem också i kärvare tider.
Därför ligger målen för den ekonomiska politiken
fast. Därför påskyndas avbetalningen av statsskulden.
Med växande ekonomiska överskott är det nu
möjligt att med kraft angripa brister, orättvisor och
klyftor mellan människor och landsändar.
Reformarbetet inleds under detta riksdagsår och
kommer att fullföljas under de kommande åren.
Barnen ska stå främst. "Den enda praktiska an-
knytningen till framtiden som vi egentligen har är
barnen." Så sade en gång Olof Palme. Barns och
ungdomars villkor i dag är avgörande för hur framti-
dens Sverige kommer att se ut. En framtidsinriktad
politik kräver att barnen står i centrum.
Föräldraförsäkringen ska förlängas och göras mer
flexibel. Barnbidragen, flerbarnstilläggen och studie-
bidragen höjs. Maxtaxa införs i förskola och skol-
barnsomsorg, och förskolan görs allmän för 4- och 5-
åringar. Barn till arbetslösa och barn till föräldraledi-
ga med yngre syskon ges rätt till en plats i förskolan.
Satsningarna på språkförskolor i storstadsregionerna
fortsätter. Kontaktdagar införs för att föräldrar ska
kunna vara delaktiga i sina barns skolgång. Adop-
tionsstödet höjs kraftigt.
Alla elever har rätt till det stöd de behöver för att
nå kunskapsmålen. Alla skolor ska hålla hög och
jämn kvalitet. Nivån på statsbidragen till skolan höjs
med 5 miljarder kronor. Höjningen sker stegvis under
en femårsperiod. Det möjliggör ca 15 000 fler vuxna i
skolan. Fler specialpedagogiskt kunniga lärare utbil-
das, och fler lärare ges kompetensutveckling. Antalet
undervisningstimmar utökas på samtliga program i
gymnasieskolan.
FN:s barnkonvention ska efterlevas. Barnom-
budsmannens ställning ska stärkas.
Med en modern, jämställd och flexibel familjepo-
litik ökar människors möjlighet att träffa livsval om
arbete och framtid utifrån barnens och familjens be-
hov. I ljuset av det historiskt låga barnafödandet kan
ytterligare familjepolitiska satsningar bli nödvändiga.
Sverige är, och ska fortsätta att vara, världens
barnvänligaste land.
· Arbetsskadeförsäkringen reformeras. Människor
som drabbas av skada eller sjukdom i sitt arbete
har rätt till en rimlig prövning av sin skada, och
ersättningen måste bättre följa inkomstutveckling-
en.
· Urholkningen av a-kassan ska upphöra. Inkomst-
bortfallsprincipen ska hävdas. Taken i a-kassan
höjs. Höjningen inleds med två steg: den 1 juli
2001 respektive den 1 januari 2002.
· Arbetstiden förkortas. Fler semesterdagar bör
införas stegvis. Löntagarnas inflytande över hur
ledigheten ska tas ut bör öka.
· Kompetensutvecklingen i arbetslivet utvecklas.
Ett system för individuell kompetensutveckling
för arbetstagare utarbetas.
· Tandhälsan får inte åter bli ett klassmärke. Tand-
vården tillförs därför 500 miljoner kronor under
tre år. Skyddet mot höga kostnader i tandvården
måste bli starkare, särskilt för de äldre.
· Hela Sverige ska leva. Vägar och järnvägar ska
rustas upp över hela landet. Nyinvesteringar ska
göras. Ett sammanhållet program för en moderni-
sering av den svenska infrastrukturen utarbetas
och förankras bland såväl regionala som lokala
intressenter. En modern och framtidsinriktad regi-
onalpolitik presenteras.
· Fackföreningsavgiften jämställs med avgifter till
arbetsgivarorganisationer. Avdragsrätt införs.
Endast en fast politisk vilja kan fördela det väx-
ande välståndet rättvist. Löntagarnas uppoffringar
under de svåra år som vi har bakom oss ska inte an-
vändas för att finansiera skattesänkningar för högin-
komsttagare under de goda år som ligger framför oss.
I morgon läggs 2001 års budgetproposition på
riksdagens bord. Budgeten är ett resultat av samarbe-
tet mellan den socialdemokratiska regeringen, Miljö-
partiet och Vänsterpartiet.
Det är en kraftfull reformbudget för ökad rättvisa
och en fortsatt god ekonomisk utveckling.
Välfärden kan nu förbättras och rättvisan ska öka.
Resurserna i kommuner och landsting ökar nu kraftigt
genom både höjda statsbidrag och stigande skattein-
täkter. Detta säkrar långsiktigt kvaliteten i vården,
skolan och omsorgen.
Primärvården, psykiatrin och äldrevården ska bli
bättre. Den medicinska kvaliteten i äldreomsorgen
höjs och kunskapen i primärvården förstärks. Fler
läkare och sjuksköterskor utbildas.
Sverige ska göras mer tillgängligt för människor
med funktionshinder. Ett handikapperspektiv ska
genomsyra alla myndigheters verksamheter. Funk-
tionshindrade över 65 år får behålla sin personliga
assistans.
De sämst ställda pensionärernas ekonomiska situ-
ation förbättras genom ytterligare en höjning av bo-
stadstilläggen och sänkta skatter på boende. Taxorna
inom äldreomsorgen ska vara överskådliga och rimli-
ga. De pensionärer som har låga inkomster måste ha
tillräckligt mycket kvar att leva på när avgifterna i
äldreomsorgen är betalda.
Arbete med pensionsreformen slutförs. Sverige
får ett starkt ålderspensionssystem för framtiden. En
bred informationssatsning ska förbättra kunskapen
om det nya pensionssystemet.
Ytterligare steg tas för att kompensera för de s.k.
egenavgifterna. Grundavdraget höjs för att förstärka
hushållsekonomin för löntagare och pensionärer med
ATP. Brytpunkten höjs så att färre betalar statlig
inkomstskatt.
Brott ska bekämpas liksom brottens orsaker.
Rättsväsendet tillförs kraftigt ökade resurser. Poliser-
na ska bli fler och polisens förmåga att förebygga och
klara upp brott ska öka.
Jobben ska bli fler och bättre. Folkets vilja till ar-
bete är nationens främsta tillgång. Målet om 4 %
öppen arbetslöshet kan komma att nås under året. Nu
inriktas politiken på full sysselsättning. Alla som vill
ska kunna få ett arbete.
Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken fort-
sätter. Snabb tillsättning av lediga platser och arbete
till långtidsarbetslösa prioriteras. Aktivitetsgarantin
utvecklas ytterligare. Resurser anslås för att stödja
invandrare och arbetshandikappade i att få ett arbete.
Arbetet med att förbättra och förenkla reglerna för
företagande drivs vidare.
All form av diskriminering är oacceptabel i ett an-
ständigt samhälle. Ska samhället utvecklas måste alla
ges möjlighet att dela ansvaret - oavsett kön, sexuell
läggning, etnisk eller kulturell bakgrund. Sverige ska
hämta styrka ur mångfalden.
Jämställdhetslagen skärps så att målet om lika lön
för lika arbete kan uppfyllas. Ett jämställdhetspers-
pektiv genomsyrar alla delar av regeringens politik.
Arbetstagarnas inflytande över arbetet måste öka.
Den arbetsbetingade ohälsan måste minska. En hand-
lingsplan för förnyelse av arbetslivet presenteras.
Ökade resurser tillförs arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för
att åstadkomma en lönebildning som bidrar till fort-
satt höjda reallöner, låg inflation och stark konkur-
renskraft.
Kunskap och forskning gör utvecklingen hållbar.
En flerårig kraftsamling för svensk forskning inleds.
Målet är att avsevärt öka antalet forskarexaminerade
under kommande tioårsperiod. Närmare 1,3 miljarder
kronor satsas fram till 2003 på grundforskning och
forskarutbildning. Särskilda satsningar görs på unga
forskare. Antalet kvinnliga forskare ska öka.
Naturvetenskap och teknik är fortsatt prioriterade
områden. Samtidigt ges utbildning och forskning
inom samhällsvetenskap och humaniora ökat stöd.
Universitet och högskolor ges möjlighet att skapa
drygt 200 nya utbildningsplatser inom designområdet.
Biotekniken är en starkt växande sektor. Svensk
forskning är ledande och många framstående kun-
skapsföretag finns i vårt land. En omfattande forsk-
ningssatsning inleds och ett forskningsforum inrättas
för en öppen samhällelig dialog kring de etiska frågor
som den biotekniska forskningen väcker.
Utbyggnaden av högskolan i hela landet fortsätter.
Målet är att hälften av en ungdomskull ska ha påbör-
jat högskolestudier vid 25 års ålder. Distansutbild-
ningen byggs ut. Rekryteringen breddas. Den sociala
och etniska mångfalden i högskolan ska öka. Kom-
munerna måste ta sitt ansvar för studenternas bo-
stadssituation. Kunskapslyftet fortsätter.
Sverige ska behålla positionen som ledande IT-
nation. Från årsskiftet införs skattelättnader för hus-
håll och företag i Sverige som investerar i bredband.
Konkurrens och låga priser främjas. Utvecklingen av
e-handeln stimuleras. Satsningen på IT i skolan fort-
sätter.
De stora miljöhoten ska vara lösta inom en gene-
ration. De 15 miljömålen preciseras och nya åtgärder
föreslås. I samverkan med näringslivet vill regeringen
stimulera och utveckla miljövänlig teknik i företagen.
Miljökrav ska ställas vid all offentlig upphandling. En
fortsatt grön skatteväxling gynnar både sysselsättning
och miljö. Barsebäcks andra reaktor stängs så snart de
villkor som riksdagen lagt fast är uppfyllda.
Den goda utvecklingen ska spridas i hela landet.
Befolkningsminskningen i glesbygden motverkas.
Arbetet med de regionala tillväxtavtalen fortsätter. Ett
tillfälligt omställningsbidrag för hårt drabbade lands-
ting införs 2001. Kommuner med särskilt stora pro-
blem får fortsatt stöd via Kommundelegationen.
Bostadsbyggandet ska öka. Allmännyttan ska vär-
nas och hyresrätten utvecklas. Fastighetsskatten sänks
kraftigt på hyreshus. Den tilltagande bostadsbristen
och segregationen i storstadsregionerna måste mot-
verkas. I Stockholmsområdet ska en ny, modern
stadsdel med bostäder och arbetsplatser byggas på
gamla Tullinge flygplats. En särskild beredning till-
sätts i syfte att förbättra kommunikationerna i Stock-
holms- och Mälardalsområdet.
Sveriges lantbruk är modernt, miljöanpassat och
djurvänligt. Svensk livsmedelsproduktions konkur-
renskraft hävdas. De s.k. gödselskatterna ska i lämp-
lig form återföras till jordbruket. Förslag läggs fram
under riksdagsåret.
Fru talman! Sverige har ett rikt kulturliv. Det ska
vi värna om och vara stolta över.
Konstnärernas villkor ska förbättras. Fler frilan-
sande skådespelare ges bättre försörjningstrygghet
genom skådespelarpoolen Teateralliansen. Tillgäng-
ligheten till bibliotek och museer ska öka. Kulturins-
titutionernas lokalkostnader ses över.
I vårt mångkulturella land är svenska språket en
avgörande faktor för människors frihet och livschan-
ser. Kulturen kan vara en språngbräda för språkut-
vecklingen. Inte minst gäller det boken och läsandet.
Ansvaret för att väcka barnens lust att läsa delar vi
alla - föräldrar, skolpersonal och andra vuxna. Vi
måste ta oss tid att resa med barnen i fantasin, låta oss
förtrollas och förundras tillsammans med dem och se
på världen en stund ur någon annans perspektiv.
Tsatsiki, Sune, Fredda 8 år och andra av barn-
böckernas personligheter är viktiga. De har känslor,
tankar och upplevelser som alla barn kan känna igen
- och nya ord att pröva för att uttrycka dem.
Så kan vi lära oss att känna igen oss själva i andra.
Så kan vi alla bidra till att öka den tolerans och för-
ståelse mellan människor som är så viktig för demo-
kratin.
Fru talman! Sverige får aldrig någonsin mer ham-
na i den tvångströja som växande underskott sätter på
politiken.
Läxan av krisåren är bitter. Men kanske lärde vi
oss också att bättre uppskatta det Välfärdssverige som
vi tidigare ofta tog för givet.
Låt oss ta vara på trygga och fria människors kraft
att förverkliga sina idéer och drömmar, så att utveck-
lingen drivs framåt.
Låt oss bygga vidare på det folkhem där styrkan
växer ur sammanhållningen och människors vilja till
solidaritet med varandra och med kommande genera-
tioner.
Låt oss göra detta riksmöte inte bara till starten för
det politiska arbetet i ett nytt årtusende, utan också till
starten för en ny politisk reformtid. Tack.

3 § Ceremonin avslutades kl. 14.47.

Bilaga
Program för öppnandet av riksmötet 2000/01
tisdagen den 19 september 2000 kl. 14.00

Musik under samlingen
av bl. a. Evert Taube och Carl Michael Bellman
John Bauer Brass konserterar

Fanfar

av Ingvar Lidholm

Kungssången

Chitra
- Allegro appassionata
- Recitando, passionato e patetico-Andante sostenuto
av Wilhelm Stenhammar

Talmannen

Hans Majestät Konungen
öppnar riksmötet

Fanfar
av Anders Högstedt

Chitra
- Lo stesso tempo
- Andante
av Wilhelm Stenhammar

Statsministern
avger regeringsförklaring

Torn-Eriks visa
av Nils Lindberg, arr.

Nationalsången

Grande Marche
av Charles Voss
----------------------------------------------------
Medverkande
Riksplan:
Arméns musikkår konserterar
Trapphallen:
Oscars barn- och ungdomskör - Margareta Juul, dirigent och Magnus Svensson,
piano
Zeke - Cecilia Österholm och Kerstin Andersson, nyckeharpa
Folkdanslaget Kedjan paraderar med Sveriges landskapsfanor
Plenisalen:
Uppsala Kammarsolister
John Bauer Brass
Fanfarblåsare

Innehållsförteckning

1