Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:69 Fredagen den 18 februari
ProtokollRiksdagens protokoll 1999/2000:69
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1999/2000:69 Fredagen den 18 februari Kl. 9.00 - 9.26
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
----------------------------------------------------------------------
1 § Meddelande om aktuell debatt
Förste vice talmannen meddelade att på begäran av Miljöpartiet de Grönas riksdagsgrupp skulle aktu- ell debatt om TV-kanalernas pornografiska utbud anordnas torsdagen den 24 februari kl. 12.00. Från regeringen skulle kulturminister Marita Ulv- skog delta.
Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:
Till talmannen
Begäran om aktuell debatt Miljöpartiet de Gröna begär att en aktuell debatt anordnas om TV-kanalernas pornografiska utbud. Anledningen till detta är den senaste tidens samhälls- debatt i frågan och den oklarhet som råder kring nu- varande lagstiftning och betal-TV-kanalernas sänd- ningar av grova pornografiska filmer. Stockholm den 15 februari 2000 Miljöpartiet de Gröna Marianne Samuelsson Gruppledare
2 § Meddelande om ändringar i kammarens sammanträdesplan
Förste vice talmannen meddelade att ett medde- lande om ändringar i kammarens sammanträdesplan delats ut till kammarens ledamöter.
3 § Meddelande om plan för kammarens sam- manträden
Förste vice talmannen meddelade att en plan för kammarens sammanträden under tiden den 6 mars- 15 juni 2000 delats ut till kammarens ledamöter.
4 § Beslut om senaste dag för avlämnande av propositioner
I enlighet med 3 kap. 3 § riksdagsordningen hade talmannen föreslagit att propositioner som regeringen avser skall behandlas under innevarande riksmöte och för vilka särskild tidpunkt inte är föreskriven skulle avlämnas senast onsdagen den 22 mars.
Kammaren biföll detta förslag.
5 § Senaste dag för framställande av interpella- tioner
Talmannen hade i enlighet med tilläggsbestäm- melse 1, 6 kap. 1 § riksdagsordningen fastställt att senaste dag för framställande av interpellationer un- der innevarande riksmöte skulle vara fredagen den 28 april.
6 § Anmälan om fördröjda svar på interpella- tioner
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:
Interpellation 1999/2000:231
Till riksdagen Interpellation 1999/2000:231 av Ragnwi Marce- lind (kd) om arbetsmarknaden och rehabilitering. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 21 mars 2000. Skälet till dröjsmålet är andra engagemang inbo- kade den 7 mars, den 10 mars, den 14 mars och tjänsteresa den 17 mars. Stockholm den 14 februari 2000 Näringsdepartementet Björn Rosengren Enligt uppdrag Dag Ekman Expeditionschef
Interpellation 1999/2000:227
Till riksdagen Interpellation 1999/2000:227 av Jan-Evert Rådhström (m) om alkolås. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 21 mars 2000. Skälet till dröjsmålet är andra engagemang inbo- kade den 7 mars, den 10 mars, den 14 mars och tjänsteresa den 17 mars. Stockholm den 14 februari 2000 Näringsdepartementet Björn Rosengren Enligt uppdrag Dag Ekman Expeditionschef
Interpellation 1999/2000:215
Till riksdagen Interpellation 1999/2000:215 av Sten Andersson (m) om en konferens om kommunismens offer. Interpellationen kommer att besvaras av vice statsministern tisdagen den 22 februari 2000. Skälet till dröjsmålet är utlandsresa och svårighe- ter att hitta svarstillfälle. Stockholm den 14 februari 2000 Enligt uppdrag Per Virdesten Rättschef
Interpellation 1999/2000:229
Till riksdagen Interpellation 1999/2000:229 av Karin Falkmer (m) om Simplex. Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 10 mars 2000. Skälet till dröjsmålet är utlandsresa och tjänstere- sa den 7 mars. Stockholm den 10 februari 2000 Näringsdepartementet Mona Sahlin Enligt uppdrag Dag Ekman Expeditionschef
Interpellation 1999/2000:222
Till riksdagen Interpellation 1999/2000:222 av Karin Pilsäter (fp) om förutsättningar för långsiktig tillväxt. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 mars 2000. Skälet till dröjsmålet är stor arbetsanhopning och plenifri vecka. Stockholm den 10 februari 2000 Finansdepartementet Bosse Ringholm
Interpellation 1999/2000:217
Till riksdagen Interpellation 1999/2000:217 av Gunnar Hökmark (m) om strukturella reformer för att höja Sveriges långsiktiga tillväxtkapacitet. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 mars 2000. Skälet till dröjsmålet är stor arbetsanhopning och plenifri vecka. Stockholm den 9 februari 2000 Finansdepartementet Bosse Ringholm
Interpellation 1999/2000:225
Till riksdagen Interpellation 1999/2000:225 av Göte Jonsson om fristående skolor. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 mars 2000. Skälet till dröjsmålet är stor arbetsbörda. Stockholm den 11 februari 2000 Utbildningsdepartementet Ingegerd Wärnersson Enligt uppdrag Staffan Bengtsson Statssekreterare
Interpellation 1999/2000:226
Till riksdagen Interpellation 1999/2000:226 av Sten Andersson om ideologiskt motiverade brott. Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 9 mars 2000. Skälet till dröjsmålet är plenifri vecka i riksdagen och tjänsteresa. Stockholm den 11 februari 2000 Justitiedepartementet Laila Freivalds
Interpellation 1999/2000:221
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:221 av Karin Pilsäter om spädbarnsdöd och stöd till drabbade familjer. Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 10 mars 2000. Skälet till dröjsmålet är att jag inte kunnat finna en debattdag som passar både interpellanten och mig. Stockholm den 14 februari 2000 Socialdepartementet Lars Engqvist
7 § Svar på interpellation 1999/2000:220 om riskfaktorer vid partnervåld
Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): Herr talman! Ulla-Britt Hagström har frågat mig på vilket sätt jag arbetar med att ta till vara interna- tionella erfarenheter vid arbetet med att motverka misshandel av kvinnor, samt vilka åtgärder jag avser vidta för att förbättra riskbedömningen när det gäller partnervåld. Jag besvarar hennes fråga främst utifrån de områden jag som justitieminister ansvarar för. Det är oacceptabelt att kvinnor varje dag utsätts för en partners våld och att hemmet för många kvin- nor är den farligaste miljön att vistas i. Våldet mot kvinnor är något som angår oss alla. Detta är, som Ulla-Britt Hagström säkert vet, utgångspunkten för mitt arbete i dessa frågor. Min och regeringens inställning i frågan har också kommit till klart uttryck genom kvinnofridsreformen, som är ett samlat åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor. Den bygger på ett långvarigt utredningsar- bete för att fånga upp alla aspekter på hur sådant våld ska kunna motverkas. Reformen omfattar, förutom lagstiftning, en mängd åtgärder för att förebygga mäns våld mot kvinnor och för att utsatta kvinnor ska få ett bättre stöd och bemötande. Tanken är att mäns våld mot kvinnor måste be- kämpas genom ett brett och långsiktigt arbete inom alla samhällets sektorer och på alla nivåer. Berörda myndigheter har också fått gemensamma uppdrag av betydelse i detta sammanhang. De ska regelbundet redovisa sina insatser till regeringen. Vissa myndig- heter har också fått särskilda uppdrag. Inom Rege- ringskansliet har också en interdepartemental arbets- grupp bildats för att följa upp kvinnofridsreformen. Justitiedepartementet deltar också aktivt i det in- ternationella samarbetet, bl.a. inom EU, mot våld mot kvinnor och människohandel. Departementet har även under flera år arbetat för att möjligheterna att före- bygga brott ska förbättras inom EU och för ett ökat informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Som en konsekvens av bl.a. insatser från Sverige konstaterade stats- och regeringscheferna vid toppmötet i Tammer- fors i höstas att flera åtgärder bör vidtas för att för- bättra samarbetet i frågor som rör möjligheterna att förebygga brott. Också när det gäller frågor om skydd för och stöd till brottsoffer arbetar Sverige aktivt inom EU. Brottsförebyggande frågor kommer att vara prio- riterade under Sveriges ordförandeskap. En av de viktigaste åtgärderna inom detta område är att skapa en grund för en kontinuerlig uppbyggnad av aktuell kunskap om effektiva brottsförebyggande åtgärder och etablera någon form av fast nätverk som kan garantera att kunskap tas till vara och sprids. En fråga som särskilt kommer att uppmärksammas är just våld i nära relationer. Internationellt utbyte och internationella kontakter är något som är utmärkande för forskning och ut- veckling. Att ta till vara internationella erfarenheter vid arbetet med att motverka bl.a. våld mot kvinnor är därför en naturlig del i arbetet hos de myndigheter inom rättsväsendet som har en tydlig inriktning mot forsknings- och utvecklingsarbete. Det gäller t.ex. Brottsförebyggande rådet och Rättsmedicinalverket, men också Brottsoffermyndigheten. Jag vill här också tillägga att det synsätt som kvinnofridsreformen utgår från grundas på den kun- skap om våld mot kvinnor som kommit fram genom internationell forskning. Arbetet med att förbättra riskbedömningar pågår på flera olika sätt inom rättsväsendets myndigheter. Polisen i Västerbotten arbetar t.ex. för närvarande med ett utvecklingsarbete kring skattningsinstrumen- tet SARA, som Ulla-Britt Hagström tar upp i sin interpellation. Utvecklingsarbetet bedrivs i samarbete med Rättspsykiatriska forskningsenheten i Växjö och syftar till att utforma en SARA-modell som är anpas- sad till polisiära förutsättningar. Det diskuteras också för närvarande om liknande utvecklingsarbeten ska påbörjas av andra polismyndigheter. Ett arbete med att utveckla möjligheterna att göra säkrare risk- och farlighetsbedömningar pågår också inom kriminalvården. I arbetet med dessa bedöm- ningar av risk för återfall används vid ett flertal an- stalter olika hjälpmedel som t.ex. instrumentet HCR- 20. Vid riksmottagningen på anstalten i Kumla har man även börjat att använda det tidigare nämnda SARA. På riksmottagningen utreds alla långtidsdöm- da män och en individuell riskprofil tas fram. Den används som en del i bedömningen av vilka särskilda villkor som ska gälla för långtidsdömda, bl.a. vid permissioner. Inom ramen för ett pilotprojekt på Norrtäljean- stalten har också SARA samt ett särskilt instrument för att bedöma risken för återfall i sexuellt våld, kallat SVR-20, prövats. Inriktningen är att användningen av olika skattningsinstrument ska öka inom kriminalvår- den. Regeringen har vidare i regleringsbrevet för Rättsmedicinalverket för år 2000 särskilt poängterat att verkets forsknings- och utvecklingsarbete ska inriktas mot att utveckla förutsättningarna för att göra säkrare risk- och farlighetsbedömningar. Som ett led i utvecklingen på detta område kommer Rättsmedici- nalverket att under våren 2000 fastställa nya riktlinjer för riskbedömning vid rättspsykiatrisk undersökning. En viktig faktor för att förbättra förutsättningarna för riskbedömningar är att myndigheter och andra samarbetar kring frågan. Som ett led i ett sådant sam- arbete har Brottsförebyggande rådet, Kriminalvårds- styrelsen och Rättsmedicinalverket påbörjat en dis- kussion kring på vilka sätt myndigheterna gemensamt kan vidareutveckla arbetet på detta område. Arbetet med riskbedömningar är ett viktigt och prioriterat område för nämnda myndigheter. Vi måste dock komma ihåg att hur förfinade olika skattningsin- strument och andra hjälpmedel än blir kan de aldrig bli något annat än ett underlag för beslutsfattaren. När beslut om en åtgärd väl ska fattas måste detta göras av en person som väger samman alla tillgängliga fakta och omständigheter i fallet.
Anf. 2 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd): Herr talman! Jag vill tacka justitieministern för ett mycket seriöst och genomarbetat svar på min inter- pellation om åtgärder mot partnervåldet. Det känns på något sätt som om vi arbetar gemensamt mot våldet och försöker gripa alla halmstrån. Uttrycket Mitt hem är min borg står för det som för många kvinnor är den farligaste miljön att vistas i. Hösten som föregick vårt nya millennium påminde oss gång på gång om kvin- nor som mördats av sina män. Detta i ett land som betraktar sig som världens mest jämställda land, och kvinnor vi möter i internationella sammanhang, med den bild av Sverige de fått, tror inte att det är sant. Vi har kommit långt med att implementera be- greppet nollvision i trafiken. Men vi har inte lyckats få det allmänt vedertaget att en nollvision vad gäller våld mot kvinnor är en självklarhet, inte heller mot mobbning. Brist på empati, den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism, syns inte bara i den livliga skoldebatten. Vi försvagar ständigt våra historiska rötter. Om inte t.ex. skolmi- nistern griper in nu kommer t.o.m. den religion vår tradition, våra lagar och vår kultur vilar på att för- svinna från skolans kursplan. Ordet kristendom fanns över huvud taget inte nämnt i Skolverkets första ver- sion. Men i går sade skolministern i en debatt: Lita på mig! Så nu hoppas vi att hon griper in. Inom en må- nad kommer det svaret från regeringen. Herr talman! Det är inte acceptabelt att kvinnor ska behöva leva med risken att utsättas för våld i hemmet. Varje år anmäls 20 000 fall av våldsbrott riktade mot kvinnor. Det är mer än 50 varje dag. Ett stort mörkertal finns också. Man säger generellt att endast 25 % av alla våldsbrott anmäls. Mörkertalet när det gäller våld mot kvinnor är sannolikt större än för våldsbrott i allmänhet. Kvinnomisshandel har blivit en epidemi. Mot epidemier gör stora vaccina- tionskampanjer nytta. Men kvinnomisshandel har blivit en tyst epidemi. Om vi inte passar oss nu finns en risk för att re- spekten för människovärdet alltmer försämras i vårt land. Dokumentärfilmen Shocking truth är ytterligare en väckarklocka. Biografbyrån som utgår från en lagstiftning om förbud mot att visa sexuellt våld och tvång har inte ansett sig ha lagstöd för att stoppa dessa sektioner av porrfilm i t.ex. kanalen TV 1000. Granskningsnämnden anser sig inte ha något stöd i radio- och TV-lagen för att göra något. Detta utbud föder vi ungdomar med. Men vi föder också män som misshandlar fruar, sambor, fästmör och andra närstå- ende kvinnor. Norge har en starkare lagstiftning. Jag vädjar till justitieministern att se över om vår lagstift- ning på det området är tillräcklig. Jag menar nu inte själva kvinnofridsreformen, utan det förebyggande arbetet, där medieutbudet spelar en stor roll. Kvinno- fridsreformen tycker jag är mycket bra. Min interpellation handlar om olika metoder för att förbättra riskbedömningen inför partnervåld. Jag är glad att justitieministern pekar på ett aktivt arbete för att finna nya metoder, både egna och internatio- nella erfarenheter tas till vara. Min fråga till ministern är om SARA, den metod jag pekat på och som jag förstår används i Västerbotten liksom på Kumla- och Norrtäljeanstalterna, hittills har kunnat påvisa positi- va resultat, och hur använder man sig av den i Väs- terbotten på ett tidigare stadium för att kunna före- bygga? Efter vad jag förstår försvinner kvinnans livsut- rymme mer och mer i ett misshandelsförhållande, så att hon gradvis blir mer och mer beroende av den man som misshandlar henne. De enda undersökningar av vad vidtagna åtgärder mot kvinnovåld har haft för effekter på våldets omfattning under 90-talet har jag sett är användningen av besöksförbudet.
Anf. 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): Herr talman! Ja, vi är stolta över att ha kommit långt när det gäller jämställdhetsarbetet. Vi har också anledning att vara stolta över att frågan om våld i nära relationer är någonting som vi inte accepterar. Jag tycker däremot att det leder helt fel att tala om att vi har en epidemi. Då tror man att det är en sjuk- dom som sprider sig, ökar i omfattning och berör alltfler människor i samhället. Så är det inte. Det är faktiskt tvärtom. Historiskt sett har vi ändå kommit en bit på väg när det gäller att inte acceptera våld i vårt samhälle, inte i något sammanhang. Från att inte för så länge sedan ha haft något som vi kallade för husaga, då man ansåg att misshandel av närstående inte bara var bra utan var något som det t.o.m. var önskvärt att man utnyttjade i uppfostringssyfte, i disciplinerande syfte, har vi kommit så långt att vi anser att varje övergrepp som görs mellan människor är misshandel och ett brott som samhället har anled- ning att reagera mot. Det finns heller ingenting som tyder på att det just när det gäller våld i hemmet finns ett ökat våld. Den ökning vi ser i anmälan av brott finns det stor anled- ning att tro hänger samman med att detta är någonting som har uppmärksammats och som gör att alltfler barn och kvinnor vågar, orkar och förmår anmäla och söka samhällets hjälp. Det ska vi vara väldigt glada för. När det gäller att utveckla riskbedömningsmeto- der pågår det, som jag redogjorde för i mitt interpel- lationssvar, ett aktivt arbete, både inom polisens verksamhet och inom kriminalvården. Tillämpningen av just metoden SARA är så ny ännu att jag inte vågar uttala mig om vilka positiva effekter den har. Men jag utgår från, och har all an- ledning att göra det med den allmänna erfarenhet vi har, att tillämpningen av hjälpmetoder när det gäller att bedöma komplicerade situationer alltid leder till att de beslut som människor har att fatta, det må vara poliser eller kriminalvårdens personal, blir bättre ju mer systematisk behandling av olika faktorer man gör. Jag är övertygad om att SARA och de andra metoderna kommer att leda till att bättre bedömningar görs i förväg av när risk för våld föreligger, så att samhället kan ingripa och förhindra det fortsatta vål- det.
Anf. 4 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd): Herr talman! Just ordet epidemi har jag tagit från Kvinnomisshandel, den tysta epidemin, en nordisk kriminalkrönika, 1999, av Gun Heimer och Lars Nylén. Jag är glad att det kanske inte är så att misshan- deln ökar, utan att man i stället vågar anmäla mer och att den statistik som visar ökning kan bero på det. I så fall är det enbart positivt. Men det är individer, kvinnor, som far illa. Det är faktiskt så att medan vi skriver och debatterar om våldet slås kvinnor sönder. Jag fick ett samtal från en kvinna som säger så här: Alla skrivningar om kvin- novåld känns som ett hån, medan jag sitter inlåst här, med kedjor runt balkongdörren. Det är alltfler kvinnor som hör av sig till oss. En kvinna, vars man fått besöksförbud fyra gånger och som försökt slå ihjäl henne två gånger, upplever sig fortfarande inte ha något skydd. Efter tolv anmäl- ningar och efter att ha spöats i fem år sitter kvinnan inlåst av skräcken, medan förövaren, mannen, går fri som om ingenting hänt. Grannar vågar inget säga av rädsla för mannen. Polisen har tagit hans löfte att han inget ska göra på allvar, medan kvinnans skräck inte lett till någon åtgärd. Hon säger så här: Ishockeyspelare blir tagna ur spel för hjärnskador, medan det är mindre viktigt med sönderslagna, misshandlade och missförstådda kvin- nor. Skälet till att polisen inte lyssnat på henne tror hon är att hon har blivit sönderslagen och fått en huvudskada som inte läkt. Hon har därför tappat min- net. Hon menar att det inte räcker att vid förhör fråga kvinnan om näven var knuten eller öppen. Det går inte att gradera misshandel för att få tillgång till larmpaket. Varje misshandlad kvinnas röst måste tas på allvar. Herr talman! Rikskvinnocentrum pekar på det sto- ra informationsbehovet för flera yrkeskategorier. Jag är glad att justitieministern lyfter fram samarbetsfrå- gorna på alla nivåer. Den interdepartementala grup- pen i regeringen är ett positivt initiativ. Jag hoppas att där finns representanter för familj, skola, uppväxt- miljö, bostad, arbetsmarknad, vård och finans. Jag ser fram emot en livlig diskussion inför initia- tivet om brottsförebyggande frågor under Sveriges EU-ordförandeskap, just om temat våld i nära relatio- ner. En fråga som jag dock saknar i hela den här de- batten är drogernas påverkan. Man säger att det yt- terst är mannens kontrollerande över kvinnan det handlar om. Statsministern nämner inte heller drog- frågorna i regeringsförklaringen. Detta tycker jag är synd. Jag undrar om vi inte underskattar alkoholens betydelse när det gäller misshandel av kvinnor, därför att mannens kontrollerande tvång kan förstärkas av alkohol. Besöksförbudet måste garantera att kvinnan inte blir uppsökt. Det måste finnas en skyddszon runt kvinnan så att hon inte blir inlåst i ett rum och kök. Vi har inte tillräckligt många trygghetspaket och larm. Det har också visat sig att inte ens elektronisk fotboja ger tillräcklig garanti. Hundar används för lite till skydd för kvinnan. Det måste finnas mer att göra. Jag skulle vilja fråga Laila Freivalds om polisens resurser och polisens attityder. Det blir inte bättre av att tingsrätter och domstolar läggs ned i besparings- syfte och att poliskåren minskar. Hur kan vi skapa ett klimat där närpolisen blir informerad om misshandel så att kvinnor vågar anmäla?
Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): Herr talman! Varje polismyndighet har i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för hur man ska agera när det gäller att bekämpa våld i nära relationer. Det innebär att polismyndigheten har det som en priorite- rad uppgift och att den hela tiden måste utveckla sina metoder, sin kunskap och sin förmåga att hantera detta. I polisens uppgifter ingår inte bara att reagera när brott har begåtts, utan polisens uppgift är också att förebygga brott och att ge skydd och hjälp till dem som blir utsatta för brott. Det är naturligtvis viktigt att polisen lyssnar när kvinnor berättar om sina upplevel- ser. Det är viktigt att polisen har en tillräcklig kun- skap för att kunna tolka och rätt uppfatta den infor- mation de får och att då ta till det skydd och den hjälp kvinnan behöver. Det råder inget tvivel om att polisen behöver mer resurser för att kunna utveckla även den sidan av deras arbete. Såvitt jag vet har det aldrig hänt att någon kvinna har blivit nekad hjälp på grund av att larmpaket har saknats. Jag vet att det har förekommit att en polismyndighet har vänt sig till en annan i akuta situationer när det egna lagret av larmpaket har varit slut. Men att man därigenom har varit tvungen att någon gång neka ett larmpaket när bedömningen har gjorts att ett sådant behövs har jag inte hört talas om. Alkoholen har betydelse i våldssammanhang. Jag tror att forskningen med bestämdhet kan säga att alkoholen ibland är en utlösande faktor för våld som förekommer inte bara i hemmet utan också i samband med nöjesliv och olika mänskliga sammanhang. Al- koholen är därför ett problem i samhället även av det skälet. Vi har en restriktiv alkoholpolitik som syftar till att förebygga alkoholens skador. Det är en fråga som naturligtvis också måste uppmärksammas i sam- band med att vi utvecklar metoder och kunskap om våld i hemmiljö. Besöksförbudet är en viktig åtgärd för att skapa något slags trygg situation för kvinnan. Det är ingen hundraprocentig metod. Dels vet vi att det överträds, dels vet vi att kvinnor inte alltid känner sig säkra på att det ger tillräckligt skydd. Brottsförebyggande rådet har haft i uppdrag att undersöka möjligheten att kombinera besöksförbud med elektronisk boja, och det finns tekniska förutsättningar för att utveckla en sådan metod. Men vi ska inte ha någon överdriven uppfattning om att detta skyddar kvinnan. Den man som har bestämt sig för att bryta mot ett besöksförbud utlöser också larmanordningen i den elektroniska bojan. Men det kan vara en metod att avslöja flera fall av brott mot besöksförbudet. Men för att skydda kvinnan måste våra ambitioner vara högre, och vi måste utveckla andra metoder.
Anf. 6 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd): Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är viktigt att handlingsplanen följs och att det finns dokumen- tation. Sekretessen måste hållas, t.ex. får inte en hemlig adress lämnas ut. En kvinna ska inte behöva sitta förtvivlad på en vårdcentral och inte känna sig trygg för att hon inte kan ha en adress i vårdcentra- lens databas. Det finns sådant som för oss är småsa- ker som har stor betydelse för dessa kvinnor som vi måste se över gemensamt. Jag är också glad att justitieministern talar om al- koholens påverkan. Vi verkar vara överens om alko- holen som en utlösande faktor. Det är synd att vi inte i riksdagen kan ta ett gemensamt initiativ så att vi t.ex. kan behålla de införselregler vi har och inte anamma EU:s införselregler vad gäller alkohol. Det är synd att det har upprättats Internetkanaler och direktkontakter med kommissionären Frits Bolkestein och att vi inte kan uppträda som ett gemensamt par- lament i frågan. Jag tycker att vissa uppträder osoli- dariskt i frågan. Vi måste alltmer lyfta fram i fokus av våldet gär- ningsmannen. Hittills har det mest varit offrets bete- ende som har varit intressant. Vi behöver mer av självskattningsinstrument. Det finns människor som vill hjälpa till men som inte tas till vara. Det kan vara t.ex. far- och morföräldrar som bygger nätverk och som försöker hjälpa sina döttrar mot våldet. Slutligen vill jag säga någonting om attityder. Det gäller t.ex. den allvarliga frågan om trafficking. Tjejer från Baltikum luras hit i dessa syften. I A Story About Traffic Signs används kvinnor i vägmärkesdiskussio- nen: "- - - when I saw a woman lying down." Detta är så felaktiga attityder som påverkar frågorna.
Överläggningen var härmed avslutad.
8 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades Proposition 1999/2000:59 till justitieutskottet
Redogörelse 1999/2000:RB1 till finansutskottet
Motion 1999/2000:Sk20 till skatteutskottet
9 § Bordläggning
Anmäldes och bordlades Förslag 1999/2000:RR8 Riksdagens revisorers förslag angå- ende statliga kreditgarantier
Konstitutionsutskottets betänkande 1999/2000:KU14 Upphovsrätten och offentlighets- principen
Lagutskottets betänkande 1999/2000:LU9 Aktiebolags förvärv och överlåtelser av egna aktier
Skatteutskottets betänkande 1999/2000:SkU12 Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.
Finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU15 Vissa finansmarknads-, försäk- ringsrörelse- och kreditupplysningsfrågor
Bostadsutskottets betänkanden 1999/2000:BoU4 Statligt stöd till lokala investerings- program 1999/2000:BoU5 Vissa indelnings- och länsstyrelse- frågor
Justitieutskottets betänkande 1999/2000:JuU8 Hemlig teleavlyssning, m.m.
10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts
den 17 februari
1999/2000:575 av Yvonne Ångström (fp) till statsrå- det Maj-Inger Klingvall Familjen Sincari 1999/2000:576 av Sinikka Bohlin (s) till jordbruks- minister Margareta Winberg Forskning kring lax och öring 1999/2000:577 av Mikael Odenberg (m) till närings- minister Björn Rosengren Vägverkets handläggning av taxiförarlegitimation 1999/2000:578 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Ulrica Messing Integrationsverket
den 18 februari
1999/2000:579 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson Fristående skolor 1999/2000:580 av Chatrine Pålsson (kd) till statsrå- det Maj-Inger Klingvall Invandrares ersättning under grundskoleutbildning
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda- gens snabbprotokoll tisdagen den 22 februari.
11 § Kammaren åtskildes kl. 9.26.
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.