Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:61 Fredagen den 4 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1999/2000:61

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1999/2000:61 Fredagen den 4 februari Kl. 9.00 - 9.33

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

------------------------------------------------------------------------

1 § Anmälan om uteblivet svar på interpella-
tion

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 1999/2000:202

Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:202 av Johnny Gylling
(kd) om försvaret i Blekinge.
Interpellationen kommer inte att besvaras.
Skälet till detta är att interpellationen gäller pro-
position 1999/2000:30 som behandlas av riksdagen.
Enligt planeringen där skall ärendet avgöras vid
sammanträde med kammaren den 29 mars 2000.
Stockholm den 2 februari 2000
Försvarsdepartementet
Björn von Sydow
Enligt uppdrag
Ingvar Åkesson
Expeditions- och rättschef

2 § Meddelande om frågestund
Talmannen meddelade att vid frågestunden tors-
dagen den 10 februari kl. 14.00 skulle följande stats-
råd närvara:
Statsminister Göran Persson, justitieminister Laila
Freivalds, statsrådet Maj-Inger Klingvall, statsrådet
Ulrica Messing och näringsminister Björn Rosengren.

3 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 1999/2000:198

Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:198 av Yvonne Anders-
son om värdegrunden och vuxenutbildningen.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
22 februari 2000.
Skälet till dröjsmålet är stor arbetsanhopning.
Stockholm den 1 februari 2000
Utbildningsdepartementet
Ingegerd Wärnersson
Enligt uppdrag
Staffan Bengtsson
Statssekreterare

Interpellation 1999/2000:200

Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:200 av Rosita Rune-
grund om gymnasieskolan.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
22 februari 2000.
Skälet till dröjsmålet är stor arbetsanhopning.
Stockholm den 1 februari 2000
Utbildningsdepartementet
Ingegerd Wärnersson
Enligt uppdrag
Staffan Bengtsson
Statssekreterare

Interpellation 1999/2000:206

Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:206 av Inger René om
kunskap om folkmord.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
22 februari 2000.
Skälet till dröjsmålet är stor arbetsanhopning.
Stockholm den 2 februari 2000
Utbildningsdepartementet
Ingegerd Wärnersson
Enligt uppdrag
Staffan Bengtsson
Statssekreterare

Interpellation 1999/2000:201

Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:201 av Sven-Erik Sjö-
strand (v) om rehabilitering för psykiskt funktions-
hindrade.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
22 februari 2000.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor den
11 februari och vecka 7.
Stockholm den 31 januari 2000
Näringsdepartementet
Björn Rosengren
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 1999/2000:211

Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:211 av Per Westerberg
(m) om åtgärder för att locka företag och arbetskraft
till Sverige.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
21 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är att näringsministern är på
tjänsteresa den 15 februari, 18 februari och den
7 mars och har andra engagemang bokade den
17 februari.
Stockholm den 2 februari 2000
Näringsdepartementet
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 1999/2000:194

Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:194 av Kjell-Erik Karls-
son om information och samråd om kärnavfall.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
7 mars 2000.
Skälet till dröjsmålet är att ministern inte kunnat
finna en debattdag dessförinnan som passar både
interpellanten och honom.
Stockholm den 2 februari 2000
Miljödepartementet
Enligt uppdrag
Kathrin Flossing
Expeditions- och rättschef

Interpellation 1999/2000:208

Till riksdagen
Interpellation 1999/2000:208 av Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) om Sveriges undantag från
införselreglerna inom EU.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
22 februari 2000.
Skälet till dröjsmålet är stor arbetsanhopning.
Stockholm den 1 februari 2000
Finansdepartementet
Bosse Ringholm

4 § Svar på interpellation 1999/2000:179 om
bostadssociala frågor

Anf. 1 Statsrådet LARS-ERIK
LÖVDÉN (s):
Fru talman! Rigmor Stenmark har frågat vilka åt-
gärder jag är beredd att vidta för att de boendes öns-
kemål ska tas till vara vid förnyelse av befintliga
boendemiljöer. Vidare har Rigmor Stenmark frågat
vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att få in ett
tydligare kvinnoperspektiv i den fysiska samhällspla-
neringen samt för att få in brottsförebyggande aspek-
ter vid all samhällsplanering och för att hälsoaspekter
ska vägas in i all fysisk planering.
Som Rigmor Stenmark framhåller i sin interpel-
lation är en god bostad en del av välfärden. Den soci-
ala bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärds-
politiken.
De bostadspolitiska målsättningar som redovisas i
den bostadspolitiska propositionen våren 1998 och
som riksdagen givit sin anslutning till anger bl.a. att
bostaden är en social rättighet och att bostadspoliti-
ken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda
bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande
och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar.
Samhällsplanering på olika nivåer behövs som
vägledning för lokalisering av nya bostadsområden
och för förnyelse av de bostadsområden som redan
finns. Sådana insatser är nödvändiga inte minst för
den successiva anpassningen till de krav som den
ekologiska hållbarheten ställer.
Regeringen framhåller i budgetpropositionen för
2000 att formerna för samhällsplaneringen på olika
nivåer ska utvecklas. Berörda statliga myndigheter -
främst Boverket, Byggforskningsrådet och länsstyrel-
serna - har ett särskilt ansvar att stödja kommunerna
och aktivt medverka i en utveckling av samhällspla-
neringens former och arbetssätt. Ett arbete pågår med
syfte att utveckla metoder för att bättre integrera
miljöfrågorna i den fysiska planeringen, främst i
översiktsplaneringen. Även ett arbete om hållbar
stadsutveckling pågår.
Boverket har inventerat de kunskaper som finns
om hur planering och utformning av bebyggelseom-
råden och enskilda byggnader kan påverka brottslig-
heten. Dessa kunskaper har förmedlats till bl.a. kom-
muner samt bygg- och bostadsföretag.
Att människor inte utsätts för skadliga luftförore-
ningar m.m. utgör en viktig del i arbetet med att
åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveck-
ling. En god inomhusluft och inomhusmiljö ingår
som en betydelsefull komponent i det av riksdagen
beslutade nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö och i arbetet med att förfina delmål och åtgär-
der.
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2000 har
Boverket i uppdrag att redovisa hur verket medverkat
till att främja hållbar stadsutveckling genom insatser
inom olika områden, bl.a. brottslighet och trygghet.
Boverket ska vidare när det gäller verksamhetsområ-
det byggande redovisa insatser som vidtagits för att
främja utvecklingen av bl.a. gott inomhusklimat och
ökad trygghet.
Ett ökat inflytande för kvinnor över boende och
samhällsplanering kan ses som ett viktigt led i ett
förstärkt brukarinflytande. En jämställd samhällspla-
nering kräver att jämställdheten ingår som en naturlig
del i den ordinarie planeringsverksamheten. Det är i
det praktiska planarbetet på kommunal nivå som
formerna för en jämställd samhällsplanering kan
utvecklas.
Nya regler om hyresgästinflytande vid ombygg-
nad infördes i hyreslagen den 1 april 1997. Regering-
en har genom tilläggsdirektiv gett 1997 års hyreslag-
stiftningsutredning i uppdrag att utvärdera reglerna
och därvid särskilt undersöka om hyresgästerna är
tillförsäkrade ett tillfredsställande inflytande.

Anf. 2 RIGMOR STENMARK (c):
Fru talman! Tack, herr statsråd, för svaret och för
att jag denna tidiga fredagsmorgon får debattera dessa
frågor.
För att människor ska kunna vara trygga, må bra
och känna tillfredsställelse med livet krävs det att
många saker samverkar i samhället. Ofta talar man
om att skolan ska vara bra, att vården och omsorgen
ska vara god, och det är jätteviktiga områden. Men
jag tycker att den fysiska samhällsplaneringen allde-
les för ofta saknas i debatten för att det här pusslet
ska bli helt. Därför vill jag en stund debattera med
ansvarigt statsråd kring dessa frågor. Jag tycker också
att det är trevligt att Ulla-Britt Hagström har ställt
upp i den här diskussionen.
Hur ska samhället formas på bästa sätt? Hur ska
boendet och byggegenskaperna utformas och plane-
ras? Går det att förebygga brottslighet? Finns det
plats för och finns det vilja att förbättra demokrati
och jämställdhet? Och hur kommer man till rätta med
den dåliga miljön i våra hus?
Jag vill börja med kvinnoperspektivet. Hur, stats-
rådet, ska vi få ett tydligare kvinnoperspektiv? Vi i
Centerpartiet nöjer oss inte med svaret att det här ska
ingå som en naturlig del i den ordinarie planerings-
verksamheten. Det fungerar inte i dag, och något
konkret måste göras.
Från Centerpartiet har vi upprepade gånger före-
slagit att man ska ta till vara alla de kvinnoorganisa-
tioner som finns ute i samhället som remissinstanser i
den fysiska samhällsplaneringen. Kan statsrådet Löv-
dén stödja den tanken?
Hälsa är en annan fråga när det gäller trygghet
som handlar om rättigheten att bo och vistas i friska
hus och att ha en god hälsa.
Allergierna är i dag ett jätteproblem. För att bely-
sa dessa frågor vill jag citera ur Boverkets pressmed-
delande från 1999:
"Dålig inomhusmiljö i skolor och barnstugor. Det
är ofta dåligt ställt med inomhusmiljön i skolor och
barnstugor. Lärare och elever klagar på buller, obe-
haglig lukt, damm och dålig ventilation. Likaså är
energianvändningen ofta högre än i andra kommu-
nägda lokaler. - - - Närmare hälften av personalen
har någon gång framfört klagomål på inomhusmiljön.
Buller uppges som främsta orsaken till den dåliga
inomhusmiljön, och därefter följer torr och instängd
luft. En tredjedel av personalen besväras ofta av in-
omhusmiljön. Många uppger besvär som huvudvärk,
trötthet, rinnande näsa och sveda och irritation i ögo-
nen."
Det är inte bara personalen som upplever det här.
Det är också det uppväxande släktet, våra barn, som
vistas i barnstugor och skolor större delen av dagen.
Vi har ju ett sådant klimat i Sverige att det betyder
väldigt mycket för oss just att vistas inomhus.
Barnens bästa ska ju nu sättas i centrum. Då und-
rar jag: Kan statsrådet Lövdén tänka sig att införa
obligatoriska besiktningar av dagis och skolor även
när det gäller att förebygga för att hitta fel? Naturligt-
vis ska det följas upp med krav på åtgärder om man
finner de här felen.
Häromkvällen var bostadsutskottet tillsammans
med några andra utskott på en BYSAM-träff. Vi
träffade då nätverket för ett trettiotal byggintressen-
ter. Där framhöll man att Sverige var först i världen
med byggvarudeklarationer. Man slog sig för bröstet,
om jag får säga det så raljant, och tyckte att man var
ganska bra.
Det är ju ett absolut måste att våra hus byggs av
bra material. Men så småningom kröp det fram att det
går oerhört sakta. Vi fick rådet som politiker att ha
tålamod. Vi frågade hur länge vi ska ha tålamod. Vi
politiker här i riksdagen och på många andra ställen
bara har en fyraårig mandatperiod. Är det den man-
datperioden som ska vara tålamodsprövande?
Jag skulle vilja veta det. Hur länge ska vi ha den
här frågan obesvarad? Hur länge ska vi ha tålamod
och fortsätta att tolerera att det byggs dåligt och med
ur miljöhänsyn dåliga varor?

Anf. 3 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd):
Fru talman! Jag vill tacka Rigmor Stenmark för
denna interpellation. Jag har upptäckt i bostadsut-
skottet att vi tycker ganska lika i flera av de här frå-
gorna. Det är viktigt att vi kan arbeta tillsammans.
När jag tänker på mantrat vård, omsorg, skola
skulle jag alltid vilja ha med en fjärde del, som jag
kallar för uppväxtmiljö. Där har vi bl.a. bostadsplane-
ringen och samhällsplaneringen. Jag skulle också
önska att vår nya bostadsminister, som jag gläds över,
skulle kunna ha titeln familje- och bostadsminister.
Kvinnoperspektivet togs upp. Kvinnors roll i
forskningen måste stimuleras mer. Jag måste säga att
jag fick söka länge för att hitta forskning direkt gjord
av kvinnor. Jag hittade den här serien av Ulla We-
sterberg och Jan Eriksson om de boendes användning
och värdering av nya lägenheten, om tröghet och
förändring i bostadsvanorna, om boende före och
efter avregleringen och om experter och boende om
bostadskvalitet.
Det är väldigt viktigt att det blir mer av detta. Vi
måste lyssna in kvinnorna mycket mer. Enligt Kvin-
nomaktutredningen utförs fortfarande drygt 80 % av
arbetet i hemmet av kvinnor. Jag tycker faktiskt att
mainstreaming inte verkar ha kommit så långt inom
bostadssektorn. Därför behövs det riktade åtgärder.
Det är egentligen min första fråga till ministern, hur
ministern handhar det här med mainstreaming som
ska genomsyra alla samhällsområden. Vilka möjlig-
heter har ministern att driva de här frågorna?
De här hänger ju också ihop med det brottsföre-
byggande arbetet. Det är det svåraste, något som jag
också tror beror på bristen på mainstreaming. I går
lyssnade jag på TV och hörde en debatt om kvinnors
rädsla. Det var en forskare som menade att man kun-
de höra på stegen sent på natten om det var en man
eller en kvinna. Kvinnorna går med snabba, fasta
steg, menade hon, och det avspeglar en viss rädsla för
att något ska hända.
Jag har också tänkt på en annan sak nu när det är
så mycket rationaliseringar och nedläggningar. När
Posten ska dra in sin betalningsservice tror jag att det
finns en uppenbar risk att äldre kvinnor kan råka illa
ut. Det är inte så att alla kommer att klara det här på
Internet den närmaste tioårsperioden. Det är också en
trygghetsfaktor att se till vid minutenboxar osv. Det
gäller inte minst för äldre.
För hela bostadsplaneringen gäller det att inte
bygga mörka gränder osv. Här tycker jag att det är
positivt att Boverket har uppmärksammat dessa frå-
gor. Man har gått till kommunerna och fört ut kun-
skaperna. Men jag tror att dessa kunskaper måste
marknadsföras mycket bättre.
Vad gäller innemiljön har kristdemokraterna
framfört krav på att de lokala investeringspengarna
för ekologisk hållbarhet också ska kunna användas
till förskolor och skolor som behöver hälsorenovera
för att få en godkänd innemiljö. Alltfler barn far i dag
illa på sin arbetsplats. Arbetsmiljölagen gäller barn
från första klass. Allergierna ökar trots detta kontinu-
erligt. Vi måste få hälsosamma bostäder. Förskolor
och skolor måste garantera en innemiljö som be-
främjar hälsa.
Forskningen utvecklas hela tiden. Vi har nu en
högaktuell diskussion som handlar om förbudet mot
PCB i bostäder och om vem som ska betala. Miljömi-
nistern har lovat att den här notifierigen, svaret, skulle
komma den 1 februari. Det gäller om man skulle
kunna använda lokala investeringspengar. Jag undrar
om ministern har funderat på hur man ska använda de
här medlen för att förbättra för bostäder, förskolor
och skolor.

Anf. 4 Statsrådet LARS-ERIK
LÖVDÉN (s):
Fru talman! Både Rigmor Stenmark och Ulla-Britt
Hagström markerar vikten av att den fysiska plane-
ringen och boendefrågorna ses som en central del av
välfärdspolitiken. Jag delar den uppfattningen till
fullo. Vi har ju under de gångna åren, precis som ute i
kommunerna, pratat väldigt mycket om vård, skola
och omsorg. Men också boendet är naturligtvis en
nyckelfråga när det gäller barns uppväxtförhållanden
och förutsättningar senare i livet. Det är en grundfrå-
ga i välfärden. Därför tycker jag att det är ganska
välkommet, det är mycket välkommet, att vi har börjat
få en större intensitet i diskussionen om boendets
betydelse för människors vällevnad.
I det avseendet har vi alltså precis samma uppfatt-
ningar. Jag tror att det är utomordentligt angeläget att
kommunerna med större styrka nu engagerar sig i
boendet. Det gäller både den fysiska planeringen och
bostadsförsörjningsfrågorna. Då måste sådana as-
pekter som tas upp i interpellationen och som har
berörts i inläggen här också beaktas i den fysiska
planeringen och bostadsförsörjningsfrågorna.
Det har ställts ett par kompletterande frågor till
mig, och jag ska försöka bevara dem. Kvinnopers-
pektivet när det gäller boendet ser jag som en viktig
fråga. Jag ser det också som viktigt att kommunerna i
sin fysiska planering, för det är kommunerna som har
huvudansvaret för detta, medvetet jobbar så att man
för in kvinnoperspektivet i den fysiska planeringen.
Jag vet att det på flera håll i landet pågår ett arbete
med att på ett bättre sätt än vad som kanske har varit
vanligt tidigare demokratiskt förankra planeringspro-
cessen på bredden i kommunerna. Det gäller förnyel-
se av bostadsområden, och det gäller när man bygger
nytt. Man måste inhämta så många synpunkter som
möjligt i planeringsprocessen så att man får ett gott
beslutsunderlag.
Frågan om planeringens betydelse för det brotts-
förebyggande arbetet är naturligtvis också central.
Här måste vi väl ändå konstatera att det har hänt
ganska mycket. Boverket har ju haft ett särskilt upp-
drag att titta på det här. Vi har också genom det na-
tionella brottsförebyggande programmet och Brotts-
förebyggande rådets arbete med att stimulera kom-
munerna till att utveckla lokala brottsförebyggande
program försökt föra in boendeplaneringens betydelse
i det brottsförebyggande arbetet.
Här finns säkert åtskilligt mer att göra för att se
till att man medvetet ute i kommunerna planerar bo-
stadsområdena så att de i möjligaste mån också ver-
kar brottsförebyggande. Det arbetet har vi startat. Det
pågår ett intensivt arbete med att bygga upp lokala
brottsförebyggande program. Riksdagen har ju också
som bekant anslagit särskilda medel för att stimulera
kommunernas arbete med lokala brottsförebyggande
program.
När det gäller inomhusmiljöfrågorna har ju riks-
dagen nu beslutat om det nationella kvalitetsmålet
god bebyggd miljö. Det nämnde jag i mitt interpella-
tionssvar. Det pågår nu ett arbete med att förfina
delmål och åtgärder för att uppnå det mål som vi har
satt upp inom ramen för det nationella miljökvali-
tetsmålet.
Vi har också gett i uppdrag till statliga byggherrar,
beställare och förvaltare att intensifiera och påskynda
arbetet med att få till stånd ett mer systematiskt kva-
litetsarbete på byggområdet, i förvaltningen och
byggnader. Detta arbete tror jag kan vara en stimu-
lans också till andra byggherrar att jobba mer syste-
matiskt med kvalitetsfrågorna i byggandet. Jag tror att
det finns åtskilligt mer att göra där, även om ni på
mötet med BYSAM fick intrycket av att vi har kom-
mit så långt i Sverige. Det är möjligt att vi har gjort,
men det finns åtskilligt mer att göra för att förbättra
miljötänkandet i byggandet och kanske framför allt
att se till att vi får en god inomhusmiljö.

Anf. 5 RIGMOR STENMARK (c):
Fru talman! Tack statsrådet, men fortfarande
tycker jag att det är lite luddiga svar. Jag begär inte
att statsrådet ska svara på min fråga om statsrådet
skulle behöva mer tid just för att vara bostadsminis-
ter. Jag begär inget svar. Men jag vill stryka under att
jag själv tycker att det skulle vara oerhört bra om vi
hade en minister som kom till oss i bostadsutskottet
och debatterade dessa frågor på ett lite närmare plan.
När det gäller den träff som vi var på häromkväl-
len var det tänkt att det skulle föras en diskussion
med oss politiker. Och jag hälsar med tillfredsställel-
se att man bjuder in oss till sådana träffar, eftersom
de behövs. Vi behöver få den kunskap som de ger
oss. Vi fick bl.a. ta del av BYSAM-nytt. Där säger
man när det gäller byggvarudeklarationer att trots
marknadsföring och utbildningsinsatser är kunska-
perna om byggvarudeklarationer fortfarande inte
tillräckligt spridda bland tillverkare. Inte heller på
köparsidan har kunskaperna hunnit tränga igenom,
och det gör att få efterfrågar deklarationerna.
Man påpekar också att det är viktigt att hela
livscykeln beaktas när det gäller hus, inte minst hela
bruksskedet fram till den dag huset rivs och restpro-
dukterna ska tas om hand. Här finns det alltså fortfa-
rande okunskap.
Sedan vill jag beröra trygghetsaspekten och
brottsförebyggande åtgärder i samhällsplaneringen.
Jag tycker att det är väldigt otäckt att höra människor
säga att de inte vågar gå ut och att de hela tiden vän-
der sig om när de hör fotsteg bakom. Och jag har
själv börjat ha det mönstret när jag går hem sent från
t.ex. riksdagen. Då kan jag känna något i ryggen. Jag
tror detta också kan bero på att det förs en sådan de-
batt. Vi kanske i stället ska börja föra en debatt om att
det inte kan vara farligt att gå i Sverige. Men saker
och ting behöver göras. Det handlar inte bara om
mörka gångtunnlar, nedskräpade tomter och skrotbi-
lar i naturen som är tillhåll för människor.
Det handlar också om att se helheten i samhället.
Och även om detta handlar om bostadspolitik, så
handlar det ju om samhällsplanering. Hur formar vi
de små och de stora kommunerna? Finns det i dag
t.ex. ett allvarligt avstamp i att de små tingsrätterna
ska vara kvar, att det ska finnas åklagare, att det ska
finnas poliser i alla våra kommuner alla tider på dyg-
net hela året om? Detta tycker jag är oerhört viktiga
frågor, och de är ett led i hur samhället planeras. Jag
hoppas att statsrådet beaktar dessa frågor också.
Sedan är jag lite besviken över att jag inte fick ett
klart svar. Kan statsrådet tänka sig att stödja tanken
att kvinnoorganisationerna i Sverige ska få bli re-
missinstanser när det gäller samhällsplanering? Och
kan statsrådet tänka sig att man ska utfärda obligato-
riska kontroller i våra skolor och i våra barnstugor för
att börja någonstans?

Anf. 6 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd):
Fru talman! Jag kan instämma i Rigmor Sten-
marks frågor. Jag tycker att de är mycket väsentliga.
Detta systematiska kvalitetsarbete tycker jag också är
mycket värdefullt. Jag har under min tid i bostadsut-
skottet försökt att följa Byggforskningsrådets arbete
och vara med på en del av deras seminarier, och det
är ytterst lärorikt, och det händer väldigt mycket. En
sak som ofta kommer upp när det gäller nybyggande
är att allting ska gå så snabbt och att kvalitetskon-
trollen sker i slutet. Det fattas alltså lite grann i slutet
som gör att man inte uppfyller hela kedjan från början
till slut. Och stressen gör att byggnaderna inte hinner
torka ut, vilket sedan leder till problem. Det finns
mycket när det gäller helhetssynen på nybyggande
som är viktigt.
Jag tycker också att det är intressant att denna bo-
stadsdiskussion har blivit mer intensiv, och jag ser
fram mot denna vår, därför att vi har nya utredningar
på gång, och det kommer att bli många diskussioner
och många tillfällen till debatt här i kammaren.
En fråga som vi inte har berört nu men som jag
tycker är mycket viktig i detta sammanhang är hem-
lösheten. En kedja är nämligen inte starkare än sin
svagaste länk. Ministern säger i sitt svar att en trygg
närmiljö inom ekologiskt hållbara ramar också måste
gälla de svaga. Jag tycker att den trygga närmiljön
med ekologiskt hållbara ramar är mycket viktig, vil-
ket ministern trycker på ska gälla för de svaga.
Vid mätningstillfället i april 1999 fanns det 9 000
hemlösa, varav 1 200 var direkta uteliggare. Övriga
hade inte bostad ordnad inom tre månader. Detta
handlar om tre grupper, nämligen människor med
missbruksproblem, människor med psykiska stör-
ningar eller sjukdomar och människor som har juri-
diska problem som handlar om att ekonomin spelar
ett spratt. Och det är mycket viktigt att vi tar in denna
grupp. Jag tycker egentligen att ministern skulle utly-
sa en tävling om en nollvision mot hemlöshet i kom-
munerna.

Anf. 7 Statsrådet LARS-ERIK
LÖVDÉN (s):
Fru talman! Interpellationsdebatten svävade kan-
ske ut lite vid sidan om ämnet. Jag tänkte då kanske
inte på den sista frågeställningen men på frågorna
som rör rättsområdet i övrigt. Jag tänker inte ta upp
tiden nu med att diskutera polisens situation eller
tingsrätterna runtom i landet även om det är viktiga
och centrala frågor. Men de kan ju vara ämnen för en
annan interpellationsdebatt med en annan minister lite
senare.
Rigmor Stenmark är besviken på att jag inte ger
konkreta besked. Låt mig börja med att säga att det är
kommunerna som har huvudansvaret för den fysiska
planeringen. Det är statens uppgift att stimulera när
det gäller idéutveckling, att inspirera och föra kun-
skap vidare till kommunerna för att de ska ha goda
instrument för att kunna fullgöra sitt planeringsansvar
på ett bra sätt. Vi som politiska företrädare ute i
kommunerna, våra partier ute i kommunerna, har all
anledning att driva dessa frågor med kraft så att vi får
till stånd en bra kommunal fysisk planering. Och där
tror jag att det finns väldigt mycket att göra inom alla
politiska partier och att öka medvetenheten om de
frågor som tas upp i interpellationen, t.ex. om kvin-
noperspektivets betydelse och om det brottsförebyg-
gandet arbetet även inom ramen för den fysiska pla-
neringen. Det som vi från statligt håll kan göra är att
inspirera den här utvecklingen och att medverka till
att påskynda den här utvecklingen.
Som jag nämnde i mitt interpellationssvar har vi
gett Boverket flera uppdrag att vara just ett sådant
instrument från statens sida att kunna förmedla kun-
skap till kommunerna. Det gäller inomhusklimatet,
där vi nu i regleringsbrevet har bett Boverket redovisa
vilka insatser som görs för att främja en utveckling av
ett gott inomhusklimat. Och utifrån den redovisning-
en kommer regeringen att ta ställning till om det
krävs ytterligare åtgärder för att vi ska bli bättre i
byggplaneringen för att vi ska kunna åstadkomma ett
bra inomhusklimat och undanröja de risker som i dag
finns på många håll runtom i landet.
Kvalitetskontrollfrågorna är naturligtvis centrala i
det avseendet. Och jag kan hålla med om att kompe-
tensen på beställarsidan är oerhört central. Jag tror det
var Ulla-Britt Hagström som sade det. Det finns up-
penbara brister i dag när det gäller kompetensen som
leder till kvalitetsförsämringar men också till kost-
nadsökningar i bygget till följd av att man inte från
början har haft en noggrann kvalitetskontroll av
byggprocessen. Här finns åtskilligt mer att göra, både
på beställarsidan och på entreprenörssidan, för att
stimulera fram en bättre verksamhet och en bättre
aktivitet.
Fru talman! Jag tror att jag har besvarat de frågor
som har ställts till mig.

Anf. 8 RIGMOR STENMARK (c):
Fru talman! Jag tror att vi kommer att få anled-
ning att komma tillbaka i den här debatten. Ulla-Britt
och jag är, tror jag, väldigt envisa av oss. Vi har båda
ett förflutet i kommunerna, och vi har försökt att
driva de här frågorna där. När det inte gick kom vi
hit, och vi driver frågorna stenhårt här också.
Jag hoppas att statsrådet Lövdén gör samma sak.
Jag skulle vilja veta: Har statsrådet kontinuerlig kon-
takt med Kommunförbundet och kommunerna om de
här frågorna?
Till sist vill jag bara tacka, och så vill jag också
skicka med den vision vi i Centerpartiet har utformat
i en motion som jag hoppas att statsrådet tar till sig.
Vi säger där:
"Boendemiljön bidrar till bevarande av en god
hälsa. Inomhusluften medverkar inte längre till aller-
gier och annan överkänslighet. Radonvärdena är låga.
Bristfällig ventilation i bostäder, skolor och på ar-
betsplatser är åtgärdad. Byggmaterial och målarfärger
är provade och miljödeklarerade med avseende på
innehåll och utsläpp av farliga ämnen. De globala
luftföroreningarna har minskat.
Samhället har kretsloppsanpassats. Ekologisk
byggnadsteknik används. Bostäderna är miljöklassa-
de. Källsorteringen fungerar. God miljö och utveck-
ling är inte längre motsatser utan samverkande fakto-
rer. - - -
Såväl inomhus- som utomhusmiljöer har i ökad
utsträckning anpassats för rörelsehindrade personer.
Stadsmiljön uppmuntrar till träffar mellan olika gene-
rationer. Säkerheten och tryggheten har ökat. - - -
Forskningen har genom en framåtriktad karaktär
och särskild uppmärksamhet åt kvinnors och barns
behov ökat jämställdheten i boende och samhällspla-
nering. På samma sätt har forskningen lett till bety-
dande framsteg i miljöanpassningen av boendet.
För att uppnå denna vision krävs ett brett program
för utveckling av boendepolitiken."
Vi behöver en regering och en bostadsminister
som ser seriöst och allvarligt på de här frågorna.

Anf. 9 Statsrådet LARS-ERIK
LÖVDÉN (s):
Fru talman! Jag kan försäkra Rigmor Stenmark
om att jag för den här diskussionen med kommuner-
na. Rigmor Stenmark har kanske noterat att under den
tid jag har haft samordnande ansvar i regeringen för
bostadsfrågorna har jag på ett väldigt tydligt sätt
markerat vikten av att kommunerna ökar sitt engage-
mang i bostadspolitiken. Därom tror jag inte att det
råder några delade meningar. Det är av central bety-
delse, både för att vi ska kunna klara bostadsförsörj-
ningsfrågorna men också för att vi ska kunna åstad-
komma en bebyggelseplanering som tillfredsställer de
krav vi ställer och som har tagits upp i interpellatio-
nen och i den diskussion vi har haft hittills.
Sedan kan det ju ibland av diskussionen framstå
som om läget är ganska dystert. Men så är det ändå
inte riktigt. Man hittar på många håll runtom i landet
goda exempel på bra bebyggelseplanering. Jag ser det
i dag inom det allmännyttiga bostadsbeståndet, med
den ombyggnad och förnyelse som sker i allmännyt-
tan runtom i landet. Man hittar goda exempel på ett
bra miljötänkande men också på ett bra tänkande
utifrån att de boende och barnen ska ha en god upp-
växtmiljö.
Men det gäller att framhålla de goda exemplen
och visa dem som förebilder för bebyggelseplanering
i andra delar av landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Justitieutskottets betänkanden
1999/2000:JuU6 Polisfrågor
1999/2000:JuU7 Straffrättsliga frågor

Lagutskottets betänkande
1999/2000:LU8 Redovisning och aktiekapital i euro

6 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 4 februari

1999/2000:503 av Kenneth Johansson (c) till social-
minister Lars Engqvist
Vård på lika villkor
1999/2000:504 av Carina Moberg (s) till miljömi-
nister Kjell Larsson
Rekommenderad högsta acceptabla bullernivå för
förskola

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 8 februari.

7 § Kammaren åtskildes kl. 9.33.

Förhandlingarna leddes av talmannen.