Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:82 Tisdagen den 20 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:82

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:82 Tisdagen den 20 april Kl. 14.00 - 14.55

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

----------------------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 12, 13, och
14 april.

2 § Meddelande om särskilt anordnad debatt

Tredje vice talmannen meddelade att särskilt an-
ordnad debatt om det politiska läget skulle hållas
onsdagen den 21 april kl. 9.00. Meddelandet hade
delats ut till kammarens ledamöter.

3 § Meddelande om frågestund

Tredje vice talmannen meddelade att vid fråge-
stunden torsdagen den 22 april kl. 14.00 skulle föl-
jande statsråd närvara:
Statsminister Göran Persson, statsrådet Pierre
Schori, jordbruksminister Margareta Winberg, stats-
rådet Maj-Inger Klingvall, utbildningsminister Tho-
mas Östros, näringsminister Björn Rosengren och
statsrådet Lars-Erik Lövdén.

4 § Anmälan om uteblivna svar på interpella-
tioner

Tredje vice talmannen meddelade att inkomna
skrivelser om uteblivna svar på interpellationer åter-
kallats denna dag. Skrivelserna föranledde därmed
ingen vidare åtgärd.

5 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 1998/99:235

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:235 av Sten Andersson (m)
om gömmande av flyktingar.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
4 maj 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning och ut-
landsresor.
Stockholm den 14 april 1999
Pierre Schori

Interpellation 1998/99:244

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:244 av Sten Andersson (m)
om EU-parlamentet.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
27 april 1999.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresor.
Stockholm den 15 april 1999
Anna Lindh

6 § Svar på interpellation 1998/99:207 om vill-
koren för företagande

Anf. 1 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Kent Olsson har frågat mig om rege-
ringen avser att föreslå förändringar som medför
konkurrenskraftiga skatter, vilka initiativ som jag
avser vidta för att flertalet av Småföretagsdelegatio-
nens förslag genomförs och slutligen om regeringen
avser att presentera en entydig uppfattning om vilka
företag som staten bör äga.
Interpellationer som berör skattefrågor skall be-
svaras av finansministern. Efter samråd med finans-
minister Bosse Ringholm har vi emellertid kommit
överens om att jag skall besvara även de delar av
interpellationen som rör Finansdepartementets områ-
de. Vi har utformat svaret gemensamt.
När det gäller den första frågan som Kent Olsson
ställer vill jag hänvisa till att kommande skatteföränd-
ringar behandlas i de skatteöverläggningar som pågår
och där samtliga partier deltar.
Flera åtgärder har emellertid redan vidtagits så-
som förbättringar av 3:12-reglerna för fåmansföreta-
gare och lättnadsreglerna när det gäller beskattning av
utdelning och reavinst på aktier i onoterade företag.
En annan förbättring för småföretagare är reglerna
om skattekonto och de utökade möjligheterna att få F-
skattsedel.
I den nyligen avlämnade vårbudgeten aviseras
ytterligare åtgärder. Regeringen har bl.a. för avsikt att
föreslå att förvärv av egna aktier skall tillåtas för
publika bolag, och i ett senare skede även för privata
bolag. Regeringen avser också att inom kort lägga
fram en promemoria om särskilda skattelättnader för
utländska nyckelpersoner samt att i samband med den
kommande budgetpropositionen föreslå att kupongs-
katt på näringsbetingade aktier slopas.
Vad gäller Småföretagsdelegationens förslag har
regeringen fattat beslut eller tagit avgörande initiativ
som berör cirka en tredjedel av förslagen. Flera av de
övriga förslag som lagts fram täcks i stor utsträckning
in av redan befintliga statliga insatser och åtgärder.
Vissa av förslagen återfinns i pågående utredningar
eller andra beredningsformer. Ett stort antal regelför-
ändringsförslag som bl.a. berör företagandets villkor
hanteras också i arbetet med regionala tillväxtavtal.
Regeringen avser att återkomma med åtgärder och
bedömningar av förslagen, oavsett i vilket samman-
hang de har framförts.
Riksdagen har fattat beslut om att ge regeringen i
uppdrag att lämna en årlig redogörelse till riksdagen
om regelförenklingsarbetet. En första redovisning bör
göras i budgetpropositionen för år 2000. Då bör ett
mål för regelförenklingsarbetet formuleras och en
avstämning mot Småföretagsdelegationens samtliga
förslag göras. Regeringen avser därför att återkomma
med en redovisning i detta ärende i höst.
Som ett led i regeringens strävan efter ett än mer
småföretagarvänligt och tillväxtfrämjande regelsys-
tem föreslås också i vårpropositionen särskilda insat-
ser riktade till småföretagen. Regeringen kommer
bl.a. att tillkalla en särskild utredare för att se över de
s.k. 3:12-reglerna för aktiva ägare i fåmansföretag
och reglerna om generationsskiften i företag.
Stoppregelutredningen har nyligen också föresla-
git att de s.k. stoppreglerna i betydande utsträckning
slopas och att beskattningen i stället skall ske enligt
allmänna regler. Efter ytterligare beredning avser
regeringen att i anslutning till budgetpropositionen
återkomma med ett förslag.
Kent Olsson tar i sin interpellation också upp frå-
gan om statligt företagsägande. Regeringen följer i
sin förvaltning av företag det beslut som riksdagen
fattade år 1996 om aktiv förvaltning av statens före-
tagsägande. Regeringen avser däremot inte att pre-
sentera någon privatiseringslista av det snitt som
interpellantens parti presenterade 1991 och fortfaran-
de argumenterar för.
Vi agerar som ansvarsfulla ägare, utvecklar de fö-
retag som staten äger och säljer om det är bäst för
ägaren och företaget. Regeringen kommer att konti-
nuerligt återkomma till frågan om förvaltning av
statliga bolag när frågor som rör respektive bolag är
aktuella. Nyligen har regeringen t.ex. lagt fram en
proposition om sammanslagning av Telia med Tele-
nor.

Anf. 2 KENT OLSSON (m):
Fru talman! Jag vill börja med att gratulera nä-
ringsministern till att ha blivit vald till ordförande för
Norrbottens socialdemokratiska distrikt. Tyvärr är
nog det en av de få saker som näringsministern för
tillfället har anledning att glädja sig åt.
Ser man på näringsministerns område kan man
konstatera att arbetslösheten är stor. Regeringen har
redan devalverat sin egen målsättning om 4 % ar-
betslöshet till ett riktmärke.
I Dagens Industri av i dag talas det om ett rekord-
ras i nyföretagandet. Under årets två första månader
har nyföretagandet minskat med 14 % jämfört med
årets två första månader 1998 och med 22 % jämfört
med 1997. I inget enda län ökar nyföretagsamheten.
Vårpropositionen innehåller inte ett enda förslag
som ger fler jobb. Trots näringsministerns brev till
företagsledare och näringslivets toppar om förståelse
för att inget sker med hänvisning till skattesamtalen
är näringslivet kritiskt. Kritiken är hård och entydig.
Brev hjälper tydligen inte alltid.
I samband med brevet gjordes ett offentligt utta-
lande från Michael Treschow, Electrolux, Lars-Eric
Petersson, Skandia, Leif Johansson, Volvo, Göran
Lindahl, ABB, och Franco Fedeli, Icon Medialab:
"Det vi främst betonat - konkreta förslag för att få
internationellt konkurrenskraftiga skatter - saknas. Vi
var hoppfulla när vi i industrigruppen kunde enas,
med näringsministern och viktiga fackliga företräda-
re, om att lägre marginal- och inkomstskatter i alla
inkomstlägen ger en starkare svensk ekonomi och att
sänkningen måste inledas redan nästa år."
Men därav kom det ingenting i vårpropositionen.
Michael Tretow har också sagt att den tysta utflytt-
ningen av svenska företag nu fortsätter, att budgeten
inte innehåller några konkreta tillväxtförslag och han
efterlyser ordentliga skattesänkningar.
Vårbudgeten döms alltså ut av ett enigt näringsliv.
Det kanske inte är så konstigt att man är besviken
när man ser vad ministern har sagt tidigare, som jag
har citerat i min interpellation. Näringsministern har
sagt följande: "Jag tycker att vi har en för hög margi-
nalskatt som är tillväxthämmande." "Vi behöver en
ny skattereform där både inkomst- och marginalskat-
terna ska vara konkurrenskraftiga gentemot omvärl-
den." "Inkomstskatterna skall börja sänkas redan år
2000, och på sikt skall den nya 'värnskatten' på höga
inkomster avskaffas." Detta har inte skett. I svaret
från ministern står ingenting om det. Där finns bara
en hänvisning till de skattesamtal som pågår i snigel-
fart.
Varför lever ministern inte upp till sina egna ut-
talanden? Varför sänks inte skatterna? Varför sker
ingenting på skattesidan? Beror det på att ministern
inte längre står för sina uttalanden? Eller beror det på
att ministern inte har den övriga regeringen eller dess
stödpartier med sig? En minister kan inte bara göra
uttalanden och utredningar. Han måste också visa i
handling att han står för sina uttalanden.
Jag upprepar den fråga jag har ställt i min inter-
pellation: Avser regeringen att föreslå förändringar
som medför konkurrenskraftiga skatter, t.ex. sänkt
inkomstskatt, slopad värnskatt och sänkt marginal-
skatt, och i så fall när? Det skulle vara intressant att få
ett mer konkret uttalande än det i svaret.

Anf. 3 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! I vårbudgeten, som jag trodde att in-
terpellanten hade läst, står exakt de ord som återfinns
i den skrivelse som lämnades från den s.k. Närings-
livsgruppen. Det står att vi skall gå mot internationellt
sett konkurrenskraftiga eller lika skatter. Det står att
vi skall sänka skatterna för alla, med tyngdpunkt på
låg- och medelinkomsttagare. Där tas också upp frå-
gan om kompetensutveckling, vilket interpellanten av
någon underlig anledning bara gled över. Det området
är också budgeterat. En annan fråga som var uppe är
utbildning och forskning. Sverige är det land som
satsar mest på utbildning och forskning. Vi satsar nu
på ytterligare 20 000 platser inom högskole- och
universitetsområdet. Sverige lägger fram förslag om
790 miljoner kronor till ytterligare forskning.
Jag trodde att interpellantens parti hade ambitio-
nen att vara med och påverka de nya skattenivåerna
och skattesatserna i de överläggningar där samtliga
partier deltar. Ingen har sagt att det i vårbudgeten
skulle ligga skarpa förslag om skatten - inte ens jag,
som pratar så mycket, enligt Olsson. Jag förstår inte
hur det skulle ha gått till. Skulle vi ha kört över re-
sultatet av förhandlingarna med samtliga partier?
Regeringens ambition är att nå en bred uppgörelse om
skatterna.
Kent Olsson talar om att det går så illa för Sveri-
ge. Man skall veta att den siffra som nämns gäller
registrerade företag. Samtidigt har vi ett mindre antal
konkurser än någonsin. Dessutom minskar arbetslös-
heten. Konjunkturinstitutet redovisade att vi i dag har
en öppen arbetslöshet på 5,4 %. Det är ingen som kan
säga tvärsäkert att vi inte kommer att uppnå fyrapro-
centsmålet. Mitt mål, och den övriga regeringens mål,
är att vi skall uppnå det.
Sysselsättningen ökar i dag kraftigt. Sverige har,
tillsammans med Österrike och några andra länder,
den högsta tillväxten i Europa. Det sista kvartalet
1998 hade vi en tillväxt på 3,2 %. Under 1998 hade vi
en tillväxt på 2,9 %. Konjunkturinstitutet spår att vi
kommer att ha en tillväxt på 3 %. Det kan inte anses
vara dåligt, jämfört med alla andra länder.

Anf. 4 KENT OLSSON (m):
Fru talman! Det är intressant att höra näringsmi-
nistern. Han låter obekymrad om den verklighet vi
lever i. Det verkar gå bra för Sverige, om man skall
lyssna på honom. Arbetslösheten minskar, säger han,
och allting går åt rätt håll. Ändå justerar man ned
tillväxtprognosen i vårbudgeten. Ändå har vi be-
kymmer. Det är sällan en vårproposition har blivit så
nedskriven som den i år, och så hårda ord fällts. Nä-
ringslivet har enigt sagt att den inte är bra. Men mi-
nistern är obekymrad. Det går bra för Sverige.
Ministern säger här att vi skall sänka skatterna.
Det är bra. Men när sker det? När sänks marginal-
skatten? Näringsministern har sagt den 24 februari
1999: "Jag tycker att vi har en för hög marginalskatt
som är tillväxthämmande." Men om man tycker att
marginalskatten är för hög, är det viktigt att man
sänker den.
"Vi behöver en ny skattereform där både inkomst-
och marginalskatterna ska vara konkurrenskraftiga
gentemot omvärlden", har ministern sagt. En minister
har möjlighet att föreslå regeringen att så skall ske.
"Inkomstskatterna skall börja sänkas redan år 2000",
har ministern också sagt. Är det ministerns svar, att
det blir sänkta skatter år 2000 och inte år 2001? Eller
får vi återigen en hänvisning till skattesamtalen, som
pågår i ett så otroligt långsamt tempo?
Jag går över till de andra frågorna i min interpel-
lation. Småföretagsdelegationen har lagt fram 77
förslag till olika förbättringar. Enligt ministern har
man klarat av en tredjedel av dem. Men enligt företa-
garna och SAF är det bara sju förslag som har genom-
förts. Det är synd att inte företagarna upptäcker hur
bra regeringen är. De har tydligen inte upptäckt att sju
av deras förslag har genomförts. Men varför genom-
förs inte fler av förslagen? Det är ju regeringens egen
småföretagsdelegation som har fört fram dem. Varför
skall allting utredas eller skjutas upp? Det är inga
märkvärdiga förslag.
Sverige har ju enligt ministern världens bästa fö-
retagsklimat. Men då måste ministern lyssna på vad
företrädarna för näringslivet säger. Det är inte någon
bild av världens bästa företagsklimat som framtonar
när man hör näringslivets representanter. De är
mycket oroade över att ingenting sker. När övergår
regeringen från att prata till att handla? Inte en propo-
sition som rör företagande och arbete har kommit från
Näringsdepartementet under den tid ministern har
suttit i regeringen. Under tiden som ingenting sker
drivs företag ut ur landet.
Det är inte pressmeddelanden som behövs utan
nya arbetsrättsregler, som underlättar för nyanställ-
ningar och minskar arbetslösheten. När kommer mi-
nistern att föreslå ytterligare förändringar för småfö-
retagen?
Det är inte bara jag som tycker så här. Låt mig
citera en ministern närstående tidning, Aftonbladet:
"Det är synd att regeringen inte visar större hand-
lingskraft. - - - oppositionen har rätt i att det är för
mycket prat och för lite beslut."
När kommer de förändringar som ministern pratar
om? Det vore intressant att få reda på i vilket tempo
Småföretagsdelegationens förslag kommer att genom-
föras.

Anf. 5 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! När det gäller skatterna är det faktiskt
riksdagen som fattar beslut. Det pågår nu förhand-
lingar mellan riksdagspartierna där också interpel-
lantens parti deltar kraftfullt. Jag är än en gång förvå-
nad över att ni inte har större engagemang i den frå-
gan än att ni pekar på mig och undrar när näringsmi-
nistern sänker skatterna. Ni deltar i den processen,
och det är väl en rimlig process.
Än en gång: Vi har inte diskuterat inkomstskatter
och andra skatter med våra samarbetspartier. Det har
deklarerats i denna kammare flera gånger. Det kom-
mer skatteförslag. Det kommer, som jag sade, förslag
både när det gäller regelförenklingar och skatteför-
ändringar i budgetpropositionen.
Jag har också redogjort i denna kammare för en
propositionslista. Den har jag tagit upp.
När det sedan gäller näringslivets folk vill jag sä-
ga att vederbörande heter Michael Treschow. Det bör
vara samma exakthet där som det är i det angrepp jag
får. Michael Treschow, som ingick i denna grupp och
är vd för Electrolux, har faktiskt sagt så här: Det är
bra, det som står, men det är inte tillräckligt. Vi är
otåliga. Vi vill ha det snabbare.
Jag har meddelat denna näringslivsgrupp både i de
överläggningar vi hade och i de efterkommande dis-
kussionerna att dessa frågor bereds i de diskussioner
som förs i den parlamentariska grupp som handlägger
skatterna. Sedan är det riksdagen som fattar beslut om
skatterna. Men de skrivningar som vi kom överens
om står i vårbudgeten. Det kan väl interpellanten
ändå erkänna? De står där. Skrivningarna om forsk-
ning och utveckling står där. Skrivningarna om kom-
petensutveckling står där. Det tycker jag att vi har
kommit väldigt långt med. Sedan får vi avvakta dessa
skatteöverläggningar och se var vi landar.
I övrigt kan jag säga att de frågor som gäller små-
företagen och Småföretagsdelegationen - det är 82
förslag - kommer att betas av. Vi har betat av en
tredjedel, och vi betar av resten. Det kommer att
läggas fram propositioner i riksdagen under våren och
fram till budgetpropositionen.

Anf. 6 KENT OLSSON (m):
Fru talman! Först vill jag ta upp Småföretagsdele-
gationen. Det är intressant att ministern står och säger
att man har betat av en tredjedel av förslagen. Jag
själv upplever att det är ett betydligt mindre antal
förslag som är avbetade. Det är tydligen så att vi
uppfattar detta på olika sätt. Jag tror att det är viktigt
att ta till sig vad näringslivet säger i detta fall.
Jag är fullständigt medveten om att det är riksda-
gen som fattar beslut om skatterna, men det måste
faktiskt först komma en proposition. Är det någonting
som företrädarna i näringslivsgruppen har sagt är det
faktiskt att skatterna behöver sänkas och att dubbel-
beskattningen behöver tas bort. Detta är, tillsammans
med en förändring av arbetsrätten, det viktigaste som
kan ske.
I denna kammare säger ministern återigen att det
inte sker någonting i år. Dubbelbeskattningen kom-
mer inte att försvinna. Jag har inte uppfattat att mi-
nistern har sagt att vi kommer att få sänkta skatter år
2000. Det som var så oerhört viktigt för ett par måna-
der sedan hänvisas nu till ett antal skattesamtal.
Vad sedan gäller moderaternas engagemang för
skatter kan jag säga att det inte borde vara näringsmi-
nistern obekant att vi har föreslagit en sänkning av
just de skatter som ministern pratar om. Då behöver
vi inte denna typ av skattesamtal, som bara är ett sätt
att dra ut på ett ärende. Man är antagligen oense både
inom regeringen och med sina samarbetspartner.
Därför för man dessa skattesamtal, som går i ett oer-
hört lågt tempo.
Jag tror som sagt att det är viktigt att det kommer
beslut både kring sänkta skatter och kring bättre vill-
kor för företagare. Det är sådant som hindrar utflytt-
ning av företag. Detta måste ske snart. Om fler före-
tag flyttar ut är det väldigt illa ställt med Sverige.
Så snälla näringsministern, se till och gör någon-
ting! Se till och lägg fram några propositioner, så
skall jag inte anklaga näringsministern för att prata
för mycket. Jag väntar med spänning på att den pro-
position som förbättrar företagsklimatet i Sverige
kommer.

Anf. 7 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Än en gång vill jag säga att frågan om
skatterna behandlas i den parlamentariska gruppen,
där alla partier deltar. Det är rimligt att man slutför de
diskussionerna innan regeringen lägger fram en pro-
position. Sedan har riksdagen att pröva detta. I annat
fall är det inte meningsfullt att dra i gång dessa dis-
kussioner. Det kommer skatteförslag, och de kommer
så fort man har behandlat klart dessa frågor. Inter-
pellanten behöver inte vara orolig.
Det kommer också förslag utifrån de diskussioner
som har förts om regelverk och annat när det gäller
småföretagen.
Jag vill än en gång säga att det inte går dåligt för
Sverige. Jag brukar kalla interpellanten Kent Olsson
för en dysterkvist. Jag tycker att det är fel att stå här i
kammaren och måla upp en svart bild när vi har den
högsta tillväxten av de länder som har den högsta
tillväxten i EU. Vi är ett av de länder som har den
lägsta arbetslösheten. Vi är ett av de länder där till-
växten ökar snabbast. Jag tycker faktiskt att det är att
ge en falsk bild.
Jag vill också säga att vi självklart har problem i
Sverige. Det största problem vi har är den regionala
obalansen. Då handlar det om regionalpolitiken. Där
har vi problem, och där skall vi dra i gång med flera
insatser.
Jag är inte ensam om att prata. Det har inte minst
denna debatt visat.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på interpellation 1998/99:243 om sjö-
farten på Norrlandshamnarna

Anf. 8 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Sten Andersson har frågat mig vilka
åtgärder jag är beredd att vidta för att ekonomiskt och
miljömässigt lönsam sjöfart inte skall slås ut efter
färdigställandet av Botniabanan.
En utgångspunkt för transportpolitiken är att
transportsystemet skall behandlas som en helhet och
att samverkan mellan trafikslagen skall underlättas.
Dessutom skall systemets utformning och funktion
medge en hög transportkvalitet för näringslivet.
I detta sammanhang vill jag också betona det re-
gionalpolitiska delmålet för transportpolitiken som
går ut på att främja en positiv regional utveckling.
Väl fungerande järnvägskommunikationer i Norrland
är en viktig förutsättning för att näringslivet i norra
Sverige skall kunna vara konkurrenskraftigt, bl.a. på
den internationella marknaden.
Avsaknaden av en järnväg längs Norrlands rela-
tivt tätbefolkade kuststräckor begränsar möjligheterna
till en effektiv trafikförsörjning. Botniabanan har
ibland utpekats som en nyckelfaktor för regionens
utveckling. Byggandet av banan möjliggör sänkning-
ar av transportkostnaderna för industrin i banans
närområde. Transportkostnaderna inklusive tidsvins-
terna för befintliga kvantiteter på järnväg kan komma
att minska betydligt om kostnadssänkningarna helt
tillfaller transportkunderna.
För godstrafiken innebär alternativet med Botnia-
banan att järnvägen blir mera konkurrenskraftig och
därmed kan ta över vissa godsvolymer som annars
skulle ha gått med lastbil eller fartyg. Tillgängligt
material och genomförda analyser tyder på att över-
flyttningarna trots allt blir relativt begränsade. Sjö-
farten bör även framdeles spela en betydelsefull roll
och kunna utgöra ett alternativ för de transportkunder
som av olika skäl väljer detta sätt att transportera sitt
gods. Det kostnadsansvar som åligger sjöfarten torde
inte innebära någon avgörande nackdel i konkurrens-
hänseende, och åtgärder från statens sida är därför
inte påkallade.
För att främja en ökad samverkan mellan olika
transportmedel och trafikslag har en särskild gods-
transportdelegation inrättats. Delegationen, som be-
står av representanter för industri och transport-
bransch, skall bl.a. följa utvecklingen på godstrans-
portområdet och utveckla ett trafikslagsövergripande
synsätt med syftet att effektivisera godstransportsys-
temet och göra det säkert och ekologiskt hållbart.
Regeringen kommer, både genom Godstransport-
delegationens arbete och på andra sätt, att följa ut-
vecklingen av godstransporterna i Norrland för att
säkerställa en hög transportkvalitet för näringslivet.

Anf. 9 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Man kan fråga sig varför jag som
skåning ställer frågor till näringsministern angående
Botniabanan, men det har sin bakgrund i att jag har
ett förflutet som ledamot av riksdagens trafikutskott i
sex år fram till 1994. Jag har fortfarande ett stort
intresse kvar, och jag följer detta i den mån jag har tid
på seminarier, kurser och i medierna. Jag har förstått
att Botniabanan, en järnvägssträcka på 19 mil, är
mycket omdiskuterad. Generaldirektören för Kom-
munikationsforskningsberedningen, tror jag att det
heter, kom i en utredning fram till att den här banan i
stort sett inte hade någon samhällsekonomisk nytta.
Vad gäller ekonomin och godsmängderna finns
det olika uppfattningar. Botniagruppen säger avseen-
de ekonomin att man har en kalkyl på 8,2 miljarder
kronor. Skogsindustrin hävdar att det kostar 10 mil-
jarder kronor. Det är alltså en skillnad på 1 800 mil-
joner kronor, vilket i dagens läge faktiskt inte är små-
pengar.
Sedan säger statsrådet att det är relativt tätbefolkat
uppe längs den här banan. Med svenska mått mätt
måste man väl säga att det är en liten befolkning.
Skall man då få ekonomi på det här måste man ha
gods i stället. Här finns det också mycket starkt skil-
jande uppfattningar. Banverket, som är en av intres-
senterna på banan, talar om 700 000 ton gods per år.
Botniagruppen pratar om 1,5 miljoner ton. Det är
alltså mer än dubbelt så mycket. Det finns väl skäl att
förmoda att Banverket ligger närmast sanningen.
Botniagruppen säger också att huvuddelen av
godset skall komma från skogsindustrin, en skogsin-
dustri som är mycket tvivlande till detta. Man kan
läsa om det här i det senaste numret av Svensk hamn-
tidning. Där uttrycker skogsindustrin starka tvivel på
den här banans framtida ekonomi. Jag tycker att just
skogsindustrins synpunkter - de är ju också intres-
senter i det här - borde väga tungt. Vilken industri är
inte intresserad av att få billiga transporter? Ändå är
man mycket tveksam till den här investeringen.
Det är uppenbart att det här kommer att gå ut över
en i dag fungerande verksamhet med rederier, enskil-
da små redare, och ett väl fungerande hamnsystem.
Jag skulle vilja fråga statsrådet: Hur skall det bli med
isbrytningen framöver om det visar sig att man kom-
mer att ta mycket gods från sjöfarten i den del av
Sverige som nu berörs? Hur skall åkerinäringen göra?
Hur skall bussföretagen göra? Och vilka kalkyler är
det som statsrådet refererar till? Han säger att man
skall använda 700 000 ton eller 1,5 miljoner ton per
år - ändå pratar han bara om ett visst övertag i för-
hållande till bil och sjöfart. Var i sinnevärlden finns
den här enorma godsmängden?
Får övriga Sverige samma utveckling är ju Sveri-
ge att gratulera. Jag tror inte att statsrådet ljuger, men
det är lite grann av fantasisiffror.

Anf. 10 JOHNNY GYLLING (kd):
Fru talman! Med anledning av Sten Anderssons
interpellation vill jag passa på att fråga näringsmi-
nistern om sjöfarten på Norrland. Jag vill dock säga
att jag inte delar Sten Anderssons uppfattning om
Botniabanan. Dels ökar transportarbetet hela tiden,
snabbare än BNP, dels måste en nybyggnad av järn-
väg i den här omfattningen ses i ett mycket långt -
kanske hundraårigt - perspektiv.
Men jag har en annan fråga som gäller den plane-
rade transportlänk som går under namnet Botnialink.
Det handlar alltså om en ny godslinje mellan Härnö-
sand och Vasa i Finland samt om vidare transporter
på järnväg i öst-västlig riktning. Operatören räknar
med att köra detta fartyg under svensk flagga och
med svensk besättning.
Eftersom taxfreeförsäljningen upphör snart har det
här i riksdagen ställts krav på näringsministern att
särskilt värna om den befintliga färjelinjen Umeå-
Vasa. Då undrar jag vilka eventuella åtgärder
ministern i så fall har tänkt sig. Jag undrar också om
ett eventuellt stöd till den linjen skulle kunna
snedvrida konkurrensen och inverka menligt på en ny
fraktlinje mellan Härnösand och Vasa.

Anf. 11 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Får jag först säga att transportkun-
derna väljer sina transporter, de väljer vad de tycker
är bäst. Jag vill också säga att vi kan inte uttrycka att
nu skall vi bara bygga ut tåg, och vi skall inte värna
om båttrafiken. Det är ett samband. Det gäller att hitta
det bästa, mest effektiva, sambandet. Det är också så
att fördelen med tåg och med Botniabanan är att god-
set direkt och utan omlastning kan gå till hjärtat av
Europa. Det finns alltså oerhört stora fördelar.
Jag delar också den uppfattningen att vi bedömer
att transportvolymerna kommer att öka på grund av
Botniabanan. Jag vet också sedan min tid i Norrbot-
ten att många mindre sågverk, och även lite större
företag, jag kan ta Älvsbyhus som exempel, är oer-
hört beroende av tågtransporter. För dem skulle Bot-
niabanan betyda väldigt mycket eftersom en stor del
av deras hustillverkning går på export.
Jag vill också säga att jag inte har något svar på
exakt hur mycket godstransporterna kommer att öka.
Det finns olika bedömningar, olika analyser. Jag som
minister kan inte svara exakt på detta.
När det sedan gäller Härnösand-Vasa och Umeå-
Vasa vill jag börja med att säga att det finns en dis-
kussion mellan den finska och den svenska regering-
en med anledning av att man tar bort taxfree. Det
handlar om att man på något sätt skulle subventionera
Umeå-Vasa. Det handlar om persontransport, om
fartyg som tar människor. Eftersom man inte kan
finansiera detta med taxfree har vi talat om en sub-
vention, innebärande att finska staten, svenska staten,
regionen Vasa och regionen Västerbotten skulle vara
med och betala detta. Vi för sådana diskussioner.
I fråga om Härnösand-Vasa handlar det om gods-
transporter. Jag har också fört en diskussion både
med finska och svenska företrädare i denna fråga. Där
för vi ingen diskussion om några subventioner eller
något stöd. Vi gör också bedömningen att detta inte
kommer att konkurrera med linjen Umeå-Vasa. Men
de diskussionerna fortgår.
Jag menar också att vi inte kan bygga in oss i en
sådan situation att vi subventionerar Umeå-Vasa på
ett sådant sätt att det inte blir konkurrensneutralt
gentemot Härnösand-Vasa.

Anf. 12 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Med risk för att i likhet med föregå-
ende talare i statsrådets eventuella avslutande inlägg
bli beskylld för att vara en dystergök, tar jag chansen
att vara lite kritisk. Jag var på ett sjöfartsseminarium i
Göteborg för någon månad sedan. Då sade Anders
Lindström, generaldirektör för Sjöfartsverket, citerat
så där ungefärligt: Botniabanan finns inte än, och jag
tror inte att Transportsverige lider av detta.
Så fortsatte han med att säga att detta inte bara
handlar om persontrafik. Det är så små volymer att de
i stort sett är försumbara. Det gäller att hämta gods i
en mängd som inte finns i dag. Då skall man hämta
det från transportslag som fungerar i dag, och då
främst från järnvägen.
Trots att jag är med i riksdagens bostadsutskott
kan jag knappt någonting om byggföretag i Norrland.
Men jag kan kontra med vad skogsindustrin säger,
som väl ändå är den tunga industrin där uppe. Deras
ord borde väl väga ganska tungt hos statsrådet.
Sedan blir jag lite förvånad. Jag hade en liten
trevlig debatt med en av mina motståndare här nere i
kaféet i riksdagen innan debatten började här. Han är
socialdemokrat, och han påstod att det inte skall vara
fråga om att man skall åka ut i Europa. Ute i Europa
är godstrafiken inte prioriterad. Jag tror att godset
transporteras med 15 kilometer i timmen i effektiv
tid. Där prioriterar man först och främst persontrafi-
ken för att den skall fungera in till de stora städerna.
Jag har en fråga om isbrytning. I dag betalar Sve-
riges alla hamnar en summa - jag tror att det är pro-
centuellt - till isbrytning. Men om sjöfarten minskar,
minskar ju också kravet på isbrytning. Då blir kost-
naderna högre för samtliga hamnar i Sverige. Om den
här enorma ökningen, som jag tror tyvärr inte finns i
sinnevärlden, äger rum är ju risken stor för att sjöfar-
ten på Norrland kommer att försvinna. Det finns väl
ingen som kan driva sjöfart med underskott.
Fru talman! Jag har aldrig bestridit att det är kun-
derna som väljer det transportslag som de betraktar
som optimalt. Men vi i riksdagen skall väl inte be-
sluta om att subventionera ett transportslag på be-
kostnad av ett annat. Jag tror att det finns hundratals
uttalanden från Sveriges riksdag om att på hyggligt
långa sträckor är sjöfarten det ekonomiskt och miljö-
mässigt bästa alternativet.
Fru talman! Statsrådet pratar om högre transport-
kvalitet. Jag tror inte att han riktigt vet vad han talar
om. Företag skickar t.ex. inte ömtåligt gods med
järnväg. Det skickar man med flyg, lastbil eller far-
tyg. Man skickar det inte med järnväg på grund av
problem med omlastningar.

Anf. 13 JOHNNY GYLLING (kd):
Fru talman! Jag tycker att det var ett bra besked
näringsministern gav om att konkurrensneutralitet
naturligtvis måste gälla mellan olika sjöfartslinjer när
man nu tittar på subventioner på grund av att taxfree-
försäljningen skall upphöra.
Jag tycker själv att Botnialink är ett positivt initi-
ativ. Där har man byggt upp ett nätverk som sträcker
sig från Ryssland, över Finland, genom Sverige, till
Norge och ut i Trondheim. En annan positiv sak är
också att man på detta sätt kan lägga över transporter
av farligt gods på sjöfarten.
Näringsministern påpekar att den nya linje som vi
talar om här skall transportera gods. På den befintliga
linjen mellan Umeå och Vasa är det till största delen
persontrafik. Om man hittar någon form av subven-
tionslösning för den trafiken där man också tar last-
bilar på färjan, finns det en risk att man även kan
snedvrida priserna på godset. Det är den farhågan
som gör att jag har lagt mig i den här debatten.
Men nu har ju näringsministern sagt att han strä-
var efter konkurrensneutralitet. Min sista fråga blir
då: När tror ministern att det finns någon form av
lösning på det här problemet med sjöfartsstöd i Norr-
land?

Anf. 14 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Låt mig börja med att kommentera
frågan om isbrytning. Det främsta regionalpolitiska
medlet för Norrlandskusten är isbrytarna. Jag tror att
den första kontinuerliga isbrytningen kom så sent
som 1972-1973. Det är det viktigaste regionalpolitis-
ka medlet. Kostnaden för dem täcks mer än väl av
malmen. Malmen transporteras ned till Luleå där den
lastas på båt i Östersjön, och då blir det isbrytning,
eller till Kiruna, och då går den ut mot Atlanten. Jag
kan inte se att det skulle ändras om det skulle bli en
konkurrenssituation.
Vi transporterar mer högförädlat gods med tåg än
med fartyg. När det gäller fartyg handlar det väldigt
mycket om bulk. Norrbotten har fortfarande väldigt
mycket bulkvaror att erbjuda. Därför kommer far-
tygstransporter att spela en mycket stor roll. Det finns
inte någon som helst anledning att tro att vi skulle
kunna ta bort isbrytningen på grund av att vi inte har
gods. Det kommer inte att ske. Min förhoppning är att
Norrlands inland och Norrland totalt sett skall ut-
vecklas, och därmed också transportera avsevärt mer.
Då skall det finnas en sådan möjlighet. Infrastruktu-
ren har då en mycket stor betydelse.
När det sedan gäller frågan om färjetrafiken mel-
lan Vasa och Umeå eller/och Vasa och Härnösand
bedömer jag att den frågan skall avgöras under våren.
Det vi kan föra en diskussion om är det bortfall som
blir på grund av att taxfreeförsäljningen upphör. Det
måste göras en avvägning med utgångspunkt i att det
är persontrafiken som skall upprätthållas. Jag delar
uppfattningen att det är en svår avvägning, eftersom
persontrafiken i sig kan bli en indirekt subvention för
godset som därmed skulle kunna få en starkare kon-
kurrensfördel. Min ambition är att göra detta konkur-
rensneutralt. Jag tror att det finns förutsättningar för
att bägge dessa färjelinjer kommer att kunna upprätt-
hållas.

Anf. 15 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Jag skall inte vara så förmäten att jag
står och undervisar statsrådet. Statsrådet säger att
isbrytningen betalas av inkomster från malmen som
går via Luleå. Men isbrytningen betalas ju i dag av
samtliga hamnar i Sverige. Det kan ingen komma
ifrån. Om det blir så illa att Botniabanan innebär att
sjöfarten försvinner från en del hamnar, kanske dessa
hamnars intresse minskar för att medverka till att
betala för en isbrytning som de anser att de inte har
någon nytta av.
Jag kan förstå att statsrådet säger till mig att Sjö-
fartsverket är part i målet. Jag inser det. De har ju
sina inkomster av just fungerande hamnar i Sverige.
Jag är rädd för att man kommer att knorra lite grann i
hamnarna om de farhågor som man kan läsa om i
Svensk hamntidning i dag slår in. Man är mycket
rädd för att en betydande del av sjöfarten kommer att
försvinna.
Statsrådet har fortfarande inte svarat på min fråga.
Gäller det 700 000 ton gods per år, som Banverket
säger, eller gäller det 1,5 miljoner ton, dvs. dubbelt så
mycket som Botniagruppen säger? Var skall det god-
set i så fall tas ifrån? Skall det tas från sjöfarten, om
det nu inte skall tas från någon framtida ökning som
vi inte vet någonting om, kommer sjöfarten i den
regionen att minska.
Till sist, fru talman, är jag givetvis intresserad av
att hela Sverige skall leva. Men jag har svårt att förstå
varför man skall ha två parallella system som skall
konkurrera med varandra, varav det ena med stöd och
hjälp av skattebetalarna. Sverige har i dag tyvärr inte
råd att syssla med en sådan exklusivitet, utan vi måste
välja ett. Vi är inte i den andra situationen att vi kan
hämta guld från byxfickorna.

Anf. 16 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Av någon underlig anledning är det så
att Svenska vägföreningen och Svenskt flyg, båda är
intresseorganisationer som värnar om vägar och flyg,
och Sjöfartsverket, med sjöfartsnäringen totalt, är
väldigt kritiska till Botniabanan.
Vi här i riksdagen, eller jag som minister, måste
faktiskt se detta lite mer övergripande. Och jag ser
Botniabanan som ett komplement som behövs för att
ge möjligheter för Norrland att utvecklas, och det har
riksdagen också tagit ställning till. Det är ett kom-
plement som ger större möjligheter när det gäller
persontransporter men kanske i synnerhet när det
gäller gods. Det kommer att utvecklas. Vi får större
möjligheter. Och - än en gång - man kan inte bara
säga att man skall ta sina transporter på båt. Det
måste finnas alternativ. Och om inte dessa alternativ
finns, så finns det inte samma möjligheter. Det hand-
lar om att komplettera, och det handlar om att i detta
ge större möjligheter för Norrland, och inte minst för
Norrlands inland.
Avslutningsvis vill jag säga, kanske lite pole-
miskt, att alla svenskar är med och betalar regional-
politiken, och alla svenskar och alla andra får vara
med och betala Botniabanan. Sådant kallas för poli-
tik.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
1998/99:99 till näringsutskottet

9 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter
Konstitutionsutskottets betänkanden 1998/99:KU18
och KU23
Justitieutskottets betänkande 1998/99:JuU9
Näringsutskottets betänkande 1998/99:NU10
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1998/99:AU8
Utrikesutskottets betänkanden 1998/99:UU13, UU6
och UU7

10 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Proposition
1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet - folk-
hälsa, folkrörelse och underhållning

11 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 16 april

1998/99:263 av Ola Karlsson (m) till finansministern
Reglerna för F-skattsedel
1998/99:264 av Ola Karlsson (m) till statsrådet Britta
Lejon
Den kommunala kompetensen
1998/99:265 av Chatrine Pålsson (kd) till socialmi-
nistern
Preimplantatorisk genetisk diagnostik
1998/99:266 av Anders Karlsson (s) till justitiemi-
nistern
Landskrona tingsrätt

den 19 april

1998/99:267 av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet
Pierre Schori
Stöd till minröjning

den 20 april

1998/99:268 av Gudrun Lindvall (mp) till finansmi-
nistern
Beskattning av fossilt bränsle
1998/99:269 av Per-Richard Molén (m) till statsmi-
nistern
Millennieskiftet och de offentliga datasystemen
1998/99:270 av Sonja Fransson (s) till statsrådet
Maj-Inger Klingvall
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 27 april.

12 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 19 april

1998/99:539 av Lennart Fridén (m) till socialminis-
tern
Smärtlindring till foster
1998/99:540 av Sonja Fransson (s) till utbildnings-
ministern
Biobanker
1998/99:541 av Liselotte Wågö (m) till socialminis-
tern
Återbetalning av bilstöd

den 20 april

1998/99:542 av Yvonne Ruwaida (mp) till vice stats-
minister Lena Hjelm-Wallén
Sveriges ordförandeskap i EU
1998/99:543 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsmi-
nistern
VEU:s integration i EU
1998/99:544 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet
Mona Sahlin
Kärnkraftsreaktorerna kring årsskiftet
1998/99:545 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet
Mona Sahlin
Elektromagnetisk strålning
1998/99:546 av Barbro Westerholm (fp) till social-
ministern
Säkerheten på apoteken
1998/99:547 av Barbro Westerholm (fp) till statsrådet
Pierre Schori
Kosovoalbanska flyktingar och visumtvånget

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 27 april.

13 § Kammaren åtskildes kl. 14.55.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.