Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:69 Fredagen den 18 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1999/2000:69

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1999/2000:69 Fredagen den 18 februari Kl. 9.00 - 9.26
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
----------------------------------------------------------------------
1 §  Meddelande om aktuell debatt
Förste vice talmannen meddelade att på begäran
av Miljöpartiet de Grönas riksdagsgrupp skulle aktu-
ell debatt om TV-kanalernas pornografiska utbud
anordnas torsdagen den 24 februari kl. 12.00.
Från regeringen skulle kulturminister Marita Ulv-
skog delta.
Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:
Till talmannen
Begäran om aktuell debatt
Miljöpartiet de Gröna begär att en aktuell debatt
anordnas om TV-kanalernas pornografiska utbud.
Anledningen till detta är den senaste tidens samhälls-
debatt i frågan och den oklarhet som råder kring nu-
varande lagstiftning och betal-TV-kanalernas sänd-
ningar av grova pornografiska filmer.
Stockholm den 15 februari 2000
Miljöpartiet de Gröna
Marianne Samuelsson
Gruppledare
2 §  Meddelande om ändringar i kammarens
sammanträdesplan
Förste vice talmannen meddelade att ett medde-
lande om ändringar i kammarens sammanträdesplan
delats ut till kammarens ledamöter.
3 §  Meddelande om plan för kammarens sam-
manträden
Förste vice talmannen meddelade att en plan för
kammarens sammanträden under tiden den 6 mars-
15 juni 2000 delats ut till kammarens ledamöter.
4 §  Beslut om senaste dag för avlämnande av
propositioner
I enlighet med 3 kap. 3 § riksdagsordningen hade
talmannen föreslagit att propositioner som regeringen
avser skall behandlas under innevarande riksmöte och
för vilka särskild tidpunkt inte är föreskriven skulle
avlämnas senast onsdagen den 22 mars.
Kammaren biföll detta förslag.
5 §  Senaste dag för framställande av interpella-
tioner
Talmannen hade i enlighet med tilläggsbestäm-
melse 1, 6 kap. 1 § riksdagsordningen fastställt att
senaste dag för framställande av interpellationer un-
der innevarande riksmöte skulle vara fredagen den
28 april.
6 §  Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:
Interpellation 1999/2000:231
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:231 av Ragnwi Marce-
lind (kd) om arbetsmarknaden och rehabilitering.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
21 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är andra engagemang inbo-
kade den 7 mars, den 10 mars, den 14 mars och
tjänsteresa den 17 mars.
Stockholm den 14 februari 2000
Näringsdepartementet
Björn Rosengren
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef
Interpellation 1999/2000:227
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:227 av Jan-Evert
Rådhström (m) om alkolås.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
21 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är andra engagemang inbo-
kade den 7 mars, den 10 mars, den 14 mars och
tjänsteresa den 17 mars.
Stockholm den 14 februari 2000
Näringsdepartementet
Björn Rosengren
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef
Interpellation 1999/2000:215
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:215 av Sten Andersson
(m) om en konferens om kommunismens offer.
Interpellationen kommer att besvaras av vice
statsministern tisdagen den 22 februari 2000.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresa och svårighe-
ter att hitta svarstillfälle.
Stockholm den 14 februari 2000
Enligt uppdrag
Per Virdesten
Rättschef
Interpellation 1999/2000:229
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:229 av Karin Falkmer
(m) om Simplex.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 10 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresa och tjänstere-
sa den 7 mars.
Stockholm den 10 februari 2000
Näringsdepartementet
Mona Sahlin
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef
Interpellation 1999/2000:222
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:222 av Karin Pilsäter
(fp) om förutsättningar för långsiktig tillväxt.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
7 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är stor arbetsanhopning och
plenifri vecka.
Stockholm den 10 februari 2000
Finansdepartementet
Bosse Ringholm
Interpellation 1999/2000:217
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:217 av Gunnar Hökmark
(m) om strukturella reformer för att höja Sveriges
långsiktiga tillväxtkapacitet.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
7 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är stor arbetsanhopning och
plenifri vecka.
Stockholm den 9 februari 2000
Finansdepartementet
Bosse Ringholm
Interpellation 1999/2000:225
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:225 av Göte Jonsson om
fristående skolor.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
7 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är stor arbetsbörda.
Stockholm den 11 februari 2000
Utbildningsdepartementet
Ingegerd Wärnersson
Enligt uppdrag
Staffan Bengtsson
Statssekreterare
Interpellation 1999/2000:226
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:226 av Sten Andersson
om ideologiskt motiverade brott.
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen
den 9 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är plenifri vecka i riksdagen
och tjänsteresa.
Stockholm den 11 februari 2000
Justitiedepartementet
Laila Freivalds
Interpellation 1999/2000:221
Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:221 av Karin Pilsäter om
spädbarnsdöd och stöd till drabbade familjer.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 10 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är att jag inte kunnat finna
en debattdag som passar både interpellanten och mig.
Stockholm den 14 februari 2000
Socialdepartementet
Lars Engqvist
7 §  Svar på interpellation 1999/2000:220 om
riskfaktorer vid partnervåld
Anf.  1  Justitieminister LAILA
FREIVALDS (s):
Herr talman! Ulla-Britt Hagström har frågat mig
på vilket sätt jag arbetar med att ta till vara interna-
tionella erfarenheter vid arbetet med att motverka
misshandel av kvinnor, samt vilka åtgärder jag avser
vidta för att förbättra riskbedömningen när det gäller
partnervåld. Jag besvarar hennes fråga främst utifrån
de områden jag som justitieminister ansvarar för.
Det är oacceptabelt att kvinnor varje dag utsätts
för en partners våld och att hemmet för många kvin-
nor är den farligaste miljön att vistas i. Våldet mot
kvinnor är något som angår oss alla. Detta är, som
Ulla-Britt Hagström säkert vet, utgångspunkten för
mitt arbete i dessa frågor.
Min och regeringens inställning i frågan har också
kommit till klart uttryck genom kvinnofridsreformen,
som är ett samlat åtgärdsprogram mot mäns våld mot
kvinnor. Den bygger på ett långvarigt utredningsar-
bete för att fånga upp alla aspekter på hur sådant våld
ska kunna motverkas. Reformen omfattar, förutom
lagstiftning, en mängd åtgärder för att förebygga
mäns våld mot kvinnor och för att utsatta kvinnor ska
få ett bättre stöd och bemötande.
Tanken är att mäns våld mot kvinnor måste be-
kämpas genom ett brett och långsiktigt arbete inom
alla samhällets sektorer och på alla nivåer. Berörda
myndigheter har också fått gemensamma uppdrag av
betydelse i detta sammanhang. De ska regelbundet
redovisa sina insatser till regeringen. Vissa myndig-
heter har också fått särskilda uppdrag. Inom Rege-
ringskansliet har också en interdepartemental arbets-
grupp bildats för att följa upp kvinnofridsreformen.
Justitiedepartementet deltar också aktivt i det in-
ternationella samarbetet, bl.a. inom EU, mot våld mot
kvinnor och människohandel. Departementet har även
under flera år arbetat för att möjligheterna att före-
bygga brott ska förbättras inom EU och för ett ökat
informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Som en
konsekvens av bl.a. insatser från Sverige konstaterade
stats- och regeringscheferna vid toppmötet i Tammer-
fors i höstas att flera åtgärder bör vidtas för att för-
bättra samarbetet i frågor som rör möjligheterna att
förebygga brott. Också när det gäller frågor om skydd
för och stöd till brottsoffer arbetar Sverige aktivt
inom EU.
Brottsförebyggande frågor kommer att vara prio-
riterade under Sveriges ordförandeskap. En av de
viktigaste åtgärderna inom detta område är att skapa
en grund för en kontinuerlig uppbyggnad av aktuell
kunskap om effektiva brottsförebyggande åtgärder
och etablera någon form av fast nätverk som kan
garantera att kunskap tas till vara och sprids. En fråga
som särskilt kommer att uppmärksammas är just våld
i nära relationer.
Internationellt utbyte och internationella kontakter
är något som är utmärkande för forskning och ut-
veckling. Att ta till vara internationella erfarenheter
vid arbetet med att motverka bl.a. våld mot kvinnor är
därför en naturlig del i arbetet hos de myndigheter
inom rättsväsendet som har en tydlig inriktning mot
forsknings- och utvecklingsarbete. Det gäller t.ex.
Brottsförebyggande rådet och Rättsmedicinalverket,
men också Brottsoffermyndigheten.
Jag vill här också tillägga att det synsätt som
kvinnofridsreformen utgår från grundas på den kun-
skap om våld mot kvinnor som kommit fram genom
internationell forskning.
Arbetet med att förbättra riskbedömningar pågår
på flera olika sätt inom rättsväsendets myndigheter.
Polisen i Västerbotten arbetar t.ex. för närvarande
med ett utvecklingsarbete kring skattningsinstrumen-
tet SARA, som Ulla-Britt Hagström tar upp i sin
interpellation. Utvecklingsarbetet bedrivs i samarbete
med Rättspsykiatriska forskningsenheten i Växjö och
syftar till att utforma en SARA-modell som är anpas-
sad till polisiära förutsättningar. Det diskuteras också
för närvarande om liknande utvecklingsarbeten ska
påbörjas av andra polismyndigheter.
Ett arbete med att utveckla möjligheterna att göra
säkrare risk- och farlighetsbedömningar pågår också
inom kriminalvården. I arbetet med dessa bedöm-
ningar av risk för återfall används vid ett flertal an-
stalter olika hjälpmedel som t.ex. instrumentet HCR-
20. Vid riksmottagningen på anstalten i Kumla har
man även börjat att använda det tidigare nämnda
SARA. På riksmottagningen utreds alla långtidsdöm-
da män och en individuell riskprofil tas fram. Den
används som en del i bedömningen av vilka särskilda
villkor som ska gälla för långtidsdömda, bl.a. vid
permissioner.
Inom ramen för ett pilotprojekt på Norrtäljean-
stalten har också SARA samt ett särskilt instrument
för att bedöma risken för återfall i sexuellt våld, kallat
SVR-20, prövats. Inriktningen är att användningen av
olika skattningsinstrument ska öka inom kriminalvår-
den.
Regeringen har vidare i regleringsbrevet för
Rättsmedicinalverket för år 2000 särskilt poängterat
att verkets forsknings- och utvecklingsarbete ska
inriktas mot att utveckla förutsättningarna för att göra
säkrare risk- och farlighetsbedömningar. Som ett led i
utvecklingen på detta område kommer Rättsmedici-
nalverket att under våren 2000 fastställa nya riktlinjer
för riskbedömning vid rättspsykiatrisk undersökning.
En viktig faktor för att förbättra förutsättningarna
för riskbedömningar är att myndigheter och andra
samarbetar kring frågan. Som ett led i ett sådant sam-
arbete har Brottsförebyggande rådet, Kriminalvårds-
styrelsen och Rättsmedicinalverket påbörjat en dis-
kussion kring på vilka sätt myndigheterna gemensamt
kan vidareutveckla arbetet på detta område.
Arbetet med riskbedömningar är ett viktigt och
prioriterat område för nämnda myndigheter. Vi måste
dock komma ihåg att hur förfinade olika skattningsin-
strument och andra hjälpmedel än blir kan de aldrig
bli något annat än ett underlag för beslutsfattaren. När
beslut om en åtgärd väl ska fattas måste detta göras
av en person som väger samman alla tillgängliga
fakta och omständigheter i fallet.
Anf.  2  ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd):
Herr talman! Jag vill tacka justitieministern för ett
mycket seriöst och genomarbetat svar på min inter-
pellation om åtgärder mot partnervåldet. Det känns på
något sätt som om vi arbetar gemensamt mot våldet
och försöker gripa alla halmstrån. Uttrycket Mitt hem
är min borg står för det som för många kvinnor är den
farligaste miljön att vistas i. Hösten som föregick vårt
nya millennium påminde oss gång på gång om kvin-
nor som mördats av sina män. Detta i ett land som
betraktar sig som världens mest jämställda land, och
kvinnor vi möter i internationella sammanhang, med
den bild av Sverige de fått, tror inte att det är sant.
Vi har kommit långt med att implementera be-
greppet nollvision i trafiken. Men vi har inte lyckats
få det allmänt vedertaget att en nollvision vad gäller
våld mot kvinnor är en självklarhet, inte heller mot
mobbning. Brist på empati, den etik som förvaltats av
kristen tradition och västerländsk humanism, syns
inte bara i den livliga skoldebatten. Vi försvagar
ständigt våra historiska rötter. Om inte t.ex. skolmi-
nistern griper in nu kommer t.o.m. den religion vår
tradition, våra lagar och vår kultur vilar på att för-
svinna från skolans kursplan. Ordet kristendom fanns
över huvud taget inte nämnt i Skolverkets första ver-
sion. Men i går sade skolministern i en debatt: Lita på
mig! Så nu hoppas vi att hon griper in. Inom en må-
nad kommer det svaret från regeringen.
Herr talman! Det är inte acceptabelt att kvinnor
ska behöva leva med risken att utsättas för våld i
hemmet. Varje år anmäls 20 000 fall av våldsbrott
riktade mot kvinnor. Det är mer än 50 varje dag. Ett
stort mörkertal finns också. Man säger generellt att
endast 25 % av alla våldsbrott anmäls. Mörkertalet
när det gäller våld mot kvinnor är sannolikt större än
för våldsbrott i allmänhet. Kvinnomisshandel har
blivit en epidemi. Mot epidemier gör stora vaccina-
tionskampanjer nytta. Men kvinnomisshandel har
blivit en tyst epidemi.
Om vi inte passar oss nu finns en risk för att re-
spekten för människovärdet alltmer försämras i vårt
land. Dokumentärfilmen Shocking truth är ytterligare
en väckarklocka. Biografbyrån som utgår från en
lagstiftning om förbud mot att visa sexuellt våld och
tvång har inte ansett sig ha lagstöd för att stoppa
dessa sektioner av porrfilm i t.ex. kanalen TV 1000.
Granskningsnämnden anser sig inte ha något stöd i
radio- och TV-lagen för att göra något. Detta utbud
föder vi ungdomar med. Men vi föder också män som
misshandlar fruar, sambor, fästmör och andra närstå-
ende kvinnor. Norge har en starkare lagstiftning. Jag
vädjar till justitieministern att se över om vår lagstift-
ning på det området är tillräcklig. Jag menar nu inte
själva kvinnofridsreformen, utan det förebyggande
arbetet, där medieutbudet spelar en stor roll. Kvinno-
fridsreformen tycker jag är mycket bra.
Min interpellation handlar om olika metoder för
att förbättra riskbedömningen inför partnervåld. Jag
är glad att justitieministern pekar på ett aktivt arbete
för att finna nya metoder, både egna och internatio-
nella erfarenheter tas till vara. Min fråga till ministern
är om SARA, den metod jag pekat på och som jag
förstår används i Västerbotten liksom på Kumla- och
Norrtäljeanstalterna, hittills har kunnat påvisa positi-
va resultat, och hur använder man sig av den i Väs-
terbotten på ett tidigare stadium för att kunna före-
bygga?
Efter vad jag förstår försvinner kvinnans livsut-
rymme mer och mer i ett misshandelsförhållande, så
att hon gradvis blir mer och mer beroende av den man
som misshandlar henne. De enda undersökningar av
vad vidtagna åtgärder mot kvinnovåld har haft för
effekter på våldets omfattning under 90-talet har jag
sett är användningen av besöksförbudet.
Anf.  3  Justitieminister LAILA
FREIVALDS (s):
Herr talman! Ja, vi är stolta över att ha kommit
långt när det gäller jämställdhetsarbetet. Vi har också
anledning att vara stolta över att frågan om våld i nära
relationer är någonting som vi inte accepterar.
Jag tycker däremot att det leder helt fel att tala om
att vi har en epidemi. Då tror man att det är en sjuk-
dom som sprider sig, ökar i omfattning och berör
alltfler människor i samhället. Så är det inte. Det är
faktiskt tvärtom. Historiskt sett har vi ändå kommit
en bit på väg när det gäller att inte acceptera våld i
vårt samhälle, inte i något sammanhang. Från att inte
för så länge sedan ha haft något som vi kallade för
husaga, då man ansåg att misshandel av närstående
inte bara var bra utan var något som det t.o.m. var
önskvärt att man utnyttjade i uppfostringssyfte, i
disciplinerande syfte, har vi kommit så långt att vi
anser att varje övergrepp som görs mellan människor
är misshandel och ett brott som samhället har anled-
ning att reagera mot.
Det finns heller ingenting som tyder på att det just
när det gäller våld i hemmet finns ett ökat våld. Den
ökning vi ser i anmälan av brott finns det stor anled-
ning att tro hänger samman med att detta är någonting
som har uppmärksammats och som gör att alltfler
barn och kvinnor vågar, orkar och förmår anmäla och
söka samhällets hjälp. Det ska vi vara väldigt glada
för.
När det gäller att utveckla riskbedömningsmeto-
der pågår det, som jag redogjorde för i mitt interpel-
lationssvar, ett aktivt arbete, både inom polisens
verksamhet och inom kriminalvården.
Tillämpningen av just metoden SARA är så ny
ännu att jag inte vågar uttala mig om vilka positiva
effekter den har. Men jag utgår från, och har all an-
ledning att göra det med den allmänna erfarenhet vi
har, att tillämpningen av hjälpmetoder när det gäller
att bedöma komplicerade situationer alltid leder till
att de beslut som människor har att fatta, det må vara
poliser eller kriminalvårdens personal, blir bättre ju
mer systematisk behandling av olika faktorer man
gör. Jag är övertygad om att SARA och de andra
metoderna kommer att leda till att bättre bedömningar
görs i förväg av när risk för våld föreligger, så att
samhället kan ingripa och förhindra det fortsatta vål-
det.
Anf.  4  ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd):
Herr talman! Just ordet epidemi har jag tagit från
Kvinnomisshandel, den tysta epidemin, en nordisk
kriminalkrönika, 1999, av Gun Heimer och Lars
Nylén.
Jag är glad att det kanske inte är så att misshan-
deln ökar, utan att man i stället vågar anmäla mer och
att den statistik som visar ökning kan bero på det. I så
fall är det enbart positivt.
Men det är individer, kvinnor, som far illa. Det är
faktiskt så att medan vi skriver och debatterar om
våldet slås kvinnor sönder. Jag fick ett samtal från en
kvinna som säger så här: Alla skrivningar om kvin-
novåld känns som ett hån, medan jag sitter inlåst här,
med kedjor runt balkongdörren.
Det är alltfler kvinnor som hör av sig till oss. En
kvinna, vars man fått besöksförbud fyra gånger och
som försökt slå ihjäl henne två gånger, upplever sig
fortfarande inte ha något skydd. Efter tolv anmäl-
ningar och efter att ha spöats i fem år sitter kvinnan
inlåst av skräcken, medan förövaren, mannen, går fri
som om ingenting hänt. Grannar vågar inget säga av
rädsla för mannen. Polisen har tagit hans löfte att han
inget ska göra på allvar, medan kvinnans skräck inte
lett till någon åtgärd.
Hon säger så här: Ishockeyspelare blir tagna ur
spel för hjärnskador, medan det är mindre viktigt med
sönderslagna, misshandlade och missförstådda kvin-
nor.
Skälet till att polisen inte lyssnat på henne tror
hon är att hon har blivit sönderslagen och fått en
huvudskada som inte läkt. Hon har därför tappat min-
net. Hon menar att det inte räcker att vid förhör fråga
kvinnan om näven var knuten eller öppen. Det går
inte att gradera misshandel för att få tillgång till
larmpaket. Varje misshandlad kvinnas röst måste tas
på allvar.
Herr talman! Rikskvinnocentrum pekar på det sto-
ra informationsbehovet för flera yrkeskategorier. Jag
är glad att justitieministern lyfter fram samarbetsfrå-
gorna på alla nivåer. Den interdepartementala grup-
pen i regeringen är ett positivt initiativ. Jag hoppas att
där finns representanter för familj, skola, uppväxt-
miljö, bostad, arbetsmarknad, vård och finans.
Jag ser fram emot en livlig diskussion inför initia-
tivet om brottsförebyggande frågor under Sveriges
EU-ordförandeskap, just om temat våld i nära relatio-
ner.
En fråga som jag dock saknar i hela den här de-
batten är drogernas påverkan. Man säger att det yt-
terst är mannens kontrollerande över kvinnan det
handlar om. Statsministern nämner inte heller drog-
frågorna i regeringsförklaringen. Detta tycker jag är
synd. Jag undrar om vi inte underskattar alkoholens
betydelse när det gäller misshandel av kvinnor, därför
att mannens kontrollerande tvång kan förstärkas av
alkohol.
Besöksförbudet måste garantera att kvinnan inte
blir uppsökt. Det måste finnas en skyddszon runt
kvinnan så att hon inte blir inlåst i ett rum och kök.
Vi har inte tillräckligt många trygghetspaket och
larm. Det har också visat sig att inte ens elektronisk
fotboja ger tillräcklig garanti. Hundar används för lite
till skydd för kvinnan. Det måste finnas mer att göra.
Jag skulle vilja fråga Laila Freivalds om polisens
resurser och polisens attityder. Det blir inte bättre av
att tingsrätter och domstolar läggs ned i besparings-
syfte och att poliskåren minskar. Hur kan vi skapa ett
klimat där närpolisen blir informerad om misshandel
så att kvinnor vågar anmäla?
Anf.  5  Justitieminister LAILA
FREIVALDS (s):
Herr talman! Varje polismyndighet har i uppdrag
att utarbeta en handlingsplan för hur man ska agera
när det gäller att bekämpa våld i nära relationer. Det
innebär att polismyndigheten har det som en priorite-
rad uppgift och att den hela tiden måste utveckla sina
metoder, sin kunskap och sin förmåga att hantera
detta.
I polisens uppgifter ingår inte bara att reagera när
brott har begåtts, utan polisens uppgift är också att
förebygga brott och att ge skydd och hjälp till dem
som blir utsatta för brott. Det är naturligtvis viktigt att
polisen lyssnar när kvinnor berättar om sina upplevel-
ser. Det är viktigt att polisen har en tillräcklig kun-
skap för att kunna tolka och rätt uppfatta den infor-
mation de får och att då ta till det skydd och den hjälp
kvinnan behöver.
Det råder inget tvivel om att polisen behöver mer
resurser för att kunna utveckla även den sidan av
deras arbete. Såvitt jag vet har det aldrig hänt att
någon kvinna har blivit nekad hjälp på grund av att
larmpaket har saknats. Jag vet att det har förekommit
att en polismyndighet har vänt sig till en annan i
akuta situationer när det egna lagret av larmpaket har
varit slut. Men att man därigenom har varit tvungen
att någon gång neka ett larmpaket när bedömningen
har gjorts att ett sådant behövs har jag inte hört talas
om.
Alkoholen har betydelse i våldssammanhang. Jag
tror att forskningen med bestämdhet kan säga att
alkoholen ibland är en utlösande faktor för våld som
förekommer inte bara i hemmet utan också i samband
med nöjesliv och olika mänskliga sammanhang. Al-
koholen är därför ett problem i samhället även av det
skälet. Vi har en restriktiv alkoholpolitik som syftar
till att förebygga alkoholens skador. Det är en fråga
som naturligtvis också måste uppmärksammas i sam-
band med att vi utvecklar metoder och kunskap om
våld i hemmiljö.
Besöksförbudet är en viktig åtgärd för att skapa
något slags trygg situation för kvinnan. Det är ingen
hundraprocentig metod. Dels vet vi att det överträds,
dels vet vi att kvinnor inte alltid känner sig säkra på
att det ger tillräckligt skydd. Brottsförebyggande
rådet har haft i uppdrag att undersöka möjligheten att
kombinera besöksförbud med elektronisk boja, och
det finns tekniska förutsättningar för att utveckla en
sådan metod. Men vi ska inte ha någon överdriven
uppfattning om att detta skyddar kvinnan. Den man
som har bestämt sig för att bryta mot ett besöksförbud
utlöser också larmanordningen i den elektroniska
bojan. Men det kan vara en metod att avslöja flera fall
av brott mot besöksförbudet. Men för att skydda
kvinnan måste våra ambitioner vara högre, och vi
måste utveckla andra metoder.
Anf.  6  ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd):
Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är viktigt
att handlingsplanen följs och att det finns dokumen-
tation. Sekretessen måste hållas, t.ex. får inte en
hemlig adress lämnas ut. En kvinna ska inte behöva
sitta förtvivlad på en vårdcentral och inte känna sig
trygg för att hon inte kan ha en adress i vårdcentra-
lens databas. Det finns sådant som för oss är småsa-
ker som har stor betydelse för dessa kvinnor som vi
måste se över gemensamt.
Jag är också glad att justitieministern talar om al-
koholens påverkan. Vi verkar vara överens om alko-
holen som en utlösande faktor. Det är synd att vi inte
i riksdagen kan ta ett gemensamt initiativ så att vi
t.ex. kan behålla de införselregler vi har och inte
anamma EU:s införselregler vad gäller alkohol. Det
är synd att det har upprättats Internetkanaler och
direktkontakter med kommissionären Frits Bolkestein
och att vi inte kan uppträda som ett gemensamt par-
lament i frågan. Jag tycker att vissa uppträder osoli-
dariskt i frågan.
Vi måste alltmer lyfta fram i fokus av våldet gär-
ningsmannen. Hittills har det mest varit offrets bete-
ende som har varit intressant. Vi behöver mer av
självskattningsinstrument. Det finns människor som
vill hjälpa till men som inte tas till vara. Det kan vara
t.ex. far- och morföräldrar som bygger nätverk och
som försöker hjälpa sina döttrar mot våldet.
Slutligen vill jag säga någonting om attityder. Det
gäller t.ex. den allvarliga frågan om trafficking. Tjejer
från Baltikum luras hit i dessa syften. I A Story About
Traffic Signs används kvinnor i vägmärkesdiskussio-
nen: "- - - when I saw a woman lying down." Detta
är så felaktiga attityder som påverkar frågorna.
Överläggningen var härmed avslutad.
8 §  Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Proposition
1999/2000:59 till justitieutskottet
Redogörelse
1999/2000:RB1 till finansutskottet
Motion
1999/2000:Sk20 till skatteutskottet
9 §  Bordläggning
Anmäldes och bordlades
Förslag
1999/2000:RR8 Riksdagens revisorers förslag angå-
ende statliga kreditgarantier
Konstitutionsutskottets betänkande
1999/2000:KU14 Upphovsrätten och offentlighets-
principen
Lagutskottets betänkande
1999/2000:LU9 Aktiebolags förvärv och överlåtelser
av egna aktier
Skatteutskottets betänkande
1999/2000:SkU12 Vissa skattefrågor med anledning
av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier,
m.m.
Finansutskottets betänkande
1999/2000:FiU15 Vissa finansmarknads-, försäk-
ringsrörelse- och kreditupplysningsfrågor
Bostadsutskottets betänkanden
1999/2000:BoU4 Statligt stöd till lokala investerings-
program
1999/2000:BoU5 Vissa indelnings- och länsstyrelse-
frågor
Justitieutskottets betänkande
1999/2000:JuU8 Hemlig teleavlyssning, m.m.
10 §  Anmälan om frågor för skriftliga svar
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts
den 17 februari
1999/2000:575 av Yvonne Ångström (fp) till statsrå-
det Maj-Inger Klingvall
Familjen Sincari
1999/2000:576 av Sinikka Bohlin (s) till jordbruks-
minister Margareta Winberg
Forskning kring lax och öring
1999/2000:577 av Mikael Odenberg (m) till närings-
minister Björn Rosengren
Vägverkets handläggning av taxiförarlegitimation
1999/2000:578 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet
Ulrica Messing
Integrationsverket
den 18 februari
1999/2000:579 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet
Ingegerd Wärnersson
Fristående skolor
1999/2000:580 av Chatrine Pålsson (kd) till statsrå-
det Maj-Inger Klingvall
Invandrares ersättning under grundskoleutbildning
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 22 februari.
11 §  Kammaren åtskildes kl. 9.26.
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.