Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:2 Tisdagen den 14 september

ProtokollRiksdagens protokoll 1999/2000:2

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1999/2000:2 Tisdagen den 14 september Kl. 14.00 - 14.48

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
--------------------------------------------------------------------

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls
av domprost Tony Guldbrandzén, öppnades riksmötet
i kammarens plenisal enligt det program som fogats
till detta protokoll.
1 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:
Jag hemställer att Eders Majestät måtte förklara
1999/2000 års riksmöte för öppnat.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:
Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! Som alltid
finns för Sverige och för svenskar många viktiga
frågor på agendan för det riksmöte som nu inleds. Det
faktum att riksdagen under detta arbetsår ska leda
Sverige in i ett nytt millennium medför ett speciellt
ansvar. Övergången till ett nytt årtusende ger oss
anledning att tänka långsiktigt och globalt. Tankar på
den okända framtiden med tusenåriga perspektiv är
spännande och fantasieggande, men inte helt utan
oro.
Vid tiden för Kristi födelse uppskattar man i dag
att jorden hade en befolkning på 250 miljoner männi-
skor. Den siffran var oförändrad vid förra millennie-
skiftet. Men därefter har jordens befolkning ökat
explosionsartat. Vid det kommande millennieskiftet
kommer vi att vara runt 6 miljarder människor på
jorden. Hur länge kan vi klara en sådan befolkning-
sökning, och hur kommer det att se ut på jorden vid
nästa millennieskifte? Ja, sådana omfattande framåt-
blickar kan vara skrämmande. Men de är viktiga, och
även nyttiga, för att sätta våra svenska dagliga pro-
blem i relation till det som händer i världen i stort.
Naturkatastrofer av det slag som nyligen drabbat
både Turkiet och Grekland är ofta svåra att förutse
och dessvärre omöjliga att förhindra. Den hårt drab-
bade befolkningen måste emellertid på alla sätt få den
hjälp den behöver. Här har både Sverige som nation
och svenskarna som individer en uppgift som vi av
tradition fullgör på ett ansvarsfullt sätt och med stor
empati.
De konflikter som just nu sargar Indonesien och
dess befolkning svårt engagerar en hel värld. De
mänskliga tragedier som följer i spåren av krig kan vi
både lindra och i viss mån förebygga genom ett aktivt
fredsarbete, bl.a. inom Förenta nationerna.
De öppna striderna i f.d. Jugoslavien och senast i
Kosova har upphört, förhoppningsvis för gott. Stora
ansträngningar pågår för att säkra fred och frihet
liksom för att återställa den raserade samhällsstruktu-
ren. Sverige deltar förtjänstfullt inom en mängd om-
råden och bidrar därigenom till stabilisering och nor-
malisering av förhållandena i området.
De senaste åren har präglats av en dyster bild av
Sverige. Men vi kan knappast påstå att millennie-
skiftet har föregåtts av några domedagsprofetior. Det
är glädjande om den senaste tidens ekonomiska pro-
gnoser kan bidra till en växande framtidstro. En sådan
kan uppenbarligen spåras hos svenska folket och då
särskilt bland ungdomen, enligt en grupp svenska
forskare som årligen vetenskapligt kartlägger opini-
onsläget i landet.
Men dessa undersökningar visar också att svenska
folkets engagemang i miljöfrågor dessvärre minskar.
Jag hoppas att de globala och långsiktiga perspekti-
ven inför det kommande årsskiftet bidrar till att åter-
uppväcka intresset för människans framtida livsbe-
tingelser på jorden.
Med dagens snabba teknikutveckling och globali-
sering av ekonomin är en hög utbildningsnivå hos
hela befolkningen en viktig nationell angelägenhet
när det gäller att skapa och bibehålla arbetstillfällen i
landet. Riksdagen har under senare år fattat flera
beslut angående en expansion av utbildningssystemet
i landet. Det är viktiga framtidssatsningar för vilka
grunden måste läggas redan i tidig ålder. I våra skolor
utförs ett viktigt arbete som är värt både uppmärk-
samhet och stor respekt.
Avslutningsvis kan jag konstatera att mitt och
drottningens arbete för Sverige hemma och utom-
lands som vanligt varit inspirerande och lärorikt un-
der det gångna riksdagsåret.
Vi har bl.a. avlagt statsbesök i Moçambique och
Grekland. Det mottagande vi där har fått vittnar om
att Sverige har ett gott anseende i dessa båda länder.
Vi har också haft glädjen att hälsa Islands, Sydafrikas
och Ukrainas presidenter välkomna på statsbesök i
vårt land.
Jag vill nu tillönska er, valda ombud för Sveriges
folk, lycka och framgång i ert ansvarsfulla värv under
det kommande arbetsåret.
Med dessa ord förklarar jag 1999/2000 års
riksmöte öppnat.

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, fru
talman, ledamöter av Sveriges riksdag!
I dag samlas den riksdag som ska leda Sverige ut
ur ett millennium och in i ett annat.
Det är en symbolisk händelse. Fyrtio generationer
har under det gångna årtusendet lyft vårt land ur vid-
skepelsens vanföreställningar in i vetenskapens insikt.
På fyra generationer har industrialismen vuxit fram.
På en generation har Sverige datoriserats.
Genom civilisationens hisnande utveckling har
idén om rättfärdighet och allas lika värde närt männi-
skors förhoppningar och drömmar. Från de grekiska
stadsdemokratierna till franska revolutionens krav på
frihet, jämlikhet och broderskap. Från Bergspredikans
budskap om att ljuset ska lysa för alla till Martin
Luther Kings dröm.
Humanismens ideal - jämlikheten och solidarite-
ten - är tidlösa. Deras praktiska omsättning i allmän
rösträtt och demokratiskt statsskick är 1900-talets
största framsteg.
För tio år sedan rämnade Berlinmuren. Det kalla
krigets hot mot människoliv och människovärde var
över. Kommunismen i Europa störtades. När 90-talet
nu går mot sitt slut kan forna fiender tillsammans
göra Östersjöområdet till en snabbt växande framtids-
region. Samarbete präglar åter vår kontinent.
I vårt land är ekonomins utveckling stark. Redan
inom några år kan vi nå målet att 80 % av befolk-
ningen mellan 20 och 64 år ska ha ett arbete. Den
öppna arbetslösheten kan under nästa år pressas till-
baka till 4 %.
Vi kan sätta punkt för ett årtionde som präglats av
finansiell kris, massarbetslöshet och växande klyftor.
Genom de senaste årens kraftfulla ekonomiska politik
kan svenska folket nu för första gången på ett decen-
nium självt välja hur vägen in i framtiden ska gestalta
sig.
Människors uppoffringar har givit resultat. De
växande överskotten i de offentliga finanserna ska
användas till att betala av på statsskulden, stärka
skolan, vården och omsorgen om barn och gamla, ge
löntagarna en återbäring för egenavgifterna och mot-
verka regional obalans. Klyftorna i samhället kan åter
minska.
Sverige lämnar 1900-talet i en ekonomisk styrke-
position. Vi kan se fram emot 2000-talet med väl-
grundade förväntningar, i en känsla av växande fram-
tidstro. I detta klimat växer den politiska uppslutning-
en kring solidariteten som bärande princip för Sveri-
ges utveckling. Samhällsbygget kan föras vidare på
en gemensam grund.
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation.
För att höja sitt välstånd och förverkliga sina livs-
drömmar blir människan allt mer beroende av utbild-
ning och kunskap. Hög kompetens kommer att vara
avgörande för svenska företags expansion på världs-
marknaden.
Den svenska förskolan har en unik bredd och
kvalitet. Dess pedagogiska roll ska utvecklas, och den
görs stegvis tillgänglig för alla barn. Skolan ska ge
varje barn uppmuntran i sina drivkrafter att lära och
utvecklas. En särskild satsning görs för att förbättra
stödet till barn som bor i utsatta områden i våra stor-
städer. En ny lärarutbildning formas, och kompe-
tensutvecklingen för lärarna underlättas.
Utbyggnaden av högskolan fortsätter. Sammanta-
get kommer närmare 100 000 nya studieplatser att ha
skapats mellan åren 1997 och 2002. Studentinflytan-
det över utbildningen ska öka. De könsbundna studi-
evalen måste brytas. Studenternas ekonomiska situa-
tion ska förbättras genom att studiestödet reformeras.
I Sverige ska världsledande forskning kombineras
med breda möjligheter för alla till utbildning av hög
kvalitet. Kunskapslyftet ger de människor som tidiga-
re inte fått en bra grundutbildning nya möjligheter till
förkovran och personlig utveckling. Kompetensut-
vecklingen i arbetslivet ska stärkas. Anslagen höjs till
grundforskning och spetskompetens. En forsknings-
politisk proposition föreläggs riksdagen.
Kunskapen och humanismen bärs av en levande
kultur, där människan har tillgång till sitt språk, kan
ge uttryck för sina önskningar och drömmar och for-
mulera sina visioner. Folkbiblioteken, folkbildningen
och de allmänna samlingslokalerna är omistliga i den
svenska demokratin. Läsandet måste uppmuntras.
Konstnärerna ska ha goda förutsättningar att arbeta,
möta sin publik och leva av sitt konstnärliga arbete.
Sverige ska vara en ledande IT-nation.
Informationssamhället förändrar näringsliv och
demokrati. Kunskap som tidigare var förunnat ett
fåtal öppnas för alla. Regionala obalanser kan mot-
verkas, produktiviteten öka och nya företag skapas.
Informationstekniken måste vara ett medel för ökad
frihet, delaktighet och rättvisa.
Datoranvändandet i vårt land är bland det högsta i
världen. Så gott som varje elev har tillgång till en
dator i skolan. Svenska företag är ledande i att använ-
da, utveckla och producera ett brett spektrum av IT-
produkter. På den vägen ska vi fortsätta.
Sverige ska ta till vara tekniken som ett medel för
välfärd och konkurrenskraft. Kunskap om IT ska
föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet. De of-
fentliga myndigheterna ska vara föregångare i använ-
dandet av den nya tekniken. Ett av Europas första
forskningscentrum med bas i kiselbaserad intelligent
mikroelektronik etableras i Norrköping.
Elektronisk handel ska stimuleras. Reglerna måste
vara tydliga och bidra till ett gott konsumentskydd.
En fortsatt satsning görs på utbildning såväl i skolan
och näringslivet som i högskolor och universitet.
Staten har ett ansvar för att en väl fungerande IT-
infrastruktur finns tillgänglig i hela landet. Människor
och företag bör ha tillgång till snabb dataöverföring
till en rimlig kostnad. Det kräver investeringar i bred-
bandig IT-infrastruktur, vilket kan ske i både privat
och offentlig regi. Att knyta samman samtliga kom-
muner i ett öppet stomnät kan bli ett viktigt steg för
att hävda hela Sveriges konkurrenskraft i det nya
seklet. En IT-proposition föreläggs riksdagen år 2000.
Sverige ska vara en nation i mångfald.
Unga och gamla, kvinnor och män, människor
födda i Sverige och i andra länder - alla bär vi på
viljan att delta i samhällsbygget och att få använda
våra kunskaper och erfarenheter. Ingen människa får
uteslutas. All form av diskriminering kränker männi-
skovärdet och hämmar utvecklingen.
Ungdomars värderingar och visioner måste få ett
större inflytande över de politiska besluten. Därför
kommer regeringen att följa upp ungdomspropositio-
nen genom en aktiv dialog i en bred ungdomssam-
ling.
Under hösten tecknar staten avtal med sju stor-
stadskommuner för att öka jämlikheten och bryta
segregationen. Satsningar på svenska språket ska
genomföras. Hela Sverige måste engageras för att
bryta vanföreställningar och fördomar och skapa
öppenhet och tolerans.
Arbetet för att öka jämställdheten måste fortsätta.
Åtgärder för att bryta den könsuppdelade arbetsmark-
naden kommer att vidtas. Osakliga löneskillnader
mellan könen måste bekämpas i nära samarbete med
arbetsmarknadens parter. Ändringar i jämställdhets-
lagen föreslås. Regeringen står i höst som värd för en
europeisk jämställdhetskonferens på hög nivå.
Sverige ska vara en nation i ekologisk balans.
Miljöpolitiken genomgår sin största förnyelse nå-
gonsin. Miljöbalken har trätt i kraft. Stora resursför-
stärkningar tillförs forskning, marksanering, kalkning
och skyddet av skogar och mark. De lokala investe-
ringsprogrammen ökar insatserna för en ekologisk
omställning i hela vårt land. Arbetet med att nå de
femton övergripande miljömål som riksdagen fast-
ställt genomsyrar hela politiken.
Ett omfattande samarbete ska utvecklas med
byggnadsindustrin för att modernisera svenskt byg-
gande med ekologisk teknik. Bostäder, skolor, dag-
hem och andra byggnader ska miljöklassas. Samar-
betet med svensk bilindustri om att skapa miljöanpas-
sade fordon fortsätter. Jordbrukets utveckling som
näring är en tillgång i den ekologiska omställningen.
Naturvårdspolitiken utvecklas för att hela folket
ska få tillgång till vår rika natur. Kemikaliepolitiken
förnyas för att systematiskt sortera bort farliga ämnen
och minska deras användning. Överföring av gods
från väg till räls främjas.
Omställningen av energiproduktionen fortsätter.
Barsebäcksverkets första reaktor ska stängas under
hösten.
Sveriges politik för hållbar utveckling inom EU
ska intensifieras. Globala miljöhot som klimatföränd-
ringar och uttunningen av ozonlagret måste lösas i
samarbete med andra länder.
Sverige är ett föregångsland i omställningen till
ett ekologiskt hållbart samhälle. Den styrkepositionen
ska vi bygga vidare på. Vårt land ska genomgå en
ekologisk modernisering. Med ny resurseffektiv tek-
nik och andra tekniska landvinningar ska vi bygga
upp välfärd och välstånd utan att tära på miljön.
Till nästa generation ska vi lämna över ett sam-
hälle där de stora miljöproblemen är lösta.
Sverige ska vara en nation som utvecklas genom
människors arbete och företagsamhet. På tre år har
över hundra tusen nya företag etablerats i vårt land.
Det skapar nya arbetstillfällen, ökar välståndet och
utvecklar konkurrens och kreativitet.
Utvecklingen ska understödjas av strategiska
skatteförändringar. Företagens möjligheter till expan-
sion förbättras genom att reserveringsmöjligheterna
vidgas. Flertalet stoppregler slopas. Företags återköp
av egna aktier möjliggörs. En lättnad kommer att
föreslås i beskattningen av utländska experter. Jord-
brukets energiskatter sänks. I samarbete med EU ska
staten öka kapitalförsörjningen till mindre företag.
Företagsstödet effektiviseras.
Löntagarna ska kompenseras för de höjda ege-
navgifterna. För att öka rättvisan sänks inkomstskat-
ten i ett första steg år 2000. Därefter ska skatterna
fortsätta att sänkas till dess att löntagarnas köpkraft
inte längre hålls tillbaka av avgifterna till pensions-
systemet. Brytpunkten i skatteskalan justeras så att
färre löntagare betalar statlig skatt.
Arbetsmarknadspolitiken måste bidra till att ledi-
ga platser snabbt kan tillsättas. I syfte att öka möjlig-
heterna för alla att komma in på arbetsmarknaden
tydliggörs de arbetssökandes rättstrygghet och ansvar.
De långtidsarbetslösas möjligheter att få ett arbete ska
förbättras. Arbetsmarknadens parter har ett stort an-
svar i kommande löneförhandlingar för att förstärka
och förlänga den ekonomiska uppgången.
Tillväxten får inte begränsas till storstadsregio-
nerna. Hela Sverige måste utvecklas. Regionala till-
växtavtal ska tecknas under året. EU:s strukturfonder
kommer - tillsammans med de nationella satsningar-
na på infrastrukturen, kretsloppssamhället, informa-
tionstekniken och utbildningen - att bidra till bättre
regional balans.
För att möjliggöra lägre boendekostnader sänks
fastighetsskatten på hyreshus. Bostadsbyggandet i
storstadsregionerna måste öka för att bostadsbrist och
risk för överhettning ska undvikas. Ansvaret för bo-
stadspolitiken inom regeringen tydliggörs genom att
fler bostadsfrågor koncentreras till den biträdande
finansministern.
Sverige ska befästa sin position som en ledande
välfärdsnation.
Endast den som är trygg kan känna delaktighet i
förändringen. Den generella välfärdspolitiken är
oöverträffad i sin förmåga att samtidigt fördela väl-
färd och stimulera utveckling. Vården, skolan och
omsorgen förstärks ekonomiskt. Statsbidragen till
kommunerna höjs samtidigt som den höga tillväxten
innebär att skatteintäkterna i kommunsektorn ökar
markant. Särskilt stöd ska ges till de kommuner som
har störst problem med ekonomin.
En nationell handlingsplan för hälso- och sjuk-
vårdspolitiken utarbetas. En mångfald av alternativa
driftsformer i sjukvården bejakas, men svenska sjuk-
hus ska inte drivas utifrån privata vinstintressen.
Kvaliteten i primärvården, psykiatrin och äldrevården
förbättras. Psykiskt funktionshindrade ska få person-
liga ombud. Rekryteringen av personal till offentlig
sektor måste säkras. Fler lärare, fler sjuksköterskor
och fler läkare ska utbildas.
Pensionerna räknas upp med det fulla basbelop-
pet. Taxorna inom äldreomsorgen ska vara överskåd-
liga och rimliga. De pensionärer som har låga in-
komster måste ha tillräckligt mycket kvar att leva på
när avgifterna i äldreomsorgen är betalda. Mer perso-
nal behövs i det särskilda boendet för äldre och i
hemtjänsten. Rätt att behålla personlig assistans efter
65 års ålder införs. Förtidspensionerade ska kunna
pröva sin arbetsförmåga utan att rätten till pension
påverkas. Hindren för funktionshindrades rätt att
delta fullt ut i samhället ska rivas.
Alla barn har rätt till en bra start i livet. FN:s
barnkonvention ska efterlevas. Sveriges unika famil-
jepolitik ska utvecklas genom att en maxtaxa i barn-
omsorgen införs under mandatperioden. Barnbidra-
gen och flerbarnstilläggen kommer att höjas. Män och
kvinnor ska kunna förena ett aktivt arbetsliv med ett
utvecklande familjeliv. De låga födelsetalen kan
aktualisera ytterligare familjepolitiska insatser.
Varje brott och varje orsak till brott måste bekäm-
pas. Särskilt stöd ska ges till kvinnor och barn som
utsätts för övergrepp. Polishögskolan utvidgas med
en filial i Umeå. Kampen mot grov organiserad
brottslighet skärps.
Välfärden får aldrig igen hotas av okontrollerade
underskott i de offentliga finanserna. Därför ligger
utgiftstaken fast. Målet om två procent i offentligt
överskott under en konjunkturcykel hävdas. En total
nedamortering av den offentliga nettoskulden under
innevarande mandatperiod ligger inom räckhåll.
Sverige ska aktivt bidra till ett Europa i utveckling
och jämlikhet.
Det svenska engagemanget i samarbetet i Norden
och runt Östersjön manifesteras under årets värdskap
i Nordiska rådet och i mötena med de nordiska och
baltiska statsministrarna. Den framgångsrika sats-
ningen "Polen i fokus" ska nästa år följas av
"Baltikums år".
EU:s utvidgning är nyckeln till att främja unio-
nens första och främsta uppgift - fred i Europa. Be-
slut om att fler länder ska få inleda konkreta förhand-
lingar om medlemskap bör fattas redan i höst. Den
gemensamma strategi för Ryssland som EU antagit
på svenskt initiativ måste snabbt genomföras. EU:s
kapacitet att med civila och militära medel förebygga
och hantera kriser bör stärkas.
Det låga deltagandet i valet till Europaparlamentet
är en varningssignal för hela unionen. Avståndet
mellan folk och folkvalda måste minska. Sverige
stöder den nya kommissionen i dess strävan att införa
en ny anda av ansvarstagande, öppenhet och god
administration i EU:s institutioner. Regeringen kom-
mer att föreslå ett konkret åtgärdsprogram för att
modernisera EU och skapa den samverkan och be-
slutskraft som krävs inom en utvidgad union.
Eurons införande i elva av unionens medlemslän-
der kommer att påverka EU. Det ligger i alla länders
intresse att den gemensamma valutan blir lyckosam.
Höstens folkbildningsarbete ger var och en möjlighet
att väga för- och nackdelar mot varandra i frågan om
ett eventuellt svenskt deltagande.
Medlemskapet i EU har bidragit till den svenska
ekonomins starka utveckling. Kunskapsutbytet har
ökat människors kompetens, den inre marknaden har
ökat näringslivets marknadsandelar och konkurrensen
har bidragit till låg inflation. I syfte att understödja en
fortsatt positiv utveckling och sänka svenska konsu-
mentpriser bör den fria rörligheten utvecklas och
EU:s handel med omvärlden öppnas.
Tillsammans med övriga nationer ska Sverige be-
driva en politik för jämställdhet, ekologisk hållbarhet,
låg arbetslöshet och ökat konsumentinflytande.
Våren 2001 ska Sverige inneha ordförandeskapet i
EU. Sverige ska företräda Europas intressen. Stora
krav kommer att ställas på vår förmåga att jämka
samman ståndpunkter och ansvara för att unionen
kommer till beslut. Det blir en milstolpe i det svenska
EU-medlemskapet.
Vårt globala ansvar löper parallellt med det euro-
peiska. Världens alla nationer måste samarbeta i soli-
daritet och insikt om mänsklighetens stora gemen-
samma utmaningar. Förenta nationerna är och förblir
en hörnpelare i svensk utrikespolitik. Reformeringen
av FN bör fortsätta. Dess roll vid humanitära kriser
måste stärkas. Våldet i Östtimor måste få ett slut.
Freden måste säkras på Balkan.
Sverige ska bidra till fred och stabilitet i vår del
av Europa liksom i övriga världen. Den militära alli-
ansfriheten, syftande till att vi ska kunna vara neu-
trala i händelse av krig, ligger fast. Det svenska total-
försvaret anpassas till vår tids hot och risker. Förmå-
gan att delta i internationella insatser stärks. Det nya
säkerhetspolitiska läget innebär att resurser kan av-
sättas till andra angelägna behov.
Biståndet tillförs ytterligare 1,3 miljarder kronor
nästa år. Tillsammans med sparade medel innebär det
att det svenska biståndet kan vidgas med 3 miljarder
kronor år 2000. En översyn av utvecklingssamarbe-
tets framtida roll ska inledas. Respekten för mänskli-
ga rättigheter ska genomsyra hela vår politik. Tortyr,
förföljelse och dödsstraff måste motarbetas i hela
världen.
Vi får aldrig ta demokratin för given. Den måste
ständigt erövras på nytt. Fascism, nazism och rasism
kan aldrig tolereras. Vi ska inte glömma det förflut-
nas fruktansvärda förbrytelser mot människovärdet.
I januari står Sverige värd för en internationell
konferens om Förintelsen. Det blir första gången
stats- och regeringschefer från olika delar av världen
gemensamt deltar i en sådan samling kring vilka
lärdomar vi kan dra av historien. Konferensen blir en
tydlig manifestation mot hat och förtryck, för huma-
nismens tidlösa ideal.
Fru talman!
"Uppgivenhet är farligt. Tveklös optimism är ock-
så farligt; det har 1900-talet lärt oss. Men mellan
dessa båda ytterpunkter finns fortfarande de levande
möjligheterna och det kloka hoppet."
Så avslutar Sven-Eric Liedman sin historiska be-
traktelse Om solidaritet.
Vi ska ta med oss det bästa av det gamla in i det
nya. Det som gjorde 1900-talets Sverige så fram-
gångsrikt ska inte förkastas. Vi förmådde i samför-
stånd kombinera utveckling och jämlikhet. Vi förstod
att utveckling är jämlikhetens förutsättning och att
jämlikhet är utvecklingens drivkraft. För att samhället
ska hålla samman och gå framåt måste alla vara del-
aktiga.
Låt oss på tröskeln till ett nytt århundrade enas om
visionen att de levande möjligheterna till ökad jäm-
likhet ska tas till vara och att det kloka hoppet ska
fortsätta att leda utvecklingen framåt.
I jämlikhet och utveckling växer människan. Då
stärks hon i sin längtan att spränga gränser och bygga
broar. Då växer hennes solidaritet och ansvarskänsla
inte bara för sig själv och sina närmaste, utan också
för medmänniskor och kommande generationer.
Sverige ska vara ett land där människan har styr-
kan att se sig själv i andra.
Fru talman! Jag vill till kammarens protokoll an-
mäla följande förändringar i regeringen:
Statsråd i Utrikesdepartementet med ansvar för
internationellt utvecklingssamarbete, migration och
invandring är fr.o.m. i dag Maj-Inger Klingvall.
Statsråd i Socialdepartementet med ansvar för so-
cialförsäkringsfrågor, familjepolitik m.m. är fr.o.m.
den 1 oktober Ingela Thalén.

3 § Ceremonin avslutades kl. 14.48.

Bilaga
Program för öppnandet av riksmötet 1999/2000 tisdagen den 14 september 1999 kl.
14.00

Musik under samlingen
av Ludvig Maurer och Evert Taube
Brasskvintetten

Fanfar
av Ingvar Lidholm

Kungssången

Vingar i natten
Bön till natten
av Ture Rangström

Talmannen

Hans Majestät Konungen
öppnar riksmötet

Fanfar
av Anders Högstedt

För vilsna fötter sjunger gräset
Serenad
av Lars-Erik Larsson

Statsministern
avger regeringsförklaring

Böljeby-vals
av Wilhelm Peterson-Berger

Nationalsången

Grande Marche
av Charles Voss
----------------------------------------------------
Medverkande
Riksplan:
Arméns musikkår konserterar
Trapphallen:
Flickkören Cantemus från Örebro kulturskola under ledning av Gunnel E Sjöberg
Imma - unga spelmän från Värmland
Folkdanslaget Kedjan paraderar med Sveriges landskapsfanor
Plenisalen:
Birgitta Svendén, hovsångerska. Dirigent: Professor Thomas Schuback
Musiker ur Stockholms Spårvägsmäns Musikkår
Fanfartrumpetare